Experimentverkstad i utnämningspolitiken
Interpellation 2007/08:31 av Andnor, Berit (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-10-02
- Inlämnad
- 2007-10-02
- Besvarad
- 2007-10-23
- Sista svarsdatum
- 2007-10-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 2 oktober
Interpellation
2007/08:31 Experimentverkstad i utnämningspolitiken
av Berit Andnor (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
Torsdagen den 6 september hade undertecknad en interpellationsdebatt med statsrådet Mats Odell kring hemlighetsmakeriet i utnämningspolitiken. I debatten ställde jag ett antal frågor om vad som skulle hända med utnämningspolitiken framöver. På frågan om annonsering av högre statliga tjänster sade Mats Odell:
”Erfarenheterna av att annonsera är mycket goda. Min ambition är att detta ska vidgas. Det ska omfatta mycket mer än hittills, och vi kommer också att precisera våra förändringar på detta område i budgetpropositionen den 20 september.”
Självklart får man som enskild riksdagsledamot finna sig i att avvakta en regeringsproposition. Vad som däremot känns svårare att finna sig i är när Mats Odell på kvällen den 6 september säger följande i tv som svar på en fråga från en reporter:
”Alla (statliga chefsjobb) ska utannonseras, ja.”
En klar, tydlig och lättbegriplig precisering av hur annonseringen ska förändras som borde ha kommunicerats direkt med riksdagen i stället för via tv.
Döm om min förvåning när det den 20 september sedan återfinns en helt annan precisering i budgetpropositionen 2007/08:1 där det sägs:
”Regeringens bedömning är att annonsering ska bli mer regel än undantag då rekryteringsbehov föreligger… Regeringens bedömning är att annonseringen behöver kompletteras med andra tillvägagångssätt för att hitta bra chefer. Det kan t.ex. uppstå situationer där det trots annonseringen inte finns någon med erforderliga kvalifikationer bland de sökande. Regeringen kan också snabbt behöva byta ut en myndighetschef av olika skäl, t.ex. till följd av att chefen slutar i förtid eller att regeringen har förlorat förtroendet för chefen ifråga.”
Trots denna förvirring i budskapen måste man ändå sätta störst tilltro till det som skrivs i propositionen. Men skrivningarna väcker helt nya frågor:
- Vilka kriterier ska gälla för de tjänster som väljs ut för annonsering?
- Vem ska bestämma när ”snabba behov” föreligger?
- Vad i rekryteringsprocessen ska bestämmas på respektive departement och vad ska bestämmas någon annanstans?
- Kommer även UD:s tjänstetillsättningar att omfattas av skrivningarna i budgetpropositionen?
- Hur kommer regeringsformens skrivning om förtjänst och skicklighet att kunna garanteras i ett system för tillsättningar som ser olika ut för olika tjänster?
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Odell:
Har statsrådet varit med och fattat beslut om den pågående försöksverksamheten när det gäller utnämningar, och i så fall när?
Har statsrådet medverkat till att ta fram de kriterier som ligger till grund för försöksverksamheten?
Kan statsrådet bedöma när försöksverksamheten kommer att avslutas?
Avser statsrådet att införa en permanent ordning för utnämningar av statliga chefer, och när kan den i så fall finnas på plats?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:31
Webb-tv: Experimentverkstad i utnämningspolitiken
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:14 Tisdagen den 23 oktoberProtokoll 2007/08:14 10 § Svar på interpellation 2007/08:31 om experimentverkstad i utnämningspolitiken
Protokoll från debatten
Anf. 71 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Berit Andnor har frågat mig om jag varit med och fattat beslut om den pågående försöksverksamheten när det gäller utnämningar och i så fall när, om jag medverkat till att ta fram de kriterier som ligger till grund för försöksverksamheten, om jag kan bedöma när försöksverksamheten kommer att avslutas, om jag avser att införa en permanent ordning för utnämningar av statliga chefer och när den i så fall finns på plats.
Jag hade den 16 september en interpellationsdebatt med Berit Andnor om hemlighetsmakeri i utnämningspolitiken, där vi debatterade ungefär samma frågeställning som i dag. Jag inleder på samma sätt i dag som jag gjorde då. Den här regeringen kommer att fortsätta att reformera utnämningspolitiken i riktning mot en mer öppen, förutsägbar och transparent process.
