En effektivare rättskedja

Interpellation 2014/15:318 av Beatrice Ask (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-02-19
Överlämnad
2015-02-19
Anmäld
2015-02-20
Svarsdatum
2015-03-06
Besvarad
2015-03-06
Sista svarsdatum
2015-03-12

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Under de senaste åren har stora satsningar gjorts på rättsväsendet. Myndigheterna i rättskedjan har fått betydande ekonomiska tillskott sedan alliansregeringen tillträdde. Mellan 2006 och 2013 har anslagen till polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården ökat med sammanlagt 8,6 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med drygt 30 procent.

Verksamheterna har utvecklats liksom utmaningarna. Att analysera hur rättskedjans verksamheter utvecklats när det gäller resultat och kostnader är därför viktigt, och alliansregeringen tog därför i maj 2014 initiativ till en utredning (dir. 2014:60) för att följa upp verksamheternas effektivitet också i förhållande till jämförbara länder.

I utredningen ingick att ta vara på de möjligheter som arbetet med en effektivare informationsförsörjning ger och undersöka hur det arbetet kan få en bättre resultatuppföljning. I det sammanhanget ingick också att öka kunskapen om hur andra länder styr och följer upp arbetet inom rättsväsendet.

En annan fråga med betydelse för effektiviteten i rättsväsendet är inställda huvudförhandlingar i brottmål. Inställda huvudförhandlingar är fortfarande ett problem som medför förlängda handläggningstider och väsentligt ökade kostnader för samhället. Bristande delgivning anges ofta vara en huvudorsak till att huvudförhandlingar ställs in, trots att en del förändringar redan gjorts. Det är viktigt att utvärdera den nya delgivningslagen och följa upp om de nya möjligheterna till effektivt delgivningsarbete används som det är tänkt.

För att kunna ge ett gediget underlag om effektiviteten i rättsväsendet förutsattes att utredaren skulle samråda med de myndigheter som omfattas av uppdraget: polisen (från och med den 1 januari 2015 Polismyndigheten), Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården. Uppdragets omfattning motiverade en längre utredningstid, vilken sattes till maj 2016.

Den regering som nu leds av Socialdemokraterna och Miljöpartiet har emellertid nyligen beslutat att utredningen ska uppröra. Mot bakgrund av tidigare agitation är det både förvånande och märkligt att effektiviteten i rättskedjan inte ska granskas och följas upp. Behovet av åtgärder och insatser för att säkra kvalitet och god hushållning med resurser kommer att behövas också framöver. Goda kunskaper om faktiska förhållanden och möjlighet att jämföra verksamheter med hur verksamheter styrs och med vilket resultat i andra länder bidrar till den kunskap som behövs.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa en effektiv rättskedja?

Vilka framtida möjligheter till en bättre uppföljning av resultaten som det så kallade RIF-projektet ger avser ministern att ta tillvara?

Vad avser ministern att göra för att minska antalet inställda huvudförhandlingar i domstol?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2014/15:318, En effektivare rättskedja

Interpellationsdebatt 2014/15:318

Webb-tv: En effektivare rättskedja

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 38 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Beatrice Ask har frågat mig dels vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa en effektiv rättskedja, dels hur regeringen avser att ta till vara det så kallade RIF-projektet för att förbättra uppföljningen av resultat. Slutligen har hon frågat vad regeringen avser att göra för att minska antalet inställda huvudförhandlingar i domstol.

Alla rättsväsendets myndigheter verkar för att nå framgång i brottsbekämpningen och är i många avseenden beroende av varandra för att arbetet ska lyckas. Att åstadkomma effektiviseringar är komplext och kan inte lösas med enstaka insatser. Därför krävs ett kontinuerligt arbete på många områden.

Det är angeläget att minska antalet inställda huvudförhandlingar i domstol. Varje gång en förhandling ställs in leder det till negativa konsekvenser för enskilda och för rättsväsendet. När det gäller brottmål har det nyligen vidtagits åtgärder för att motverka att förhandlingar ställs in. Bland annat har möjligheten att avgöra ett mål när den tilltalade inte kommer till huvudförhandlingen utvidgats, liksom möjligheten att använda förenklad delgivning. I Justitiedepartementet bereds även ytterligare förslag som kan mildra effekterna av att en förhandling ställs in, bland annat genom ökade möjligheter för brottsoffer och vittnen att lämna sin berättelse vid en förhandling som ställs in och därmed slippa komma tillbaka till tingsrätten vid ett senare tillfälle.

