En trygg miljö i förskolan
Interpellation 2025/26:231 av Isabell Mixter (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-12-15
- Överlämnad
- 2025-12-16
- Anmäld
- 2025-12-17
- Sista svarsdatum
- 2026-01-20
- Svarsdatum
- 2026-01-29
- Besvarad
- 2026-01-29
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Den senaste tiden har det kommit flera rapporter om brister i arbetsmiljön i förskolan. TV4 rapporterade under hösten om hur barn utsätts för våld i förskolan, och nu senast rapporterades om hur ett barn ramlat ut genom ett fönster på en förskola. Båda exemplen vittnar om en verklighet med för lite personal för att man ska kunna ha uppsyn och tillsyn över alla barn.
Sveriges Lärare har undersökt hur många åldersindelade barngrupper som är större än Skolverkets riktmärken. De konstaterar att Skolverkets siffror visar att mer än hälften av grupperna är större än riktmärkena. Dessutom visar Sveriges Lärares rapport Tryggare kan alla vara från tidigare i år också att det finns ett direkt sammanband mellan barngruppernas storlek och hur lärarna upplever sin möjlighet att göra ett bra arbete.
Vi vet att situationen är ansträngd i många kommunala och fristående förskolor i dag. Men i fristående förskolor förväntas verksamheten dessutom generera vinst till ägarna. Bland annat visar en granskning av ett utbildningsbolag att vinster från förskolorna har använts för att utveckla nannyverksamheten i välbärgade områden, samtidigt som majoriteten av förskolorna under samma period har tömts på över 9 miljoner kronor.
För att höja kvaliteten i förskolan föreslår Vänsterpartiet en reglering av barngrupperna genom att likt Norge reglera hur många barn det får vara per anställd. Max 3 barn per vuxen för barn upp till och med 3 år, och max 5 barn per vuxen i grupperna med barn som är 4–5 år. Samtidigt föreslås barngruppernas storlek regleras till max 12 barn i grupperna med barn under 3 år, och max 15 barn i grupperna med barn över 3 år. Detta är krav som redan i dag drivs av Sveriges Lärare och Kommunal. I Norge har lagen haft effekt, och personaltätheten har ökat. Det skulle innebära att staten tar ett större ansvar för finansieringen av förskolan. Dessutom skulle en reglering av barngrupper och personaltäthet försvåra för oseriösa ägare att göra vinst på bekostnad av barnens rätt till trygghet och utbildning.
Mot denna bakgrund vill jag fråga utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson:
- Avser ministern att lägga fram ett förslag till riksdagen som innebär en reglering av barngruppernas storlek och ett tak för antalet barn per anställd inom förskolan?
- Avser ministern att vidta några åtgärder för att före det kommande valet försöka komma till rätta med för stora barngrupper inom förskolan?
- Avser ministern vidta några åtgärder före det kommande valet för att motverka risken för att vinst prioriteras framför barns trygghet i förskolan?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:231
Webb-tv: En trygg miljö i förskolan
Dokument från debatten
- Torsdag den 29 januari 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:66
- Protokoll 2025/26:66 Torsdagen den 29 januariProtokoll 2025/26:66 Svar på interpellation 2025/26:231 om en trygg miljö i förskolan
Protokoll från debatten
Anf. 15 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Fru talman! Isabell Mixter har frågat mig om jag avser att lägga fram ett förslag till riksdagen som innebär en reglering av barngruppernas storlek och ett tak för antalet barn per anställd inom förskolan.
Isabell Mixter har också frågat om jag avser att vidta några åtgärder för att före det kommande valet försöka komma till rätta med för stora barngrupper inom förskolan.
Vidare har ledamoten frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder före det kommande valet för att motverka risken att vinst prioriteras framför barns trygghet i förskolan.
Jag vill betona vikten av att alla förskolor ska bedriva en likvärdig utbildning av god kvalitet där barn känner sig trygga och stimuleras i sin språkutveckling i svenska. Granskningar visar dock på stora kvalitetsskillnader i förskoleverksamheten, både mellan och inom olika huvudmäns verksamheter.
Att alla förskolor i hela landet erbjuder en verksamhet av god kvalitet är en angelägen fråga för mig och för regeringen. I detta ingår en rimlig nivå på barngruppernas storlek.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) föreslagit att statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan förstärks med 500 miljoner kronor. Det innebär att bidraget uppgår till nästan 3,1 miljarder kronor. Skolverket delar ut statsbidraget. Det kan bland annat användas till att sträva efter att barngrupper har en storlek som överensstämmer med Skolverkets riktmärke för barngruppers storlek i förskolan.