I budgetpropositionen för 2008 redovisas regeringens ställningstagande att annonsering efter myndighetschefer kommer att bli mer regel än undantag hädanefter. Detta sker efter en vår och sommar där vi prövat att annonsera efter chefer till verksamhetsmässigt vitt skilda myndigheter. Jag kan konstatera att utfallet av detta försök såvitt avser såväl antal som kvalitet hos dem som lämnat in en intresseanmälan har varit gott. Det är många mycket väl kvalificerade personer som genom intresseanmälan har visat att de varit beredda att ikläda sig det ansvar det innebär att vara myndighetschef. För den intresserade finns möjlighet att själv ta del av de listor som finns tillgängliga på respektive berört departement.
Fyra olika departement, Utbildnings-, Integrations- och jämställdhets-, Finans- respektive Utrikesdepartementet har under försöket inhämtat viktiga erfarenheter av detta nya, öppna sätt att rekrytera myndighetschefer.
Jag kan berätta för Berit Andnor att regeringen, mot bakgrund av utfallet i försöksperioden, mycket snabbt kunde fatta beslut om att gå vidare till en permanent ordning, något som också tydligt framgår av budgetpropositionen.
Det faktum att vi hittills haft anledning att vara nöjda med utfallet innebär dock inte att annonsering alltid ska ske. För mig är det inget konstigt med att det i vissa fall kan vara så att regeringen även genom andra processer hittar lämpliga chefer till en viss myndighet, vilket också framgår av budgetpropositionen.
Anf. 72 Berit Andnor (S)
Herr talman! De frågor som jag ställde i interpellationen kvarstår. Har det egentligen funnits någon försöksverksamhet när det gäller utnämningar av högre statliga tjänster? Vem beslutade? När beslutades det? Hur utformades försöksverksamheten? Vilka var de frågeställningar som försöksverksamheten skulle ge svar på? Och hur utvärderades den här försöksverksamheten?
Som jag har sagt tidigare har man ju en försöksverksamhet för att se om något kan bli bättre av att man gör det på ett nytt sätt. Jag har nu vid två tillfällen ställt de här frågorna till Mats Odell, och jag får inga svar. Jag tycker att det är rimligt att Mats Odell lämnar svar på frågorna, särskilt mot bakgrund av att den statliga utnämningspolitiken var en av de högt profilerade frågorna för de fyra borgerliga partierna inför valet. Klara tydliga vallöften ställdes ut till väljarna.
Mats Odell säger att fyra departement har deltagit i den av Mats Odell påstådda försöksverksamheten. De har inhämtat viktiga erfarenheter. Regeringen kunde på grundval av det mycket snabbt fatta beslut om en permanent ordning. Vad är denna permanenta ordning?
I budgetpropositionen står det: Annonsering av myndighetschefer kommer att bli mer regel än undantag.
Genast inställer sig massor av nya frågor. I helgen kunde vi läsa i Göteborgs-Posten, som hade följt upp det här, att av 22 tillsatta tjänster under året hade 4 tillsatts efter annonsering. Hur kan denna mycket ringa erfarenhet av den så kallade försöksverksamheten vara grund för regeringens bedömning? Vad har egentligen regeringen för krav för att något ska kunna kallas försöksverksamhet?
Med tanke på det mycket klena resultatet av den är det kanske inte så konstigt. Hela frågan som blåstes upp i valrörelsen av de fyra borgerliga partierna verkar rinna ut i sanden. Annonsering ska bli mer regel än undantag. Är det det som är resultatet av det som ni sade innan valet? Hur är det med de andra vallöftena i den här frågan?
Det handlar inte bara om annonsering och kravprofiler, något som förresten redan gjorts tidigare och som också naturligtvis har varit en del i rekryteringsarbetet. Det skulle inrättas rekryteringsråd. Utskottsförhören i riksdagen av tilltänkta kandidater har även de avförts. Eller? Det kan bli lite konstitutionellt besvärligt med utskottsförhör, har vi kunnat läsa att Mats Odell säger.
Samma sak är det när det gäller sekretesslagen och öppenheten. Det mest häpnadsväckande av allt detta är att helt plötsligt börjar man fundera på att förändra sekretesslagen för att minska öppenheten i tillsättningarna.
