En demokratisk utveckling i Syrien och skyddet för minoriteter
Interpellation 2024/25:531 av Johan Büser (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-03-17
- Överlämnad
- 2025-03-18
- Anmäld
- 2025-03-19
- Sista svarsdatum
- 2025-04-01
- Svarsdatum
- 2025-04-11
- Besvarad
- 2025-04-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Efter över ett decennium av inbördeskrig och förtryck har Bashar al-Assads regim fallit, vilket markerar början på en ny era för Syrien. Hayat Tahrir al-Sham (HTS) styr nu huvudstaden Damaskus, vilket ledde till regimens kollaps.
Landet står nu inför betydande utmaningar. Ahmad al-Sharaa och hans rörelse har sina rötter i islamistiska rörelser, vilket väcker frågor om dess engagemang för en inkluderande och demokratisk utveckling. Dessutom ser vi våldsamma sammanstötningar mellan olika grupper, inklusive de som är lojala mot den tidigare regimen, vilket har resulterat i tusentals dödsfall.
För Syriens många minoriteter, såsom kurder, assyrier/syrianer, yazidier och andra, är situationen särskilt osäker, även om en särskild uppgörelse nu har gjorts med den kurdiska minoriteten. Historiskt har samtliga dessa grupper utsatts för diskriminering och förtryck, och det är avgörande att deras rättigheter skyddas. Även gruppen alawiter drabbas hårt.
Sverige har en lång tradition av att främja mänskliga rättigheter och demokrati internationellt. I ljuset av den senaste utvecklingen i Syrien bör Sverige överväga hur vi bäst kan stödja landets övergång till demokrati och säkerställa skyddet av minoriteters rättigheter.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
- Vilka åtgärder avser Sverige att vidta, inom ramen för EU och FN, för att stödja ett demokratiskt Syrien och säkerställa att den nya regeringen respekterar mänskliga rättigheter?
- Vilka resurser och biståndsinsatser avser Sverige att mobilisera för att stödja civilsamhället och demokratiska institutioner i Syrien, med särskilt fokus på inkludering av minoritetsgrupper?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:531
Webb-tv: En demokratisk utveckling i Syrien och skyddet för minoriteter
Dokument från debatten
- Protokoll 2024/25:100 Fredagen den 11 aprilProtokoll 2024/25:100 Svar på interpellation 2024/25:531 om en demokratisk utveckling i Syrien och skyddet för minoriteter
Protokoll från debatten
Anf. 33 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Johan Büser har frågat mig vilka åtgärder Sverige avser att vidta inom ramen för EU och FN för att stödja ett demokratiskt Syrien och säkerställa att den nya regeringen respekterar mänskliga rättigheter samt vilka resurser och biståndsinsatser Sverige avser att mobilisera för att stödja civilsamhället och demokratiska institutioner i Syrien, med särskilt fokus på inkludering av minoritetsgrupper.
Som Johan Büser konstaterar är läget i Syrien volatilt och skört. Det ligger i Sveriges och EU:s intresse att den nyligen tillträda övergångsregeringen förmår hantera de många och svåra utmaningar den står inför. Till detta är Sverige och EU redo att bidra.
Det är därför Sverige, tillsammans med övriga EU-länder, fortsätter att vara tydligt när det gäller förväntningarna på övergångsstyret. Alla syriers, även kvinnors och etniska och religiösa minoriteters, rättigheter måste respekteras i en fredlig och inkluderande övergångsprocess. Förövarna i den förfärliga våldsvågen i början av mars måste ställas till svars. Det är det nya styrets agerande – inte ord – som kommer att vara avgörande för internationellt stöd. Detta är vi och EU väldigt noga med att påpeka.
Sverige har konsekvent stöttat det syriska folket genom åren, både i Syrien och i andra länder i regionen. Regeringen vill att detta engagemang ska fortsätta.
