Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Eventuella förändringar av socialförsäkringssystemets grunder

Interpellation 2006/07:17 av Olsson, LiseLotte (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-10-13
Anmäld
2006-10-16
Besvarad
2006-10-24
Sista svarsdatum
2006-10-27

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 13 oktober

Interpellation

2006/07:17 Eventuella förändringar av socialförsäkringssystemets grunder

av LiseLotte Olsson (v)

till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)

I regeringsförklaringen slås förutom en rad åtstramningar för bland annat sjukskrivna och förtidspensionerade fast att socialförsäkringarna ska ses över med pensionsreformen som förebild. Stort fokus läggs också vid regelskärpningar och hårdare tag mot fusk och överutnyttjande.

I september 2005 tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning med uppdrag att analysera och lämna förslag till en reformering av socialförsäkringarna enligt just den modell som nu aviserats av den borgerliga regeringen. Utredare är den tidigare generaldirektören för dåvarande Riksförsäkringsverket, Anna Hedborg.

Det övergripande syftet med detta reformprojekt sägs vara att skapa ett system som, precis som påstås gällande pensionssystemet, är mer ekonomiskt robust och mindre beroende av konjunkturen. Med detta anses systemets känslighet för olika utomliggande faktorer att minska. Diskussionerna har också handlat om att, på samma sätt som gäller för pensionssystemet, lägga socialförsäkringarna utanför statsbudgeten, exempelvis i en egen buffertfond. Härigenom ska systemet frigöras från politiskt inflytande.

Vänsterpartiet är mycket kritiskt till dessa förslag. Det ekonomiska offentliga trygghetssystemet är ett av våra redskap för att utjämna klass- och könsskillnader och för att fördela resurser över livet. Ekonomiska resurser ska komma alla invånare till del som en rättighet @ inte som välgörenhet.

Vänsterpartiet värnar om en gemensam och solidarisk sektor, grundad på principen ”av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov”. Vi anser att socialförsäkringssystemets grundläggande principer måste värnas och att förbättringar av systemet ska ske genom att reformera inifrån. Detta görs inte genom att den bakomliggande ideologin i våra socialförsäkringar angrips.

Sedan ett antal år tillbaka har privata inslag ökat på socialpolitikens område. Som ett exempel på detta kommer enligt regeringsförklaringen nu den privata trafikförsäkringen att föreslås ta över den allmänna sjukförsäkringens åtagande i de fall där trafikskador har orsakat kostnaden.

Detta sätt att privatisera sjukförsäkringen via trafikförsäkringen är ett sätt att bryta upp en första bit mark för att sedan kunna följa efter med andra speciallösningar för vissa grupper försäkringstagare. Retoriken handlar om att öka riskmedvetandet med direkta individuella kopplingar till försäkringskostnaden.

Detta är ett första steg i en mycket allvarlig och beklaglig utvecklig, bland annat ur ett klassperspektiv. Människor som kroppsarbetar skulle relativt sett dra på sig mycket högre försäkringskostnader än andra eftersom deras livräntor måste träda in så mycket oftare. Kroppsarbetare har vidare helt enkelt svårare att komma tillbaka i arbete efter svåra olyckor. Det är inte heller otänkbart att så kallade riskgrupper som rökare och diabetiker skulle komma att inrymmas i sådana lösningar.

En ökad privatisering urholkar jämlikheten i de sociala trygghetssystemen. Riskerna med en sådan utveckling kommer att slå mot vissa grupper mer än andra. Det är därför oerhört viktigt att värna den generella karaktären i försäkringssystemen och att motverka ökade inslag av privatisering.

Pensionsreformen genomfördes bakom lyckta dörrar utan någon som helst demokratisk förankring. Det har nu dessutom visat sig att det resulterat i ett komplicerat, svåröverblickbart system som missgynnar stora delar av befolkningen.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet Husmark Pehrsson:

1.   På vilket sätt avser statsrådet att verka för att socialförsäkringssystemets grundläggande principer om arbetslinjen, inkomstbortfallsprincipen och principen att systemet ska omfatta alla individer bevaras?

2.   Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att en eventuell reformering av socialförsäkringssystemet genom att skapa så kallade rakare rör mellan avgifter och försäkring inte ska medverka till ökade klyftor mellan män och kvinnor, mellan höginkomsttagare och låginkomsttagare och mellan sjuka och friska?

