Elförsörjningen i Halland
Interpellation 2024/25:169 av Aida Birinxhiku (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-10-29
- Överlämnad
- 2024-10-30
- Anmäld
- 2024-11-05
- Sista svarsdatum
- 2024-11-15
- Svarsdatum
- 2025-01-14
- Besvarad
- 2025-01-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Tidigare i höst meddelade Vattenfall att det havsbaserade vindkraftsprojektet Kriegers flak utanför Trelleborg pausas. En avgörande faktor är de höga kostnaderna för anslutning till stamnätet. Nu varnar Vattenfalls vd även för att nästa stora projekt, Kattegatt Syd utanför min hemkommun Falkenberg, kan komma att pausas av samma skäl.
Om projektet Kattegatt Syd inte genomförs i tid riskerar hushåll och företag i Halland att drabbas av högre elpriser och förlorade arbetstillfällen, med allvarliga konsekvenser för både invånarna och det lokala näringslivet. Halland riskerar att gå miste om nödvändig fossilfri elproduktion, som annars skulle kunna vara i drift inom fem till tio år och därigenom trygga elförsörjningen för hela södra Sverige.
I flera andra länder där Vattenfall bygger havsbaserad vindkraft tar staten ansvar för anslutningen till elnätet. Även i Sverige har tidigare regeringar gett Svenska kraftnät uppdraget att bekosta denna infrastruktur, men den nuvarande regeringen har ändrat kurs och vill att bolagen själva ska stå för dessa betydande investeringar. I näringsutskottet har en enig opposition lagt fram ett initiativ om att använda de miljarder i flaskhalsintäkter som finns tillgängliga för att Svenska kraftnät ska kunna finansiera ett stamnät till havs. Dessa intäkter skulle kunna användas för att förverkliga projekt som Kattegatt Syd och säkerställa stabil elförsörjning för Halland och resten av landet. Trots att energi- och näringsministern har sagt att inga hinder finns för Svenska kraftnät att använda dessa medel, förutsatt att projektet bedöms som samhällsekonomiskt motiverat, har inget tydligt uppdrag givits.
Min fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch är därför följande:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att inte Kattegatt Syd och andra viktiga havsbaserade vindkraftsprojekt ska gå om intet på samma sätt som skett med Kriegers flak?
Debatt
(12 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:169
Webb-tv: Elförsörjningen i Halland
Dokument från debatten
- Tisdag den 14 januari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:55
- Protokoll 2024/25:55 Tisdagen den 14 januariProtokoll 2024/25:55 Svar på interpellation 2024/25:169 om elförsörjningen i Halland
Protokoll från debatten
Anf. 1 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Aida Birinxhiku har frågat mig vilka åtgärder regeringen och jag avser att vidta för att inte Kattegatt Syd och andra viktiga havsbaserade vindkraftsprojekt ska gå om intet på samma sätt som skett med Kriegers flak - så är frågan formulerad.
Regeringen välkomnar alla fossilfria kraftslag. På kort sikt, fram till 2030-2035, bedömer Energimyndigheten att det framför allt är effekthöjningar inom vattenkraft, kraftvärme och befintlig kärnkraft samt en utbyggnad av landbaserad vindkraft och solkraft som kan möta ett ökande elbehov.
Jag vill börja med att påminna om att den här regeringen hittills har gett tillstånd till tre havsbaserade vindkraftsparker i ekonomisk zon. Under Socialdemokraternas åtta år i regeringsställning beviljades tillstånd för bara en havsbaserad vindkraftspark. För att snabba på tillståndsprocesserna för havsbaserad vindkraft har regeringen skjutit till 15 miljoner kronor per år till länsstyrelsernas beredning av ärenden om vindkraft till havs.
Affärsverket svenska kraftnät har analyserat frågan om att använda så kallade flaskhalsintäkter för att finansiera sjökablar för anslutning av havsbaserad vindkraft. Myndigheten bedömer att det inte är förenligt med EU:s elmarknadsförordning att använda flaskhalsintäkter på detta sätt. Svenska kraftnät bedömer även att en sådan finansiering kan utgöra otillåtet statsstöd.
