ersättningsjobb till Värmland
Interpellation 2004/05:35 av Engström, Marie (c)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-09-24
- Anmäld
- 2004-09-28
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Sista svarsdatum
- 2004-10-11
- Besvarad
- 2004-10-12
- Svar fördröjt anmält
- 2004-12-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 24 september
Interpellation 2004/05:35
av Marie Engström (c) till statsrådet Ulrica Messing om ersättningsjobb till VärmlandI den av regeringen framlagda försvarspropositionen föreslås att Artilleriregementet A 9 i Kristinehamn läggs ned och artilleriutbildningen flyttas till Boden. Dessutom föreslås att Försvarsmaktens sjukvårdscentrum utanför Karlstad flyttas till Göteborg.
Dessa förslag innebär en rejäl minskning av antalet arbetstillfällen i ett län som redan i dag har en lägre sysselsättningsgrad än riket i övrigt.
I Kristinehamn skulle 550 personer direkt beröras av nedläggningen. Därtill kommer andra arbetstillfällen som mer eller mindre direkt är kopplade till att det finns ett artilleriregemente i kommunen. Dessutom påverkas det kluster som utvecklats mellan garnisonen och olika delar av näringslivet i området. Färre arbetstillfällen kommer dessutom att innebära minskade skatteintäker för kommunen.
Statsrådet har vid flera tillfällen sagt att åtgärder för att skapa sysselsättning ska vidtas för de orter som drabbas av nedläggning i och med försvarsbeslutet.
Med anledning av detta vill jag fråga Ulrica Messing:
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att skapa ersättningsjobb i Värmland?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2004/05:35
Webb-tv: ersättningsjobb till Värmland
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2004/05:12 Tisdagen den 12 oktoberProtokoll 2004/05:12 7 § Svar på interpellation 2004/05:35 om ersättningsjobb till Värmland
Protokoll från debatten
Anf. 1 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Marie Engström har frågat vilka åtgärder som jag avser att vidta för att skapa ersättningsjobb i Värmland med anledning av den förändring i Försvarsmaktens grundorganisation som redovisats i propositionen (2004/05:5)
Vårt framtida försvar
.
Låt mig först säga att den oro som många försvarsanställda och andra berörda känner ska tas på allvar. Regeringen har ett ansvar för att stödja kvinnor och män och de regioner som påverkas av förändringarna inom försvaret. Regeringen kommer därför att ta ett särskilt stort ansvar i form av riktade åtgärder till de regioner som berörs mest av försvarsomställningen.
Redan i försvarspropositionen presenteras följande insatser för Kristinehamn:
Statens institutionsstyrelse (SiS) etablerar en ny institution i Kristinehamn.
Till Kristinehamn förläggs utökad internationell verksamhet inom Statens räddningsverk (SRV). Verksamheten är tänkt att hantera frågor som rör humanitära och civila insatser i fredsoperationer, katastrofer och återuppbyggnad.
Därutöver inleds ett särskilt omställningsarbete för att stödja regionen. Till grund för detta ligger det omfattande arbete som redan bedrivits inom ramen bland annat för den regionala utvecklingspolitiken, näringspolitiken och arbetsmarknadspolitiken samt de erfarenheter som gjorts i samband med tidigare försvarsomställningar.
Regeringen har bland annat uppdragit till landshövdingen vid Länsstyrelsen i Värmlands län att, i nära samråd och samarbete med andra viktiga aktörer, föreslå lämpliga åtgärder för ökad konkurrenskraft, hållbar tillväxt och sysselsättning i Värmland.
Därutöver har regeringen uppdragit till förra landshövdingen Gerd Engman att som särskild kontaktperson för regeringens räkning följa och aktivt delta i länsstyrelsens arbete. Kontaktpersonens fokus ska vara det lokala näringslivets dynamik, samverkan och förnyelse.
Förre riksdagsledamoten Jan Bergqvist har också utsetts till statlig utredare med uppdraget att föreslå lämpliga lokaliseringar av statliga arbetstillfällen till Östersund, Arvidsjaur, Kristinehamn och Gotland. Jan Bergqvists uppdrag ska redovisas till regeringen senast den 15 januari 2005.
Rent allmänt menar jag att tillväxtpotentialen för Karlstads- och Kristinehamnsregionen bland annat ligger i att utveckla regionala och nationella innovationssystem som främjar fortsatt tillväxt inom tillverkningsindustrin. Jag är medveten om den oro som finns för att en nedläggning av Försvarsmaktens verksamhet skulle kunna få negativa konsekvenser för den strukturomvandling som skett inom industrin i regionen.
