Elkapaciteten i västra Sverige
Interpellation 2020/21:597 av David Josefsson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-24
- Överlämnad
- 2021-03-24
- Anmäld
- 2021-03-25
- Svarsdatum
- 2021-04-09
- Besvarad
- 2021-04-09
- Sista svarsdatum
- 2021-04-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
I flera medier konstaterade det kommunala bolaget Göteborg Energi AB i mars att deras analyser visade att elnätskapaciteten i Göteborgsregionen måste byggas ut kraftigt.
”Om vi inte agerar nu genom att i tid bygga ut elnätet kommer den nödvändiga omställningen av transportsektorn och industrin bli omöjlig att genomföra” konstaterade bolagets vd den 14 mars i Dagens industri. Senare i artikeln konstateras vidare: ”Svenska Kraftnäts bedömning är att kapacitetsläget i väst är gult/grönt. Vi delar inte den bedömningen. Vår bedömning är att det är rött”.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkra effektkapaciteten och stabiliteten på elnäten i västra Sverige?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:597
Webb-tv: Elkapaciteten i västra Sverige
Dokument från debatten
- Fredag den 9 april 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:105
- Protokoll 2020/21:105 Fredagen den 9 aprilProtokoll 2020/21:105 Svar på interpellation 2020/21:597 om elkapaciteten i västra Sverige
Protokoll från debatten
Anf. 64 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! David Josefsson har frågat mig vilka åtgärder som jag avser att vidta för att säkra effektkapaciteten och stabiliteten på elnäten i västra Sverige.
Regeringen arbetar aktivt för att säkra en stabil tillgång på driftssäker el i hela landet med olika åtgärder när det gäller elmarknadsfrågor, inklusive nätkapacitet och laddinfrastruktur. Exempelvis har regeringen nyligen remitterat förslag för att åtgärda problem med kapacitetsbrist i elnät. Regeringen har också uppdragit åt Affärsverket svenska kraftnät att lämna förslag till ersättningsmodeller och regeländringar för så kallade stödtjänster. Regeringen avser att återkomma med förslag till riksdagen för att korta ledtider i tillståndsgivningen för ny elinfrastruktur.
Det är Svenska kraftnät som har till uppgift att bland annat bygga ut transmissionsnätet och driva och utveckla ett driftssäkert kraftöverföringssystem i Sverige. Det kan noteras i detta sammanhang att Svenska kraftnät planerar rekordstora investeringar under den kommande treårsperioden, 2022-2024, om 23 300 miljoner kronor. Av Svenska kraftnäts verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2022-2024 framgår exempelvis också att Svenska kraftnät planerar byggnation av en ny 400-kilovoltsledning mellan Skogssäter och Ingelkärr i Västra Götaland. Den ökade kapaciteten möjliggör enligt Svenska kraftnät anslutning av nya vindkraftsparker i området samt ökat ett uttag i västra Sverige.
Regeringen har även påbörjat arbetet med en nationell elektrifieringsstrategi som ska ta ett helhetsgrepp om förutsättningarna i energisektorn för att bidra till klimatmålen 2030, 2040 och 2045. Strategin ska bidra till en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering.
Anf. 65 David Josefsson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. I grunden tycker jag att det är ett positivt svar. Det visar ändå på en förståelse för att Sverige har stora problem med elnätskapaciteten.
Göteborg, min hemstad, har hittills inte haft de problem med elnätskapacitet som förekommit i bland annat Stockholm och Skåne och som vi kunnat läsa om i medierna under ganska lång tid. Utvecklingen går dock åt fel håll också i min hemstad.
Eller låt mig vända på steken, fru talman: Egentligen går utvecklingen åt rätt håll i Göteborg, och det är det som blir problemet.
I Göteborg har vi en fordonsindustri som ligger i framkant. Här utvecklas personbilar, lastfordon och bussar som är elektrifierade. I en stad som är stolt över sin fordonsindustri vill man ju också ligga i framkant med att tillämpa den teknik som utvecklas där. Därför vill bland annat kollektivtrafiken ställa om till elektrifierade fordon i en allt snabbare takt.
I Göteborg finns också norra Europas viktigaste hamn, en hamn som är föregångare vad gäller elanslutning av fartyg. Arbetet har kommit så långt att till och med fartyg som lastar energiprodukter, till exempel olja och fotogen, är på väg att bli elanslutna när de ligger vid kaj.
I Göteborg och i Västsverige finns också tung industri som ställer om alltmer från fossil energi till elektrifiering i sina processer.
Det här är en positiv utveckling som jag tror att vi alla i den här kammaren tar emot med öppna armar. Men, fru talman, just eftersom utvecklingen går åt rätt håll ökar också kraven på elnätet, på effektkapaciteten och på stabiliteten i elnäten i Göteborg och i Västsverige. Samtidigt har två av de fyra kärnkraftsreaktorerna i Ringhals, som bistått med just effektstabilitet, stängts ned.
