Finansieringen av en ny Skurubro
Interpellation 2009/10:494 av Axelsson, Christina (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-05-21
- Anmäld
- 2010-05-24
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2010-06-01
- Sista svarsdatum
- 2010-06-04
- Besvarad
- 2010-06-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 21 maj
Interpellation
2009/10:494 Finansieringen av en ny Skurubro
av Christina Axelsson (s)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
Vid bland annat riksdagens frågestund i maj framkom att den borgerliga regeringen anser sig ha skapat möjligheter för finansiering och medfinansiering till infrastrukturinvesteringar genom att ge möjlighet att på regional och lokal nivå kunna ta ut avgifter. Detta synsätt skapar problem när olika kommuner inte är villiga till samma finansieringslösning. För att exemplifiera gäller det Nacka och Värmdö kommun.
För att ta sig till Orminge i Nacka och till hela Värmdö finns det bara en väg som går över Skurusundet. Bron är hårt belastad. Nacka kommun vill införa en avgift på en ny Skurubro. Värmdö kommun, där de flesta bor som ska över bron, har motsatt sig denna avgift.
Det här är en principiellt viktig fråga att få svar på. Samtidigt är det angeläget att finna en lösning för den flaskhals Skurubron i dag är och det har framförts lösningar på problemet som inte medför stora investeringskostnader i dagsläget.
Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att komma till rätta med den sortens principiella frågor som finansieringen av en ny Skurubro är ett exempel på?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:494
Webb-tv: Finansieringen av en ny Skurubro
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2009/10:134 Tisdagen den 8 juniProtokoll 2009/10:134 11 § Svar på interpellation 2009/10:494 om finansieringen av ny Skurubro
Protokoll från debatten
Anf. 61 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Christina Axelsson har frågat mig vilka initiativ jag avser att vidta för att komma till rätta med den sortens principiella frågor som finansieringen av en ny Skurubro är ett exempel på. Christina Axelsson menar att det skapar problem när olika kommuner inte är villiga till samma finansieringslösning. Detta kan, enligt Christina Axelsson, exemplifieras med att Nacka kommun vill införa vägavgifter på den nya Skurubron medan Värmdö kommun motsätter sig avgiftsuttaget.
Utökade möjligheter till medfinansiering och ökat regionalt inflytande tillhör de viktigaste förändringarna som regeringen har genomfört i förhållande till tidigare planeringsomgångar. Medfinansiering från kommuner och privata aktörer ökar utrymmet för angelägna åtgärder. Det är viktigt att framhålla att medfinansiering är en frivillig uppgift för företag, kommuner och landsting. Det är därmed också viktigt att beslut om medfinansiering kommer fram genom lokala och regionala diskussioner och överenskommelser.
Byggandet av den nya bron över Skurusundet ingick i det förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur för perioden 2010-2021 som Stockholms län presenterade i november 2009. Enligt förslaget ska den nya Skurubron delvis finansieras med vägavgifter. Baserat på förslaget har regeringen fastställt den ekonomiska ramen för länsplanen. Länsplanens innehåll har dock slutligen fastställts av Länsstyrelsen i Stockholms län - vad gäller Skurubron med förbehåll för att riksdagen godkänner lånefinansiering av investeringen.
Utgångspunkten för åtgärdsplaneringen i Stockholms län har varit den Stockholmsförhandling som leddes av Carl Cederschiöld. Det bör ha gett goda möjligheter för avvägning mellan olika intressen inom länet. Beslut om vägavgifter kan inte slutligt fattas vare sig av en enskild kommun eller av ett län. Finansieringslösningen för Skurubron innebär att investeringen under byggtiden finansieras genom lån i Riksgäldskontoret.
När bron öppnas för trafik ska avgifter tas ut av trafikanterna. Avgifterna används för att betala amortering och räntekostnader för lånet. Lånedelen av finansieringen kräver beslut av riksdagen. Regeringen har därför i vårtilläggsbudgeten för 2010 lämnat förslag som möjliggör detta. Beslut om själva avgiftsuttaget fattas av regeringen i form av en förordning.
Slutligen vill jag lyfta fram att avgift endast föreslås för passage över den nya bron. Passage över den nuvarande Skurubron kommer fortsatt att vara avgiftsfri.