Ställd inför frågan som Mats Odell naturligtvis har fått, varför man säger en sak inför valet och någonting annat efteråt, säger Mats Odell att valrörelsen har sin egen dynamik. Vi socialdemokrater har hela tiden förstått att den teoretiska modell som Mats Odell och hans borgerliga kamrater snickrade ihop före valet inte skulle tåla verklighetens ljus. Sanningen är antagligen att även Mats Odell insåg det men att hungern efter makten fick honom att kasta allt förnuft och all försiktighet överbord i stället för att erkänna att ni hade fel.
Ni tänkte inte särskilt klara tankar ens när det gäller den här frågan. Framför allt tänkte ni väl inte genom konsekvenserna av de förslag som ni plockade fram, eftersom de allra flesta av de förslag som ni lämnade som vallöfte till medborgarna nu verkar ha lagts åt sidan för att de är konstitutionellt besvärliga. Man kan ändå fråga sig: Varför, Mats Odell, sade ni en sak inför valet och en annan nu?
Anf. 73 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! I valrörelsen - det minns Odell, vi har diskuterat frågan förut - var det här ett mycket stort nummer. Det var sådant som man verkligen körde med runt om i landet, att man skulle bryta Socialdemokraternas makthegemoni. Man talade om inrättande av kravprofiler till högre tjänster. Alla tjänster i ledande befattning skulle utannonseras - alla tjänster. Relevanta intressenter skulle inbjudas till kandidatnominering. Det står det också i den skrift som ni gav ut.
Det var bruttolistor som skulle upprättas enligt kravprofil, och kortlistor skulle tas fram på tre-sex personer som skulle genomgå tester. Förmodligen hade man inspirerats av USA eller något annat land och tyckte att fackutskotten i riksdagen skulle erbjudas att ställa frågor till de personer som man tänkte utnämna. Hela rekryteringsprocessen skulle dokumenteras för att möjliggöra granskning i efterhand.
Nu har mycket av det här spruckit. Regeringen talar nu lite försiktigt om att det inte alltid går att annonsera. Det är kanske lite annorlunda än att alla lediga tjänster till ledande befattningar ska utannonseras. Det är olika budskap före valet och efter valet.
Det handlar väl om att man har insett att den här vägen inte var framkomlig alla gånger och att man inte hade riktigt fast mark under fötterna. Regeringen vill väl också ha handlingsfrihet att bestämma när det ska annonseras och när det inte ska annonseras. Jag tror inte att det kommer att bli tal om utskottsförhör. Lika lite tycks de här inbjudningarna till allmän kandidatnominering vara aktuella.
Sanningen och konfrontationen med verkligheten kröp högeralliansen inpå skinnet när man väl hade vunnit regeringsmakten. Valrörelsens propagandistiska drev höll inte, och lika lite höll argumentationen om att statsförvaltningen var genompolitiserad med socialdemokratiska chefer som inte var kompetenta. Inte en enda chef har avvecklats med det som argument. Kampanjen var inte hederlig. Det har vi också debatterat förut, men jag tycker att det är viktigt att upprepa det.
När man sedan kom till regeringsmakten rekryterade man borgerliga profilpersoner som Jonas Hafström, Olof Ehrenkrona, Per Unckel - som var en av de första stora rekryteringarna - Anna Grönlund Krantz, Johan Gernandt och så vidare till olika statliga uppdrag, antingen i styrelser eller som ledande tjänstemän. Jag säger inte något negativt om de här personernas kompetens, men starten var, med tanke på hur det lät i valrörelsen, väl utmanande.
Nu har det här kokat ned till att Odell står här med frågor om hur snabba behov ska bedömas, var någonstans det ska bestämmas om det ska annonseras eller inte, vad som inte ska annonseras och hur det blir med utannonseringen av tjänsterna inom Utrikesdepartementet. Från att ha varit ett stort slagnummer i valrörelsen har detta kokat ned till att bara vara krångligt.
Ni har alltså blivit fångade av er egen propaganda och sysslar nu med att gömma undan de av valrörelsens tal som inte höll i konfrontationen med verkligheten. Det som blev kvar försöker ni få att framstå som något mycket större än vad det egentligen är. Är inte sanningen den, Odell, att kejsaren, vem det nu är i det här fallet, börjar bli lite naken?
Anf. 74 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Vi hade före ajourneringen en intressant debatt om utnämningspolitiken, och Berit Andnor frågade mig bland annat på vilket sätt den här försöksverksamheten hade beslutats.