Utöver humanitära insatser har Sverige ett stort bistånd till Syrien. I detta har civilsamhället varit en viktig partner för Sverige, inklusive i insatser som bidrar till bland annat ökad jämställdhet, mänskliga fri- och rättigheter samt demokratisk utveckling. Detta bistånd anpassas nu för att på bästa sätt stötta befolkningen i den svåra uppgiften att bygga ett fritt och demokratiskt Syrien för alla syrier, oavsett religion och etnicitet.
Regeringen bidrar även till diskussionen om hur EU kan stödja en positiv utveckling i Syrien, inklusive genom biståndet. Vikten av detta underströks inte minst vid den internationella Syrienkonferensen i Bryssel i mitten av mars, där EU utlovade 2,5 miljarder euro i stöd till Syrien och andra länder i regionen.
Anf. 34 Johan Büser (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret på min interpellation!
Jag har träffat många människor från Syrien som lever här i Sverige. Några har blivit nära vänner till mig. Andra har jag mött i samtal med diasporan, där det ofta funnits en dubbel känsla: lättnaden över tryggheten här, men också en djup oro för vad som händer i det land de tvingats lämna.
Det är för deras skull – och för Syriens framtid – som vi måste prata om Syrien här i kammaren, inte som en konflikt långt borta utan som en verklighet där 7,2 miljoner människor i dag är i akut behov av humanitär hjälp, där en månadslön ibland bara räcker till två kilo kött, där barn växer upp i ruiner och där människor som försökt återvända har tvingats fly igen, inte för att de förföljdes utan för att det inte går att överleva i hemlandet.
Fru talman! De internationella sanktioner som har funnits och som i dag finns mot den syriska regeringen har ett syfte: att ställa ansvariga till svars. Men vi måste också våga tala om de konsekvenser som sanktionerna får. Röda Halvmånen, som står för 80 procent av den humanitära hjälpen i Syrien, vittnar om att pengarna inte kommer fram. Bankerna vägrar. Byråkratin kväver hjälpen.
Det är dags att Sverige kliver fram och driver på inom EU för smarta sanktioner – sanktioner som träffar regimtjänstemän och krigsförbrytare men som inte hindrar sjukhus från att få sprutor eller barn från att få mat.
Här hemma ser vi hur regeringen minskar det generella svenska biståndet i rask takt. Vi har också fått nyheter från andra sidan Atlanten – från president Trump – om att USAID, som länge varit en hörnpelare när det gäller det svenska biståndet till Syrien, också drar tillbaka stora delar av sitt stöd.
Om USA lämnar det här ofattbara vakuumet efter sig, är det då läge för Sverige att backa generellt från det svenska biståndet? Vi socialdemokrater har uppfattningen att Sverige borde ta större ansvar.
Regeringen talar ofta om mer arbete i närområdet. Det är en uttalad strategi. Jag menar att det på sikt blir en farlig reträtt, för Syrien är inte bara vårt moraliska ansvar. Det är också avgörande för regional stabilitet och säkerhet i Mellanöstern.
Vi måste tala om Syriens framtid. Syrien ska vara ett land där inte bara vissa grupper får plats, för då blir det aldrig ett stabilt Syrien. Kurder, druser, alawiter och kristna – alla måste få sin plats i ett nytt, demokratiskt system. Sverige ska vara en garant bland flera andra för deras rättigheter.
Därför skulle jag vilja följa upp min interpellation och fråga utrikesministern hur hon ser på behovet av att Sverige tar initiativ för att reformera sanktionssystemet till ett smartare, mer effektivt verktyg och hur hon ser på risken att Sverige i skuggan av minskat USA-stöd också viker undan från sitt ansvar, särskilt i ett läge där regeringen ofta talar om att vi ska arbeta främst i vårt närområde.
Anf. 35 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Tack till ledamoten Büser för att han har initierat även denna debatt, och tack till utrikesministern för att hon är här och svarar på dessa frågor i dag!
Det var väldigt välkommet att Assadregimen föll i höstas. Jag tror att många drog en lättnadens suck över det. Samtidigt blev man väldigt orolig för vad som skulle komma härnäst.
