Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Elproduktion i norra Sverige

Interpellation 2020/21:199 av Lars Hjälmered (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-27
Överlämnad
2020-11-30
Anmäld
2020-12-01
Svarsdatum
2020-12-11
Besvarad
2020-12-11
Sista svarsdatum
2020-12-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Elproduktion i norra Sverige(pdf, 78 KB)

Interpellationen

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Norra Sverige står i dag för en stor andel av den el som produceras i Sverige. Men trots en stor elproduktion i norr brottas Sverige med överföringsproblem från norr till söder. Dessa brister bidrar till kapacitetsproblem i södra Sverige och påverkar i sin tur villkoren för investeringar i näringsliv och företag.

Näringslivet har ofta och återkommande påpekat problem med det svenska elsystemet. Exempelvis har många reagerat på att det är enorma prisskillnader på el mellan södra och norra Sverige. Exempelvis har skillnaderna vid olika tillfällen under november 2020 varit hundratals och emellanåt över 1 000 procent. Vidare har ökade överföringar mellan norr och söder ansetts som en nyckel för att komma runt problem i södra Sverige.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

  1. Avser statsrådet att vidta några ytterligare åtgärder för att åtgärda överföringsproblematiken från norra till södra Sverige?
  2. Bedömer statsrådet att elproblemen i södra Sverige kommer att kunna täckas av att elöverskott i norr förs söderöver?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2020/21:199, Elproduktion i norra Sverige

Interpellationsdebatt 2020/21:199

Webb-tv: Elproduktion i norra Sverige

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anders Ygeman (S)
Anf. 48 Statsrådet Anders Ygeman (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! har frågat mig om jag avser att vidta några ytterligare åtgärder för att åtgärda överföringsproblematiken från norra till södra Sverige och om jag bedömer att elproblemen i södra Sverige kommer att kunna täckas av att elöverskott i norr förs över söderut.

Inledningsvis kan jag konstatera att elpriserna i södra Sverige visserligen har varit höga under sommaren och hösten men att de samtidigt sett över samma period varit de lägsta på fem år och de näst lägsta sedan Sverige delades in i elområden hösten 2011. Sveriges medelstora och stora företag har alltjämt de lägsta slutkundspriserna inom Europeiska unionen.

Sveriges elnät står inför omfattande investeringar. Dels behöver gamla ledningar bytas ut, dels behöver nya ledningar och stationer byggas. Mot bland annat denna bakgrund genomför Affärsverket svenska kraftnät historiskt stora investeringar i ny elnätskapacitet. Den kommande treårsperioden planeras investeringar på 17 miljarder kronor, jämfört med 7 miljarder kronor de senaste tre åren. Mot denna bakgrund ser jag mycket positivt på Svenska kraftnäts stora nätförstärkningsprojekt Nordsyd mellan norra och södra Sverige, vilket är nödvändigt för att genomföra energiomställningen och för att möta det ökade kapacitetsbehovet. Satsningen innebär en kraftig förstärkning av överföringsförmågan från norra Sverige, som är ett överskottsområde vad gäller el.

Men det är inte bara förstärkningar av elnätet som behövs. Även tillståndsprocesserna för att bygga elnät behöver reduceras. För att blicka framåt: Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med förslag från Nätkoncessionsutredningen för att korta ledtiderna i tillståndsprocesserna. Vidare kommer 28 miljoner kronor att tillföras Energimarknadsinspektionen under en fyraårsperiod för att möta samhällets behov av en snabb och effektiv koncessionsprövning. Jag är dock beredd att vidta ytterligare åtgärder om och när det skulle bedömas vara nödvändigt. Jag tror att tidsutdräkten för att bygga elledningar i Sverige kraftigt måste reduceras.

