fiskeriförsöksstationen i Kälarne

Interpellation 2002/03:194 av Larsson, Håkan (c)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld: 2003-02-18
Inlämnad: 2003-02-18
Besvarad: 2003-03-11
Sista svarsdatum: 2003-03-11

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 18 februari
Interpellation 2002/03:194
av Håkan Larsson (c) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om fiskeriförsöksstationen i Kälarne

Redan 1909 startade försöksverksamhet med fiskodling i Kälarne. I dag är Fiskeriverkets försöksstation på denna jämtländska ort en modern anläggning, där försöksverksamhet bedrivs och olika fiskstammar bevaras för framtiden. Under de senaste två decennierna har ungefär 30 miljoner kronor investerats. Särskilt stor betydelse för framtiden har försöksstationen som avelsstation för röding. Anläggningen är också viktig i arbetet för att bevara speciella fiskstammar. Levande genbanker har byggts upp för att den genetiska variationen ska kunna bevaras.

Fiskeriverket hävdar emellertid att verket inte längre har tillräckliga ekonomiska resurser att driva försöksverksamheten i Kälarne vidare. Man tror sig spara 38 miljoner kronor på en nedläggning. Men då väger verket inte in de omfattande negativa konsekvenser en nedläggning skulle innebära för samhället. Såväl Länsstyrelsen i Jämtlands län som Bräcke kommun understryker i sina remissvar att en nedläggning i Kälarne skulle medföra stora förluster för samhället.

Anläggningen är som nämnts den enda i landet som kan fungera som avelsstation för röding @ och det är just matfiskodling av röding som har de största utvecklingsmöjligheterna inom fiskodlingen i Norrland. På kort sikt beräknar Länsstyrelsen i Jämtlands län att dagens rödingproduktion på 300 ton kan tiodubblas @ och därmed generera ungefär 100 årsarbetstillfällen. Motsvarande potential finns även i övriga Norrlandslän.

Som Bräcke kommun understryker i sin skrivelse skulle en nedläggning av försöksstationen i Kälarne också vara ett hinder för en positiv, långsiktig utveckling av fisketurismen. Detta vore fatalt för en näring som har mycket goda förutsättningar att utvecklas vidare i norra Sveriges inland. Redan i dag beräknas sportfisket omsätta 3,3 miljarder kronor @ och potentialen för framtiden är mycket stor, inte minst för att attrahera besökare från andra länder.

Försöksstationen i Kälarne är vidare en viktig forskningsresurs när det gäller fiskevård och fiskodling i allmänhet. Den vetenskapliga kompetensen bör stärkas för att kunna ta till vara de möjligheter verksamheten kan ge.

Som länsstyrelsen konstaterar vore en nedläggning i Kälarne en misshushållning med fisktillgångarna i Sverige. En nedläggning vore ett allvarligt slag mot utvecklingsmöjligheterna i inlandet. All verksamhet i Norrlands inland av den här typen skulle försvinna och de statliga satsningarna på fiskets område koncentreras till södra Sverige. Detta är oacceptabelt såväl samhällsekonomiskt som mot bakgrund av att riksdagen uttalat att regionalpolitiska hänsyn ska tas vid lokalisering av statlig verksamhet.

Mot den här bakgrunden vill jag fråga vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att ge fiskeriförsöksstationen i Kälarne möjligheter att leva vidare och medverka till att vattenbruket i norra Sverige kan utvecklas.

Debatt

(4 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2002/03:194

Webb-tv: fiskeriförsöksstationen i Kälarne

Protokoll från debatten

Ann-Christin Nykvist (S)

Anf. 19 Ann-Christin Nykvist (S)

