Ett tillväxtprogram för den kreativa ekonomin
Interpellation 2007/08:806 av Astudillo, Luciano (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-07-31
- Anmäld
- 2008-08-14
- Besvarad
- 2008-08-14
- Sista svarsdatum
- 2008-08-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 31 juli
Interpellation
2007/08:806 Ett tillväxtprogram för den kreativa ekonomin
av Luciano Astudillo (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Svenskt Designsamarbete består av landets designorganisationer för att informera beslutsfattare om de mervärden som design kan skapa för näringsliv och samhälle. Design kan stärka konkurrenskraften i det svenska näringslivet. I ett upprop efterlyser Svenskt Designsamarbete att regeringen bryter sin passivitet i näringspolitiken.
Svenskt Designsamarbete framhåller att andra länder tar designfrågan på allvar medan Sverige tappar fart. ”Sverige tillhör tyvärr inte den växande skara länder som har tillväxtprogram där design är en uttalat viktig faktor eller en nationell angelägenhet.”
Det finns många exempel på framsynta regeringar som tagit initiativ till nationella satsningar på design för att stärka sina länders konkurrenskraft. Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, har presenterat en analys av fyra länders designinsatser som arbetat medvetet med design som verktyg för att uppnå ökad konkurrenskraft. Rådet för arkitektur, form och design gav också nyligen ut en rapport från åtta europeiska länders designpolitik, där det framgår att design i de flesta länder ses som en näringspolitisk fråga.
I vår tilläggsbudget valde vi socialdemokrater att investera i den kreativa ekonomin. Vi vill tillsammans med företag och organisationer inom den breda upplevelseindustrin utveckla ett framtidsprogram för kreativa branscher. Utifrån företagens önskemål och prioriteringar ska investeringar göras inom utbildning, forskning, produktutveckling och marknadsföring.
Jag har tidigare i kammaren frågat näringsministern vilka insatser näringsministern avser att vidta för att skapa goda förutsättningar för den kreativa ekonomins utveckling. Jag frågar nu:
Avser näringsministern att i höstens budget skapa ett tillväxtprogram för designbranschen och den kreativa ekonomin?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:806
Webb-tv: Ett tillväxtprogram för den kreativa ekonomin
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:136 Torsdagen den 14 augustiProtokoll 2007/08:136 8 § Svar på interpellation 2007/08:806 om ett tillväxtprogram för den kreativa ekonomin
Protokoll från debatten
Anf. 18 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Luciano Astudillo har frågat mig om jag i höstens budget avser att skapa ett tillväxtprogram för designbranschen och den kreativa ekonomin.
Låt mig först understryka att designbranschen och det ännu vidare begreppet kreativ ekonomi omfattar många olika verksamheter där ett avgränsat program inte självklart är bästa sättet att tillgodose de många olika företagens behov. Det betyder inte att dessa verksamheter skulle vara marginella företeelser - tvärtom. Upplevelseindustriella verksamheter är mycket drivande i dagens ekonomiska utveckling. EU-kommissionen visade i studien
The Economy of Culture in Europe
2006
att den kulturella sektorn skapar arbetstillfällen, bidrar till ekonomisk och social utveckling och tjänar som kreativ motor för EU:s ekonomier i stort. Rapporten visar också att upplevelseindustrin domineras av små företag. Drygt 98 procent är företag med färre än 20 anställda.
De kreativa näringarna är därför i hög grad inkluderade och gynnas av de generella åtgärder som regeringen genomfört för att göra det enklare, roligare och lönsammare att driva företag. Sänkta administrativa kostnader, slopad förmögenhetsskatt, möjligheten att säsongsanställa, fördubblat maxbelopp för mikrolån till små- och nyföretagare, ökat stöd till exportfrämjande hos små och medelstora företag är exempel som jag bedömer kan bidra till de kreativa företagens möjlighet att utvecklas och växa.
Det pågår ett internt arbete inom Regeringskansliet som uppmärksammar de kreativa näringarna. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och jag har startat ett samarbete mellan våra departement i syfte att stimulera tillväxt och utveckling inom den kulturella och kreativa sektorn. Vi vill också lyfta fram fungerande samverkansmodeller för kultur och näringsliv eftersom vi bedömer att kultur och kreativitet kan vitalisera, förnya och stärka näringslivet i stort.