Sverige som helhet bedöms ha goda förutsättningar att under en lång period framåt ha större produktion än konsumtion. Sverige är också en del av den europeiska elmarknaden och har anslutningar till sex angränsande länder. Jag är samtidigt medveten om att det har förekommit utmaningar för den lokala kapaciteten på några håll i Sverige, bland annat i Skåne. Regeringen och nätföretagen i Malmö och Stockholm tog därför förra hösten gemensamt ett initiativ för att säkerställa kapaciteten i Malmö och Stockholm på både kort och lång sikt. Inga elförbrukare har heller behövt kopplas bort på grund av effektbrist i Sverige.

Avslutningsvis vill jag säga att det är min högsta prioritet i energipolitiken att se till att Sverige har tillgång till el vid varje tillfälle och till en rimlig och konkurrenskraftig kostnad.

Lars Hjälmered (M)
Anf. 49 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret och möjligheten att debattera elsystemet och elanvändningen i norra Sverige med koppling till landet som helhet.

Jag brukar säga att en kraftigt ökad elanvändning inte bara är ett framtidsscenario utan en önskvärd samhällsutveckling. Jag tycker att vi ska sträva mot en kraftfull ekonomisk utveckling kombinerad med en grön omställning. Alla de initiativ som tas för att byta från fossil energi till ren elenergi är att välkomna. Men samhällsförändringarna ställer krav på oss som politiker och övriga delar av samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Historiskt har vi haft ett välfungerande el- och energisystem, det renaste i hela EU. En viktig utmaning är att hålla fast vid att inte öka våra utsläpp, som är på en historiskt låg nivå. Vi har som land haft tre elkriser, i Stockholm, i Skåne och i södra Sverige, inom loppet av ungefär ett år. De totala elkostnaderna är alltmer utmanande för industrin, liksom prisfluktuationer.

Det har länge bedömts att elöverskott i norra Sverige ska kunna lösa de underskott som finns i södra Sverige och att den stora hämskon är brister i överföring från norr till söder. Om man bara löser det är problemen lösta även för södra Sverige, har bedömningen varit. Det är därför jag har frågat energiministern om initiativ för att öka överföringsförmågan.

Den senaste tiden har det dock skett en del förändringar som kan påverka de här tankarna. Elkriserna i syd har ägt rum. Det tar väldigt lång tid att bygga ny elproduktion och nya elledningar. Den så kallade Sydvästlänken, som ska vara en del av elnäten i södra Sverige, har blivit försenad sammanlagt 21 gånger, vilket är ett haveri.

Experter är överlag överens om att tillståndstiderna måste ned. Det finns hos energiminister Anders Ygeman ett färdigt förslag från Nätkoncessionsutredningen, men det har dröjt och har inte kommit till riksdagens bord.

Vi ser också en väldigt välkommen omställning i norra Sverige med stora industrietableringar. Till exempel presenterar LKAB stora investeringar framåt som skulle kunna leda till en ökad elanvändning med ungefär lika mycket som vi använder under fyra månader i Sverige bara för att fylla deras behov. Region Norrbotten säger själv i enlighet med sina planer att de kraftiga investeringar som görs i Norrbotten i Hybrit, LKAB och annat gör att kanske till och med det överskott som finns potentiellt skulle kunna ätas upp av deras behov. Därmed uppstår frågan: Finns det tillräckligt med el att föra över till södra Sverige?

Regeringen har ökat pengarna till Energimarknadsinspektionen för att underlätta handläggning. Det tycker jag är klokt. Mindre klokt är att regeringen inte har kommit med förslag som kapar handläggningstider för elnätsutbyggnad, till exempel mellan norra och södra Sverige. Det ligger färdiga förslag på ministerns bord. Experter överlag i branschen är överens om att detta är ett första men otillräckligt steg och att mer måste göras för att korta handläggningstiderna.

Givet de ökade behoven i norra Sverige är det också rimligt att ta en diskussion om hur vi kan öka elproduktionen i södra Sverige för att säkra el till industri och hushåll. Det är till exempel dåligt att stänga Ringhals reaktor 1.

