En undersökning bland personer som identifierar sig som muslimer
Interpellation 2020/21:157 av Ludvig Aspling (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-11-19
- Överlämnad
- 2020-11-19
- Anmäld
- 2020-11-20
- Sista svarsdatum
- 2020-12-03
- Svarsdatum
- 2020-12-18
- Besvarad
- 2020-12-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)
Efter en rad brutala terrorattacker i Frankrike och Österrike den senaste tiden uttalade Sveriges statsminister att hotet från den våldsbejakande islamismen ska mötas med ”sammanhållning, ett kompromisslöst försvar för våra demokratiska normer och institutioner och solidaritet mellan de länder som drabbas och hotas av terror”.
Jag håller naturligtvis med även om statsministern glömmer något som kanske är ännu viktigare, nämligen fördjupad kunskap om hur stort hotet är, varifrån det kommer och vem som kan tänkas bära på sådana våldsbejakande islamistiska värderingar.
I andra europeiska länder genomförs regelbundet opinionsundersökningar bland personer som identifierar sig som muslimer; detta för att skapa en bild av hur deras värderingar skiljer sig från majoritetssamhället och om de skiljer sig över huvud taget.
Efter den senaste tidens attacker beställde den politiskt oberoende icke-statliga organisationen Comité Laïcité République, eller centret för en sekulär replik, en ny opinionsundersökning som gav ett nedslående resultat.
Enligt undersökningar anser hela 57 procent av franska muslimer under 25 år att koranen ska gälla före fransk lag. Det är en ökning med 10 procentenheter på bara fyra år.
Av samtliga muslimer anser 60 procent att lärare inte bör få visa karikatyrer av religiösa figurer i sin undervisning, och 75 procent är för bärandet av tydliga religiösa symboler eller klädsel i arbetslivet, även i offentlig sektor, vilket inte är tillåtet i Frankrike.
Jag tror att den här typen av undersökningar är viktiga av flera skäl. Dels för att undersöka hur allvarligt problemet med våldsbejakande islamism verkligen är, dels för att den majoritet av Sveriges muslimer som (förhoppningsvis) inte vill att demokratin ska ersättas av en religiös skrift får chansen att göra sin röst hörd.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Åsa Lindhagen:
Avser statsrådet att verka för att en liknande undersökning på regeringens initiativ kommer till stånd även i Sverige?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:157
Webb-tv: En undersökning bland personer som identifierar sig som muslimer
Dokument från debatten
- Fredag den 18 december 2020Kammarens föredragningslistor 2020/21:57
- Protokoll 2020/21:57 Fredagen den 18 decemberProtokoll 2020/21:57 Svar på interpellation 2020/21:157 om en undersökning bland personer som identifierar sig som muslimer
Protokoll från debatten
Anf. 52 Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)
Herr ålderspresident! Ludvig Aspling har frågat mig om jag avser att verka för att en undersökning bland personer som identifierar sig som muslimer kommer till stånd på regeringens initiativ i Sverige. I frågan sägs bland annat att undersökningen ska göras för att skapa en bild av hur muslimers värderingar skiljer sig från majoritetssamhället.
Svaret på Ludvig Asplings fråga är nej. Jag avser inte att ta initiativ till en sådan undersökning. En undersökning av det slag som Ludvig Aspling avser skulle inte vara vare sig möjlig eller lämplig att genomföra, eftersom vi inte för register över svenskar utifrån religion eller ideologisk grund. I Sverige har var och en ett skydd från att tvingas lämna uppgifter till myndigheter och andra offentliga verksamheter gällande sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Detta skydd är en av demokratins grundpelare.