Regeringen har även gett en särskild utredare i uppdrag att bland annat föreslå en reglering som säkerställer att barngrupper på alla förskolor har lämplig storlek (dir. 2024:113). Uppdraget ska redovisas senast den 11 juni 2026. Regeringen ser fram emot att ta del av förslagen.
När det gäller frågan om vinster i fristående förskolor har jag och regeringen från dag ett varit tydliga med att oseriösa aktörer som agerar olämpligt inte ska få förekomma inom skolväsendet. Det behöver säkerställas att de som äger och driver företag inom förskole- och skolsektorn har ett långsiktigt och seriöst engagemang för att tillhandahålla utbildning av hög kvalitet så att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till.
Därför arbetar vi nu med en helrenovering av det svenska friskolesystemet. Utredningen om vinster i skolan har i delbetänkandet Skärpta villkor för friskolesektorn (SOU 2025:37) lämnat ett antal förslag på området, bland annat om värdeöverföringsförbud vid flera olika fall.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2026 satsat 38,5 miljoner kronor för att förslagen ska kunna genomföras. Förslagen har remitterats och bereds nu vidare i Regeringskansliet.
Jag vill avsluta med att säga att jag är övertygad om att regeringens insatser sammantaget kommer att bidra till bättre förutsättningar för alla förskolor att bedriva en likvärdig utbildning av god kvalitet.
Anf. 16 Isabell Mixter (V)
Fru talman! Förskolan ska vara en trygg plats där barn får utvecklas. Föräldrar ska kunna känna trygghet i att barnen har det bra på förskolan. Personalen ska kunna känna stolthet över sitt arbete. Så ser det tyvärr inte ut i dag.
Barngrupperna på förskolorna är alltför stora. Sveriges Lärare har undersökt hur många barngrupper som är större än Skolverkets riktmärken och kommit fram till att mer än hälften av grupperna är större än så. Det finns också ett direkt samband mellan barngruppernas storlek och hur lärarna upplever sin möjlighet att göra ett bra arbete. Personal i förskolan blir sönderstressad; sjukskrivningstalen är bland de högsta på arbetsmarknaden. Jag menar att detta är ett akut problem. Vi kan inte ha en sektor där vi låter människor bränna ut sig på arbetet.
Det är inte bara personalen som blir lidande. Det gäller såklart också barnen, som har det här som sin arbetsmiljö.
TV4 rapporterade under hösten om hur våldet ökar i förskolan. Då uttalade sig Mohamsson till TV4 och sa att regeringen självklart ska ta tag i barngruppernas storlek. Eller var det kanske Liberalerna som talade? Ibland är det lite svårt att veta.
Mohamsson sa i sitt svar här att regeringen har åtgärder för att minska barngruppernas storlek i förskolan. Det Mohamsson inte sa är att regeringen bedriver en nedskärningspolitik gentemot kommunerna. De generella statsbidrag som kommunerna använder till skolan, förskolan och äldreomsorgen är inte i närheten av att räcka till för att ens upprätthålla samma nivå som man hade innan den här regeringen tillträdde.
Nu när barnafödandet går ned skulle barngrupperna kunna minska. Men i stället tvingas kommunerna återigen skära ned på förskolan. Det statsbidrag regeringen talar varmt om är alltså långt ifrån tillräckligt för att barngrupperna ska minska. Nu varslas i stället personal runt om i Sverige. Eskilstuna varslar 56 personer och Bollnäs 30 personer i förskolan, och Karlskrona varslar 200 personer i förskola, skola och omsorg. Listan kan göras lång. I många kommuner tvingas man lägga ned förskoleenheter för att få kommunernas ekonomi att gå ihop. Regeringens statsbidrag räcker som sagt inte särskilt långt.
Det behöver lagstiftas om maxtak i förskolan för att få barngrupperna att minska. Norge har gjort det med gott resultat, och Vänsterpartiet menar att detta krävs. Det ska vara max tre barn per vuxen i åldrarna upp till tre år och max fem barn per vuxen för barn fyra till fem år. Sverige borde göra detta, men det ställer krav på att staten är med och finansierar det.
Samtidigt som kommunerna tvingas göra stora nedskärningar fortsätter aktiebolagsförskolorna plocka ut enorma vinster. Tellusgruppen har misskött sig ganska grovt. Till exempel var frukosten inlåst på en förskola så att barnen inte fick någon mat. En förälder behövde då åka och hämta frukost till barnen. Vi har sett många avarter av förskolor där det är uppenbart att man sätter vinster före barns trygghet.
Varför gör regeringen inte mer för att stoppa friskolebolagens vinster och sätta barnens trygghet i centrum?