Anf. 62 Christina Axelsson (S)
Fru talman! Åsa Torstensson, jag har ställt denna fråga till dig tidigare. Det var i en frågestund, och du svarade då att det är spännande med nya finansieringslösningar. Man kan tycka att det är spännande med nya sätt att hitta pengar, men det handlar inte bara om att få fram pengar. Det här är faktiskt också en demokratisk fråga. Det är en demokratisk fråga, och den ställs på sin spets just vad gäller byggandet av Skurubron.
För att kunna passera Skurubron måste de som bor på Värmdö betala pengar. De tycker inte att man ska finansiera brobygget på detta sätt, men det tycker de som bor i Nacka och är mitt emellan Värmdö och Stockholm. De tycker att det är ett bra sätt att finansiera den. Där har man blivit oense, så detta är ett väldigt bra exempel för att visa på de faror som finns med denna typ av finansiering. Vad händer exempelvis med kommunernas självstyre?
I dag skriver moderata kommunstyrelsens ordförande och moderata gruppledaren i Värmdö i Nacka Värmdö Posten att en ny bro ska finansieras av staten: "Vi har nu fått svart på vitt att vi värmdöbor vill ha en ny Skurubro och att den ska finansieras av staten. Det visar den opinionsundersökning Värmdö kommun låtit göra. Detta ligger helt i linje med vad vi moderater i Värmdö vill." Moderaterna i Nacka, däremot, har en annan viljeinriktning, och det är att man ska bygga bron. De har i samma tidning, i ett tidigare uttalande, sagt att bron ska byggas på detta sätt oavsett vad man tycker i Värmdö.
Detta ställer en hel del frågor som jag hade hoppats få ett svar på. Medfinansiering är en frivillig uppgift för företag, kommuner och landsting, svarar infrastrukturminister Åsa Torstensson. Men vari ligger friheten och frivilligheten för dem som bor på Värmdö och måste passera denna bro? Man tycker alltså att det finns andra sätt att lösa det på för att klara de akuta problemen, och man tycker faktiskt att staten ska vara de som finansierar Skurubron.
Det är detta jag skulle vilja ha svar på från Åsa Torstensson, för precis som infrastrukturministern säger i slutet av sitt svar: Beslut om själva avgiftsuttaget fattas av regeringen i form av en förordning. Vad fattar regeringen för beslut i detta fall, när två borgerligt styrda kommuner alltså står mot varandra och en borgerlig regering sitter i mitten och ska fatta beslut? Hur ställer man sig då? Och var kommer demokratifrågan in, Åsa Torstensson?
Anf. 63 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Tack, Christina Axelsson, för interpellationen. Den visar åter skillnaden mellan oppositionens och regeringens syn på infrastruktur i Stockholm. Vi har skapat stora möjligheter, via Carl Cederschiölds arbete, att knyta ihop Stockholmsregionen och skapa förutsättningar för väg- och järnvägsinfrastruktur och en förstärkning av kollektivtrafiken i regionen. Precis som Christina Axelsson också säger är det ett tydligt regionalt ansvar. Kommunernas delaktighet ligger som grund för regeringens ställningstagande. Regionen har naturligtvis ett ansvar att knyta ihop det till ett förslag, och det var regionens förslag att Skurubron skulle vara med i paketet i syfte att skapa möjlighet att finansiera Skurubron. Det är det underlaget som regeringen har valt att gå på. Det ser jag i allra högsta grad som ett tydligt demokratiskt arbete. Det arbetssättet är avgörande för att Stockholm får resultat av de här stora satsningarna på att förbättra all infrastruktur här.
Anf. 64 Christina Axelsson (S)
Fru talman! Åsa Torstensson kan stå här och slå sig bröstet, men Åsa Torstensson vet att i det förslag till budget som vi socialdemokrater har lagt fram tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet har vi lagt mer pengar på just infrastruktursatsningar i det här området. Men det tillhör en annan debatt; nu vill jag prata om Skurubron.
Ministern säger att det här har kommit fram i förhandlingar tillsammans med Carl Cederschiöld. Ja, inledningsvis fanns i de statliga planerna en ny Skurubro med, sannolikt i slutet av planperioden. Men Moderaterna i Nacka och Värmdö valde då, 2007 alltså, att prioritera annat. Erik Langby ville satsa på tunnelbana till Nacka, och Jonas Nilsson, som då var ledare för Moderaterna i Värmdö, prioriterade ombyggnad av Grisslingerakan. Som ett led i förhandlingsarbetet gav Nacka och Värmdö kommuner i oktober 2007 ut en trafikbilaga som gick ut stort och brett både i Nacka och Värmdö och i övriga kommuner via en av våra morgontidningar. De båda kommunledningarna sade att de skulle stå för kommunal medfinansiering av den nya Skurubron. Sedan försvann den nya bron från statens åtagandeplan. Det är historien.