Regeringen ser mycket allvarligt på de terroristattentat som har drabbat Frankrike och Österrike under hösten. Arbetet med att stärka Sveriges beredskap och arbetet för att bekämpa terrorism har pågått i flera år. Polismyndigheten och Säkerhetspolisen uppdaterar löpande sina lägesbedömningar och arbetar för att förhindra att liknande dåd sker i Sverige. Regeringen har inrättat ett nationellt center mot våldsbejakande extremism inom Brottsförebyggande rådet. Centret ska stärka och utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen avser därtill att vidta ytterligare åtgärder för att förebygga en allvarlig utveckling av extremism och radikalisering. Regeringen anser att det är angeläget att kriminalisera deltagande i en terroristorganisation. Regeringen har därför gett en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att utreda om det bör införas utökade möjligheter att begränsa den grundlagsskyddade föreningsfriheten i förhållande till terroristorganisationer.
Regeringen har inom ramen för den nationella planen mot rasism, liknande former av fientligheter och hatbrott genomfört särskilda satsningar för att stärka förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer som orsakas av rasism och extremism. Bland annat har Länsstyrelsen i Dalarnas län haft i uppdrag att utveckla arbetsformer för att motverka sociala risker med fokus på rasism och extremism.
Vidare har skolan ett demokratiskt uppdrag. Eleverna ska lära sig om demokrati och mänskliga rättigheter. Grundläggande demokratiska värderingar och respekten för mänskliga rättigheter ska genomsyra skolans lärmiljö. Målet är att eleverna ska utveckla förmågor för att verka aktivt i demokratin.
Rasism och extremism står i strid med principen om alla människors lika värde och kan ytterst leda till våldsbejakande extremism och terrorism som drabbar många människor och stora delar av samhället. Våldsbejakande extremism, oavsett var den härstammar ifrån, riktar sig mot våra demokratiska värderingar med syftet att skada det öppna samhället. Att med våld, hat och hot angripa andra människor av ideologiska skäl eller i religionens namn kan vi aldrig acceptera. Rasism och extremism ska bekämpas och motarbetas överallt och på alla nivåer i samhället. Det är ett långsiktigt arbete där ansvaret ligger på oss alla - varje dag i varje del av vårt samhälle.
Anf. 53 Ludvig Aspling (SD)
Herr ålderspresident! Efter en rad synnerligen brutala terrorattacker i Frankrike och Österrike den senaste tiden uttalade Sveriges statsminister angående den våldsbejakande islamismen att den "ska mötas genom sammanhållning, ett kompromisslöst försvar för våra demokratiska normer och institutioner och solidaritet mellan de länder som drabbas och hotas av terror".
Jag håller naturligtvis med statsministern om detta. Men han glömmer något som är ännu viktigare, nämligen fördjupad kunskap om hur stort hotet är, varifrån det kommer och vem som kan tänkas bära på de här våldsbejakande islamistiska värderingarna.
Det är ju inte bara så att Sverige sticker ut i ett internationellt perspektiv vad gäller antalet personer som rest härifrån för att ansluta sig till terrorgrupper som IS, vår eftersatta och tandlösa terrorlagstiftning, myndigheters benägenhet att ösa miljontals skattekronor över ideella föreningar som drivs av islamister eller möjligheten att få terrorkrigsresor finansierade av Försäkringskassan. Det är också så att Sverige sticker ut vad gäller ointresset för att undersöka hur allvarligt problemet med den våldsbejakande islamismen faktiskt är.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I andra europeiska länder genomförs regelbundet opinionsundersökningar bland personer som identifierar sig själva som muslimer för att skapa en bild av hur deras värderingar skiljer sig från majoritetssamhällets - om de nu skiljer sig över huvud taget; det är ju inte självklart.
Efter den senaste tidens attacker i Frankrike beställde en politiskt oberoende NGO som heter Kommittén för en sekulär republik en sådan opinionsundersökning, som gav ett ganska förvånande resultat. Enligt undersökningen anser hela 57 procent av franska muslimer under 25 år att Koranen ska gälla framför fransk lag. Det är en ökning med 10 procentenheter på bara fyra år. 66 procent av samtliga personer som identifierar sig själva som muslimer anser att lärare inte bör få visa karikatyrer av religiösa figurer i sin undervisning, och 75 procent är för bärandet av tydliga religiösa symboler eller religiös klädsel i arbetslivet, även i offentlig sektor, vilket inte är tillåtet i Frankrike enligt deras princip om laïcité.