3.   Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att motverka privatisering av socialförsäkringarna?

4.   Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att de genomgripande förändringarna av socialförsäkringssystemet inte kommer att genomföras utan demokratisk förankring?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2006/07:17, Eventuella förändringar av socialförsäkringssystemets grunder

Interpellationsdebatt 2006/07:17

Webb-tv: Eventuella förändringar av socialförsäkringssystemets grunder

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Cristina Husmark Pehrsso (M)
Anf. 87 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Herr talman! LiseLotte Olsson har ställt följande frågor till mig angående socialförsäkringssystemet: 1. På vilket sätt avser statsrådet att verka för att socialförsäkringssystemets grundläggande principer om arbetslinjen, inkomstbortfallsprincipen och principen att systemet ska omfatta alla individer bevaras? 2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att en eventuell reformering av socialförsäkringssystemet genom att skapa så kallade raka rör mellan avgifter och försäkringar inte ska medverka till ökade klyftor mellan män och kvinnor, mellan höginkomsttagare och låginkomsttagare och mellan sjuka och friska? 3. Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att motverka privatisering av socialförsäkringarna? 4. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att de genomgripande förändringarna av socialförsäkringssystemet inte kommer att genomföras utan demokratisk förankring? Låt mig först säga att det bästa instrumentet för att utjämna orättvisor är att ge alla en chans att komma in på arbetsmarknaden. Detta gäller såväl män som kvinnor som för grupper med olika förutsättningar i övrigt. Under den senaste tioårsperioden har de svenska sjuktalen varierat kraftigt över tid samtidigt som de har varierat på en hög nivå. Antalet långtidssjukskrivna har nått nivåer helt utan tidigare motsvarighet, sjukskrivningar som för alltför många personer har blivit en väg ut ur arbetslivet. I september 2004 beslutade den dåvarande regeringen att tillsätta en särskild utredare med uppgift att göra en genomgripande analys av socialförsäkringarna i ett brett perspektiv. Utredningen ska under utredningstiden ta fram material och information som underlag till en bred och folkbildande debatt om dagens och framtidens socialförsäkring och har av detta skäl löpande publicerat ett antal skrifter. Utredaren ska redovisa sin utredning den 1 november i år. I direktivet, som den dåvarande regeringen beslutade om, anges bland annat att nästa steg i syfte att reformera sjukförsäkringen ska vara en parlamentarisk utredning. Företrädare för de partier som utgör den nuvarande regeringen föreslog dock redan då den särskilda utredaren tillsattes att man i stället omgående skulle tillsätta en parlamentarisk utredning med uppgift att lämna förslag till en reformerad sjukförsäkring. Alliansregeringens mål är bland annat att Sverige ska bli ett land med full sysselsättning, eftersom arbete inte bara är individens främsta ekonomiska grundtrygghet utan också den ekonomiska grund varpå hela vårt samhälle vilar. Den trygghet som arbete ger måste emellertid kompletteras med ett långsiktigt, stabilt socialförsäkringssystem, inte minst nu när vi lever i en tid då den internationella konkurrensen blir allt hårdare för svenska företag och jobb och därmed leder till stora förändringar på arbetsmarknaden. Det är då alldeles särskilt angeläget att människor känner en trygghet i sin vardag och därför törs bejaka förändringar och utveckling. Regeringen har nu i budgetpropositionen aviserat att det snarast möjligt ska tillsättas en parlamentarisk utredning angående en reformerad socialförsäkring. En översyn och reformering av socialförsäkringssystemet är ett omfattande arbete som måste få ta den tid som behövs, eftersom ambitionen är att ett reformerat system måste utmärkas av både stabilitet och långsiktighet samt omfattas av flertalet. De viktiga och grundläggande frågor som LiseLotte Olsson ställer kommer givetvis att finnas med i det arbete som nu ligger framför mig och regeringen samt den parlamentariska utredning som ska arbeta med dessa frågor.