När det gäller design har vi inom näringspolitiken valt att se design som ett verktyg, en metod eller process för att stimulera konkurrenskraft och utveckling i små företag som ofta inte själva har kunskap eller resurser att utveckla designkompetens. Stiftelsen Svensk Industridesign, Svid, får via Nutek ett årligt bidrag, 13 miljoner kronor 2008, för att utveckla designkompetens i näringslivet.
För att få ökad kunskap och en tydligare bild av den kreativa sektorn har vi under året tagit fram flera viktiga underlag för det fortsatta arbetet. Flera goda idéer och konkreta förslag har lämnats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Jag avser inte att föregripa den kommande budgetpropositionen vare sig i denna fråga eller i någon annan fråga.
Anf. 19 Luciano Astudillo (S)
Fru talman! Maud Olofssons två första år som näringsminister har inte varit särskilt framgångsrika. Kanske har Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster diplomatiskt men ändå vasst sammanfattat Maud Olofssons gärningar allra bäst. Han säger att näringspolitiken inte har prioriterats i Regeringskansliet och inte får tillräckligt stort genomslag i regeringsarbetet. Det märks på kort sikt genom minskat företagande och riskerar på lång sikt att hindra framväxten av nya tjänster och produkter och därmed hämma tillväxten i landet. Det är ord och inga visor.
Fru talman! För formens skull vill jag ändå tacka för svaret, men i själva verket är svaret bara ett uttryck för den borgerliga avsaknaden av en framsynt näringspolitik. Det är också ett uttryck för Maud Olofssons personliga misslyckande och passivitet samt Näringsdepartementets handlingsförlamning.
Den här interpellationen handlar om designpolitiken och den kreativa sektorn. Härefter följer en debatt om fordonsindustrin, men den skulle kunna handla om i stort sett vilket näringspolitiskt område som helst. Det händer väldigt lite. Samtidigt som Maud Olofsson vill att landets företagare ska jobba som ivriga bävrar påminner ministerns handlande mer om en sömnig sengångare.
Fru talman! Jag återgår till interpellationssvaret. Maud Olofsson säger att de generella åtgärderna har varit bra för branschen. Måhända finns det enstaka förslag som är bra, men bilden är inte så ljus som Maud Olofsson försöker måla upp den. Maud Olofsson har själv medverkat till att höja arbetsgivaravgifterna för landets småföretag. Maud Olofsson har själv medverkat till att inte minska utan öka regelkostnaderna för de små företagen. Maud Olofsson har också försakat den sociala tryggheten för de små företagen i två hela år. Det är två år av förlorade chanser och två år av passivitet. Nu när Sverige och världen står på randen till en lågkonjunktur har landets minister inte mer att komma med än detta.
Näringsministern säger att förmögenhetsskatten har varit bra. Men säg mig, Maud Olofsson, hur många inom den här branschen har en beskattningsbar förmögenhet? Det är få av dem. Då hävdar näringsministern att det handlar om att öka riskkapitalet i vårt land.
Men med den ekonomiska politik som ni fört i landet har räntorna bara sprungit i väg. Hur mycket riskkapital finns det då att tillgå för dessa småföretag när det är lättare att spara det riskkapitalet i säkra statsobligationer? Nej, ni har misslyckats kapitalt.
När det gäller den mer branschspecifika politiken meddelar ministern att samarbete pågår mellan Näringsdepartementet och Kulturdepartementet. Det var väl bra. Det var samma svar jag fick i mitten av december förra året. Jag hade hoppats att ministern här och nu kunde leverera mer.
Jag vill summera svaret med ungefär samma upprop som Svenskt Designsamarbete bestående av Svenskt Forum, Stiftelsen Svensk Industridesign, Nätverket för upplevelseindustrin och många fler hade i början av sommaren. Andra länder tar designfrågan på allvar. Sverige förlorar i
momentum
.
Anf. 20 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Siffror talar sitt tydliga språk. 53 400 nya företag startades under 2007. Det är en 20-procentig ökning. 164 000 färre är i utanförskap. Det är siffrorna, det är verkligheten. Jag förstår om Socialdemokraterna är otroligt avundsjuka på att allt detta händer när ni sitter i opposition. Trovärdigheten för vår företagspolitik och jobbskaparpolitik är större än den som fanns för Socialdemokraternas.
Glöm aldrig, Luciano Astudillo, att över en miljon människor inte hade ett jobb att gå till en vanlig dag när ni satt i regeringsställning! Det var ni stolta, glada och nöjda över. Vi är inte det. Vi accepterar inte det utanförskapet. Vi är inte färdiga; det återstår en hel del att göra. Men vi är på god väg åt rätt håll.