Andra studier på samma tema från ett antal länder visar att problemet är återkommande.
Frågan är då varför någon motsvarande undersökning aldrig har genomförts i Sverige. Min gissning är att regeringen har en ganska bra bild genom informella kanaler men att man helt enkelt inte vill att allmänheten ska få veta hur det verkligen ligger till. I motsats till regeringen anser vi att ärlighet varar längst.
Det statsrådet säger i sitt interpellationssvar om att detta inte skulle vara möjligt på grund av registerlagstiftning är en uppenbar undanflykt. Om statsrådet tittar på rubriken till min interpellation ser hon att det står "personer som identifierar sig själva som muslimer". Det handlar alltså inte om att svenska staten skulle registrera någon eller klistra en etikett på någon, utan det är fritt att delta i en sådan här undersökning om du själv identifierar dig på det sättet. Det är helt upp till var och en.
Det är också så att registerlagstiftningen i slutändan är europeisk. Vi har ju en förordning om personuppgifter. Eftersom sådana här undersökningar genomförs i Frankrike, Österrike, Tyskland och alla möjliga länder runt om i unionen kan det inte vara så att unionens registerlagstiftning sätter stopp för detta. Det ser jag som fullständigt otänkbart.
Om vi alltså skippar bortförklaringarna, Åsa Lindhagen, och är ärliga i stället, varför vill ni inte att en sådan här undersökning genomförs i Sverige?
Anf. 54 Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)
Herr ålderspresident! Jag beklagar den konspiratoriska ton som finns, men så är livet i politiken av och till.
När det gäller dessa frågor är det oerhört viktigt att vi har kunskap om den våldsbejakande extremismen. Det är också därför vi har startat Center mot våldsbejakande extremism, både för att utveckla det förebyggande arbetet och för att ge stöd till exempelvis kommuner som har behov av stöd och vägledning. Det är också viktigt att vi hela tiden har forskning för att se hur utvecklingen ser ut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag motsätter mig inte kunskap; tvärtom bejakar jag och välkomnar den. Vi behöver mer kunskap på en rad olika områden. Bland annat pågår just nu tre forskningsstudier som handlar om hotet från salafistiska och salafist-jihadistiska miljöer i Sverige, som kan ge mer kunskap om salafistisk påverkan på samhället. Där kommer vi att kunna få mer kunskap om hur hotet ser ut. Det finns också ett hot från den radikalnationalistiska miljön, och det tas också fram en rapport om det hotet mot samhället och vår demokrati.
Jag tror att den här typen av forskningsstudier och rapporter är oerhört viktiga för att vi bättre ska kunna förebygga terrorism och det grundläggande hot mot demokratin som finns i vårt samhälle i dag. Där har Försvarshögskolan en viktig roll, som tar fram mer kunskap. Det är förstås också en fråga för Säpo att hålla reda på de hot som finns mot vår demokrati.
I denna insamling av kunskap är det förstås också väldigt viktigt att se vilka individer det finns i samhället som kan utgöra hot. Det är helt grundläggande för att vi ska kunna skydda vårt samhälle.
Det här är alltså viktigt. Jag välkomnar kunskap och forskning kring detta så att vi hela tiden bättre kan skydda vårt samhälle mot terrorhandlingar.
Anf. 55 Ludvig Aspling (SD)
Herr ålderspresident! Statsrådets inställning i den här frågan är svårbegriplig. Vi ska ha mer kunskap, men samtidigt ska vi ha mindre kunskap - jag vet inte.