I flera medier konstaterade det kommunala bolaget Göteborg Energi för en månad sedan att deras analyser visade att stamnätet i Göteborgsregionen måste byggas ut kraftigt just på grund av detta. Göteborg Energi är ägare av det lokala elnätet och konstaterar nu att kapaciteten i det omkringliggande stamnätet är på väg att slå i taket.
I Dagens industri den 14 mars konstaterar bolagets vd att den nödvändiga omställningen av transportsektorn och industrin blir omöjlig att genomföra om inte åtgärder vidtas omedelbart. Samtidigt konstaterar han att man i Göteborg inte delar den bedömning som Svenska kraftnät gör. Svenska kraftnät menar att kapacitetsläget är gult eller grönt. Göteborg Energi menar att läget faktiskt är rött och att ytterligare investeringar behövs förutom dem som redan planeras och som statsrådet nämner.
Elektrifieringen av fordonsflottan, av industrin och av andra transporter går fort, fru talman, och ställer snabbt högre krav på elnätet. Därför var också min fråga till energiministern vilka åtgärder han ämnar vidta. Göteborg Energi menar exempelvis att utbyggnaden av en 400-kilovoltsledning mellan Ingelkärr och Stenkullen bör kompletteras med en motsvarande ledning mellan Ingelkärr och Hisingen. Min fråga är därför om statsrådet är beredd att verka för att ytterligare utbyggnader, förutom de redan planerade, sker i stamnätet kring Göteborg.
Anf. 66 Statsrådet Anders Ygeman (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, David Josefsson, för frågan! Mitt enkla svar är naturligtvis ja. Jag har tagit fram en elektrifieringsstrategi som tar sikte på att fördubbla elproduktionen i Sverige, tredubbla transmissionskapacitetens utbyggnad, alltså elledningar, och halvera utbyggnadstiden för ledningar. Skälet är precis det som David Josefsson beskrev: en fantastisk utveckling - i Göteborg, i Stockholm, i Norrbotten - där fler och fler företag ställer om från fossila bränslen till el och där fler och fler väljer att investera i Sverige, tack vare att vi har EU:s lägsta elpriser och de största elöverskotten någonsin.
Både David Josefsson och jag vill naturligtvis att vi ska kunna använda dessa styrkor för Sverige till att göra Göteborg starkare och till att göra Sverige starkare. Därför är jag naturligtvis beredd att titta på alla produktiva, kostnadseffektiva vägar att göra detta möjligt.
Anf. 67 David Josefsson (M)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Det är som sagt positivt att regeringen vidtar ett antal åtgärder för att stärka elnätskapaciteten. Den stora frågan är om dessa åtgärder kommer att räcka. Som jag nämnde tidigare gör exempelvis Svenska kraftnät och Göteborg Energi helt olika bedömningar av statusen på stamnäten kring Göteborg. Där Svenska kraftnät anser att situation är bra eller åtminstone acceptabel konstaterar Göteborg Energi att det krävs omfattande åtgärder, förutom de planerade, för att satsningar som är på väg eller planeras inte ska skjutas i sank.
Fru talman! Samhället håller just nu på att ställa om från fossilberoende till fossilfritt. Transportsektorn elektrifieras, och stora delar av den tunga processindustrin arbetar stenhårt med att minska sitt klimatavtryck, precis som statsrådet lyfter fram. Det innebär också ett ökat elbehov. Svenskt Näringsliv bedömer att elbehovet kommer att öka med minst 60 procent fram till 2045.
Men det ställer kanske ännu större krav på elnätskapaciteten. Just nu förlitar vi oss väldigt mycket på att de förnybara energikällorna byggs ut. Att de gör det är i grunden bra, men förnybar energi i form av sol och vind ställer under svenska förhållanden extremt höga krav på våra elnät. Sverige har inte en jämn sol- eller vindtillgång, utan den varierar utifrån årstid, mellan väderslag och dessutom över dygnet. Vädrets variationer skapar samtidigt ett nästan lika ojämnt behov av energi. Tyvärr finns det inte alltid ett samband mellan behov och utbud. Ibland är sambandet till och med negativt.
Det som hittills har räddat oss, fru talman, är att energimixen har stått på en stabil grund i form av kärnkraft. När kärnkraftsreaktorer stängs ned och ersätts med förnybart krävs att en ny komponent förs in i ekvationen. Den komponenten kan vara att överföringskapaciteten byggs ut från norra Sverige till de södra delarna. Men finns inte den komponenten eller någon annan komponent på plats innebär det stora risker för näringslivet att göra de här investeringarna. Risken är att näringslivet faktiskt drar sig för att göra de investeringar som man vill göra i Göteborg och i Sverige. På samma sätt kan satsningar på teknologi i exempelvis Göteborgs hamn bli väldigt svåra att genomföra eller omställningen av fordonsflottan inom kollektivtrafiken få bromsas. Exemplen kan göras många.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Därför är det också av yttersta vikt att stamnätskapaciteten byggs ut kring Göteborg. Det är därför jag ställer frågan till statsrådet om han är beredd att göra ytterligare satsningar. Bland andra Göteborg Energi menar att det inte görs tillräckligt.
