En modern och ändamålsenlig pliktmateriallagstiftning
Interpellation 2025/26:234 av Ewa Pihl Krabbe (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-12-17
- Överlämnad
- 2025-12-18
- Anmäld
- 2026-01-13
- Svarsdatum
- 2026-01-16
- Besvarad
- 2026-01-16
- Sista svarsdatum
- 2026-01-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Kungliga biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek och har bland annat till uppgift att samla in och bevara nästan allt som publicerats i Sverige utifrån rådande lagstiftning.
Den nuvarande pliktlagstiftningen är från 1993 respektive 2012 och är i många avseenden omodern till sin konstruktion. Den orsakar både stora kostnader för Kungliga biblioteket för löpande digitalisering och framtida problem för forskningen.
Utredningen Papper, poddar och … Pliktlagstiftning för ett tryggat källmaterial (SOU 2021:32) lämnade förslag på hur pliktinsamlingen av material kan utformas så att den blir medie-, teknik- och formatoberoende och därmed långsiktigt hållbar. Utredningen föreslog vidare att det övergripande syftet med lagen ska tydliggöras i en pliktmateriallag, som föreslås vara samlad oavsett medieform.
Det har nu gått många år sedan utredningen om hur en ny pliktlagstiftning skulle kunna utformas och tydliggöras i en ny samlad pliktmateriallag överlämnades.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm:
Avser ministern att verka för att en modern och ändamålsenlig pliktmateriallagstiftning ska komma till stånd i närtid?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:234
Webb-tv: En modern och ändamålsenlig pliktmateriallagstiftning
Dokument från debatten
- Fredag den 16 januari 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:59
- Protokoll 2025/26:59 Fredagen den 16 januariProtokoll 2025/26:59 Svar på interpellation 2025/26:234 om en modern och ändamålsenlig pliktmateriallagstiftning
Protokoll från debatten
Anf. 8 Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Fru talman! Ewa Pihl Krabbe har frågat mig om jag avser att verka för att en modern och ändamålsenlig pliktmateriallagstiftning ska komma till stånd i närtid.
Ett effektivt tillhandahållande av publicerat material och en moderniserad pliktinsamling – som är fullt ut anpassad till den digitala utvecklingen och det förändrade medielandskapet – är av stor vikt både för svensk forskning och för demokratin. Det insamlade materialet utgör också en del av vårt gemensamma kulturarv och är en resurs för allmänheten. Det är därför angeläget med ett nytt, rättssäkert och långsiktigt hållbart regelverk.
Betänkandet Papper, poddar och … Pliktmateriallagstiftning för ett tryggat källmaterial (SOU 2021:32) har lämnat förslag på hur pliktinsamlingen av material kan utformas så att den blir medie, teknik- och formatoberoende.
Det här är ett juridiskt och tekniskt komplext ärende, där olika intressen och aspekter måste vägas in. Frågan bereds inom Regeringskansliet.
Anf. 9 Ewa Pihl Krabbe (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret.
Listan över kommande propositioner kom ju nu i veckan. Jag får erkänna att jag återigen blev besviken när det inte heller i år fanns med något om en reviderad pliktlagstiftning.
Pliktlagstiftning innebär ju att förlag, tryckerier och andra utgivare är skyldiga att leverera exemplar av tryckt och digitalt material och att materialet ska bevaras som en del av det nationella kulturarvet. Kungliga biblioteket, vårt nationalbibliotek, är mottagare av detta samt vissa universitetsbibliotek som får leveranser av tryckt material.
Syftet är att säkerställa att det som publiceras i samhället inte går förlorat och att möjliggöra forskning och kunskapsuppbyggnad. Yttrandefriheten och offentligheten värnas också genom att materialet bevaras långsiktigt.
Nuvarande pliktlagstiftning är från 1993, och det finns också en tillkommande lag om pliktexemplar av elektroniskt material från 2012. Normalt sett är detta inte alls någon föråldrad lagstiftning. Men just i detta fall är lagstiftningen väldigt omodern och helt oanpassad till den digitala utveckling som skett och till det ständigt förändrade medielandskapet, och så har det varit ett bra tag.
Den mediala utvecklingen och de stora förändringarna i hur publicering sker ledde fram till direktiv för en utredning med uppdraget att få fram en ny och ändamålsenlig lagstiftning 2019. Dessförinnan hade Kungliga biblioteket av dåvarande regering fått i uppdrag att göra en utredning, som sedan utmynnade i en rapport som hette Plikten under lupp, där KB varnade för vad som händer om det insamlade materialet inte håller måttet.