Man kan över huvud taget säga att detta är en intern fråga inom Regeringskansliet, men jag ska ändå gärna berätta om processen. Det är så att det finns en statssekreterargrupp med representanter för de fyra regeringspartierna som har arbetat med de här frågorna, och det är där som besluten har tagits om att bereda detta försök.
Det kan kanske vara av intresse att berätta lite grann om hur det har gått med de genomförda annonseringarna. Vi har ju redan på grundval av genomförda intresseannonseringar anställt generaldirektörer för Konsumentverket, Högskoleverket, Statens pensionsverk och Sida. Vi har dessutom ett antal ytterligare tillsättningar av myndighetschefer under beredning mot bakgrund av genomförd annonsering. Det handlar om chefer för Naturhistoriska riksmuseet, Institutet för språk och folkminnen, Statens försvarshistoriska museer och Boverket. Där har annonstiden gått ut, och för närvarande bereds de här ärendena.
Sedan har vi ytterligare tre myndigheter där ansökningstiden ännu inte har gått ut. Det sker dels nu på fredag, dels på måndag. Det handlar om nya chefer för Banverket, Granskningsnämnden för radio och tv och Socialstyrelsen. De tjänsterna kommer också att beredas på samma sätt som de tidigare.
Hittills är det 213 personer som har anmält sitt intresse för de här nämnda anställningarna. Man kan säga att det i genomsnitt ger 20 intressenter per annons.
Anf. 75 Berit Andnor (S)
Herr talman! Jag tycker fortfarande, Mats Odell, att det återstår en del frågor kring den här så kallade försöksverksamheten - om det verkligen är en försöksverksamhet och hur man bedömer att en försöksverksamhet ska utformas.
Låt mig ändå fortsätta debatten genom att konstatera att det inte bara är så att man överger de vallöften som man gav från regeringens sida, utan det blir nu hela tiden frågor kring hur den här statliga utnämningspolitiken egentligen ser ut. För ju mer vi debatterar detta desto fler frågor blir det.
Man måste ändå säga att det som är nytt i denna diskussion är, som jag tycker, slappheten i inställningen - både till processen som ligger bakom de här utnämningarna och till den svenska offentlighetsprincipen.
Jag kan ge några exempel på detta. Alla chefsjobb ska utannonseras, sade Mats Odell efter det att vi hade debatterat denna fråga den 6 september. Jag fick som sagt var inga svar på mina frågor då. Det kom efteråt när jag satt och tittade på tv. Då skulle alla chefsjobb utannonseras, även landshövdingarnas.
Två veckor senare kom det en budgetproposition med ett helt annat besked där det stod att annonsering ska vara mer regel än undantag. Sedan kom det ännu ett nytt besked från Mats Odell i helgen i Göteborgs-Posten där han säger att det är upp till varje statsråd om det ska annonseras eller inte. Detta känns mycket märkligt och är en fullständig reträtt, tycker jag, från regeringens sida och från ansvarigt statsråd.
Sedan stod det också i budgetpropositionen att det kan uppstå situationer där det trots annonseringen inte finns någon som har tillräckliga kvalifikationer bland de sökande. Ett exempel på det som är aktuellt just nu är Socialstyrelsen och Banverket, där regeringen kör parallella processer. Det sker annonsering, men man har också gett i uppdrag till ett rekryteringsföretag - ett headhuntingföretag - att rekrytera parallellt med annonseringen. Det är ju ett mycket kraftfullt underkännande av annonseringen som metod när man på förhand har dömt ut alla som söker via annons som okvalificerade!
Den nya utnämningspolitiken skulle ju präglas av största möjliga öppenhet och transparens, förutsägbarhet och spårbarhet. Man ska i efterhand kunna analysera och se hur detta gick till. Men när man nu använder sig av de privata rekryteringsföretagen som ju har sekretess som löfte till alla sökande som ska rekryteras blir inte detta som statsrådet har utlovat. Ingen kommer att ha någon helhetsbild av vilka kandidater som har sökt ett visst jobb, vilka som har sökt på annons och vilka som hanteras av rekryteringsföretagen!
Ingen kommer i efterhand att kunna granska om man har följt grundlagens bestämmelser när det gäller rekryteringen. Detta är någonting helt nytt inom utnämningspolitikens område. Öppenhet och spårbarhet som regeringen säger ska finnas ersätts av privatisering och sekretess.