Svenska kraftnät ska enligt sin instruktion bygga ut transmissionsnätet baserat på samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar. Det finns ingenting som hindrar en utbyggnad av transmissionsnätet i havet, om Svenska kraftnät bedömer att det är samhällsekonomiskt motiverat i någon grad. Om kostnaden för att ansluta havsbaserad vindkraft i stället skulle bäras av nätkundskollektivet på ett sätt som inte är samhällsekonomiskt motiverat skulle det innebära att nätkunderna subventionerar investeringar i havsbaserad vindkraft.
Utöver att ge tillstånd till tre havsbaserade vindkraftsparker har regeringen tillsatt en utredning om havsbaserad vindkraft för att se över hur tillståndsprocessen kan bli mer effektiv och tydlig, till exempel genom att staten anvisar lämpliga platser för etablering. Syftet är att ge förutsättningar för en ökad utbyggnad av havsbaserad vindkraft, samtidigt som andra samhällsintressen beaktas. Uppdraget skulle redovisas senast den 13 december 2024.
Den 12 december 2024 aviserade regeringen två nya uppdrag för att stärka intermittent, väderberoende, kraftproduktions bidrag till driftssäkerhet och resurstillräcklighet. I uppdragen kommer också att ingå att se över vilka incitament som kan tas fram för att investeringar i tekniska åtgärder för ett bättre effektbidrag ska kunna genomföras.
Regeringen arbetar med ett vindkraftspaket som ska förbättra förutsättningarna att bygga ut landbaserad och kustnära vindkraft. För att öka incitamenten för kommuner att tillstyrka ny vindkraft och kompensera de kommuner som redan låtit vindkraft byggas föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2025, som nu trätt i kraft, att ett stöd till kommunerna för vindkraftsanläggningar inrättas, baserat på fastighetsskatten. Regeringen avser också att ta vidare förslag om kompensation till närboende och närsamhället som presenterades i betänkandet Värdet av vinden (SOU 2023:18), i syfte att stärka den lokala nyttan och acceptansen för vindkraft.
Regeringen tillsatte i januari 2024 en särskild utredare som ska analysera och föreslå hur den svenska elmarknaden kan utvecklas och regleras för att förbättra förutsättningarna för investeringar i ny elproduktion. Sverige behöver en kraftfull utbyggnad av ny fossilfri elproduktion, med rätt egenskaper och på rätt plats, för att kunna möta efterfrågan på el.
Anf. 2 Aida Birinxhiku (S)
Fru talman! Tack, energi- och näringsministern, för svaret på min interpellation! Detta är en interpellationsdebatt som jag har sett mycket fram emot eftersom den tidigare tyvärr fick ställas in. Jag är glad att vi nu får möjlighet att diskutera dessa frågor, som är oerhört viktiga för min valkrets och för landet i stort.
Det som jag inledningsvis slås av efter svaret från ministern är att det inte alltid har låtit så från regeringens sida. Innan valet handlade det om stålskogar. Nu låter det annorlunda, och det är givetvis välkommet med tanke på det läge som vi befinner oss i. Jag välkomnar mycket av det pågående arbete som ministern nyligen redogjorde för. Men det får inte bli en ursäkt för att inte göra det som krävs här och nu.
Utredningen om havsbaserad vindkraft, som ministern nämnde, konstaterar själv att utredningens förslag inte räcker för att fler projekt ska bli verklighet. Ska vi få fart på utbyggnaden av elproduktionen under de närmaste åren, vilket vi behöver, måste regeringen skyndsamt hantera de ansökningar och projekt som redan finns.
Fru talman! I höstas meddelade Vattenfall att projektet Kriegers Flak pausas på grund av de höga kostnaderna för anslutning till stamnätet. Nu varnar Vattenfall för att även projektet Kattegatt Syd utanför min hemkommun Falkenberg riskerar att pausas av samma skäl. Även vindkraftparken Galene utanför Varberg står just nu inför stora utmaningar och förseningar.
Vi riskerar att gå miste om nödvändig fossilfri elproduktion som skulle kunna vara på plats inom de närmaste åren. Det får allvarliga konsekvenser för hushållen, näringslivet och elförsörjningen i mitt hemlän Halland men också för landet i stort, inte bara i form av högre elpriser utan också i uteblivna investeringar och förlorade arbetstillfällen.