Regeringen har inrättat en myndighet som heter Center mot våldsbejakande extremism, vilken i sin tur har tagit fram en rapport som publicerades i år. Rapporten heter Den våldsbejakande islamistiska miljön och ska utgöra ett kunskapsunderlag angående problemets art och omfattning. Kapitel 8 i rapporten heter "Omfattningen av den våldsbejakande islamistiska miljön", och där står följande: "I en registerstudie från 2018, som bygger på data från Säkerhetspolisen och Polismyndigheten, bedömdes närmare 800 individer i studiepopulationen tillhöra den våldsbejakande islamistiska miljön. Miljön är dock sannolikt mer omfattande än det antal individer som förekommer i brotts- och misstankeregistret."
Jag håller naturligtvis med om bedömningen att miljön antagligen är större, men för att bedöma problemets omfattning på lite längre sikt räcker det inte med att undersöka antalet personer som är misstänkta för brott. Det intressanta är att undersöka antalet personer som bär på den här typen av värderingar. Det kommer man inte åt med den typ av myndighetsdata som statsrådet hänvisar till.
Det är nämligen så att om antalet personer som till exempel tycker att demokratin ska ersättas av Koranen är väldigt stort, vilket jag naturligtvis inte hoppas, utgör det en grogrund för de personer som sedan vill göra slag i saken, så att säga.
François Kraus, från ett franskt center för en sekulär republik som jag nämnde i mitt första anförande, har forskat i saken och uttrycker det så här: "Today, some tend to present Islamist terrorists as 'lone wolves', fundamentalists whose literal and radical view of the Quran is not at all representative of the point of view of Muslims. Nevertheless, this survey shows that a significant fraction of Muslim youth share with these Islamists the idea that the laws decreed by their religion must take precedence over French law."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är just därför som den här typen av opinionsundersökningar är så viktiga, alltså för att kunna ge en bild av den framtida potentiella risken.
Frågan återgår till statsrådet. Jag skulle vilja veta, om vi kan bortse från de här bortförklaringarna, varför man egentligen inte vill ta fram dessa fakta. Jag tycker att det är obegripligt.
Det finns många personer i dag som identifierar sig själva som muslimer och som är hjärtligt trötta på att se att personer som tillhör deras egen religion uttrycker alla möjliga osmakliga åsikter i offentliga forum eller inom olika föreningar och så vidare. De skulle gärna göra sin egen röst hörd. Jag känner en eller två sådana personer själv.
En sådan här undersökning skulle definitivt kunna vara ett alldeles ypperligt tillfälle för den majoritet svenska muslimer som inte bär på sådana här värderingar att få uttrycka sig och visa det för resten av landet.
En sådan här undersökning skulle också kunna vara ett bra sätt att skapa en debatt. Jag tror definitivt att debatten om religionens plats i samhället vore användbar för den här gruppen. Jag tror att det skulle vara nyttigt. Det finns alltså fler skäl än så.
Om vi bortser från de här bortförklaringarna nu och i stället är ärliga mot varandra - jag tycker att det skulle vara bra - undrar jag: Varför vill ni inte att en sådan här undersökning genomförs?
Anf. 56 Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)
Herr ålderspresident! Jag instämmer i det som riksdagsledamoten sa om att vi behöver se till att inte utmåla muslimer som grupp i negativa ordalag. Jag är övertygad om, precis som riksdagsledamoten lyfte fram, att det finns många muslimer i samhället som känner en stor oro när det gäller hur muslimer beskrivs. Det finns en rädsla för hot, hat, rasism och den islamofobi som finns i samhället. Människor kan känna en oro för att röra sig i det offentliga rummet, inte minst kvinnor.
Det här ser jag som oerhört allvarligt, och vi måste från politikens sida stå upp för alla människors lika värde och aldrig utmåla grupper av människor, minoriteter i vårt samhälle, i negativa ordalag, för det är farligt för ett samhälle att göra det.
Jag tänker också, när det gäller frågan om kunskap, att vi har duktiga myndigheter som jag har ett stort förtroende för och som jobbar dag och natt med att kartlägga hot mot Sverige, följa utvecklingen och göra bedömningar av hotet om terrorism. Där är bedömningen att det främsta terrorhotet i Sverige kommer från islamistiskt och högerextremistiskt motiverad terrorism.