Herr talman! Jag vill tacka jordbruksminister Nykvist för svaret, som jag tolkar positivt. Jord- bruksministern säger i varje fall att framtiden för verksamheten i Kälarne kommer att prövas i samband med en proposition från regeringen om bland annat vattenbruket. Denna proposition kommer, som jag förstår det, senare i år. Det vore bra om ministern kunde precisera ungefär när den kommer att läggas fram. Argumenten för fortsatt verksamhet vid fiskeriför- söksstationen i Kälarne är starka. Den som läser re- missvaren över Fiskeriverkets PM med den något konstiga rubriken Fiskeriverkets allsidiga bedöm- ningar rörande fortsatt verksamhet vid fiskeriförsöks- stationen i Kälarne kan svårligen komma till någon annan slutsats än att en nedläggning vore både felak- tig och samhällsekonomiskt oansvarig. Som jordbruksministern konstaterar i svaret har vattenbruk en stor potential att bidra med säkra och näringsrika livsmedel och dessutom ge sysselsättning i olika delar av landet. Fiskeristationen i Kälarne bedriver bland annat fiskavel och har inte minst en viktig uppgift i att utveckla matfiskodling av röding. Det handlar om en väldigt viktig utvecklingsmöjlig- het för fiskerinäringen i Norrlands inland. Enligt Länsstyrelsen i Jämtland kan en tiodubbling av nuva- rande produktion ske bara i detta län på kort sikt, och det skulle ge ungefär 100 årsarbetskrafter. Motsva- rande utveckling kan ske också i övriga län i norr. Det skulle vara en oerhört viktig potential att ta till vara. Sveriges lantbruksuniversitet skriver att oberoen- de av beslutet vad gäller Kälarnestationens framtid måste resurser anslås för avelsarbete på exempelvis röding. Slutsatsen av detta är att det knappast är nå- gon besparing att lägga ned. Snarare är risken stor för att det blir en fördyring om inte de investeringar som gjorts i Kälarne tas till vara. Bräcke kommun pekar på detta i sitt remissyttran- de. Kommunen konstaterar att minst 30 miljoner kronor investerats de senaste decennierna och att Fiskeriverket har undertecknat ett hyresavtal för an- läggningen fram till 2011. Det innebär att det faktiskt kostar mycket pengar att lägga ned anläggningen. Bräcke kommun menar vidare att Fiskeriverket och Jordbruksdepartementet måste väga in regionalpoli- tiska hänsyn, och det säger ministern också i sitt svar. Jag hoppas att det får ett konkret innehåll. Det finns faktiskt också ett riksdagsbeslut i den riktningen. Jag vill understryka detta samtidigt som jag vill understryka de starka sakskälen för att fortsätta verk- samheten. Fiskeriförsöksstationen i Kälarne är en direkt förutsättning för att utveckla matfiskodling i Norrlands inland. Det handlar om en framtidsbransch i dessa glesbefolkade delarna av vårt land. Vattenbrukarnas riksförbund understryker i sitt remissvar att en nedläggning i Kälarne skulle ge helt fel signaler. Föreningen reagerar starkt på att Fiskeri- verket på inget sätt ger anvisningar om hur verksam- heten skulle fortsätta utan gör Kälarne enbart till en ekonomisk fråga. Vidare skriver man att Kälarne är för fiskodlarna i Sverige mer än en anläggning; det är i dag förutsättningen för att forskning kan bedrivas. Till detta ska man lägga de utvecklingsmöjlighe- ter som fisketurismen har. Sportfisket omsätter redan i dag flermiljardbelopp i Sverige. Potentialen för framtiden är mycket stor. En stor del av fisketurismen finns just i de norra delarna av Sverige, och det är där fiskeriförsöksstationen finns. Jag hoppas därför att jordbruksministerns svar innebär att den här stationen kommer att fortsätta att finnas och får utvecklas till fromma för en positiv utveckling av vattenbruket och fisketurismen i norra Sverige.

Håkan Larsson (C)

Anf. 20 Håkan Larsson (C)

Herr talman! Det propositionsarbete som nu pågår inom Jordbruksdepartementet är ett uttryck för att vi tycker att det kustnära fisket, fritidsfisket och vatten- bruket är viktiga frågor. Man kan också se kopplingar mellan de här olika delarna. När det gäller vad som har sagts om vattenbruket och om framtiden har det betonats att det finns ett stort behov av forskning och utveckling. En del forskning har tidigare mer varit inriktad på ekologis- ka frågor, fiskarters bestånd och inte så mycket på vattenbruket, så det finns ett behov av att också få forskningsinsatser på det här området. Här pekar man från Fiskeriverkets sida på en del verksamhet som bedrivs vid Kälarne, kopplat också till SLU:s verk- samhet i Umeå, och att det här är viktiga områden för framtiden. Jag delar synen att det här har en viktig regional- politisk dimension. Jag delar också synen att det är en framtidsnäring som på olika sätt ska stödjas. Här är det viktigt att vi klarar ut vad som är statens roll och vad som är näringens roll. Jag menar att en sådan diskussion kan innebära att statens roll inte exakt kommer att se ut som den gör i dag i Kälarne, men att vi ändå kan säkra en verksamhet för framtiden i Kä- larne. Det som också talar för att vi kan komma fram på ett bra sätt när det gäller vattenbruket är att vi uppen- barligen har lyckats lösa en del av de miljöproblem som tidigare var förknippade med vattenbruket. Just när det gäller relationen mellan staten och nä- ringen får vi se till att det inte blir konkurrenssned- vridningar, för det finns också privata företag som agerar på marknaden för avel. Men jag har ingen bestämd uppfattning om exakt hur en verksamhet skulle se ut i Kälarne i framtiden. Det ska vi titta på i propositionsarbetet, och vi räknar med att kunna lägga fram en proposition i september månad.