Regeringen ställer också tydliga krav på att samtliga myndigheter inom rättskedjan har en väl utvecklad resultatuppföljning. Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har bland annat i uppgift att gemensamt analysera och bedöma resultatet för verksamhetens utredning och lagföring, vilket förutsätter att myndigheterna följer upp resultatet ur ett rättskedjeperspektiv.

Det finns en stor potential att använda när det gäller digitalisering som verktyg för att effektivisera de brottsbekämpande myndigheternas verksamhet och förbättra styrningen av myndigheterna. Arbetet med att utveckla informationsförsörjningen i brottmålsprocessen, det så kallade RIF-arbetet, innebär bland annat att myndigheternas it-stöd kopplas ihop så att gemensam information kan återanvändas och följas genom hela rättskedjan. Detta innebär att arbetet med brottmålshanteringen effektiviseras. Det ger också nya och förbättrade möjligheter till verksamhetsstatistik. Därmed förbättras förutsättningarna för en mer enhetlig styrning och uppföljning i rättskedjan. Arbetet har börjat ge konkreta resultat, och det är naturligtvis angeläget att ta till vara de förutsättningar som det ger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Brottsförebyggande rådet, som ansvarar för att producera den officiella kriminalstatistiken, har i uppdrag att utveckla ny löpande verksamhetsrelevant statistik samt att ta fram nya typer av indikatorer och nya former för verksamhetsuppföljning. Brottsförebyggande rådet har därmed en uttalad uppgift att ta till vara de förbättringsmöjligheter RIF-arbetet ger och fungera som ett kunskapsstöd för alla myndigheter i rättskedjan.

Det är också av stor vikt att ta till vara kunskap från andra länder. Regeringen kommer därför att särskilt följa hur polisens arbete utvecklas i ett europeiskt perspektiv.

Den utredning som Beatrice Ask refererar till handlar till stor del om att utvärdera och att blicka bakåt. Vi behöver nu i stället blicka framåt. Verklig effektivitet i rättskedjan åstadkoms inte av ytterligare en utredning utan förutsätter att samtliga myndigheter arbetar kontinuerligt med dessa frågor, både gemensamt och var för sig.


Anf. 39 Beatrice Ask (M)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret. Men nu talar vi inte om ytterligare en utredning utan om en utredning som är nedlagd.

Under de senaste åren har det gjorts stora satsningar på rättsväsendet. Myndigheterna i rättskedjan har fått betydande ekonomiska tillskott. Det handlar om sammanlagt 8,6 miljarder kronor mellan 2006 och 2013, vilket motsvarar en ökning med 30 procent.

De här viktiga verksamheterna har utvecklats, liksom utmaningarna. Att analysera hur rättskedjans verksamheter har utvecklats när det gäller resultat och kostnader är därför viktigt. Vi måste se till att vi får valuta för pengarna.

Alliansregeringen tillsatte en utredning för att följa upp verksamheternas effektivitet, som Morgan Johansson ofta talade om i talarstolen innan han blev statsråd. Det skulle också göras i förhållande till jämförbara länder. I arbetet ingick det att ta vara på möjligheterna till bland annat effektivare informationsförsörjning. Den pågår. Och man skulle pröva hur det skulle kunna ge bättre resultatuppföljning i helhetsperspektivet. Utredningen skulle även se hur andra länder styr och följer upp verksamheten i rättsväsendet.

En annan fråga med betydelse för effektiviteten är de inställda huvudförhandlingarna i brottmål. Det är fortfarande ett problem som medför förlängda handläggningstider och väsentligt ökade kostnader. Man skyller ofta på bristande delgivning, och det är naturligtvis ett bekymmer. Men det har gjorts en del förändringar, vilket statsrådet också påpekar. Därför är det väl viktigt att ta reda på om den nya delgivningslagen fungerar, om den ger upphov till de tänkta resultaten? Det var ett konkret uppdrag som den här utredningen hade.

Den regering som nu leds av Socialdemokraterna och Miljöpartiet har dock beslutat att utredningen ska upphöra. Det tycker jag är bekymmersamt. Det kommer nämligen att krävas åtgärder även i framtiden. Och då måste det finnas ett beslutsunderlag.

Ett konkret problem är huvudförhandlingarna. Statsrådet säger i sitt svar att en del har gjorts nyligen - det är sant. Jag och alliansregeringen har tagit initiativ. Nu handlar det som sagt om utvärderingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är bra att regeringen säger att de tänker fortsätta med en del av det som har beretts men som inte har kommit till beslut ännu. Det är ändå ett stort bekymmer för målsäganden, misstänkta, vittnen och domstolsmedarbetare, i lite olika kombinationer, när förhandlingar ställs in. Och det kostar väldigt mycket.