Fru talman! Att staten finansierar en utbyggnad av stamnätet till havs i enlighet med vad som görs i många andra länder är en förutsättning för att projekt som Kattegatt Syd ska bli verklighet. Det säger Vattenfall och regeringens egen havsvindsutredning, och det sa regeringspartierna själva när de ingick energiöverenskommelsen 2016. Men efter regeringsskiftet ändrade man sig och stoppade Svenska kraftnäts utbyggnad av stamnätet till havs. Konsekvenserna av det ser vi här och nu.
Givet det som står på spel borde regeringen ändra sig och ge Svenska kraftnät i uppdrag att använda de miljarder som finns i så kallade flaskhalsintäkter för att bygga ut stamnätet till havs. Enligt statsrådet föreligger inte några hinder för att göra det om det bedöms vara samhällsekonomiskt motiverat. Därför borde regeringen ge Svenska kraftnät i uppdrag att göra samhällsekonomiska kalkyler och därmed aktivt använda flaskhalstäkterna för att bygga ut stamnätet till havs.
Fru talman! Min fråga i den här interpellationsdebatten är helt enkelt om energi- och näringsministern är beredd att ge Svenska kraftnät ett sådant uppdrag för att bygga ut stamnätet för lägre elpriser och för att möta industrins elbehov under de närmaste åren.
Anf. 3 Jan Riise (MP)
Fru talman! Aida Birinxhiku har ställt några utomordentligt relevanta frågor som rör vindkraftsutbyggnaden till havs, och jag vill tacka så mycket för det. Det värmer en halländsk miljöpartist. Tack också statsrådet för svaren så här långt.
Min egen plats på jorden ligger några mil norr om ledamoten Birinxhikus Falkenberg, närmare bestämt på norra sidan av Kungsbackafjorden där den rinner ut i Kattegatt. Om jag går ned till stranden och ser söderut ser jag uppåt 20 landbaserade vindkraftverk och fyra reaktorbyggnader på Ringhals, varav två som bekant är under avveckling och rivning. Flyttar jag blicken lite västerut borde jag snart kunna se åtminstone delar av de föreslagna havsvindparkerna Galene och Warberg Offshore Wind.
Vi välkomnar förstås stödet till berörda länsstyrelser och inte minst uppdraget till Länsstyrelsen i Halland att svara för samordning och sammanställning av erfarenheter och kunskaper när det gäller tillståndsprocesser för vindkraft. Med den brådska vi borde ha är det förstås en både nödvändig och gissningsvis lönsam eller i vart fall kostnadsbesparande insats.
Halland är nettoleverantör av elenergi. Det beror förstås på att vi är ett kärnkraftslän. Men administrativa regioner är knappast någon särskilt värdefull grund att fördela statistik efter i det här sammanhanget. Det handlar mer om förutsättningar, avstånd och inte minst kompetens. Det ska inte underskattas.
I Varberg, som är den kommun som Ringhals ligger i, finns kanske inte så många anställda kvar - om ens någon - som var med och byggde kärnkraft. Ringhals 3 och 4 togs i drift 1981 och 1983, alltså för mer än 40 år sedan. Men det är inte det viktiga. Det viktiga är att det finns en lokal struktur och en tradition kring energifrågor.
Det syns bland annat numera i Varberg Energi som byggt batterilager och vindkraftverkstorn i trä, och man deltar i EU-finansierade projekt om så kallade solbruk, det vill säga platser för både solceller och jordbruk. Det är den sortens lokala strukturer som är starka och som jag tänker också ger viktiga tillskott i det civila försvaret i händelse av krig eller kris.
För att återknyta till den fråga som Aida Birinxhiku ställde: Varför går det så trögt med beslut och därpå följande verkstad när det gäller uppdrag för att säkerställa långsiktig infrastruktur för att kunna leverera el från havsbaserad vindkraft? Pågår det ett arbete gentemot EU för att få klarhet i om och i så fall varför det skulle spela roll om anslutningspunkterna är på land, till exempel på Ringhalsområdet?