Luciano Astudillo tar upp arbetsgivaravgiften. Det vore intressant att veta varför det är de långtidssjuka, de långtidsarbetslösa och de unga som ska ha höjda arbetsgivaravgifter om ni får bestämma. Varför är det just de grupperna? Varför ska det vara svårare att anställa en ung, en som har varit arbetslös länge eller en som har varit sjuk? Vad är det humana i denna politik? Det vill ni inte berätta. Men det är faktiskt vad som står i er budget, för ni stöder inte regeringen när vi har dessa riktade åtgärder för att minska arbetslösheten och få fler människor i arbete. Det är bara då som vi också kan få tillväxt i ekonomin.
Det pågår ett intensivt arbete i Regeringskansliet i och med den dialog som Kulturdepartementet och Näringsdepartementet har. Det som kommer fram i dialogen är att näringslivet efterfrågar kunskaps- och kompetensutbyte när man samverkar med kulturen. Här finns det möjligheter i redan pågående arbete med att koppla ihop den kreativa industrin med ett mer traditionellt näringsliv. Jag tror att den kreativa industrin har mycket att bidra med. Vi har sett goda exempel på det i den dialog som vi har haft.
En annan fråga som lyfts fram, och som är viktig, är entreprenörskap i den kreativa sektorn. Många av de utbildningar som finns på området innehåller inte tillräckligt mycket utbildning i entreprenörskap. Jobbar man i den kreativa sektorn och är kulturskapare på olika sätt finns en bristande kunskap i entreprenörskap och i hur man ska kunna få en god lönsamhet. Här behöver något göras, och det har vi påbörjat.
Vi har också sett att kulturskapare har svårt att få stöd i de befintliga strukturerna för näringslivsutveckling. Där har jag gett uppdrag till de organ som vi har att också ta med kulturskapare och kreativa företag i rådgivningsinsatserna. Man måste kunna denna sektor för att kunna ge ordentligt med hjälp.
Det behövs också brobyggare, mellanhänder och nätverksskapare för att koppla ihop kultur- och näringsliv på olika sätt.
Näringsdepartementet har också gett ett stöd till ett spännande internationellt designprojekt i Gällivare. Som Luciano Astudillo säkert känner till är vi i full färd att flytta både Malmberget och Kiruna stad. Vi i Näringsdepartementet har sett att det finns ett stort intresse för hur vi kan flytta en stad och få ny design, ny spännande byggnation och nya spännande planeringslösningar. Man ska analysera och ta fram kreativa lösningar för Gällivare och Malmberget. Det kommer att bli bra för Gällivare och Malmberget men också för hela Sverige när vi tittar på utvecklingen framöver.
Jag kommer också att samtala med företrädare för modeindustrin inom kort för att se vad vi ytterligare kan göra för att stödja den.
Det pågår alltså en hel del arbete - bara Luciano Astudillo är intresserad av att lyssna.
Anf. 21 Luciano Astudillo (S)
Fru talman! Återigen: Stefan Fölster menar att näringspolitiken inte prioriteras. Svenskt Designsamarbete säger att Sverige tappar i
momentum.
Lägg därtill den saftiga kritik som Företagarnas riksorganisation gett landets borgerliga regering. Då har ni bilden klar.
Låt oss uppehålla oss lite vid de felsägningar eller faktafel som Maud Olofsson levererar här. Först gäller det diskussionen om utanförskapet. Varför övergav ni i regeringsställning er definition av den breda arbetslösheten och utanförskapet som ni använde i valrörelsen? Varför använder ni inte samma definition längre utan har hittat nya sätt att räkna? Jo, för att med er definition har det breda utanförskapet ökat och inte minskat.
Er så kallade nya Amspolitik, den borgerliga Amspolitiken, med nystartsjobb, instegsjobb och nyfriskjobb har inte heller levererat. En av tio har jobbet kvar på samma arbetsplats efter att subventionen upphört. I våras var det 800 som hade fått instegsjobb i hela landet. I min hemstad Malmö, med den segregation och det utanförskap som finns där, var det elva stycken som fick ett instegsjobb. Det är en totalt misslyckad Amspolitik från den borgerliga regeringen. Samtidigt har man dragit ned de viktiga arbetsmarknadsutbildningarna som ändå levererat och lett till att fler fått jobb.