Det finns alltid en förhoppning när en diktator faller att det ska bli en snabb demokratisk utveckling, men så blir det ju sällan. Det krävs enorma arbetsinsatser för att få till riktig fred och riktig demokrati där alla personer har samma rättigheter och samma skydd.
Det tog väldigt lång tid för våra demokratier i västvärlden att evolvera till vad de är i dag, så vi kan inte förvänta oss att det ska ske över en natt i Syrien. Man kan inte bara lära av varandra, för alla länder har olika förutsättningar.
Syrien är lite unikt med alla dessa olika minoriteter – kurder, yazidier, syrianer, assyrier, alawiter och andra. De ska alla ha samma rättigheter. Då handlar det om hur man ska skydda det här territoriet, hur man ska få till en välfungerande demokrati och hur man ska se till att alla skyddas.
En viktig komponent i det hela är att oavsett vilket styre det är i Syrien har landet territoriell integritet på samma sätt som alla andra länder i världen. Vi ser efter Assads fall, men det skedde även före det, att både Israel och Turkiet attackerar mål inne i Syrien. Israel har utökat sin ockupation av vissa områden, och Turkiet fortsätter bomba olika kurdiska mål.
Här vill man gärna höra åtminstone ett uttalande att det här är brott mot internationell rätt och brott mot FN-stadgan. Det är det uppenbart, för Syrien och Israel och Syrien och Turkiet befinner sig inte i krig just nu. Länder får inte åka in och attackera andra länders territorium.
Det är också oroande att det sker vissa attacker mot olika minoriteter från den nya syriska regimen – och att det finns väldigt många motsättningar mellan de olika minoriteterna.
Jag vill gärna se att EU utformar en strategi för att hjälpa till i Syrien. Jag vill se att man bygger upp olika demokratiska institutioner och satsar på det. Jag vill se ett starkare stöd till civilsamhället, för det kommer att krävas. Jag vill se att man går in och verkligen skyddar alla minoriteter och ser till att samtliga minoriteter har en röst i den syriska framtiden.
Jag vill se lite mer action och lite mer stöd för Syrien i det här läget, framför allt stöd med krav. Vi kan inte fortsätta pumpa in pengar för att stödja på samma sätt som tidigare om vi inte samtidigt ställer krav på att pengarna ska hamna rätt. Och när regimen bryter mot det man kommit överens om får man se till att straffa den på olika sätt, kanske med hjälp av smarta sanktioner och så vidare. Jag vill se lite mer strategi från Sveriges och EU:s sida vad gäller Syrien.
(Applåder)
Anf. 36 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Det är helt uppenbart att den nya övergångsregeringen har stora politiska, ekonomiska, samhälleliga och säkerhetsmässiga utmaningar, minst sagt, att hantera.
Våldsamheterna och övergreppen i västra Syrien utgjorde ett signifikant bakslag i övergångsprocessen och belyser också svårigheterna i att bygga ett Syrien där alla syriers rättigheter respekteras och där alla syrier kan känna sig säkra oavsett religion och etnicitet.
Sverige och EU har tydligt fördömt våldet och uppmanat till att ställa ansvariga till svars. Vi följer den utvecklingen noga och välkomnar att FN har bjudits in för att bidra till att kartlägga omständigheterna och bidra till ansvarsutkrävande. Övergångsrättvisa är och kommer att vara ett av de områden där EU är tydligt i sina krav och förväntningar.
Sverige har en lång historia av stöd till den syriska befolkningen både i Syrien och i andra länder i regionen. Sedan 2011 har Sverige bidragit med mer än 4 miljarder kronor i humanitärt stöd till drabbade av kriget. Nu ser regeringen över hur vi bäst anpassar vårt stöd till den nya situationen. I detta ingår naturligtvis bistånd och samarbete till förmån för demokrati och ökad respekt för mänskliga fri- och rättigheter.
Det är klart att det är väldigt oroväckande hur man väljer att agera nu med USAID. Vi tillsammans med våra partner analyserar hur vi ska anpassa oss i förhållande till det.