Statsrådet berörde som hastigast detta i svaret och talade om att Svenska kraftnät har analyserat frågan om att använda så kallade flaskhalsintäkter för att finansiera sjökablar. Myndigheten bedömer att det inte är förenligt med EU:s elmarknadsförordning. Det kanske inte heller är förenligt med reglerna om statsstöd.
Nu har jag fått för mig att det är Energimarknadsinspektionen som gör den typen av bedömningar, eller som fattar beslut om dem. I så fall kan vi möjligen lämna Svenska kraftnäts synpunkter och osäkra uttalanden lite därhän.
Det här är såvitt jag kan se delar av det som inte minst regeringen men också vi i oppositionen brukar lyfta fram som positiva kännemärken på bra politik. Det handlar om långsiktiga spelregler och korrekt information.
Anf. 4 Christofer Bergenblock (C)
Fru talman! Även jag kommer från Halland. Jag bor i Träslövsläge lite söder om Varberg. Jag kommer om det någonsin byggs att ha utsikt över både Galenes och Kattegatt Syds vindkraftsparker.
Fru talman! För ett år sedan hade jag en debatt med energiministern angående frågan om utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften utanför Halland. Den debatten kom sig av att Vattenfalls vd Anna Borg hade blivit intervjuad i Ekots lördagsintervju den 2 december 2023 och där antytt att man eventuellt skulle pausa Kriegers Flak på grund av de förändringar i förutsättningar som regeringen hade tillskapat genom att säga nej till utbyggnaden av transmissionsnätet till havs med Svenska kraftnät såsom var planerat. Man anade också att Kattegatt Syd låg i farozonen i hennes uttalande.
Fru talman! Anna Borg gav också förslag på en lösning. Hon föreslog att man skulle göra på det viset att exploatörerna fick bygga ut transmissionsnätet för att sedan debitera eller sälja det till Svenska kraftnät. Det hade varit ett smakligt sätt för regeringen att komma undan med äran i behåll samtidigt som man såg till att det ändå var Svenska kraftnät som stod för transmissionsnätet i slutändan, såsom det varit till våra större energianläggningar överlag tidigare i det här landet. Så blev inte fallet. Energiministern var också väldig tydlig med att hon inte avsåg att gå på det förslag som Vattenfalls vd hade lyft fram.
Under året som gick landade det som det precis varnades för. Vattenfall gick i september ut och sa att man pausar Kriegers Flak med 2,7 terawatttimmar, som hade glatt skåningarna väldigt mycket med tanke på de höga elpriser som vi har sett i vinter. Knappt en månad senare antydde Vattenfall att man sannolikt kommer att pausa även Kattegatt Syd, vilket ska stå för 5 terawattimmars elförsörjning.
Det är väldigt stora projekt det handlar om med väldigt mycket eltillförsel. Vi hör att energiministern säger att regeringen nu har godkänt tre havsbaserade vindkraftsprojekt i Sverige. Samtidigt har man för all del sagt nej till 13 eller till och med 14 havsbaserade vindkraftsprojekt. Men det spelar ingen roll, fru talman, om man säger ja till projekt som aldrig genomförs. Vad hjälper det om man ger 10 projekt tillstånd om det inte finns förutsättningar för att genomföra dem i verkligheten? Då är det ingenting att skryta om eller yvas över.
Vi behöver all den tillförsel av energi som vi kan få till det här landet. Beräkningen är att vi i stort sett behöver fördubbla vår elproduktion fram till 2040-2045. Då är den havsbaserade vindkraften en bärande del i omställningen.
Det kan hända att vi har ny kärnkraft i Sverige om 15 eller 20 år, men fram till dess måste vi ta vara på de resurser som finns. I det korta och halvlånga perspektivet är det den havsbaserade vindkraften som kan ge en sådan tillförsel. Men då måste regeringen våga ta de beslut som krävs för att möjliggöra en utbyggnad. Hittills har man fattat beslut i motsatt riktning.
Fru talman! Min fråga till energiministern är: Vad är regeringen beredd att göra för att möjliggöra utbyggnad av den havsbaserade vindkraften utanför Hallandskusten och i övriga delar av Sverige?