Fru talman! De två frågorna kvarstår. För det första: Bedömer Anders Ygeman att elen som finns i norra Sverige kommer att räcka till de behov som finns i södra Sverige? För det andra: Om det nu är så att experter överlag säger att de initiativ som hittills har tagits inte räcker till för att öka elnätsutbyggnaden, kommer Anders Ygeman att presentera några nya tillkommande initiativ på detta område?

Anders Ygeman (S)
Anf. 50 Statsrådet Anders Ygeman (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag skulle kunna göra det enkelt för mig och svara ja på Lars Hjälmereds båda frågor, men jag ser framför mig att Lars Hjälmered skulle vilja ha ett lite mer nyanserat svar.

Jag vill ändå börja med en principiell utgångspunkt. Jag tycker att den utveckling vi ser i norra Sverige är positiv. Vi kan använda våra historiskt stora elöverskott och våra konkurrenskraftiga elpriser för att attrahera företag till Sverige och se till att de förlägger sin produktion till norra Sverige. Det är ett trendbrott. Det är någonting väldigt positivt som jag tycker att Lars Hjälmered ska glädja sig över. LKAB, Northvolt och Hybrit ser framtidsmöjligheter i god tillgång till el och låga elpriser. Jag bejakar den utvecklingen.

Om efterfrågan på en marknad, som elmarknaden är, ökar kraftigt kommer utbudet över tid också att öka precis på samma sätt som på andra marknader. Det tror jag är en hörnsten i Lars Hjälmereds uppfattning om alla andra marknader. Jag utgår från att det också är en hörnsten för energimarknaden. Det handlar om utbud och efterfrågan. Det är i grunden marknadens uppgift. Politikens uppgift är att skapa de rätta förutsättningarna för marknaden.

Det är inte bara dessa tre företag som expanderar och vill etablera sig i Sverige. Det är också andra företag och andra branscher. Vi har en transportsektor som kommer att behöva en stor mängd el i framtiden. Lars Hjälmered frågar mig: Kommer det att räcka för 2030, 2040 och 2050? Mitt ärliga svar är naturligtvis att varken jag eller Lars Hjälmered kan veta exakt hur mycket el som kommer att produceras eller konsumeras 2030, 2040 och 2050.

Vad jag vet är att vi behöver planera för en avsevärd ökning av elkonsumtionen. Det är bakgrunden till att jag har tillsatt arbetet med en elektrifieringsstrategi. Om vi förbrukar 160 terawatt i dag pekar Svenskt Näringsliv på att det kan behövas 200 terawatt framåt 2030 eller 2040. Det kanske behövs ännu mer. Det kanske är 220-230 som kommer att kunna behövas.

Vi måste ta höjd för det i det arbete som vi gör inom det politiska systemet. Jag ser fram emot arbetet med elektrifieringsstrategin och att vidta åtgärder för att ytterligare driva på den positiva utvecklingen. Den kan handla om att korta tiderna för ledningsutbyggnad, som Lars Hjälmered var inne på. Det kommer att komma skarpa förslag från regeringen, både från Nätkoncessionsutredningen och andra förslag.

Det kan handla om att se till att kraftproduktion som är viktig för vårt elnätssystem får gynnsamma förutsättningar. En sådan har jag och Lars Hjälmered varit överens om, nämligen att vi ska slopa anslutningsavgifterna för havsbaserad vindkraft. Kan vi få in den i södra Sverige kommer det att underlätta och dämpa behovet av ledningsutbyggnad.

Vi har det gemensamma initiativet där vi säkrar klimatvänlig kraftvärmeproduktion i centrum i några av våra största städer. Vi har utvecklingen av flexibilitetsmarknader som skapar betydligt effektivare användande av den el som produceras. Vi har många positiva åtgärder framöver.