Regeringen kommer att arbeta aktivt med de problem och de möjligheter som uppstår under kommande försvarsomställning. Min sammantagna bedömning är att Värmland framgångsrikt kommer att kunna hantera omställningsproblemen.
Anf. 2 Marie Engström (V)
Herr talman! Jag får tacka för svaret. Jag ska ge lite bakgrund.
I dag har vi ca 11 500 personer arbetslösa i Värmland. Cirka hälften av dem finns i så kallade arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Skillnaderna inom länet är ganska stora. Totalt sett är arbetslösheten högre i Värmlands län jämfört med snittet i riket. Det måste man ha med sig i diskussionen.
A 9 är i dag den näst största arbetsgivaren i Kristinehamn. Man sysselsätter ca 550 personer. En flytt av A 9, som det är fråga om i det här fallet, skulle innebära att inte bara de 550 personerna mister sina jobb. Det handlar också om många så kallade kringarbeten.
Man får inte heller glömma bort den koppling som finns mellan A 9 och Bofors och andra industrier i regionen. Det är oerhört viktigt ur ett arbetsmarknadspolitiskt perspektiv. Det finns en tillväxtpotential inom stål- och verkstadsindustrin i regionen. Det har hittills varit en ganska nödvändig motor. Det är många gånger gamla Bergslagsregioner med ensidig näringslivsstruktur som behöver ha olika typer av injektioner. Det måste man ha med sig i diskussionen.
Vad gäller de förslag som har framkommit i försvarspropositionen om olika typer av insatser är det helt riktigt att man via Statens institutionsstyrelse och via utökning av Räddningsverkets verksamhet tillskapar nya jobb i Värmland. Men om man också räknar in flytten av Försvarsmaktens logistikavdelning och Försvarets sjukvårdscentrum är det ändå totalt sett en nettoförlust på ca 400 jobb. Då räknar man bara i reda jobb och inte medräknat några kringeffekter.
Jag vet att landshövdingen i Värmland har fått ett mycket viktigt uppdrag, och jag är säker på att hon kommer att utföra det alldeles utmärkt. Jag vet att Gerd Engman är regeringens kontaktperson. Jag vet att Jan Bergqvist, som har mångårig erfarenhet som riksdagsledamot och ordförande i finansutskottet, ska jobba vidare med att föreslå statliga ersättningsjobb. Men man måste också beakta att det finns andra problem i dag i Värmland som också kan försvåra arbetet med ersättningsjobb. Det gäller till exempel på kommunikationssidan, som säkert Ulrica Messing är väl medveten om.
Till exempel lägger man ned Linx linje Stockholm-Oslo vid årsskiftet, flygplatserna i Hagfors och Torsby får inte de bidrag de skulle behöva från Rikstrafiken, flygplatsen i Karlstad är ifrågasatt, det finns en lång rad investeringar i vägnätet som skulle behöva göras - och så vidare. Detta får man också ta med när man diskuterar de ersättningsjobb som kommer att bli nödvändiga för Värmland.
Jag skulle vilja ställa några frågor till Ulrica Messing: Innebär Jan Bergqvists uppdrag att ersätta samtliga jobb fullt ut? Vilka statliga myndigheter skulle kunna komma i fråga? Kommer man att beakta att Karlstad och Hammarö mister ca 125 jobb i och med den här flytten? Kommer man att göra någonting åt det som händer inom ramen för kommunikationerna i Värmland just nu?
Anf. 3 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Jag tar med mig den bild och de medskick som Marie Engström ger när det gäller situationen i Kristinehamn i synnerhet men också i Värmland i allmänhet.
Jag vill understryka det jag sade i min inledning: Det arbete vi nu gör med anledning av försvarsomställningen bygger väldigt mycket på erfarenheterna av tre tidigare försvarsomställningar. Vi kan se att ett långsiktigt arbete ger förutsättningar att hitta en ny identitet för orter och skapa ett bredare näringsliv, och det är också syftet.
Vi kan se på erfarenheterna från både Falun och Sollefteå: Runtomkring de platser där försvaret tidigare var en väldigt tydlig identitet för orten eller regionen går det att hitta nya, positiva verksamheter.
Det betyder inte att det alltid är enkelt eller går fort. Jag är oerhört medveten om det. Just nu finns det därför många enskilda kvinnor och män som är upprörda över det förslag till ny organisation som vi har lagt fram, och jag har också respekt för det. Men det betyder inte att staten inte ska göra ett viktigt arbete. Där är uppdraget till landshövdingen och till kontaktpersonerna oerhört viktigt - för att koppla till det som finns som tillväxtpotentialer i Värmland och i Kristinehamn, men också för att ta med oss erfarenheterna från tidigare omställningar.