Frågan om sanktioner som lyfts fram här tycker jag personligen är genuint svår. Å ena sidan vill man ju mildra situationen för civilbefolkningen och skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Å andra sidan vill man vara väldigt tydlig med sina krav på det nya styret att leva upp till de krav som vi ställer. Då vill man inte hamna i en situation där vi rullar tillbaka sanktioner som vi sedan inte kan återinföra.
Det här är något som diskuteras mycket på EU-nivå och som kommer att diskuteras på rådsmötet i Luxemburg. Det var också något vi diskuterade ingående i EU-nämnden i dag. Jag tror att man vill uppnå just det som Johan Büser benämner smarta sanktioner.
Sedan vill jag bara reflektera lite över att Jacob Risberg möjligen har valt fel yrke. Det handlar väldigt mycket om att uttala vilka brott som har begåtts, och det är svårt att göra för oss som inte är domare eller tillsatta att döma över sådana svåra förhållanden i internationella domstolar. Däremot ska vi som politiker naturligtvis kräva ansvarsutkrävande och stötta de viktiga domstolar som har att upprätthålla den internationella regelbaserade världsordningen och därmed säkerställa att de också kan lagföra dem som har gjort sig skyldiga till allvarliga brott såsom krigsbrott. Men det är, återigen, inte vi som är satta att döma.
Anf. 37 Johan Büser (S)
Fru talman! Tack till utrikesministern för svaret!
Jag tycker att det är välkommet att utrikesministern säger att regeringen kommer att se över hur man på bästa sätt kan stötta demokratiutveckling i Syrien. Jag har respekt för att sanktionsfrågan är svår, precis som utrikesministern säger.
Utrikesutskottet träffade Röda Korset här i riksdagen för ett tag sedan. Röda Korset framförde just det stora behovet av att se över sanktionerna och titta på smarta sanktioner. Det skulle vara välkommet om Sverige drev på för detta. Jag noterar att utrikesministern är öppen för det, och det tycker jag är positivt.
Såväl Röda Korset som Röda Halvmånen och FN-organ säger samma sak: De juridiska undantagen finns, men bankerna vågar inte eller kan inte förmedla pengarna. Stödet blir därför inte effektivt.
Så till frågan om återvändande, som jag var inne på tidigare. Många syriska flyktingar vill återvända, särskilt de som lever i andra länder nära Syrien. Men när de gör det märker de att det inte går. Sjukhusen fungerar inte. Det finns ingen sophämtning, och ibland finns det heller inget vatten.
Menar vi allvar med att skapa förutsättningar för dessa människor att återvända är det viktigt att vi inte bara bidrar med nödhjälp. Det kräver bistånd som stärker samhällsfunktioner också på den lokala nivån, alltså bistånd som går inte bara till nödhjälp utan också till långsiktig demokratisk utveckling. Det kan inte nog betonas.
Fru talman! Jag vill också lyfta fram det program som den nye syriske ledaren alSharaa nyligen har presenterat. Det är ett förslag till en övergångsregering och en möjlig framtidsplan för ett demokratiskt Syrien.
Det finns inga enkla vägar framåt, men detta initiativ har i alla fall väckt försiktig optimism hos en del av diasporan här i Sverige. Jag har träffat några som tillhör den. Det skulle kunna vara ett försök att samla oppositionella krafter att skapa en plattform för samtal och inkludering – inte bara mellan individer utan också mellan olika etniska och religiösa grupper.
Jag klandrar inte heller den delen av diasporan som känner starkt tvivel angående detta. Precis som utrikesministern har nämnt har vi i närtid med fasa sett våldsamheter och övergrepp i Syrien mot såväl alawiter som andra grupper.
Jag undrar hur utrikesministern bedömer initiativet från alSharaa och den nya övergångsregeringen. Ser utrikesministern detta som ett seriöst steg mot en möjlig övergång till ett demokratiskt Syrien?