Detta tycker jag är djupt oroande. Det handlar om en syn på vår offentlighetsprincip som Mats Odell nu uppenbarligen försvarar och som jag känner är oerhört slapp och instrumentell till sin beskaffenhet.
När offentlighetsprincipen är ett problem för Mats Odell ska den kringgås, och jag känner mig, herr statsråd, väldigt oroad över detta. Vad är egentligen den statliga utnämningspolitiken? Hur ser den ut? Frågorna blir bara fler och fler.
Anf. 76 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Jag vill först notera att jag inte har något mer inlägg efter detta.
Alla lediga tjänster skulle ha utannonserats. Nu har vi kommit fram till att så inte är fallet, och vi har kommit fram till att en lång rad korrigeringar av tillsättningsförfarandena har skett om man jämför med hur det såg ut innan valet och det bombastiska budskap som gavs då med utskottsförhör, kortlistor på tre-sex personer, särskilda tester, kandidatnomineringar och allt vad man nu hade med i detta paket.
Nu hamnar vi mer i skiktet som rör diskussion om vad som ska annonseras, vad som är rimligt att annonseras, budskap om att det får väl varje departement ta ställning till och så vidare. Hela detta bombastiska valbudskap har skruvats ned till en någorlunda verklighetsnära hantering. Väldigt mycket av det som tidigare sades har man lämnat bakom sig eftersom det inte var realistiskt och eftersom det inte klarade av konfrontationen med verkligheten.
Det har alltså skett en lång rad anpassningar, och det som egentligen är kvar av den här oerhört enorma förnyelsen som skulle ske är de här värderingarna om när man ska annonsera ut och när man inte ska annonsera ut. Det ska ställas i kontrast till punkten att alla lediga tjänster till ledande befattningar ska utannonseras, och det har man sagt är en orealistisk linje från regeringens sida.
Det är alltså det som har skett. Sedan har man också sagt att det är okej att göra en hel del politiska tillsättningar, eftersom man har gjort det. Då tycker jag sammanfattningsvis för min del att detta började med någon sorts vante som kanske inte ens en gång blev en tumme när detta var klart. Sedan är frågan om kejsaren är naken eller inte.
Anf. 77 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Det är naturligtvis en mycket angenäm situation att ha en opposition framför sig som har haft regeringsmakten i tolv år och som inte har genomfört några reformeringar av detta system att utnämna chefer inom staten. Vi gick till val på detta. Vi presenterade vad vi tänkte göra. Vi har under ett år nu lagt om utnämningspolitiken.
Vi har gjort ett antal helt nya processer.
Det stämmer att det blir fler frågor eftersom Berit Andnor ju skjuter av en kaskad av frågor av olika slag om jag har varit med i olika processer och så vidare. Visst - jag har försökt svara på detta.
Men det viktiga, herr talman, är naturligtvis att vi i dag har ett antal personer som för första gången i vårt lands moderna historia har fått chefsjobb som generaldirektörer efter att man har haft en helt ny och transparent process där det har upprättats kravprofiler som läggs i akten där det har annonserats efter chefer. Jag tycker att det är en väldigt glädjande utveckling.
Berit Andnor frågar mycket riktigt om den här typen av verksamhet är en försöksverksamhet, om den har börjat och om den är avslutad. Jag menar att det är alldeles uppenbart att vi har haft en försöksverksamhet med annonsering. Jag har redovisat resultaten för detta. Jag vet inte vad Berit Andnor mer kan begära. Vi har lagt fast i budgetpropositionen att det kommer att vara mer regel än undantag när det gäller att annonsera.
Vi har ett antal processer i gång. Berit Andnor frågar varför vi både annonserar och använder rekryteringskonsulter. Det är inte alls som Berit Andnor säger, att det här skulle vara någon överraskning och någon sorts dubbelspel. Det framgår av annonserna, Berit Andnor. Det är tre fall det är fråga om, nämligen de som rör Sida, Banverket och Socialstyrelsen. Om Berit Andnor tittar i de annonserna så framgår det att vi också där förbehåller oss rätten att använda rekryteringskonsult. Det beror helt enkelt på att vår ambition är att hitta de absolut bäst lämpade kandidaterna samtidigt som vi också vill pröva ett nytt sätt att arbeta. I de fall man beslutar sig för att arbeta med en extern rekryteringsbyrå framgår det som sagt tydligt av själva annonsen.