När jag lyssnar på svaret tycker jag att statsrådet underskattar både resultat och utmaningar i arbetet med informationsförsörjningen. Det syftar nämligen också till ökad effektivitet. Under många år ställdes rent allmänna krav på att olika myndigheter i rättsväsendet skulle samverka mer och utveckla sina möjligheter att bland annat skicka information digitalt.

När alliansregeringen tillträdde hade det suttit en arbetsgrupp i över tio år och inte fått någonting uträttat. Vi tog tag i det arbetet, skaffade en ny ledning, tog hjälp av professionella på området och etablerade ett konkret arbete som också har gett resultat, vilket statsrådet ju medger, även om jag tycker att det har skett mer än vad statsrådet antyder.

Men det här är inte enkelt. Det handlar om olika myndigheter som ska gå samman. Det var också ett uppdrag till utredningen, att specifikt titta på hur man ska få mer enhetliga definitioner och resultatmål för att på det sättet få en bättre uppföljning.

Jag begriper inte varför regeringen lägger ned detta arbete.


Anf. 40 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Det här var ju en del av den utredningsexplosion som den borgerliga regeringen bidrog till under sitt sista år, 2014. Det handlar inte bara om Justitiedepartementet utan det var en lång rad departement som gjorde samma sak. När man såg att resultaten var dåliga och att man gick mot en valförlust gällde det att på något sätt visa att man tog initiativ och därför tillsatte man en stor mängd utredningar, inte bara på Justitiedepartementet utan också på många andra områden.

På Justitiedepartementet måste man sannerligen göra saker och ting, men resultatet av åtta års borgerlig regering var att antalet anmälda brott ökade, andelen brott som klarades upp minskade och antalet återfallskriminella i kriminalvården rörde sig inte alls. Siffrorna var ungefär desamma år efter år. Det hände ingenting med dem som hade återfallit i brott. Det var ju resultatet. Så det är klart att ni måste göra mer. Men man måste inte alltid använda utredningsformen. Det var ett misslyckande.

När Beatrice Ask och hennes statsrådskolleger såg att alla nyckeltal pekade fel frågade man sig vad man skulle göra. Jo, man tillsatte ett ytterligare antal utredningar. Det är två utredningar som vi diskuterar här i dag, varav den här är den första.

När ni sedan förlorade valet och kom tillbaka till riksdagen är det första ni gör att ni ihop med Sverigedemokraterna röstar igenom en budget som innebär en minskning av Regeringskansliets anslag med nästan 200 miljoner kronor. I nästa andetag drar ni in pengarna för alla de utredningar som ni startade 2014. Det är faktiskt inte särskilt konsekvent. Men det är det som är en del av bakgrunden till att regeringen har lagt ned ett stort antal utredningar, att ni har dragit in pengar från Regeringskansliet.

Då får man se över vilka utredningar man behöver ha kvar och vilka utredningar som kan föras vidare till arbete i annan form? Naturligtvis finns det utredningar som påbörjades ganska nyligen. Den här tillsattes 2014. Det är lättare att lägga ned nya utredningar än att lägga ned en utredning som kanske har pågått ett par år, är mitt uppe i sitt arbete och är på väg att leverera ett betänkande. Så får man göra när man ser på hur man ska hantera detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att man först tillsatte ett stort antal utredningar 2014 och därefter drog in pengarna för Regeringskansliet för utredningsväsen hänger faktiskt inte ihop.

Vi kommer naturligtvis att beta av de här frågorna en efter en och gå igenom de förslag som finns när det gäller inställda domstolsförhandlingar. Det gäller också RIF-arbetet som är otroligt viktigt att fortsätta att vidareutveckla så att samverkansarbetet ökar mellan myndigheter om datautveckling och annan informationshantering. Det är självklart att detta arbete ska drivas vidare. Vi ska också ta en del andra initiativ.

Den här utredningen var en av dem som var mer tillbakablickande och mindre framåtblickande. Därför drog vi slutsatsen att när vi måste göra nedskärningar på grund av att det drogs ned på pengar var detta en av de utredningar som vi kunde undvara och i stället föra arbetet vidare i en annan form.