Jag hade hoppats att Maud Olofsson hade kunnat ta efter till exempel Danmark. Den borgerliga regeringen i Danmark tog över 2001 och drog då hastigt ned på de ekonomiska anslag som fanns till designpolitik. I april 2007 insåg man att det var en oundgänglig del för tillväxten i landet. Därefter startade man tillväxtprogrammet Design Danmark. Målet är att bli världselit i design och skapa tillväxt inom designbranschen. Branschen kan också bli en tillväxtmotor för det övriga näringslivet. Det hade varit glädjande om Maud Olofsson hade sagt det här i dag.
Hon kunde också ha sagt att hon avsåg att följa Institutet för tillväxtpolitiska studiers, ITPS, rapport. Där jämför man Nederländerna, Sydkorea, Flandern i Belgien och USA och deras politik på området.
Det finns flera andra som har lyft upp positiva och konkreta exempel på hur designpolitiken kan vara en tillväxtmotor för ett land. Men inget av det vill Maud Olofsson leverera här.
Maud Olofsson kan också inspireras av det socialdemokratiska jobbrådslaget. Vi har förnyat och förbättrat vår politik. Vi har större fokus på de små företagen än tidigare. Vi har stärkt vår syn på tjänstesektorn och inte bara industrin. Vi har också ringat in den kreativa sektorn och designsektorn som ett viktigt verktyg för att skapa tillväxt i vårt land. Det ger redan avtryck i vår oppositionspolitik.
Bryt passiviteten! Bryt handlingsförlamningen, Maud Olofsson! Agera lite! Var lite mer av en ivrig bäver!
Anf. 22 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Jag är glad att Socialdemokraterna och Luciano Astudillo tycker att det är bra att vi får fler ivriga bävrar i vårt land. Det är precis det som behövs. Det behövs inom alla områden.
Det som regeringen nu gör och som ger resultat är generella åtgärder som passar både kulturbranschen, om vi tar den kreativa sektorn, och som kan stimulera fordonsindustrin och turistnäringen till exempel. Det är viktigt att se att många av de generella åtgärder som vi genomför är bra oavsett vilken sektor man befinner sig i.
Siffrorna talar sitt tydliga språk: 53 400 fler företag under 2007, 164 000 färre i utanförskap. Det räcker att säga det för att visa att den här regeringens politik leder till resultat och är på rätt väg.
Jag tog upp frågan om arbetsgivaravgifterna eftersom det är viktigt för dem som är unga, arbetslösa, långtidssjukskrivna. Det är de som kommer att få höjda arbetsgivaravgifter om Socialdemokraterna får bestämma.
Det är därför vi gör riktade insatser på de här grupperna. Vi vet att de har svårast att komma tillbaka till jobb. Resultatet av det är att unga och framför allt invandrare har haft störst nytta av de här åtgärderna och kommit tillbaka bäst.
När det gäller den kreativa sektorn nämnde jag i mitt förra inlägg ett antal åtgärder som vi genomför. Vi kommer att gå vidare med det nationellt för att stärka entreprenörskapet inom den kreativa sektorn. Om vi får ett starkare entreprenörskap, en större affärsmässighet och större kunskap är det lättare för många av de här företagen att överleva.
Våra satsningar på 100 miljoner kronor per år när det gäller kvinnors företagande visar att många av företagen i den kreativa sektorn - inte minst modeindustrin där det är väldigt många kvinnor som bedriver verksamhet - också kan få stöd och uppmuntran. Vi ser också att kvinnors företagande ökar, vilket är mycket glädjande.
Nutek har tillsammans med fyra kulturmyndigheter - Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Svenska Filminstitutet - fått i uppdrag att redovisa vad man gör för att främja entreprenörskap inom den kreativa sektorn.
Det är något helt nytt. Vi betonar entreprenörskapet, något som den förra regeringen inte tyckte var viktigt.
På nordisk basis och på EU-nivå pågår också ett arbete för att stärka den kreativa sektorn. Sverige är nu ordförande i Nordiska rådet och vi arbetar aktivt med Kreanord som är en nordisk arbetsgrupp som handlar om en grönbok för den kreativa ekonomin i Norden.
Vi har en hel del att lära från andra länder. Där ger jag Luciano Astudillo rätt. Men jag tror att man också kan säga att vi gör en hel del insatser som andra länder tittar på. Det är utfallet av de dialoger vi har haft.