Den stora risken, som jag ser det, är att vi inom några år tvingas konstatera att den omställning till ett mer klimatsmart samhälle som jag tror att både statsrådet och jag och de flesta andra vill se inte går att genomföra eftersom vi inte har elnätskapaciteten till det.
Anf. 68 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! Jag har redan besvarat David Josefssons fråga med ett ja - ett enkelt och rakt svar även i den här politiken.
Vi kommer att bygga otroligt mycket elledningar i Sverige. Det kommer att byggas otroligt mycket elproduktion i Sverige. Jag tror att vi har en gemensam utmaning i att få folklig uppslutning för detta på de ställen där de här elledningarna ska dras fram. Det finns inte en kommun i Sverige som inte har försökt hindra en elledning. Nu står samma kommuner i kö framför Svenska kraftnät eller regeringen och säger: Varför bygger ni inga elledningar? Vi behöver el!
Man får ingen el om man inte har elledningar - så enkelt är det.
Låt mig även säga, för att bara lite fördjupa frågan, att det också handlar om att bygga rätt elledningar på rätt plats. Om vi bygger för mycket elledningar eller om vi bygger dem på fel plats är det konsumenterna som får betala. Då riskerar elledningsutbyggnaden att i stället för att bidra till ökad konkurrenskraft sänka svensk konkurrenskraft och ge konsumenterna höjda priser. Det är därför vi vill att de investeringar som görs verkligen ska vara produktiva.
Med det sagt står vi inför ett paradigmskifte. Vi har haft 20-30 år av förvaltning av elnätet där vi inte har byggt. Folk har trott att elnätet har varit färdigbyggt. Nu står vi inför 10-20 år av enorm expansion av elnätet för att klara av en fördubbling av elkonsumtionen, och kanske mer därtill, i Sverige.
Anf. 69 David Josefsson (M)
Fru talman! Jag uppskattar som sagt ministerns svar. Problemet är att det är en sak att säga någonting och en annan sak vad man genomför. Det är det min frågeställning handlar om. Göteborg Energi menar till exempel att det behövs mer åtgärder och fler investeringar än det som är planerat.
Vi har gått från ett läge, precis som statsrådet nämner, där tillgången på stabil energiförsörjning var en av svensk industris konkurrensfördelar. Nu riskerar detta i stället att bli en akilleshäl för svensk industri.
Mycket av detta beror på att man har stängt ned kärnkraftsreaktorer. Vill man inte ge kärnkraften förutsättningarna att finnas kvar i Sverige så må så vara, men då måste man berätta och förklara hur man ska lösa problemen i stället.
För drygt ett år sedan debatterade statsrådet och jag vilka åtgärder han ämnade vidta för att säkra elnätskapaciteten i Västsverige när Ringhals l och 2 stängdes ned. Då var svaret från statsrådet att frågan var felställd eftersom det svenska elnätet i stort sett var felfritt. Nu varnar den lokala nätägaren för att stamnätet måste byggas ut för att inte riskera framtida näringslivssatsningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är positivt att svaret i dag är mer orienterat mot att åtgärder måste ske och sker. Men de riskerar som sagt att inte bli tillräckliga. Det riskerar den svenska konkurrenskraften, fru talman. Det riskerar också klimatomställningen, för utan ett stabilt elnät kommer det bli svårt att exempelvis genomföra elektrifieringen av fordonsflottan.
Jag blir lite beklämd när statsrådet försöker skylla på att det är kommunerna som inte vill bygga elledningar. Jag skulle vilja säga att det som behövs är en regering som inte bara säger att man vill göra de här satsningarna utan som också förklarar hur de ska gå till.
Jag vill tacka för en bra debatt och för att statsrådet och jag åtminstone delar synen på problemställningen.
Anf. 70 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Fru talman! Låt mig bara först konstatera att Socialdemokraterna och Moderaterna är överens om konkurrensvillkoren för kärnkraft. De är en effekt av energiöverenskommelsen, och Moderaternas partiledare konstaterade när den slöts att Moderaterna hade "räddat kärnkraften".
Vi måste ha kommunerna med oss när vi bygger elnät. Det är ett faktum, för vi har ett kommunalt planmonopol i det här landet. Jag försökte inte skylla på kommunerna utan konstaterade bara att det har varit så.
Vi har ett elnät som är bland de topprankade i världen. Vi har de största elöverskotten någonsin. Men det ska ju inte göra att vi inte ska bygga ut. Vi ska tredubbla byggtakten när det gäller elledningar. Vi har planmål om att fördubbla elproduktionen under de närmaste decennierna. Det är en fantastisk utveckling.
De som har hört den här debatten kan konstatera att jag och David Josefsson, Moderaterna och Socialdemokraterna, är överens om de stora dragen. Jag hoppas att vi ska komma till en utveckling där ni också kan bli överens med oss om det i verkligheten och komma tillbaka till de breda, blocköverskridande överenskommelserna som vore så bra för svensk energiproduktion och svensk industris konkurrenskraft.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.