Anf. 17 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Fru talman! Eftersom jag är utbildningspolitiker ska jag lägga lite fakta på bordet. Regeringen har föreslagit att 4,3 miljarder kronor ska tillföras skolan 2026. Statens bidrag till skolan 2026 blir därmed det största på 20 år, och det gäller både löpande och fasta kostnader. Det är den största budgeten för skolan i modern tid. Jag tycker att vi ska säga rätt i debatten, och därför korrigerar jag hur mycket staten tillför skolan.
Jag håller med ledamoten om att förskolan spelar en viktig roll för barnens utveckling och att den bidrar till att skapa likvärdiga förutsättningar inför skolstarten. Det är viktigt att alla barn i hela landet har tillgång till en förskola av hög kvalitet. Enligt skollagen ska huvudmännen se till att barngrupperna har en rimlig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö.
Det är en angelägen fråga för regeringen att alla förskolor i hela landet erbjuder en verksamhet av god kvalitet och att huvudmännen tar detta på allvar. Det innebär bland annat att ha rimlig storlek på barngrupperna. Just därför har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att titta på vilka åtgärder, inklusive regleringar, som behöver vidtas för att säkerställa att alla förskolor har barngrupper i lämplig storlek.
När förskolan fungerar som bäst ger den alla barn som deltar i den oavsett bakgrund en bra grund att stå på inför skolstarten. Förskolan spelar också roll i barns språkutveckling, särskilt för de barn som inte har svenska som modersmål. Oavsett var i landet man bor och oavsett vilken förskola man går på och vem som är huvudman ska verksamheten vara av god kvalitet, och vi ska se till att huvudmännen har förutsättningar att kunna erbjuda denna likvärdighet.
Ledamoten tar upp friskolorna, och jag är beredd att hålla med ledamoten om att det finns ett inbyggt fel i dagens friskolesystem. Just därför kommer regeringen att lägga fram förslag på riksdagens bord som kommer att innebära en helrenovering av friskolesystemet. Jag skulle välkomna om ledamoten och Vänsterpartiet ställde sig bakom dessa förslag, men oavsett vet vi att vi har majoritet i Sveriges riksdag för de förslag som kommer att innebära en reell förändring av dagens friskolesystem.
Anf. 18 Isabell Mixter (V)
Fru talman! Man kan siffertrixa hur mycket man vill och säga att en satsning är väldigt stor, men verkligheten är att lärare och övrig personal i dessa verksamheter säger att det är de värsta nedskärningarna på 30 år. Ministern kan stå i riksdagens talarstol och säga att regeringen satsar på förskolan och skolan, men det är som sagt inte den verklighet personalen möter.
Mohamsson talar om regeringens helrenovering av friskolesystemet, men jag skulle snarare säga att det är lite spackel i kanterna. Även efter att regeringen har lagt fram sina propositioner i vår kommer friskolorna att kunna fortsätta plocka ut skattebetalarnas pengar i stora vinster – pengar som borde ha gått till barns trygghet så att vi blir av med avarter såsom att sju barn behöver dela på en banan. Så ser det nämligen ut i aktiebolagsskolorna. Exempelvis ramlade ett barn ut genom ett fönster på en av Tellusgruppens förskolor för att det inte fanns tillräckligt med personal för att hålla koll på barnen. Allt detta har fått pågå alltför länge. För över tio år sedan gav Tellusgruppens förskolor, då Hälsans förskola med Lotta Edholm i styrelsen, barnen knäckebröd och vatten till frukost. Detta system fortsätter regeringen att skydda.
Regeringen säger att de som är under utredning av Skolinspektionen kan få bli av med sina bidrag. Men resten kommer att kunna fortsätta plocka ut lika stora vinster som i dag. Regeringen sätter inte stopp för marknadsskolan med sina förslag. I stället handlar det om små förändringar, troligtvis för att rädda marknadsskolans dåliga anseende. Svenska folket ser nämligen att detta inte är det bästa för barnen eller för lärarna.
Vi behöver skapa en annan förskola, där vi sätter barnens välmående i centrum, inte vinsterna till aktieägarna.
Det är alltid intressant att debattera med liberaler, för de säger en sak och gör sedan en annan. Mohamsson har i medierna sagt att man vill se ett lagstiftat maxtak i förskolan, men den politik regeringen bedriver går i totalt motsatt riktning. Regeringens ekonomiska politik tvingar kommunerna att spara, vilket leder till att personal i förskolan sägs upp. Förskolepersonalen är sönderstressad och blir sjukskriven, och barngrupperna fortsätter att vara alltför stora.