Lars Hjälmered (M)
Anf. 51 Lars Hjälmered (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är en lite mer ansträngd situation vi har på el- och energimarknaden. Mycket fungerar bra, men marginalerna minskar. Det är inte bara jag och Moderaterna som säger detta, utan överlag har både företag och företagsorganisationer väckt en annan oro än tidigare och också väckt kritik mot regeringen och ministern.

Ett exempel var det stora kemiföretaget i Helsingborg som i veckan i Dagens Industri sa: "Att som energiminister Anders Ygeman prata om att vi har ett nationellt elöverskott på årsbasis är politisk rappakalja och ett sätt att blunda för de stora och snabbt växande problemen vi har med försörjningstrygghet och prisfluktuationer." Det fanns flera företag som vittnade i samma artikel. Så sent som i dagens Dagens Industri kom förnyad kritik mot regeringen.

Jag gläds verkligen åt utvecklingen i Norrbotten. Jag välkomnar verkligen de satsningar som ett antal företag gör för att få Hybrit på plats. Jag skulle önska att LKAB kan gå i mål med sin stora och viktiga satsning.

Om de gör det innebär det också att mycket mer elektricitet kommer att användas i Norrbotten. Frågan ställs om det kommer att finnas tillräckligt med el därifrån för att föra över. Det har varit en av de stora lösningarna. Kan vi bygga ut elnäten från norr till syd kommer syds problem att lösa sig. Detta ställs nu på sin spets, kombinerat med att vi nu har tillståndsprocesser för utbyggnad av både elnät och elproduktion som tar alltför lång tid.

Anders Ygeman har ett helt färdigt förslag i den så kallade Nätkoncessionsutredningen som har legat i år på hans och regeringens bord - alla bara väntar på att det ska komma. Jag hoppas att det gör det. Men det kommer inte att räcka till.

De som är riktigt duktiga på detta med elenergi konstaterar att med Anders Ygemans förslag kan man kapa tiden för elnätsutbyggnad från ungefär tio till åtta år. Jag tror att de flesta inser att det kommer att krävas väsentligt mer långtgående åtgärder för att kraftfullt och snabbt bygga ut till exempel elnätet men också elproduktionen. Om vi inte klarar det kommer det att ställa till det på samma sätt som det har gjort innan. Vi behöver ökad elnätsutbyggnad.

Fru talman! Jag skulle säga att lärdomen från utvecklingen i norr är att vi måste ha en diskussion om hur vi säkrar elproduktion även i södra Sverige för att generera elenergi för hushåll och företag i våra södra delar. Nu är risken att jag blir lite teknisk. Ett elsystem fungerar på så sätt att om man ska överföra stora elmängder från norr till syd måste man ha elproduktion i söder som kan ta emot detta. Det kallas för reaktiv effekt och är en del av naturvetenskapen.

Vi kan se den situation som rådde i södra Sverige i somras med elkrisen för Ringhals reaktor 1. Man behövde inte den för elenergin utan för stabiliteten för att det skulle finnas el till hushåll och företag. När man inte hade detta kunde inte el i samma mängd föras över från Norrbotten till Skåne.

Ska vi få ett säkert elsystem är det en handfull kraftfulla åtgärder som måste ske. Det handlar om att säkra elproduktionen, bygga ut elnäten och kapa handläggningstiderna. Ytterst är det energiministern som är ansvarig för att vi har ett fungerande el- och energisystem.

Vi kan konstatera att flera av de förslag som har lagts fram eller är på gång inte är tillräckliga ännu. Utöver det vi har talat om väntar vi på förslag om ett så kallat leveranssäkerhetsmål för att peka ut vem det är utöver ministern som på myndighetsnivå ska vara ansvarig för att hushåll och företag har en trygg elförsörjning i Sverige. Det väntar vi fortfarande på.

Anders Ygeman (S)
Anf. 52 Statsrådet Anders Ygeman (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Lars Hjälmered påstår att Nätkoncessionsutredningen har legat i år på ministerns bord. Det är helt felaktigt. Jag tog emot den i år och skickade ut den på remiss, precis som man måste göra med förslag. Det är en del av det beredningstvång som grundlagen ställer på regering och riksdag.