Sedan kom då den beställda utredningen Papper, poddar och … Pliktmateriallagstiftning för ett tryggat källmaterial 2021, alltså för snart fem år sedan. Man lämnade där ett gediget förslag på hur pliktinsamlingen av material kan utformas så att den blir medie, teknik- och formatoberoende.
Man kan väl kort säga att förslaget innebär en rejäl utvidgning när det gäller vad som ska samlas in, bevaras och tillgängliggöras som pliktexemplar. Pliktutredningen föreslår också att pliktlagstiftningens syfte ska framgå av lagens inledande bestämmelse.
Kungliga biblioteket är hela Sveriges nationalbibliotek och har samlingar som sträcker sig mer än tusen år bakåt i tiden och växer för varje dag. Man samlar in, bevarar och tillgängliggör allt som ges ut i Sverige – från handskrifter, böcker och tidningar till musik, tv-program och bilder.
Uppgiften för KB är att samla in och bevara i princip allt som publicerats i landet varenda dag utifrån gällande lagstiftning. Som tidigare sagts är denna lagstiftning sedan många år tillbaka omodern och orsakar stora kostnader och mycket arbetstid för myndigheten, som löpande måste digitalisera nya dagstidningar som i stället skulle kunna samlas in i digital form från leverantören. Kungliga biblioteket måste lägga väldigt mycket tid på att tolka den lagstiftning som finns. Det kostar många extra miljoner.
Ett annat och kanske större problem är att myndighetens uppgift att stödja forskning inte heller kan upprätthållas om man med den aktuella pliktlagstiftningen inte ges möjlighet att samla in relevanta medieformer. Det är allvarligt för demokratin.
Jag har sagt det tidigare, och jag säger det nu: Det känns fattigt att det inte finns några visioner om arbetets fortskridande. Lagstiftning ska naturligtvis inte vara något hafsverk, men rimligen måste det finnas någon plan för arbetets fortskridande.
Jag vill fråga statsrådet: Finns det någon plan för när ett förslag ska komma om en ny och ändamålsenlig pliktlagstiftning?
Anf. 10 Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Fru talman! Jag delar helt Ewa Pihl Krabbes engagemang i den här frågan. Det är viktigt att vi får till stånd en ny lagstiftning på området. Precis som Ewa Pihl Krabbe säger hade utvecklingen gått väldigt fort redan innan utredningen tillsattes 2019. Problemet är att utvecklingen sedan har sprungit ännu fortare. Det gör att vi, när vi jobbar med den här lagstiftningen, måste se till att den också tar höjd för den utveckling som har skett sedan utredningen presenterade sitt förslag.
Utredningen föreslog en samlad pliktmateriallag som omfattar alla medieformer. Syftet är att den ska göras teknik- och formatoberoende. Men en fråga som har tillkommit sedan dess är frågan om generativ AI och hur man sedan kan använda materialet bland annat för forskning. Då måste den här lagstiftningen samverka med regelverket kring upphovsrätt, till exempel, för att säkerställa balansen mellan rättighetsinnehavaren, den som till exempel skriver en bok eller en artikel eller vad det nu är för någonting, och samhällets behov av att långsiktigt bevara det som framställts.
Den avvägningen är väldigt svår, och utvecklingen går väldigt snabbt.
Utredarens uppdrag omfattade inte upphovsrättslagstiftningen. Det gör att vi nu måste göra en noggrann analys av hur en ny pliktlagstiftning ska förhålla sig till bland annat dessa frågor. Det är absolut inte något ointresse för frågan. Det är just detta att utvecklingen går så fort som gör att vi måste se till att en ny lagstiftning verkligen tar höjd för alla de här problemen, som inte är alldeles lätta att lösa.
Anf. 11 Ewa Pihl Krabbe (S)
Fru talman! Jag tackar för svaret.
Jag är medveten om att den här frågeställningen liksom dubbleras nästan hela tiden, men man skulle kanske kunna tänka sig att dela upp lagstiftningen på något sätt i de delar som man kan klara av redan nu.