Sedan är infrastrukturen alltid en oerhört viktig fråga. Med tanke på vår geografi i Sverige med långa avstånd mellan orter och mellan regioner, men självklart också med tanke på vårt geografiska läge generellt långt uppe i norr och med en industri som i så stor utsträckning lever på export, är infrastrukturen väldigt viktig för att göra Sverige rundare och knyta ihop olika delar av vårt land. Här pågår just nu ett arbete och en dialog med bland annat Rikstrafiken om ansvaret för flygplatserna i framtiden. Rikstrafiken är en myndighet som har ett tydligt regionalpolitiskt uppdrag.
När det gäller de konkreta frågorna om Jan Bergqvists uppdrag är regeringens ambition inte enbart att ersätta de arbetstillfällen som nu går förlorade i och med försvarsomställningen med statliga jobb. Regeringens inriktning är också att hjälpa till att skapa nya privata arbetstillfällen, att försöka bredda arbetsmarknaden och ge förutsättningar för nya företag eller för befintliga företag att utvecklas och växa. Det ingår också i uppdraget till landshövdingen och kontaktpersonerna.
Vilka myndigheter som Jan Bergqvist kan tänkas föreslå regeringen att utlokalisera vet vi inte. Då hade vi inte gett Jan Bergqvist uppdraget. Vår tanke är att titta på vilken statlig verksamhet som skulle platsa på de fyra utpekade orterna samt hur statliga arbetstillfällen skulle kunna hjälpa till att bredda den arbetsmarknad som redan finns lokalt och dessutom generera ytterligare kringeffekter när det gäller till exempel privata arbetstillfällen. Att tänka i den helheten är en viktig utgångspunkt för Jan Bergqvist - inte bara lyfta upp en myndighet och luftlandsätta den någonstans utan fundera på vilka verksamheter som har en potential och en förutsättning att kunna utvecklas på de fyra orter som berörs mest med anledning av försvarsomställningen.
Anf. 4 Marie Engström (V)
Herr talman! Jag vill först säga att jag förstår att försvaret måste omstruktureras. Vi har en annan omvärld, och det finns skäl att göra besparingar inom försvaret. Där tror jag att vi är överens, jag och Ulrica Messing.
Vad jag tror kan upplevas som frustrerande för värmlänningarna är att de försvarsanläggningar som det är fråga om inte ska läggas ned utan flyttas. Man har inte klart och tydligt kunnat se, kanske inte ens i proppen, vilka besparingar som egentligen görs. Hela tiden har det handlat om att de tre anläggningar vi pratat om - en i Kristinehamn, en i Karlstad och en i Hammarö - ska flyttas till andra orter. Då tror jag att det blir lite svårare att sälja in, så att säga, en omstrukturering av försvaret.
Jag tror också att det är nödvändigt att ta del av tidigare erfarenheter. Det går säkert att utifrån dem hitta nya infallsvinklar. Det är inte säkert att man måste ersätta statliga jobb med andra statliga jobb, även om man måste se detta som en motor i en region som har hög arbetslöshet.
Det är naturligtvis också riktigt som Ulrica Messing säger att Rikstrafiken måste ha ett regionalpolitiskt uppdrag. Vi får väl hoppas att Rikstrafiken tittar lite närmare på Värmland i det här sammanhanget eftersom väldigt mycket handlar om Värmland och Värmlands möjligheter att tillskapa ny sysselsättning just nu.
När det gäller möjligheterna att skapa nya privata arbetstillfällen tycker jag det är oerhört viktigt att man kan göra detta. Det handlar ju väldigt mycket om att kunna tillskapa högre skatteintäkter i de enskilda kommunerna i regionen. Man kommer naturligtvis att tappa skatteintäkter, och vi måste ha detta inflöde utifrån via privata företag. Det är helt riktigt. Men är regeringen då beredd att jobba vidare för att underlätta för små och medelstora företag att växa och bli större? Det gäller till exempel frågan om riskkapital och annat som är nödvändigt för företag. Många pratar om krånglet och byråkratin, och det finns också andra frågor som till exempel vi från Vänsterpartiet har lyft fram när det gäller mindre företag och skattefrågor.
Anf. 5 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Tillgången till riskkapital är en oerhört viktig fråga på många platser. Man behöver inte komma särskilt långt utanför våra tre storstadsområden för att många företagare ska vittna om problemen med att få tillgång till riskkapital.