Anf. 41 Beatrice Ask (M)

Herr talman! Morgan Johansson säger att det var en utredningsexplosion 2014 och att det skulle bero på något slags desperation hos alliansregeringen. Det var precis tvärtom. Vi förberedde för den kommande mandatperioden. För att kunna vidta åtgärder för att öka effektiviteten när det gäller informationsförsörjning, styrning, kvalitetsmått och att minska problemet med inställda förhandlingar måste man ha underlag.

Vi sa oss att det då är bra att inte bara analysera hur det ser ut, utan man bör också ta en vidare blick ut över världen för att se om vi kan lära oss någonting från andra länder, så att vi får ett gediget underlag.

Tyvärr är det så, Morgan Johansson, att just nu tappar du tempo därför att ni lägger ned utredningar som skulle kunna bidra med värdefull kunskap i viktiga frågor. Jag tycker att det är bekymmersamt för rättsväsendet att man inte ser behovet av att utveckla verksamheten. Det finns fortfarande alltför mycket av stuprörstänkande som gör att rättskedjan inte fungerar så smidigt som den skulle kunna göra, och det förlorar alla på.

Sedan kan man säga som Morgan Johansson: Ja, det gjordes för lite och allting var fel under Alliansens tid. Det är ju inte riktigt sant. Jag nämnde några exempel. I fråga om rättsväsendets informationsförsörjning tog vi tag i det som Socialdemokraterna hade misslyckats med under många år, nämligen att få myndigheterna att börja arbeta med hur man digitalt skulle kunna skicka dokument från polisen till åklagare och till domstolar och hur det ska fungera. Och det har faktiskt skett en hel del, men det är inte enkelt, och det är det som man måste ta tag i. Det var också en del av uppdraget.

Jag tror att en del av de åtgärder som vi vidtog när det gäller inställda förhandlingar kommer att ge effekt. Frågan är om det räcker. Därför tycker jag att det är bra att ni tänker göra mer, men jag vill ändå att det ska göras en utvärdering. Jag skulle vilja ha fakta om vilka resultat som man har fått fram, inte bara att man tycker till eller låtsas. Det är det som är risken om ni inte skaffar fram det underlag som behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan sa Morgan Johansson att vi har sparat på Regeringskansliet. Ärligt talat har det aldrig funnits tillräckligt med pengar för utredningar, utan vi fick prioritera. Regeringen kan också prioritera, för så dyra är inte dessa utredningar. Dessutom bidrar den här och andra utredningar som ni har lagt ned i ett längre perspektiv till möjligheterna att hålla kostnaderna nere. Det är därför som jag inte förstår varför Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte vill ha svar på frågan hur verksamheten kan bli effektivare och vilka resultat av olika initiativ och beslut som man har fått. Det beklagar jag.


Anf. 42 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Man styr ju inte myndigheter med utredningar. Det gör man genom regleringsbrev och delvis i myndighetsdialoger. Man styr dem också med budget och inte med utredningar. Är det vad man vill uppnå så finns det andra verktyg som regeringen har att använda sig av - jag pekade bland annat på RIF-arbetet som är otroligt viktigt.

Om man vill ha fler utredningar - ni ökade utredningsanslagen kraftigt, det talas om en utredningsexplosion 2014 - då kan man inte i nästa andetag dra ned med nästan 200 000 miljoner kronor på Regeringskansliet. Man måste förstå att Regeringskansliet hamnar i sådan situation att vi måste gå igenom allting för att se vad vi kan spara på. Och vad ska vi göra i stället?

De uppdrag som de två utredningar som vi talar om i dag har kan vi föra vidare på annat sätt. Då frågar Beatrice Ask: Vad ska ni göra i stället? Tappar ni inte i tempo där?

Jag kan berätta för Beatrice Ask vad vi ska göra i stället. Vi ska ta tag i det som Expressens Anna Dahlberg skrev om i söndags: Naiva borgare har bäddat för kriminella. En grupp står i särskild tacksamhet till Alliansen - de kriminella.

Sedan går Anna Dahlberg igenom system efter system som under era åtta år öppnade upp för olika former av fusk och fiffel. Det gäller etableringslotsarna, RUT- och ROT-systemen, nystartsjobben samt skattesystemet i allmänhet. I Dagens Nyheter av i dag görs det ytterligare en genomgång av era resultat: Systematiskt fusk med miljardstöd, och då talar vi om nystartsjobben.