LiseLotte Olsson (V)
Anf. 88 LiseLotte Olsson (V)
Herr talman! Jag vill tacka för svaret. Jag tänker börja den här interpellationsdebatten med en historielektion, då jag tror att det finns brister när det gäller insikten och kunskapen om varför vi har en socialförsäkring. Jag läser från Försäkringskassans hemsida på lättläst svenska: Socialförsäkringen ska ge trygghet hela livet. Tryggheten är extra pengar när man behöver det. Det kan vara när man blir sjuk och man har eller får funktionshinder, när man blir förälder, när man blir för gammal för att arbeta eller går i pension. Grunden till dagens försäkringskassa är föreningar - sjukhjälpekassor hette det då - som startades för att kunna hjälpa till när man blev sjuk och inte kunde arbeta och få lön. År 1913 gick staten in och gav dessa föreningar pengar. Namnet blev då sjukkassor. År 1955 startade den första försäkringskassan. Samtidigt kom lagen om allmän sjukförsäkring. Sedan dess har systemet byggts ut. I dag innefattar det 44 ärendeslag. Nu vill högerregeringen slå sönder en av grundvalarna för människornas trygghet, kunskapen och känslan att veta att mitt liv och min ekonomi inte rasar ihop om jag har oturen att bli sjuk. Den generella och solidariska välfärdsmodellen attackeras just nu från höger. Åsikter som att Sverige har väldigt höga kostnader för den sociala välfärden, att sjukförsäkringen överutnyttjas och att svenska folket fuskar hej vilt sprids som sanningar. De sjukskrivna jagas och ifrågasätts. I mitt hemlän Västerbotten leder vi ligan när det gäller att sänka sjuktalen. Statistik från augusti visar att Västerbotten nått 81 % av målet. Snittet i Sverige i övrigt är 65 % ungefär. Samtidigt som Västerbotten leder sjuktaletligan beviljas färre sjuk- och aktivitetsersättningar än i övriga riket. Samtidigt som det sker vittnar fackföreningar, insändare och folk som ringer om att människor har nekats sjuklön och inte vet hur de ska få pengar till hyran. I stället för att se och erkänna att det finns ett systemfel - människor, kanske främst kvinnor slits ut i allt trängre organisationer - har pendeln svängt. Nu ser man det som den enskildes ansvar och förskyllan om hon eller han blir sjukskriven. Angreppet mot sjukförsäkringen sker från flera fronter. Det handlar om jakt och ifrågasättande av de sjuka. Ett exempel från budgeten är att ni föreslår att arbetsgivaren ska ha rätt att begära sjukintyg från första dagen. Det i sig är ett förslag som jag inte tror att de arbetstyngda vårdcentralerna gör vågen för precis. Det handlar också om en urholkning av inkomstbortfallsprincipen. Redan i dag är det många som inte får de tänkta 80 procenten av lönen. Med er sänkning av taket blir det ännu fler. Det är en försämring som drabbar människor med låga löner och medellöner, undersköterskor och lärare, för att nämna några. Samtidigt som taket sänks ändrar ni i bestämmelserna och beräkningsgrunden, vilket i praktiken också innebär en sänkning av sjukersättningen. Ni öppnar för olika speciallösningar för försäkringstagare. Ni har börjat med privatiseringen av trafikförsäkringen. Vad kommer härnäst? Är det sjukkostnaden för rökare? Om man slår ihop era förslag är det tydligt att ni inom högeralliansen öppnar för privata försäkringslösningar. När jag som individ inte känner mig trygg och vet att jag klarar av att behålla min ekonomiska standard trots oturen att bli utsliten på jobbet väcks tanken att jag nog måste skaffa mig en privat försäkring.
Cristina Husmark Pehrsso (M)