Handlingar som kandidaterna lämnar till en rekryteringsfirma blir självklart en allmän handling, Berit Andnor, och tillgänglig för allmänheten på samma sätt som om de hade lämnats in till Regeringskansliet. Där har Berit Andnor alltså fullständigt fel i sina tankar om att de skulle hemligstämplas.
Jag vill också påpeka att det här inte på något sätt är någon ny arbetsmetod som vår regering har introducerat. Även den förra regeringen anlitade rekryteringsbyråer i viss utsträckning.
Anf. 78 Berit Andnor (S)
Herr talman! Nu är det ju så att de borgerliga partierna gick till val på att man skulle ha en helt ny utnämningspolitik. Det var ett av huvudnumren, ett ganska populistiskt förslag, skulle jag vilja säga, som hade föga med verkligheten att göra. Man skulle bryta den socialdemokratiska makthegemonin. Återigen uppmanar jag alla: Läs den rapport som togs fram från de borgerliga partierna, så får ni se vilket språk och vilken vokabulär man använde och hur man tänker sig det hela.
Frågan är: Vad blev det av detta, Mats Odell? Det är ju därför vi står här.
Jag kan konstatera att det i budgetpropositionen står att annonsering ska vara mer regel än undantag. När det gäller flera av tjänsterna har ni just konstaterat att det kan vara svårt att nå tillräckligt kvalificerade personer genom annonsering. Ni använder er ju av rekryteringsbolag. De utlovar sekretess. Jag har tittat på annonserna, Mats Odell. De här företagen används just för att hitta personer som inte vill gå via annonserna.
Vad är det som är nytt? Vi har gjort någonting helt nytt i förhållande till den förra regeringen, säger Mats Odell. Vad är det som är nytt? Jag kan konstatera att det i stort sett inte blidde någonting av den där rapporten om en ny statlig utnämningspolitik.
Däremot får man intryck av att ni tummar på det som står i regeringsformen, nämligen att detta är viktiga rekryteringsprocesser. De ska utses som kan utses utifrån förtjänst och skicklighet. Det handlar om att ha en trovärdighet och en seriositet genom hela rekryteringsprocessen och att man har en statlig utnämningspolitik som ligger fast. Det vore på sin plats, tycker jag, att Mats Odell nu kunde presentera ett dokument där det klart och tydligt framgår hur den statliga utnämningspolitiken ska utformas. Det kan väl ändå inte vara upp till varje statsråd att avgöra hur detta ska gå till.
Anf. 79 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Vi gick till val bland annat på att lägga om utnämningspolitiken i Sverige från en slutenhet där man ofta befordrade partikamrater, en politik som uppenbart var vid vägs ände.
Vi har börjat lägga om politiken. Vi har börjat ett försöksarbete med att annonsera ut tjänsterna. Varför har vi då ett försöksarbete? Jo, för att man inte vet om personer är beredda, om de har ett arbete, att skylta med att de söker ett annat arbete genom att det här blir offentligt.
En av de saker som vi också sade är att vi är beredda att studera om man behöver ändra sekretesslagstiftningen. Även detta, Berit Andnor, framgår av budgetpropositionen. Det är en av de saker som vi arbetar med.
Vi kommer skyndsamt att inleda en översyn av sekretesslagstiftningen. Regeringen har ännu inte fattat något beslut om direktiv för tillstånd och översyn, men det går heller inte i dag att säga att ett sådant här eventuellt förslag kan överlämnas till riksdagen. Mycket talar för att det knappast kommer att kunna bli under det här riksdagsåret utan snarare någon gång sent under nästa år. Då får man också ta ställning till detta.
Varför då? Jo, det kan vara så att man kan få fram betydligt fler sökande om det finns, som det finns inom privat sektor, en möjlighet att söka och att allt publiceras och blir offentligt först i efterhand. Här diskuterar man olika modeller för hur detta skulle kunna gå till.
En möjlighet som har diskuterats är att alla sökandens dokument kan vara sekretessbelagda under en viss tidsperiod, till exempel ett antal år, och sedan kommer allt att bli offentligt och kan då granskas. Det här är en del av de fortsatta reformer som vi vill göra när det gäller att få fler sökande och en mer öppen och transparent process när det gäller politiken för utnämning av statliga chefer i Sverige.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.