Anf. 5 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Jag vill inleda med lite fakta om vårt energisystem. De senaste elva åren har det tillkommit 13 000 megawatt nyinstallerad produktionskapacitet i kraftsystemet. Det kan få en att höja på ögonbrynen. Jag ser att en del av ledamöterna i salen gör det när jag nu igen återkommer med fakta om energisystemet.
I södra Sverige har vi den värsta effektbristen i hela EU, trots att vi har tillgänglig installerad produktionskapacitet motsvarande tio kärnkraftsreaktorer. Den värsta effektbristen innebär att vi har den värsta obalansen mellan hur mycket el som efterfrågas och hur mycket el som finns tillgänglig varje given sekund. Men om man inte förstår varför det ser ut så här är det kanske inte så konstigt att vi i dag får höra socialdemokrater, miljöpartister och centerpartister fortsätta föreslå exakt samma medicin som gett Sverige den sjukdom som vi nu har att hantera.
Under 2023 och 2024 ser det ut som att vi har kunnat utöka elsystemet med 6 100 megawatt. Jag har dock inte hunnit se de sista siffrorna för december. Det här är lika mycket installerad produktionskapacitet som det som Mats Dillén förslog i kärnkraftsutredningen. Det är alltså jättemycket installerad produktionskapacitet. Men det handlar primärt om vind, vind, vind och lite sol. Det är inte mer baskraft i form av till exempel vatten eller kärnkraft, vilket gör att vi fortsatt har ett allvarligt effektproblem.
Därför ska vi inte fortsätta göra mer av samma sak och samtidigt säga att svenska folket ska betala mer för denna situation, vilket är vad som föreslås när man vill att nätkundskollektivet ska ta kostnaden för anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft på ett sätt som inte sker för något annat kraftslag.
Jag tycker att jag i mitt skriftliga svar gav ett utförligt svar, fru talman, och tänkte inte upprepa det. Det gäller bland annat det som står i fjärde och femte stycket. Det enda jag vill återge är något som Svenska kraftnät har gett uttryck för: Nätinvesteringar som syftar till radiella anslutningar av producenter överensstämmer inte med elmarknadsförordningens regelverk för hur flaskhalsinkomster får användas. Det här är alltså SVK:s kommentar om hur förenligt detta är med den lagstiftning vi har att förhålla oss till.
Låt mig svara på den konkreta frågan om Energimarknadsinspektionen. Det är mycket riktigt den som beslutar om detta. Men SVK har meddelat att man inte kommer att lämna in någon ansökan eftersom myndigheten bedömer att det skulle utgöra ett otillåtet statsstöd.
Avslutningsvis vill jag nämna att norska Statkraft lämnade in en ansökan den 16 december om två nya projekt för havsbaserad vindkraft motsvarande 20 terawattimmar. Vi uppfattar att intresset alltjämt är stort och har en nära dialog med aktörer för vindkraft både på land och till havs.
Anf. 6 Aida Birinxhiku (S)
Fru talman! Det finns mycket att bena ut i ministerns svar, men budskapet tycks alltså vara att det för det första inte kommer att byggas någon havsbaserad vindkraft under de kommande tio åren och att det för det andra enligt energi- och näringsministern är fullt acceptabelt trots att det är avgörande för att få lägre elpriser i Halland och södra Sverige och för att möta industrins elbehov till 2030-2035.
Fru talman! Att staten bygger ut stamnätet till havs, vilket vi kom överens om 2016, är en förutsättning för att sådana projekt ska bli verklighet. Det är inte bara vi som säger det, utan det har också Vattenfall konstaterat. Det gjorde även regeringens egen havsvindsutredning när den presenterade sitt betänkande i mitten av december.
Statsrådet hänvisade till Norge. Jag skulle vilja att vi också fäster blicken vid ett annat grannland. I Danmark har man redan infört ett auktionsbaserat system. Där pekade man ut tre områden, men utan något som helst stöd från staten kom det helt enkelt inte in några bud. Det blev resultatet när budgivningen slutfördes i början av december.