Anf. 89 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Herr talman! Jag skulle vilja klarlägga ett par saker. När det gäller arbetslinjen så värnar vi den. Det gör vi för att vi värnar människorna, inte systemen. I dag finns det i vårt sjukförsäkringssystem många människor som har blivit ditförda för att vi har misslyckande och brister i samhället i övrigt. Sjukvården fungerar inte. Köerna är långa. Rehabilitering finns nästan inte att få tag på. Vi ser att det är svårt att få jobb. Det största utanförskapet i dag är alla arbetslösa. Om vi tittar på dem som befinner sig i detta system vet jag att det finns folk som faktiskt skulle vilja ha hjälp att få ett arbete, men det har inte gått att få med den tidigare regeringens politik. Därför har de fått komma in i sjukförsäkringen. Jag vet att de gått länge innan de fått vård och behandling. Därför har förtidspension eller sjukersättning varit den enda lösningen. Det finns i dag en dörr in i sjukförsäkringen för många som behöver det på grund av sjukdom eller arbetsskada, och det är för dem som vi ska ha ett hållbart och tryggt försäkringssystem så att de hela tiden ska kunna lita på systemet. Men för dem som befinner sig där av andra anledningar, som fortfarande har en arbetsförmåga kvar, eller som velat ha hjälp att komma ut genom den dörren, har dörren nästan gått i baklås. Det är i dag väldigt få, färre än 1 %, av dem som har förtidspension som kommer tillbaka ut i arbetslivet. Dem vill vi hjälpa. Vi vill hjälpa genom att stärka människorna i systemen. Om det inte är nödvändigt ska man inte behöva gå in i sjukförsäkringssystemet. Vi ska i stället se till att de får vård i tid genom en vårdgaranti och att de får arbete. Vi ska underlätta för arbetsgivaren att vilja och våga anställa genom att vi tar bort medfinansieringen samt arbetsgivaravgiften för dem som stått länge utanför arbetsmarknaden. Vi ser till att stödja och hjälpa dem. Det handlar om att rädda systemet, att värna systemet, att se till att det finns tillräckligt mycket så att vi kan erbjuda hjälp för de personer som verkligen behöver det. För dem som däremot inte behöver eller vill ha det ska vi ha andra åtgärder, vilket alliansregeringen lagt fram åtskilliga förslag om. Det tror jag inte att interpellanten kunnat missa. När det gäller fusket vill jag bara ge en kort kommentar om det. Det är ju inte vi som säger att det finns ett överutnyttjande av socialförsäkringarna. Det är faktiskt Försäkringskassan som säger det, och till skillnad från interpellanten litar jag på Försäkringskassans undersökningar där de skriver att Försäkringskassan utifrån de slumpmässiga kontroller som sedan juli 2005 gjorts skattat att det kan ha betalats ut omkring 1 miljard kronor för mycket under 2005 på grund av fusk - eller överutnyttjande, som jag väljer att säga. Det är just de personerna, de som har en arbetsförmåga kvar, som vi ska stödja och hjälpa så att de inte går in i systemet. Då får vi också bättre möjligheter att hjälpa dem som faktiskt behöver det.
LiseLotte Olsson (V)
Anf. 90 LiseLotte Olsson (V)
Herr talman! Som vänsterpartist är jag förstås väldigt kritisk till regeringens förslag i budgeten, och jag är även kritisk till statsrådets sätt att beskriva verkligheten. Självklart ska vi ha dörren kvar, men jag upplever det som att det redan tidigare - och ännu tydligare med deras politik - nästan bara finns en glipa i den dörren och att det är mycket svårt att ta sig in genom den. Det är där problemet ligger. Det handlar alltså inte om att det är svårt att ta sig ut, vilket är regeringens version av det hela, och jag tycker inte att det interpellationssvar som jag tidigare fick av statsrådet varit speciellt klargörande. Självklart är det bäst att människor arbetar, och även Vänsterpartiet vill skapa fler arbeten. Men jag förstår inte hur sänkta tak och ersättningsnivåer i sig skapar fler jobb och underlättar för sjuka människor att gå tillbaka till arbetet. Nej, jag tror att det bakom de orden finns en hemlig agenda där man vill visa att genom att sänka ersättningarna vid sjukdom ska man tvinga sjuka tillbaka till arbetet. Det kan vara förödande på sikt. Jag tror att vi, om vi helt och hållet tog bort en del av de korttidssjukskrivningar som vi har i dag, skulle få ännu längre långtidssjukskrivningar. Genom att misstänktliggöra de sjuka, och hela sjukförsäkringssystemet, öppnar ni för en systemförändring. Det är där min huvudkritik ligger. Våra trygghetssystem har byggts upp under lång tid, och de har varit redskap för att kunna utjämna klass- och könsskillnader och fördela resurser över hela livet. De ekonomiska offentliga trygghetssystemen ska komma alla invånare till del som en rättighet. Vi har inte nått ända