Kommissionen har också startat ett arbete, där vi är aktiva, för de kulturella och kreativa industrierna som ska inventera vad som görs i Europa inom den här sektorn. Jag tror att det avspeglar att det är fler som inser att det här är en viktig näring och som inser att det är viktigt för den framtida ekonomin.
Även om Luciano Astudillo inte vill se vad som pågår i de arbeten som regeringen gör är regeringen otroligt aktiv när det gäller att lyfta fram detta. Jag tror att det framöver kommer att visa sig att vi behöver ett större samarbete mellan de kreativa näringarna och det traditionella näringslivet. De länder som ligger långt framme på det här området tror jag kommer att ha goda förutsättningar att få en ekonomisk tillväxt framöver.
Det pågår ett mycket intensivt arbete. Jag gläder mig åt att socialdemokraterna ger stöd åt de insatserna så som nu framgår av Luciano Astudillos inlägg i den här debatten.
Anf. 23 Luciano Astudillo (S)
Fru talman! Vi har valt att fokusera arbetsgivaravgiftsresurserna på ett helt annat sätt och rikta dem direkt till de ungdomar som står utanför arbetsmarknaden och investera i dem och utbilda dem så att de kan rustas för den arbetsmarknad som har vuxit i två år.
Ni har valt att generellt sänka arbetsgivaravgiften för alla unga människor. Ni har också sett till att de företag som redan har unga människor anställda har fått rätt mycket pengar utan att göra någonting. Vi har valt en annan väg, nämligen att rikta det direkt till ungdomar.
När det gäller de generella åtgärderna finns det mycket kvar att diskutera.
Maud Olofsson höjde ju arbetsgivaravgifterna för de små företagen. Regelkrånglet har ökat. Kostnaden har ökat de två första åren med borgerlig regering. Den sociala tryggheten för de små företagen har försakats i två år. Det var först när det socialdemokratiska jobbrådslaget tog initiativ som vi pressade den borgerliga regeringen att ta tag i frågan.
Vi pressar den borgerliga regeringen i designpolitiken också genom den skuggbudget vi tog i våras där vi lyfter fram en rad förslag, till exempel ett branschprogram för upplevelseindustrin. Det handlar om en nationell politik på det här området. Förhoppningsvis kan vi vid höstens budget se något konkret och inte bara en massa prat om de här frågorna.
Det är ingen prestige i det. Vi kommer att använda åren i opposition till att pressa er på de områden som ni försakar.
Om den borgerliga regeringen inte gör något på det här området kommer vi i jobbrådslaget ändå att ta initiativ och ta en diskussion om designsamarbete och bjuda in till ett brett samtal för att få en politik på det här viktiga området.
Anf. 24 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Det är härligt om vi kan inspirera varandra i utvecklingen av svenskt näringsliv. Jag gläder mig åt att Socialdemokraterna i opposition visar ett engagemang i de här frågorna.
Luciano Astudillo säger att man investerar i ungdomar på ett annat sätt än genom sänkta arbetsgivaravgifter. Min retoriska fråga är: Hur?
Ni sänker inte arbetsgivaravgifterna utan ni höjer dem. Ni höjer dem för dem som har svårast att komma in på arbetsmarknaden: ungdomar, långtidssjuka och långtidsarbetslösa. Jag tycker att ni är dem svaret skyldig. Varför gör ni det? Varför är det de som har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden som ska drabbas av era arbetsgivaravgiftshöjningar?
Jag inser att det naturligtvis återstår mycket att göra när det gäller den kreativa sektorn. Men jag vill också peka på att det pågår en hel del arbete med att ta initiativ. En viktig del i detta är just entreprenörskapet. En hel del av våra rådgivningsorgan och våra finansieringsinstrument behöver förändras för att den kreativa näringen ska lyftas fram.
Det behövs kunskapsuppbyggnad i våra organ för att kunna möta den kreativa industrin. Vi behöver också se den kreativa industrin som en tillväxtdel. Basindustrin lyfts fram från tid till annan. Vi kommer snart att diskutera fordonsindustrin. Den lyfts fram väldigt mycket. Den kreativa industrin lyfts inte fram på samma sätt.
Här finns också ett könsperspektiv. Väldigt många kvinnor finns i den kreativa industrin.
Jag välkomnar diskussionen om de kreativa näringarna. Jag har själv varit mycket engagerad i detta under årens lopp.
Vi kommer att göra mer, men vi har redan levererat mycket på det här området. Vi kommer att fortsätta det arbetet. Jag välkomnar Socialdemokraterna att delta i diskussionen och dialogen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.