Fru talman! Det blir märkligt när regeringen framhåller vikten av samhällsekonomisk analys eller för den delen teknikneutralitet. Det hade regeringen gärna fått göra om det vore så att man lyssnade på de egna expertmyndigheternas remissvar och utgick från en helhetssyn på elsystemet. Men verkligheten är dessvärre en annan när man nu går fram med kraftiga subventioner som riskerar att tränga undan annan nödvändig elproduktion.
Samtidigt är jag inte direkt förvånad. Försämrade villkor för havsbaserad vindkraft är en direkt följd av Tidöavtalet. Men vi har inte råd att föra kulturkrig mot enskilda kraftslag, fru talman, utan vi behöver se potentialen i alla fossilfria kraftslag: vattenkraft, kärnkraft, solenergi och vindkraft på land och till havs. Det är den halländska energimixen ett gott exempel på. Det innefattar att se potentialen i vad som behöver göras på kort respektive lång sikt.
Min fråga handlar om hur halländska hushåll och företag ska få mer av billig el på plats här och nu och inte i någon avlägsen framtid. Det är därför interpellationen handlar om projektet Kattegatt Syd, som skulle kunna stå färdigt i början av 2030-talet. Nu riskerar det i stället att pausas.
Fru talman! Det så kallade kulturkriget på energipolitikens område försvårar inte bara möjligheten till en konstruktiv debatt, utan det gör också att det blir mycket svårare att slå fast långsiktiga, tydliga och förutsägbara spelregler. Därmed riskerar fler investeringar att pausas eller helt enkelt inte bli av.
Vad vi behöver är en långsiktig energiöverenskommelse för Hallands och Sveriges bästa. Jag menar att det är vad som borde vara prioriterat för regeringen, inte att bidra till en ökad konfliktnivå som inte gynnar landets elförsörjning.
Anf. 7 Jan Riise (MP)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaren så här långt och för diskussionen.
Jag inledde mitt förra inlägg med att tala om min utsikt söderut mot Ringhals och Kattegatt. Om jag i stället tar cykeln några kilometer norrut kommer jag till Onsala rymdobservatorium. Det har visserligen inte med detta att göra, men det är ett världsledande observatorium och är en del av Chalmers institution för rymd, geo- och miljövetenskap.
Där finns en massa trevliga och extremt kunniga människor, bland annat Filip Johnsson, professor i energisystem och flitig skribent i ämnet, och hans kollega Lisa Göransson, docent i samma ämne. Filip är som bekant numera även vice ordförande i Klimatpolitiska rådet. Det är de och deras kollegor som ger mig en sådan tilltro till att lösningar redan finns eller är på gång. Det är fråga om lösningar som är grundade i många års internationell framgångsrik forskning, och de lösningarna kan ge oss den energi och effekt vi behöver under överskådlig tid. Bland annat presenterade de för ett år sedan en forskningsrapport som visar att elektrifieringen kan klaras med en stor andel vind- och solkraft om systemen kompletteras med åtgärder för att få flexibilitet. Det är också i samarbete med exempelvis Hitachi ABB i Ludvika som man tar fram nya lösningar.
Men politiken ska naturligtvis inte bara ta del av pågående forskning, utan vi ska också sätta saker och ting i relation till vad vi behöver. Strax före jul, för ett par månader sedan, kom försvarets roll i ansökningsprocesserna på ett lite olyckligt sätt i fokus när 13 av 14 projekt fick avslag. Dagens industri ansåg att det var anmärkningsvärt att denna försvarsutbyggnad inte kan kombineras med elproduktion i Östersjön, men samma sak gäller delvis på vår sida av Sverige. Det är besvärande att det inte går att samråda i tid om sådant, och det har vi även hört från länsstyrelsen.
Kan statsrådet ge något lugnande besked om att ansträngningar och insatser görs på området för att på så vis genomföra dialogerna tidigare och snabbare?
Anf. 8 Christofer Bergenblock (C)
Fru talman! I vanlig ordning fick vi en liten föreläsning från energi- och näringsministern om fakta i energisystemet. Fysikens lagar nämndes inte denna gång, men de brukar oftast tas upp.