fram. Det vill jag inte säga att vi gjort i Sverige, men vi har varit en bra bit på väg, bland annat genom de borttagna och höjda taken - de som ni vill sänka. Det finns forskare som menar att Sverige genom de generella inkomstrelaterade socialförsäkringarna och den individuella inkomstbeskattning som vi har stimulerar till arbete. Fattigdomsfällorna undviks och det lönar sig för kvinnor och låginkomsttagare att arbeta. Jag menar och tror att vi riskerar att med era förslag slå sönder de grundprinciper som vi trots allt verkar vara överens om. Jag tror att ni genom era förslag gör människor mer otrygga och ökar den ekonomiska stress som många redan i dag befinner sig i. Det i sin tur kommer att öka sjuktalen - tyvärr.
Cristina Husmark Pehrsso (M)
Anf. 91 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Herr talman! Först till frågan om den parlamentariska utredning som ska komma och som interpellanten värnar om. När vi satt i opposition ville vi att det skulle bli en parlamentarisk utredning från början, men det sade Vänstern nej till, vilket är lite märkligt. Därför tycker vi att det är väldigt bra om ni nu ansluter er till detta. Vi ville ha en parlamentarisk utredning men fick inte igenom det i denna riksdag. I så fall hade ni för lite inflytande över den regering som ni under många år samarbetade med. Jag beklagar om ni hade så lite inflytande. Vi hade kanske kunnat komma en ännu längre bit på vägen. Anna Hedborgs utredning som nu ska presenteras, inte den 1 men väl den 9 december för den har senarelagts, ser jag med spänning fram emot. Den har den föregående regeringen skrivit direktiv till. Jag stöder absolut de direktiven och ser alltså med spänning fram emot vad som ska presenteras. Det är emellertid ett underlag och en analys som ska ingå i den nya parlamentariska utredningen där vi kommer att titta på alla dessa svårigheter, hinder och möjligheter. För mig handlar det inte om att värna system. För mig handlar det om att värna människor, särskilt dem som behöver det allra mest. Det är för deras skull vi ska se till att vi får ett tryggt och hållbart system som hjälper dem också på sikt. Vi kan i dagens DN läsa en artikel skriven av Curt Malmborg. Jag tycker att det är en mycket välskriven och viktig artikel där han just pekar på alla de problem som i dag finns för många människor. I dag är det ju så att man väntar på en åtgärd, och sedan väntar man på en ytterligare åtgärd, och sedan på ytterligare en och sedan har det gått ett år. Vi måste självklart se till att sjukskrivningsprocessen snabbas upp. Vi gör nu en mängd bra och smarta saker samtidigt för den som lider av ohälsa eller har en skada för att se till att han eller hon inte går så länge att förtidspensionen blir bestående. Riksrevisionen har skrivit en rapport som heter Förtidspension utan återvändo . Det är den verklighet som funnits de senaste åren när bland annat Vänsterpartiet varit medansvarigt i regeringen. Förtidspension utan återvändo, skriver Riksrevisionen. Det vill vi ändra på. Vi vill ge dem som kan och orkar en möjlighet att få komma ut på arbetsmarknaden. Vi vill underlätta för arbetsgivarna så att de kan anställa. Det är ju omtänksamt av höginkomsttagarna att kritisera vårt borttagande av taket i sjukförsäkringen, men vi gör det för att vi i stället vill lägga de pengarna på skattesänkningar för dem som har låga inkomster. Det är en prioritering som vi gjort och som jag är stolt över. Alltså: Hjälp och stöd till de människor som behöver det för att få ett arbete samt vård och omsorg så att de kanske inte behöver gå in i sjukförsäkringssystemet. För dem som inte kan och inte orkar arbeta ska vi däremot ha ett hållbart och tryggt sjukförsäkringssystem, och jag hoppas att vi kommer att bli så överens över blockgränserna som det över huvud taget är möjligt. Det tycker jag att de personerna är värda.
LiseLotte Olsson (V)
Anf. 92 LiseLotte Olsson (V)