Vi behöver hela tiden följa det här och se hur hotet utvecklas, och vi behöver hela tiden skaffa oss mer kunskap. Att utbyta kunskap mellan länder tror jag också är oerhört viktigt.
Kunskap är förstås helt avgörande, och det är inte så att ingenting görs i dagsläget. Det här jobbar aktörer som Försvarshögskolan med att följa, liksom Säpo och flera av våra myndigheter. Jag tänker att det är viktigt att hela tiden utveckla det arbetet och fortsätta att öka kunskapen. Det är inte något som jag eller regeringen på något sätt motsätter oss.
Anf. 57 Ludvig Aspling (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr ålderspresident! Vad trevligt att jag och Åsa Lindhagen så här i juletid kan vara överens om någonting! Det tycker jag känns fantastiskt.
Jag tror dock att vi talar förbi varandra lite grann. Den myndighetsinformation som Åsa Lindhagen hänvisar till är till sin natur någonting annat än det som vi pratar om här. Myndigheter kan inte ersätta den här typen av information. Det som myndigheter gör är att de spanar. De kanske spanar i signal, de kanske spanar på det öppna nätet eller de kanske har andra typer av mer informella nätverk som samlar information - och man kan också samla in information från utlandet.
Det finns många olika metoder för att skapa sig en sådan här bild. Men det är någonting annat. Där undersöker man de personer som redan är aktiva i den våldsbejakande islamistiska miljön.
Det som jag är ute efter är mer att undersöka hur risken ser ut på längre sikt för att personer som inte är aktiva i den här miljön i dag ska bli det i framtiden. Det är det som det här handlar om.
En sådan här opinionsundersökning syftar till att ta reda på dels hur stor den potentiella rekryteringsbasen för de här organisationerna är, dels hur storleken på den potentiella rekryteringsbasen förändras över tid - alltså precis det som den franska opinionsundersökningen visade, nämligen att vissa värderingar, som jag inte tycker är lämpliga, blir väldigt mycket vanligare över en tidsperiod på fyra år.
Det är det här som en sådan opinionsundersökning skulle kunna fånga upp, och det är den informationen som det nuvarande myndighetsarbetet tyvärr inte kan fånga upp.
Jag vill avslutningsvis ställa frågan så här: Anser statsrådet att den information som skulle kunna komma ur en sådan här opinionsundersökning kan ersättas av någonting av det som myndigheter gör i dag?
Anf. 58 Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)
Herr ålderspresident! Jag välkomnar att vi hela tiden överväger nya sätt att hitta information och ser på hur vi bättre kan skaffa oss kunskap. Det tänker jag också är en viktig uppgift för våra myndigheter att fundera över. Det är deras jobb, och jag tänker att de är mer lämpade än vi politiker att göra de bedömningarna: Vad är det vi behöver för kunskap och information? Vilka metoder behöver vi använda för att kunna bedöma hotet?
På lång sikt är det givetvis oerhört viktigt att se hur utvecklingen sker över tid. Hur utvecklar sig hotet? Minskar eller ökar det, och vad behöver vi göra för att komma åt de hot som finns i samhället?
Center mot våldsbejakande extremism har ett uppdrag att stärka och utveckla det förebyggande arbetet mot terrorism, och jag tänker att det absolut viktigaste är att vi jobbar med att minska hotet som finns i samhället i dag som skapar rädsla hos människor och spänningar i samhället och som också är ett hot mot människors liv. Den terrorism som vi har sett med fruktansvärda attentat som har ägt rum är ett hot både mot människor som kan mista livet och mot vår demokrati.
Jag välkomnar att inte minst våra myndigheter hela tiden utvecklar sitt arbete och ser på hur vi bättre kan skydda samhället mot terrorism. De ser på hur vi kan bli bättre på att samla in information och veta vad vi behöver göra för att bekämpa både den islamistiska och den högerextremistiskt motiverade terrorismen som är det största hotet mot Sverige i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror att det är oerhört viktigt att det arbetet fortsätter.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.