Som jag sa tidigare utgår KB:s insamlingsuppdrag huvudsakligen från pliktlagstiftningen. Kungliga biblioteket skrev bland annat i fjol i sitt budgetunderlag att man understryker vikten av att regeringen tar ställning till utredningen Pliktmateriallagstiftning för ett tryggat källmaterial från 2021. Man informerade också i budgetskrivningen om de negativa konsekvenser som blir följden av att en ny pliktlagstiftning dröjer.
Man skriver bland annat att behovet av löpande och framtida digitalisering av inlämnade fysiska pliktexemplar av dagstidningar, böcker med mera kvarstår om KB inte får lagstöd för insamling av digitala förlagor. Att inte anpassa pliktlagstiftningen utifrån digitaliseringens möjligheter får till följd att KB dras med omfattande och onödiga kostnader. Jag tror att det ligger på bortåt 10 miljoner eller någonting sådant.
Man tar också upp, i den här skrivningen, att KB:s uppgift att stödja forskning inte kan upprätthållas om pliktlagstiftningen inte stöder insamling av relevanta medieformer och robotinsamling av svenska webbplatser.
Jag vill säga att med digitala förlagor avses här tryckfiler för bland annat de dagstidningar och böcker som löpande inkommer till KB i fysiskt format – varenda dag. Om KB kan få tillgång till digitala tryckfiler undviks en framtida både kostsam och onödig digitaliseringsprocess i fråga om böcker, tidskrifter och vardagstryck. I stället kan man koncentrera sig på digitalisering av det historiska materialet. Effekten blir sammantaget att betydligt mer material kan göras tillgängligt för Kungliga bibliotekets användare i digital form.
Anf. 12 Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Fru talman! Jag delar, som sagt, Ewa Pihl Krabbes synpunkter i den här frågan. Men jag tror att det är viktigt att också få med den del som handlar om upphovsrättslagstiftningen, för den fanns inte med i den ursprungliga utredningen. Skälet till att det är viktigt är att Kungliga biblioteket i dag jobbar väldigt mycket med generativ AI. Man tränar så kallade språkmodeller. Då har den här frågeställningen blivit mer och mer aktuell. Eftersom den inte fanns med i den ursprungliga utredningen krävs det en del ytterligare utredning för att man ska kunna få till stånd en modern lagstiftning på det här området.
Jag tycker att idén om att dela upp lagstiftningen – att försöka ta det enkla, så att säga, först – som Ewa Pihl Krabbe beskriver är intressant. Jag är beredd att ta den idén med mig, men jag är samtidigt ganska övertygad om att det är bättre att ta ett samlat grepp. Annars kanske man först gör en ny lagstiftning, och sedan visar det sig att den leder till ökade problem på det här området. Det vill vi verkligen inte.
Precis som Ewa Pihl Krabbe säger är det här en otroligt viktig lagstiftning. Den är gammal, och den har betytt otroligt mycket för Sverige. Det handlar just om att man samlar in ett exemplar av allt som trycks i Sverige, och det är en enorm tillgång för forskningen. Det är en fantastisk tillgång för oss som släktforskar, för allmänheten, för människor som är intresserade av olika frågeställningar.
Vi måste lösa detta. Men jag är lite orolig för att om vi skyndar nu kan det hända att vi får göra om alltihop om ett par år, och det tror jag faktiskt vore dumt.
Anf. 13 Ewa Pihl Krabbe (S)
Fru talman! Jag har ställt samma fråga till statsrådets båda företrädare de senaste åren, och jag har fått ungefär samma svar. Jag förstår mycket väl problematiken. Jag vill bara peka på att det kanske kan gå att göra någonting, men jag förstår också att man vill ha det sammanhållet.
Det kostar väldigt mycket pengar och energi för Kungliga biblioteket att det ser ut så här. Det är pengar som vi skulle kunna använda på ett bättre sätt, tycker jag.
Jag vill tacka för svaret. Jag förstår mycket väl hur situationen ser ut, men jag hoppas ändå att statsrådet skyndar på lagstiftningsarbetet i den mån det går.
Anf. 14 Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Fru talman! Jag tror att man måste skynda i lagom takt i den här frågan. Det är verkligen inte ett ointresse som gör att frågan inte har kommit framåt. Det handlar om att detta är otroligt komplicerat och att vi måste vara varsamma med lagstiftningen och se till att den blir bra – just eftersom den tekniska utvecklingen går så otroligt snabbt.
Jag tar med mig idén och ser om det går att dela upp lagstiftningen på något sätt, även om jag i grunden är lite skeptisk till om det kan fungera.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.