Ann-Christin Nykvist (S)

Anf. 21 Ann-Christin Nykvist (S)

Herr talman! Det är väldigt positivt att ministern konstaterar att det här är en framtidsnäring och att det kommer att behövas mycket forskning för att ut- veckla vattenbruket i Sverige, inte minst i norra Sve- riges inland där vi har den här fiskeristationen. Jag kan hålla med om att statens roll i Kälarne självfallet inte behöver se ut exakt som den har gjort de senaste åren. Det viktiga är att verksamheten i någon form kan fortsätta och utvecklas eftersom det finns en så stor framtidspotential just i vattenbruket, inte minst i norra Sverige. Jag ser fram emot att propositionen som ska läg- gas fram kommer att innebära ett konkret förslag som innebär att fiskeriförsöksstationen i Kälarne kan leva vidare och utvecklas för framtiden.

Håkan Larsson (C)

Anf. 22 Håkan Larsson (C)

Herr talman! Ulf Nilsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att stärka vuxnas rätt till gymnasieutbildning och om jag avser att vidta några åtgärder för att garantera att vuxna också i framtiden ges en utbildning likvärdig med gymnasie- skolans. Jag vill först säga att jag delar Ulf Nilssons upp- fattning om att gymnasieutbildning i dag får betraktas som en grundläggande utbildning och att de vuxna som saknar sådan ska ges möjlighet att erhålla en sådan. I regeringens proposition Vuxnas lärande och den framtida utvecklingen av vuxenutbildningen (prop. 2000/01:72) redogjorde regeringen för sin syn på hur vuxnas möjligheter till gymnasieutbildning skulle stärkas. I detta sammanhang påpekade regeringen att det är svårt att lagstifta om en rättighet till gymna- sieutbildning för alla vuxna, eftersom det är förenat med betydande risker och nackdelar att införa en skyldighets- och rättighetslagstiftning. Det är uppen- bart att en exakt angiven nivå eller volym riskerar att bli ett tak för kommunens åtagande i förhållande till den enskilde. I stället menade regeringen i sitt förslag att den enskildes möjlighet till stöd för det lärande som han eller hon behöver och efterfrågar bättre till- godoses genom att staten ställer krav på kommunerna att utveckla en infrastruktur för vuxnas lärande. Jag ser i dagsläget ingen anledning att ompröva denna ståndpunkt. Regeringen har under 2002 erbjudit kommunerna att söka särskilda medel motsvarande 350 miljoner kronor för att utveckla sin infrastruktur för vuxnas lärande. Arbetet med en infrastruktur pågår för närva- rande ute i kommunerna - ett arbete som syftar till att erbjuda vuxna det stöd som de behöver för sitt läran- de. Under 2003 kan kommunerna dessutom ansöka om utvecklingsbidrag för uppbyggnaden av lokala lärcentrum. Bidraget uppgår totalt till 20 miljoner kronor och aviserades i den regionalpolitiska propo- sitionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (2001/02:4). När det gäller frågan om gymnasieutbildning för vuxna ska vara likvärdig med den för ungdomar så är detta fullständigt självklart. Målen ska vara desamma för vuxna som för ungdomar. Däremot kan vägen dit se olika ut. Detta redogjordes för redan 2001 i rege- ringens proposition om vuxnas lärande och den fram- tida utvecklingen av vuxenutbildningen. Denna fråga betonas också i departementsskrivel- sen Stöd för vuxnas lärande. Förslag till lag (Ds 2002:66). Där framgår att det inte är aktuellt att ta bort några möjligheter för vuxna utan att tvärtom bredda möjligheterna. Det är av det skälet som ter- men "stöd för vuxnas lärande" föreslås ersätta "utbildning". Begreppet signalerar att det är den enskilde som ska stödjas i sitt lärande. Termen används redan i dag i den nya förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning. Stödet kan se olika ut beroende på bland annat hur individen bäst tillägnar sig kunskap, livssituationen och på vilken nivå personen befinner sig. En del kommer även fortsättningsvis att föredra skollika förhållanden, medan andra kanske föredrar självstudier med handledning eller distansstudier via Internet. Det centrala är att individen får det stöd för sitt lärande som han eller hon önskar. Sammantaget innebär det att det inte finns några planer på att försämra gymnasieutbildningen för vux- enstuderande. Tvärtom kommer möjligheterna till en individanpassad gymnasieutbildning att förbättras. De närmare ställningstagandena kommer att göras efter det att remissyttrandena över skrivelsen Stöd för vuxnas lärande. Förslag till lag inkommit. Skrivelsen har remitterats tillsammans med Skollagskommitténs betänkande.

Intressenter

Frågeställare

Håkan LarssonCenterpartiet

Besvarad av

Ann-Christin NykvistSocialdemokraterna