Under inflationskrisen nötte regeringen ut befolkningen genom att förklara att alla måste ta ansvar i krisen och därför få mindre pengar i plånboken. Samtidigt gick det alldeles utmärkt för regeringen att sänka skatten för de mest välbetalda. De största satsningarna i regeringens budgetar har varit skattesänkningar – pengar som hade kunnat gå till att höja kvaliteten i förskolan. Regeringens val är tydligt: De som redan har mycket pengar ska få mer medan barngrupperna i förskolan får fortsätta att vara stora. Jag tycker att det vore klädsamt om regeringen var ärlig med sitt val.
Anf. 19 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Fru talman! Det är inget siffertrixande att säga att vi har lagt fram den största skolbudgeten i modern tid. Ingen annan regering har gjort så stora satsningar som vi nu gör på skolan. Utöver det har vi den största reformagendan på över 30 år. Det handlar om att få ordning och reda i klassrummen, återge lärarna status och se till att kunskap präglar svensk skola. Vi talar om en stor kulturförändring i klassrum och skola.
Fru talman! Jag vet inte om jag inte riktigt når fram. Ledamotens fråga handlar om regleringen av barngruppernas storlek.
Precis som jag sa inledningsvis har regeringen tillsatt en utredning som bland annat har fått i uppdrag att utreda och föreslå hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning av god kvalitet.
Det gäller bland annat reglering av barngruppernas storlek och personaltätheten. Jag tror att det är exakt det som ledamoten efterfrågar. Utredningen ska också överväga och föreslå andra åtgärder förutom reglering för att säkerställa att alla barngrupper har en lämplig storlek. Utredningen överlämnas till mig den 11 juni.
Jag ser fram mot att ta emot den så att vi kan jobba vidare. Jag tror att vi är överens där. Det görs redan av regeringen i dag. Vi har tillsatt en utredning. Utredningen kommer att komma med förslag som ska fokusera på både hur man eventuellt skulle kunna reglera frågan och vad mer som skulle kunna göras för att stödja våra kommuner men också putta dem i rätt riktning.
Anf. 20 Isabell Mixter (V)
Fru talman! Det är inte enbart jag som säger att regeringens skolbudget är ett siffertrixande. Det gör också seriösa journalister som har granskat er budget. De uttrycker sig kanske med andra ord men beskriver det på samma sätt.
Nu svarar Mohamsson att man är positiv till att reglera barngruppernas storlek. Jag får väl ta det svaret som att det faktiskt är så, även om jag är lite bekymrad. Det kanske bara är prat och inte så mycket sanning bakom det.
Mohamsson har försökt att ge sig själv ganska många epitet. Det är Skolsson, Knäckgängensson och Möjlighetsson. Men jag tror kanske ändå att Pratsson är det epitet som jag tycker är mest passande.
Man säger att man ska minska barngrupperna. Man säger att man ska städa upp i friskolesystemet. Men absolut ingenting förändras. Det är prat och åter prat. Simona Mohamsson är Sveriges pratminister.
Utredningen om barngruppernas storlek ska presenteras efter det att regeringen inte kommer att kunna lägga fram några fler lagförslag. Den kommer det inte att bli någonting av.
Den utredning som har presenterats om vinster i skolan kommer inte att sätta stopp för de stora vinster som friskolebolagen plockar ut.
Hagvidson, den förskola där sju barn får dela på en banan, kommer att fortsätta att kunna göra vinster på över 60 miljoner per år. Tellusgruppen, som öppnar nannyverksamhet för skattepengar, kommer att kunna fortsätta att göra det med regeringens politik.
Anf. 21 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Fru talman! Jag säger det igen: Förskolan spelar en viktig roll för barns utveckling. Det är en viktig prioritering för oss i regeringen.
Enligt skollagen ska huvudmän redan i dag se till att barngrupperna har lämplig sammansättning och storlek och att barn även i övrigt erbjuds en god miljö. Det är redan en del av skollagen i dag.
Frågan om storleken är en angelägen fråga för hela regeringen. Förskolor i hela landet ska erbjuda en verksamhet av god kvalitet. Då ingår det att man har rimliga nivåer på barngruppernas storlek.
Regeringen har just därför med den ambitionen och den viljeinriktningen, och eftersom det är en angelägen fråga, tillsatt en utredare som tittar på just det.
Vilka åtgärder behövs, inklusive regleringar? Vad mer behöver vidtas för att vi ska säkerställa att alla förskolor har barngrupper av lämplig storlek?
Det görs redan i dag. Vi kommer att ta emot utredningen den 11 juni. Jag ser fram mot att få jobba vidare med detta.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.