Erik Langby fick inte med sig sina kamrater i norr och söder för en prioritering av tunnelbana till Nacka. Senare visade det sig att det förslag som fanns på exploateringsavgifter gjorde att det som man hade tänkt sig för Värmdös del försvann. Av detta bidde det så att säga inte ens en tummetott. Därför är det fortfarande två läger, två moderatledda kommuner som står på var sin sida. Den ena är beroende av den andra. Den ena har sagt att de inte vill ha en avgiftsfinansierad bro.
Ministern säger att man kan åka på den gamla bron. Men för att komma till den gamla bron, som är tänkt att göras om till den lokalgata, måste man åka en väldigt lång omväg. Med tanke på det ministern tidigare pläderade för vad gäller miljöaspekter och annat är det inget bra alternativ. Det bästa är naturligtvis att man säger att den här bron får ingå i de stora satsningar som vi gör i Stockholmsområdet, lägger in Skurubron där och försöker hitta en framkomlig väg.
Till syvende och sist är det väl ändå ministern som är ansvarig och ska ta beslutet om det ska bli några avgifter på Skurubron. Vi får inte glömma bort att efter Skurubron kommer man i ett område där man får betala trängselskatt. Det är inte så att man kommer ifrån avgifter, och det är inte min tanke heller.
Men jag undrar: Hur tänker ministern göra vad gäller avgifter på Skurubron, som är ett bra exempel på en fråga där demokratin inte får tillräckligt stort utrymme?
Anf. 65 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Jag har hela tiden varit tydlig med att medfinansieringen är ett resultat av en överenskommelse efter en lokal och regional diskussion. Så är det med Skurubron.
Byggandet av den nya bron ingick i det förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur för perioden 2010-2021 som det beslutades om. Det är det underlaget som Stockholms län presenterade i höstas, 2009. Enligt det förslaget ska Skurubron finansieras med vägavgifter. Med det underlaget har regeringen fastställt den ekonomiska ramen för länsplanen. Underlag för länsplan har alltså Stockholms län presenterat och lämnat ifrån sig. Därefter har regeringen fastställt den ekonomiska ramen för länsplanen. Länsplanen har slutligen fastställts av Länsstyrelsen i Stockholms län. Där finns det ett förbehåll för Skurubron, att riksdagen ska godkänna en lånefinansiering av den investeringen. Det kommer upp för beslut i riksdagen om någon vecka.
Anf. 66 Christina Axelsson (S)
Fru talman! Avslutningsvis: Nacka-Värmdö är en region i Stockholm där det växer så det knakar. Till Ormingelandet i Nacka och hela Värmdö kommun, öster om Stockholm alltså, finns det bara en väg, och den går över Skurusundet. Över Skurusundet har man en bro som behöver både renoveras och ersättas. Med anledning av de spännande lösningar som ministern ser framför sig och som ministern lägger fram förslag om vad gäller finansiering kan jag bara konstatera att där finns det inte utrymme för det kommunala självstyret i alla kommuner. Där blir någon överkörd. Jag tycker att det, inte minst ur trafiksäkerhetssynpunkt, är tråkigt att man inte mer bryr sig om vad de olika kommunerna säger.
Moderaterna i Värmdö gör vad de kan för att förhindra detta. Jag tror att ministern har bättre tillgång till deras synpunkter än vad jag har. Jag tycker bara att det här ur demokratisynpunkt är konstigt.
Anf. 67 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! När vi har pratat om medfinansiering har jag varit tydlig med att det förutsätter delaktighet från kommuner och regioner, som har att ta ställning till medfinansieringsfrågan. Så har skett. Länsstyrelsen ansvarar för länsplanen. Det är regionen som är ansvarig för vilka projekt och objekt det ska vara och hur finansieringen ska gå till. Med utgångspunkt i Carl Cederschiölds gedigna arbete i och kring Stockholm kommer regeringen tillsammans med kommuner och regionen att lägga fram förslag för beslut om en stor satsning för väg, järnväg och kollektivtrafik, på ett sätt som oppositionen inte kan möta. Oppositionen kan inte heller ge svar på vad stockholmarna kan förvänta sig av oppositionen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.