Energiministern sammanfattade med att vi nu har byggt ut vindkraften under lång tid i Sverige, och vi behöver inte mer av samma. Men då förstår jag inte riktigt hur det hänger ihop. Å ena sidan skryter man från regeringens sida över hur många tillstånd man har lyckats ge under den här perioden för ny havsbaserad vindkraft jämfört med tidigare regering. Å andra sidan står ministern här och säger att vi inte behöver mer av samma. Vi behöver alltså inte mer vindkraft. Vad är det som gäller? Vill man ha mer vindkraft, eller vill man inte ha mer vindkraft?
Då är vi tillbaka till det jag sa tidigare, nämligen att tillstånd bygger inga nya vindkraftsparker, utan det är förutsättningarna för att kunna bygga parkerna som kan ge någonting i verkligheten. Regeringen har på ett effektivt sätt sett till att förutsättningarna har försämrats så mycket att det statliga bolaget Vattenfall drar tillbaka och pausar sina projekt. Man har sagt "pausar", kanske i väntan på en ny regering som tar frågorna på allvar.
Vi behöver trots allt en utbyggnad av elsystemet, men inte om 15 år. Vi behöver en utbyggnad de kommande 5 åren, de kommande 10 åren och de kommande 15 åren.
Jag vänder mig åter till ministern: Hur har regeringen tänkt tillse att vi kan bygga ut vindkraften, framför allt den havsbaserade vindkraften, under den kommande 10-15-årsperioden?
Anf. 9 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Jag ska försöka att undvika upprepningar, och jag börjar med Christofer Bergenblocks relevanta fråga om hur det hänger ihop att vi både skryter om att vi har fattat beslut om mer havsbaserad vindkraft och samtidigt säger att vi inte ska ha mer av samma.
Svaret är teknikneutralitet och förståelse för att alla fossilfria kraftslag behövs - och det är regeringens och de fyra samarbetspartiernas linje - men att de fyller olika funktioner i systemet. Vi har kunnat se att vindkraften har varit bra för att i perioder pressa priset. Vi har också en aktiv dialog med vindkraftsbolagen om det som en del påpekar i teorin skulle vara möjligt, nämligen lagringsmöjligheter, flexibilitet, aggregeringstjänster och så vidare. Mycket av det finns, men inte i den stora skala som behövs för att balansera ut Sveriges system. Där samtalar vi med vindkraftsbolagen om huruvida de kan göra detta i större skala och få vindkraftsparkerna att gå i takt med till exempel vätgasproduktion. Men mycket är i sin linda.
Detta sker samtidigt som vi banar väg för mer baskraft, effekthöjningar i befintlig baskraft, vilket i sig gör att vi får bättre användning för den intermittenta kraftproduktionen. Det är så det hänger ihop, men man ska inte tro att lösningen är att göra det bara för vindkraften. Då får vi bara mer av samma som har lett oss hit, nämligen den värsta effektbristen.
Sedan vänder jag mig till Jan Riise och hans kommentarer om försvaret. Jag vill igen ta tillfället i akt att här i kammaren säga att det har varit en mycket, mycket lång process med Försvarsmakten. Vi har tagit del av varenda liten detalj - mycket har dessutom varit sekretessbelagt - om exakt vilken effekt de havsbaserade vindkraftsparkerna i Östersjön skulle ha haft på vår försvarsförmåga. Vi har ställt varenda tänkbar motfråga på längden och på tvären, jämfört med andra länder och haft dialog med bolag som säger att de skulle kompensera på det eller det sättet. Vi har verkligen vridit och vänt på detta. Därför var det ett tungt besked att landa i att vi inte kan göra något annat än att vikta Försvarsmaktens bedömning och försvaret så tungt.
Jag är glad över att vi nu har en utredning på bordet som visar att Sverige, trots att det blev sent, kan lämna det öppen dörr-system som gör att Sverige har stuckit ut jämfört med andra och där försvarsintresset har kommit in alldeles för sent. Vindkraftsbolagen har fått gissa sig fram om var det är värt att lägga tid och kraft på att ansöka. Vi ska komma bort från detta.
Aida Birinxhiku nämnde att den linje hon företräder behöver förutsättningar för lägre priser. Ja, ibland. Men när de inte levererar blir det höga och labila elpriser.