Herr talman! Självklart är de värda det, och att vi ska ha ett hållbart och tryggt system ställer jag förstås upp på. Sedan tror jag inte att vi menar riktigt samma sak när det gäller hur systemet ska vara utformat. Och jag håller med - också jag beklagar att vi hade för lite att säga till om i den förra regeringen. Vi sade dock inte nej. Det vi sade nej till var de direktiv som ligger till grund för Anna Hedborgs utredning. Att det finns mycket fel i dagens system är helt klart. Ett av de stora felen är att många hamnar mellan stolarna, precis som du säger. De åker från den ena åtgärden till den andra, och ingen tar riktigt ansvaret. Det måste vi hjälpas åt att lösa, absolut. Att sänka taken handlar inte bara om höginkomsttagare, även om man kanske vill framställa det så. Det handlar om människor i normala inkomstlägen. Som jag sade tidigare handlar det exempelvis om en lärarlön, en undersköterskelön, en förskollärarlön. Det är de som kommer att drabbas av de sänkta taken. Jag tycker att det är mycket positivt att ni vill fortsätta att ha den utredning som tillsatts parlamentariskt. Det vill vi vara med på, och jag hoppas att vi får vara med och diskutera det fortsatta framtida socialförsäkringssystemet. Det som jag däremot är orolig för är att både socialförsäkringsministern och Curt Malmborg i den nämnda artikeln öppnar upp för ett nytt försäkringssystem baserat på samma principer som pensionssystemet. Det vill vi i Vänsterpartiet inte ha. Vi kan nog vara överens om att vi måste se över situationen att så många människor är sjukskrivna i dag och att de är det under så lång tid, vilket är förödande. Men jag menar att vi måste börja i andra änden och se på vad det är i arbetslivet och i livet i stort som gör människor sjuka. Vänsterpartiet har några förslag till lösningar. Det är förslag som innebär satsningar på välfärd i stället för nedskärningar. Ett av förslagen är förkortad arbetsdag. Jag tror att det skulle leda till färre sjukskrivningar. Vi vill också ta bort karensdagen. Har man råd och möjlighet att vara hemma den dag man känner att man håller på att bli sjuk kanske man längre fram inte behöver vara långtidssjukskriven. Slutligen och sammanfattningsvis vill jag stryka under att Vänsterpartiet motsätter sig privata försäkringslösningar. Vi kommer att slåss för en allmän, generell och generös socialförsäkring. Vänsterpartiet värnar om en gemensam och solidarisk sektor grundad på principen av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov.
Cristina Husmark Pehrsso (M)
Anf. 93 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Herr talman! Jag ser med spänning fram emot ett arbete i denna parlamentariska utredning där vi på något sätt måste samordnas för att hitta en bra lösning som ger ett tryggt system. Då hoppas jag också att vi är överens om att se till att de som mer eller mindre ofrivilligt har hamnat i en situation av förtidspension också får ett batteri av åtgärder som kan hjälpa dem ut ur denna situation - det handlar om att kunna få ett bättre arbete och om medfinansieringsansvaret, som jag hoppas att ni inte röstade nej till, så att även de med vissa problem kan få komma in på arbetsmarknaden. Där måste vi göra massiva insatser av olika slag för att hjälpa och stödja. LiseLotte Olsson talade om privata försäkringar. Den trafikförsäkring som hon nämnde är ingen privat försäkring. Den är en offentlig försäkring som innefattar alla. Även när det gäller Finsam, finansiell samordning, tycker jag att vi ska hjälpas åt så att det kommer att användas ute i kommunerna. Det finns i dag ett antal kommuner som inte använder denna möjlighet som ska motverka att folk ramlar mellan stolarna. Allianspartierna har talat mycket om detta. Vi kämpade för detta här i kammaren i tio år - från det att Socialdemokraterna lade ned det tills det blir permanentat igen. Låt oss kämpa för Finsam och Socsam för att samordna insatserna i stället för att ha en mängd penningpåsar som personerna ska bollas mellan. När det gäller alliansens budget och fördelningstalen kan vi klart konstatera att det inte blir någon snedfördelning eller något större glapp. Tvärtom. Vi utjämnar skillnaderna genom att vi ger låginkomsttagarna en större skattesänkning, och vi sänker taket för höginkomsttagarna. Välkommen in i debatten! Jag ser fram emot att fortsätta diskutera den här frågan.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.