Jag skulle vilja säga att den som i dag tar risker för små företag utanför de tre stora storstadsområdena nästan alltid är det offentliga - i form av Almi, i form av Nutek, i form av Norrlandsfonden eller i form av ett IUC. Det är för få privata riskkapitalister som vågar, vill eller orkar vara med inledningsvis. Det har vi sett när vi har arbetat med försvarsomställning i de tidigare försvarsbesluten, och det är jag övertygad om att vi också kommer att möta väldigt mycket i samband med det förslag till omstrukturering av försvaret som nu föreligger.
Att fundera på hur vi kan fånga upp de idéer som finns bland befintliga företag så att de kan utvecklas och växa, hur vi kan hjälpa kommuner med till exempel lokaler för företag och hur vi kan få tillgång till riskkapital för nya företag som ska etableras - detta, menar jag, är en lika viktig fråga för landshövdingen och för kontaktpersonerna som att fundera över vad man kan hjälpa Janne Bergqvist med i hans uppdrag att utlokalisera myndigheter. Vi vill se mer av också privata arbetstillfällen på de fyra orter som nu berörs allra mest av försvarsbeslutet.
Anf. 6 Marie Engström (V)
Herr talman! Jag tror att vi kommer att återkomma till de här frågorna i kammaren under hösten och under våren. Jag tror inte på något sätt att detta blir klart i dag, utan detta är en process. Det är en omställningsprocess för försvaret, och det är en process för att skapa sysselsättning på de orter som kommer att drabbas av försvarsomställningen. Det är jag övertygad om.
För att återgå till mitt hemlän Värmland tror jag inte riktigt att jag fick svar från Ulrica Messing när det gällde tågförbindelsen Stockholm-Oslo. I dag vet jag att SJ:s vd har varit i Karlstad och sagt att den här linjen inte är lönsam. Den linje som körs i dag kommer att läggas ned.
Vad är det som kommer att hända? Det är viktigt att vi får ett klart och tydligt besked snart. Att gå och vänta är inte bra.
Så går jag över till frågan om riskkapital för företag. Jag håller helt och hållet med Ulrica Messing att riskkapitalet ofta inte vill leta sig till de områden i landet där det verkligen behövs. För något år sedan fanns en diskussion om att staten skulle kunna gå in med till exempel statliga kreditgarantier. Lever de funderingarna kvar? I årets budgetuppgörelse har vi kommit överens om att ge mer resurser till kreditgarantiföreningar. Kan det vara något att gå vidare på den vägen? I Värmland finns det en väl fungerande kreditgarantiförening, som i och för sig är i sin linda men som jag tror kan göra mycket för omställningen till flera jobb.
Anf. 7 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Jag kan inte svara på frågan om kreditgarantiföreningar eftersom jag inte ansvarar fullt ut för den frågan. Men jag tar med mig den och tittar på den.
Just nu släpper vi fram en ny möjlighet att använda strukturfondspengarna till riskkapital i till att börja med två län, nämligen Gävleborg och Västernorrland. Det är ingen tillfällighet. Vi har tittat lite grann på erfarenheter från andra länder där man har varit lite djärvare i att använda strukturfondspengarna som riskkapital än vad vi har varit i Sverige. Jag är själv positiv till idén. Om den är bra i Gävleborg och i Västernorrland är jag också beredd att pröva den på fler platser - till exempel Värmland, som också får del av strukturfondspengarna.
Vårt arbete nu inom Näringsdepartementet handlar mycket om att arbeta parallellt med de förslag till omställning som Försvarsdepartementet har lagt fram. Vi utgår från att riksdagen tar ställning till försvarsbeslutet i december. Det är också därför som vi har bett Jan Bergqvist att redovisa sitt förslag till uppdrag i mitten av januari och att vi sedan kan återkomma med konkreta förslag utifrån Janne Bergqvists förslag till oss i vårpropositionen. Sedan har vi gett kontaktpersonerna i uppdrag att arbeta under hela nästa år då omställningsprocessen kommer att vara som mest intensiv. Jag utgår från att det arbete som landshövdingen och länsstyrelserna ska göra kommer att löpa under en längre tid. Omställning tar tid, och det gäller att vara uthållig och att visa ett intresse över tiden och inte bara inledningsvis när beslutet ska fattas. Vi kommer att ta ett ansvar över tiden.
Jag vet att SJ har vänt sig till Leif Pagrotsky angående sträckan Oslo-Karlstad-Stockholm och att avtalet där upphör. Jag pratade i fredags med den norska transportministern Torild Skogsholm angående Linx. Det som oroar mig är att dels måste vi titta på trafikfrågorna generellt, dels måste vi ha en intensiv diskussion med Norge om att de behöver satsa mer på utbyggnad av järnvägstrafiken på den norska sidan än vad de har gjort hittills.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.