Jag vill också ta upp frågan om Syrien som ett land av minoriteter, fru talman. Det är förstås viktigt att alla minoriteter inkluderas i återuppbyggnaden. Sverige måste stödja detta som en inkluderande demokratisk utveckling där alla grupper får plats.
Med det sagt ser jag fram emot utrikesministerns svar angående hur hon ser på övergångsregeringen.
Anf. 38 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret! Jag tror att vi i grunden egentligen är ganska överens i den här frågan och om vad som krävs för att se till att Syrien får en fredlig och demokratisk framtid.
Det finns dock alltid nyansskillnader. Jag tänkte svara på ett par av de frågor som väcktes i utrikesministerns svar. För det första är jag väldigt nöjd med mitt yrke, men vad gäller folkrätt är FN-stadgan extremt tydlig när det gäller territoriell integritet. Det är en av de viktigaste principerna. Det spelar ingen roll om man ska invänta domstol eller inte, för om ett land går in och attackerar i ett annat land är det ett brott mot FN-stadgan. Det är det. Det behövs ingen domstol för att tala om det. Vi vet precis var gränserna går mellan Turkiet och Syrien, och vi vet precis var de går mellan Israel och Syrien.
Man kan inte alltid vänta på domstolar. Flera folkrättsexperter har sagt att politiker måste våga uttala sig om krigsbrott och brott mot internationell humanitär rätt, för hur ska man annars kunna agera i tid?
Det finns en princip som vi kom överens om för två decennier sedan som kallas för the responsibility to protect – skyldighet att skydda. Den kommer inte att ha någon giltighet över huvud taget om man inte för att skydda civilbefolkningen medan ett krigsbrott begås kan säga att det begås krigsbrott. Man kan inte vänta tre fyra år. Då kommer de i civilbefolkningen förmodligen att vara döda.
Jag vill också komma in på smarta sanktioner. President Roosevelt sa – ursäkta att det blir engelska här – speak softly and carry a big stick. Prata mjukt, men bär en stor käpp. Detta är grunden för smarta sanktioner. Man ska få incitament för att göra rätt. Man ska få belöningar och lockas att göra rätt. Det är det bästa sättet att få personer att ändra sig. Men det ska också finnas skarpa och snabba straff när man gör fel.
Det finns alltså möjligheter att utforma sanktioner på det här sättet. Detta är till och med något jag studerade en gång i tiden. Jag pratar gärna om sanktioner vid ett annat tillfälle.
Egentligen är vi överens, och jag hade egentligen inte så många fler frågor utan mer medskick.
Anf. 39 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Det är som sagt helt klart så att utmaningarna är enorma. Det är en ekonomi i kollaps i ett land som under Assadregimen trasades sönder av en grym och utstuderad sekterism och brutalt våld mot den egna befolkningen. Ett decennium av krig har tvingat miljontals människor på flykt. Många av dem lever nu här i Sverige.
Situationen i Syrien kommer fortsatt att vara skör. Sverige är tillsammans med EU tydliga i våra förväntningar på en inkluderande övergångsprocess där alla syriers rättigheter respekteras.
När det gäller Johan Büsers fråga om hur jag ser på övergångsstyret är det till att börja med välkommet att en övergångsregering nu finns på plats. Det möjliggör fördjupade samtal om EU:s förväntningar och stöd, inklusive inom områden som minoriteters och kvinnors rättigheter. Det är positivt att interimstyret verkar vilja försöka hitta en väg framåt, som tillgodoser förväntningarna från den mångfald som kännetecknar den syriska befolkningen och även de tydliga budskap som vi och andra delar av omvärlden sänder.
Jag räknade dock snabbt till sju Mohammed – tror jag att det är – och en kvinna i denna övergångsregering, så det finns väl fortfarande en hel del att önska när det gäller kvinnors möjlighet att påverka där. Jag träffade för övrigt denna kvinna på säkerhetskonferensen i München innan hon tillträdde. Hon är i alla fall en mycket kraftfull kvinna, och jag tror att hon kan bidra till väldigt mycket i Syrien.