Lars Hjälmered påstår att han gläds över utvecklingen i Norrbotten. Jag måste säga att han döljer sin glädje väl.

Lars Hjälmered (M)
Anf. 53 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Jag tycker att vi kan underlåta oss den nonchalanta tonen från energiministern. Det för jag gärna till protokollet. Jag har gärna en dialog på olika sätt. Nu har jag vid två tillfällen tydligt sagt att jag och Moderaterna välkomnar detta, och jag kan göra det igen.

Det är utomordentligt både spänstigt och spännande att LKAB vill investera bortåt 400 miljarder under en tjugoårsperiod. Jag är en av de första som välkomnar också andra satsningar både i Norrbotten och i andra delar av Sverige, så det kan vi lämna därhän.

Det som den här debatten i stort handlar om är att hushåll och företag i Sverige ska kunna räkna med en trygg tillgång till el och annan energi. Överlag har det fungerat fantastiskt bra i Sverige med historiskt låga priser, en hög tillgänglighet och inte minst låga klimatutsläpp. Men jag tycker att det prövas på olika sätt.

Det har varit tre elkriser inom loppet av ett år. Vi kan se att när det gäller omställning över tid handlar det om att behålla miljöfördelarna i det svenska el- och energisystemet. Både för vårt elsystem vid utbyggnad av nät och för produktion är tillståndsprocessen en av de allra största utmaningarna. Detta påverkar företag som vill investera. Det kan vara ett kommunalt reningsverk. Det kan vara flerbostadshus. Det kan vara industrietableringar.

Här måste det göras mer för att elnät, produktion och annan viktig verksamhet snabbare ska komma på plats - för ekonomin och för jobben. Ytterst är det också helt avgörande för att Sverige ska klara den gröna omställningen över tid och på det sättet nå miljö- och klimatmålen. Men då måste vi ha konkreta förslag.

Ett exempel är Nätkoncessionsutredningen. Den innebär, säger experter, att det för Svenska kraftnät minskar från tio år till ungefär åtta år innan en stamnätsledning kommer på plats. Det är inte oviktigt, men väsentligt mer måste göras om vi ska säkra elsystemet för hushåll och företag.

Anders Ygeman (S)
Anf. 54 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Jag kan konstatera att vi är överens om mycket, jag och Lars Hjälmered. Vi är överens om att korta tillståndsprocesserna. Vi är överens om att det behövs ytterligare åtgärder förutom de som kommer i nätkoncessionsutredningen. Vi är överens om att förslagen i Nätkoncessionsutredningen är bra och viktiga. Och vi synes ändå vara överens om att det är en positiv utveckling i Norrland och att de svenska elöverskotten och de konkurrenskraftiga svenska elpriserna drar åt sig företag.

Med denna betydande samsyn beklagar jag att Moderaterna drog sig ur den långsiktiga energiöverenskommelse som vi tecknade för tre år sedan, som var tänkt att kunna leverera just dessa långsiktiga och viktiga åtgärder och spelregler för svensk industri och svenska konsumenter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att det skulle vara en styrka för Sverige om vi och Moderaterna och flera andra partier var överens om de långsiktiga spelreglerna. Då tror jag också att Lars Hjälmered och Moderaterna skulle få större genomslag för de åsikter de har om svensk energipolitik.

Jag stänger inte dörren. Jag välkomnar Moderaterna tillbaka till energiöverenskommelsen för att kunna fatta beslut om långsiktiga villkor för Sveriges utveckling. Till dess ser jag fram emot att Moderaterna stöder de förslag som de har efterfrågat här i kammaren när dessa inom kort läggs på riksdagens bord.

Jag vill också ta tillfället i akt och tillönska Lars Hjälmered en trevlig helg - och en god jul om vi inte ses innan dess.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.