När man läser om hur detta miljardregn har kunnat försiggå till olika system blir man beklämd. Expressen borde ju vara en av era vänner, men de skriver att Alliansen förvandlade Sverige till ett paradis för entreprenörer och kriminalitet. Ni hade ingen kontroll över vart alla dessa pengar gick när det gäller Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, RUT- och ROT-avdrag och Skatteverket. Det är en sådan insats, Beatrice Ask, som vi nu kommer att få göra, städa upp i träsket av olika skatte- och bidragssystem. Det är system som varit fullständigt vidöppna för människor som velat fuska sig fram i tillvaron.

I stället för att förra året tillsätta nya utredningar tycker jag att Beatrice Ask som justitieminister borde ha satt sig ned och tittat på hur det egentligen ser ut i alla systemen, om fifflet och fusket ökat och gripit sig fast. Hon borde ha frågat sig om hon medverkat till att den ekonomiska brottsligheten ökat och vad man i så fall skulle ha gjort åt det.

Nu får ni inte chansen att städa upp i det, Beatrice Ask, utan det får vi göra. Där kommer vi att lägga våra resurser vad gäller utredningar för att komma till rätta med problemet. Det tror jag ger mycket bättre resultat än att titta bakåt och utvärdera en del administrativa åtgärder som gjordes tidigare.


Anf. 43 Beatrice Ask (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vet att regeringen är emot fristående alternativ och anser att allt som gjorts av Alliansen är fel.

Jag vill gärna påminna om att när man lagför bidragsfusk och annat måste man använda rättsväsendets olika delar. Det är viktigt att rättsväsendet fungerar effektivt och smidigt och att det finns tid och ork att ta sig an de olika ärenden som kommer.

Vi arbetade en hel del med det fusk och fiffel som pågår. Låt mig påminna ministern om den satsning mot organiserad brottslighet som vi drog igång 2007. Där är Försäkringskassan och andra myndigheter viktiga aktörer. Flera av de framgångsrika ärenden som drivits har handlat om att stoppa kriminella från att felaktigt utnyttja olika typer av bidragssystem. Det är ett viktigt arbete.

Det går inte att ställa den typen av problem mot en effektivare rättskedja. Utan kunskap och fakta som underlag för hur man ska få myndigheterna att arbeta bättre och processerna att fungera mer effektivt står man sig slätt. Då får man inte mer gjort, så enkelt är det. Jag tycker att justitieministern ställer saker mot varandra som egentligen inte ska ställas mot varandra, sådant som är beroende av varandra. Ska man få en effektivitet i bekämpandet måste man arbeta med ett effektivt rättsväsen.

Sedan är det märkligt att höra att RUT-avdrag och annat skulle ha medfört mer fusk. Många rapporter visar att svartarbetet har minskat tack vare möjligheten för fler att använda avdraget på ett seriöst och riktigt sätt. Fler har sluppit arbeta på en svart arbetsmarknad. Det är möjligt att justitieministern tycker att kvällstidningar ger bättre faktaunderlag än rapporter, men det är så det i vart fall är.

Jag underskattar inte de problem vi har, men rättsväsendet måste vara effektivt.


Anf. 44 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Herr talman! Självklart är det så. Det jag pekar på är att om man ska styra myndigheterna gör man det genom regleringsbrev, genom budget, genom myndighetsdialog. Man gör det inte genom utredningar. Om vi ska ha fler utredningar måste vi i så fall se till att få en finansiering av dem. Man kan inte i ena ögonblicket säga att det ska startas ett stort antal utredningar för att i nästa dra in pengarna för Regeringskansliet, de som skulle ha gått till utredningarna. Man måste förstå att det får konsekvenser. Vi kan inte göra mer för mindre pengar i Regeringskansliet. Så fungerar det inte.

I stället gör vi en annan sak. Vi säger att de frågor som låg i utredningarna och som kan föras vidare i andra forum tar vi på allvar. Låt oss också gå igenom och ta ett nytt tag om detta med fiffel och fusk. Jag tycker att Beatrice Ask ska ta på stort allvar den så pass hårda kritiken. Expressens ledarsida är ett utslag av det som sker, och den följs nu upp med en artikel i Dagens Nyheter.

Jag tror att vi den kommande tiden kommer att få se mycket mer av sådant som visar hur dessa system under Alliansens tid vid makten byggdes upp på ett sådant sätt att de är mycket lätta att fuska och fiffla med. Vi fick ett nytt inslag i Fusk-och-fiffel-Sverige. Det ska vi försöka städa upp. Många, många miljarder har gått till ställen dit de inte skulle ha gått. Låt oss inrikta oss på det. Då blir det mycket mer verkstad än vad utredningarna skulle ha lett till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.