Detta är ingen enkel uppgift, och till syvende och sist måste det vara upp till det syriska folket att bestämma vad som är acceptabelt. Samtidigt är stödet från omvärlden såklart fortsatt viktigt. Det är positivt att en överenskommelse nu har nåtts med det kurdiska självstyret i nordöstra Syrien om att införliva deras institutioner i den syriska staten. Genomförandet av denna överenskommelse blir viktig, och regeringen följer utvecklingen noggrant. Förhoppningen är såklart att den ska leda till ett mer fredligt, stabilt och enat Syrien.
Jag vill också vara tydlig med att Sverige och EU fortsätter att påpeka vikten av att respektera Syriens suveränitet och territoriella integritet. Detta gäller också i förhållande till Syriens grannländer.
Jag håller också med om att vi behöver smarta sanktioner. Vi har från svensk sida hela tiden påpekat vikten av att ställa tydliga krav och av att de lättnader som görs också är reversibla. Då kan det få konsekvenser om man inte lever upp till kraven.
Jag ser mycket fram emot att diskutera sanktioner närmare med Jacob Risberg i ett annat sammanhang.
Anf. 40 Johan Büser (S)
Fru talman! Tack, utrikesministern, för debatten rörande min interpellation!
Jag tycker att det är positivt att utrikesministern ser positivt på att titta närmare på smarta sanktioner. Jag tror att det är otroligt viktigt att utforma sanktioner på ett sådant sätt, när vi ser över 7 miljoner människor på gränsen till svält. Som sagt räcker en månadslön i många fall endast till två kilo kött.
Vi behöver vara överens om att Syrien inte får glömmas, och vi måste agera – politiskt, ekonomiskt och moraliskt. Sverige har varit en viktig röst och en stor biståndsgivare under lång tid. När biståndet minskar så alarmerande i världen – inte minst när det gäller USAID som nämndes tidigare i debatten – är det viktigt att Sverige inte vänder bort blicken utan är med och bidrar.
Vi vet att det sannolikt inte kommer att hållas val i Syrien på minst fyra år. Detta är någonting jag ser allvarligt på och som Socialdemokraterna tycker är viktigt. Jag utgår från att också utrikesministern i sina kontakter kommer att framföra att val måste hållas i Syrien.
Civilsamhället är en viktig garant framöver. Det behöver stärkas för att öka människors möjlighet till organisering i landet. Vi kan behöva fundera ytterligare på hur vi bäst stärker dessa aktörer: de små lokala organisationerna, kvinnoföreningarna och ungdomsnätverken.
Jag vill tacka för den här debatten. Jag ser fram emot att utrikesministern tar initiativ för att ändra sanktionsregimen så att hjälpen som Röda Korset och Röda Halvmånen efterfrågar kommer fram.
Anf. 41 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Jag tror att jag, Johan Büser och Jacob Risberg i mångt och mycket är överens när det gäller vår inställning till Syrien. Det finns en möjlighet nu när det fruktansvärda Assadstyret har fallit. Det är positivt att det nu finns en övergångsregering på plats, men det finns också väldigt många utmaningar kopplade till detta. Det är viktigt att vi stöttar på ett väldigt aktivt sätt och är tydliga med att ställa krav på det nya övergångsstyret. Det finns risk för bakslag. Jag tror att vi får ställa in oss på att det kan bli fler sådana och att vi då kommer att behöva agera.
Vi behöver som sagt fortsätta att vara tydliga i våra förväntningar på det nya styret och i vårt stöd till en ordnad fredlig och inkluderande process där alla syriers rättigheter respekteras. Brysselkonferensen till stöd för Syriens folk och den pågående övergångsprocessen, som ägde rum i anslutning till FAC i mitten av mars, underströk hur enade vi inom EU och i det internationella samfundet också är.
Vad gäller val tror jag att planen är att det ska hållas inom fem år, om jag inte minns fel, och det är väl hög tid.
Tack så jättemycket för debatten!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.