Jag skulle vilja veta om Aida Birinxhiku kan svara hallänningarna hur många fler fabriker, bolag och företag som skulle kunna ansluta med den politik som ledamoten företräder. Vet Socialdemokraterna det? Löser man någon effektbrist med hjälp av till exempel Kriegers flak? Hur mycket? Vet Aida Birinxhiku vad kapacitetsfaktorn är för havsbaserad vindkraft? Den är 74 för kärnkraften, och den är 11 för landbaserad vindkraft. Vet Aida Birinxhiku vad kapacitetsfaktorn är för havsbaserad vindkraft?
Anf. 10 Aida Birinxhiku (S)
Fru talman! Jag tackar energi- och näringsministern för debatten.
Om vi ska trygga elförsörjningen i Halland och i resten av landet behöver regeringen göra mycket mer. Vi behöver göra flera saker, nämligen snabbt bygga ut elproduktionen under de närmaste åren, och då behöver vi också bygga ut stamnätet till havs för att kunna ansluta mer elproduktion.
Utöver ny produktion behöver vi öka överföringskapaciteten och befintlig kapacitet genom effekthöjningar och livstidsförlängningar. Sist, men inte minst, behöver vi tydliga, långsiktiga och förutsägbara spelregler.
Detta är något som vi alla borde vara överens om, men i stället verkar vissa företrädare vara mer intresserade av att måla upp fiktiva motsättningar mellan olika energislag och sprida felaktigheter om andra partiers förda energipolitik snarare än att komma fram till lösningar som tar oss framåt.
Fru talman! Vårt besked är tydligt. Jag skulle även vilja ha det beskedet från energi- och näringsministern när det kommer till en långsiktig och bred energiöverenskommelse för Hallands och Sveriges bästa. Det är det som skulle gynna halländska hushåll och företag. Om detta har jag inte fått något svar i den här interpellationsdebatten från ministern.
Men jag förväntar mig att Ebba Busch som landets energi- och näringsminister kan besvara de frågor hon ställer till ledamöterna i debatten och också kan ge ett tydligt besked om att man vill se långsiktiga, tydliga och förutsägbara spelregler för halländska hushåll och företag. Något annat har vi helt enkelt inte råd med. Det har inte halländska hushåll eller företag, som riskerar att drabbas av högre elpriser, råd med, och det har inte länet eller landet i stort, som kommer att gå miste om viktiga jobb och viktiga investeringar, råd med.
(Applåder)
Anf. 11 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Ja, jag kan svara på de frågor som jag själv ställer här. Kapacitetsfaktorn för havsbaserad vindkraft är 18 procent och den är som sagt 74 procent för kärnkraft och 84 procent för den svenska vattenkraften. Det är anledningen till att jag ofta påpekar att alla fossilfria kraftslag behövs, men de bidrar med olika saker i systemet.
Jag hoppas att alla hallänningar som lyssnar på denna debatt hör att anledningen till att Halland har en av de värsta effektbristerna i landet är nedläggningen av Ringhals 1 och 2. Och nu står man här och talar om behovet av att vara överens. Ibland är det viktigare och modigare att göra det som är rätt än det som alla är överens om.
Det skulle tjäna Halland väl om vi kan få mer fokus på teknikneutralitet och på att tillföra mer effekt, så att företagen i Halland kan ansluta till elnätet. Det behövs inte bara mer el, som kan gå på export och som företag kan tjäna på när det blåser. När det är dunkelflaute, alltså både mörkt och vindstilla, står Halland sig slätt.
Jag gör därför gärna överenskommelser som tjänar svenska folket, men inte för att vi politiker ska kunna dunka varandra i ryggen och säga: "Titta! Vi kom överens, men vi lämnade Halland och Sverige i sticket." Det kommer jag inte att medverka till att göra om.
Därför har vi fokuserat på över 60 uppdrag som syftar till att på mycket kort, akut sikt och på medellång sikt till 2030 och 2035 öka möjligheten att få ut mer effekt av all el som produceras i Sverige, för att fler hushåll ska få stabilare elpriser och jämnare tillgång till el och fler företag ska kunna ansluta till elnätet. Det är att tjäna både Sverige och Halland bäst.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.