Elevers skydd mot skolnedläggningar med kort varsel
Interpellation 2024/25:226 av Gustaf Lantz (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-11-19
- Överlämnad
- 2024-11-21
- Anmäld
- 2024-11-22
- Svarsdatum
- 2024-12-02
- Besvarad
- 2024-12-02
- Sista svarsdatum
- 2024-12-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
En skolkoncern meddelade i november i år att man kommer lägga ner en grundskola i Uppsala redan den 20 december. Nedläggningen är således planerad till en månad från att besked gavs.
Motivet som angetts är bristande lönsamhet, detta trots att koncernen i sin helhet går med vinst och trots att det gjorts vinstuttag i grundskoleverksamheten tidigare år.
Många elever på skolan har autism och därmed svårare för omställningar än elever i allmänhet. Detta är bara ett exempel av många på hur det svenska skolsystemet möjliggör hastiga nedläggningar av skolor med privata huvudmän.
Med anledning av ovanstående är min fråga till statsrådet Lotta Edholm:
Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att säkerställa att elever inte ska drabbas av skolnedläggningar motiverade av lönsamhetskrav med kort varsel, och i så fall när?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:226
Webb-tv: Elevers skydd mot skolnedläggningar med kort varsel
Dokument från debatten
- Måndag den 2 december 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:41
- Protokoll 2024/25:41 Måndagen den 2 decemberProtokoll 2024/25:41 Svar på interpellation 2024/25:226 om elevers skydd mot skolnedläggningar med kort varsel
Protokoll från debatten
Anf. 10 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! Gustaf Lantz har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder för att säkerställa att elever inte ska drabbas av skolnedläggningar motiverade av lönsamhetskrav med kort varsel, och i så fall när.
Till att börja med vill jag understryka att alla barn och elever ska få en bra och trygg start i livet. Det finns problem med de nuvarande reglerna för fristående skolor. Vi ska bekämpa bristande likvärdighet, och regeringen anser att oseriösa och olämpliga aktörer inte ska få förekomma inom skolväsendet.
Därför har regeringen lagt tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan. Utredaren ska bland annat föreslå hur krav på långsiktigt ägande, som innebär att elevers rätt till en sammanhållen utbildning garanteras, och ett tydligare skydd för elevers skolgång genom krav på ekonomiska garantier kan införas. Det skulle till exempel kunna handla om krav på bankgaranti, så att elevernas skolgång inte riskeras om en huvudman för en skola hamnar i ekonomiskt trångmål. Utredningen ska även leda till förslag om en breddad och fördjupad tillsyn och stärkta möjligheter för Skolinspektionen och kommunerna att ingripa. Förslag ska lämnas på höjda vitesbelopp och ett system med sanktionsavgifter för både kommunala och fristående skolor som komplement till viten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen har också påbörjat en helrenovering av skolans finansieringssystem i syfte att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet. Som ett led i detta arbete har regeringen tillsatt Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet (U 2023:05). Den ska föreslå ett system för resursfördelning som utgår från en nationellt bindande skolpengsnorm.
I dag finns det stora skillnader i hur mycket olika kommuner satsar på skolan, och det finns ett tydligt behov av att ändra regleringen när det gäller hur resurser ska tilldelas fristående skolor. Kommunala och fristående skolor har olika ansvar, och det behöver på ett rimligt och befogat sätt speglas i resursfördelningen.
Regeringen satsar stort på skolan och följer den ekonomiska utvecklingen noggrant. Staten bidrar till skolans finansiering, men det är viktigt att komma ihåg att det är kommunerna som har det huvudsakliga ansvaret för att finansiera och bedriva förskola och skola.
Anf. 11 Gustaf Lantz (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Vi är inte många här i kammaren i dag. Jag har en kompis, och statsrådet har en kompis. Ungefär så ser det ut, och folk som tittar in i riksdagen ibland via webben blir förfärade och tänker: Gör de ingenting, riksdagsledamöterna? Jag skulle säga att det är ganska skönt att det inte är så många här i dag, för jag hoppas och tror att mina kollegor är ute i landet och möter verkligheten.
Det kan också vara så ibland att vi bjuder in människor till riksdagen. Jag gjorde detta förra veckan. Då gällde det en föräldragrupp från en skola i Uppsala som heter Kajan och som ska läggas ned. Föräldrarna fick besked om detta bara sex veckor innan utbildningen skulle upphöra. Deras barn har ofta autism, adhd eller andra neuropsykiatriska diagnoser. Detta är en skola som erbjuder särskilt stöd till de här eleverna.
Livet vändes upp och ned. Föräldrarna organiserade sig med den kraft som egentligen bara infinner sig när föräldrar känner att deras barn är hotade. De började bläddra i lagböcker och leta efter regler. Kan det verkligen vara så att man får säga upp elever med så här kort varsel? De sökte men fann ingenting, och den enkla anledningen är att det inte finns några regler som gör det här olagligt.
Jag kan bara konstatera hur vi gör skillnad mellan personer i svensk lagstiftning. Ta till exempel den student som vill säga upp sitt studentrum! Där finns det regler om tre månaders uppsägningstid. Men elever med särskilda behov, till exempel barn med autism, som är särskilt känsliga för stora omställningar i livet, tillåter vårt skolsystem att vi behandlar på det här sättet.
Det här kan inte ses som barnsjukdomar i en lagstiftning. Det här är sedan 30 år tillbaka det skolsystem vi har. Det är så att säga kroniska sjukdomar i ett system som måste förändras.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns flera olika sätt att göra detta. Vi kan bemöta varje enskildhet som kommer upp. Vi kan stifta lagar som säger att man måste deponera medel för att det ska finnas pengar, så att någon annan kan få driva vidare skolan. Vi kan ha regler för uppsägningstider som täcker en hel utbildning. Det finns många sätt. Men jag tror att det här är ett lappande och lagande som riskerar att hela tiden utmanas av jakten på vinst, för det är där roten till problemet finns. Det finns aktörer som hela tiden letar kryphål för att maximera vinsten. Vi har gång på gång sett exempel på detta.
I det här fallet hade Aprendere möjlighet att meddela eleverna i god tid före nedläggningen. Men man gjorde inte det, för man ville tjäna pengar. Man var rädd för att elever skulle hitta en annan skola att gå till och ta skolpengen med sig. I avvägningen mellan autistiska elevers behov av långsiktig planering och aktieägarnas kortsiktiga intresse av vinst var det aktieägarna som drog det längsta strået.
Jag vill ställa två frågor till statsrådet. Tycker statsrådet att sex veckor är för lite för att säga upp elever från deras utbildning? Om hon tycker detta, när är hon i så fall beredd att göra någonting åt saken?
Anf. 12 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! Nej, detta är inte rimligt. Det är också därför den här utredningen om fristående skolor har fått i uppdrag att se över regelverket kring hur länge man ska kunna bedriva en verksamhet; till exempel ska det finnas en tillräcklig ekonomisk styrka för att kunna driva verksamheten långsiktigt. Jag tror att det är viktigt. I uppdraget ingår också att föreslå en omfattande rätt för elever att slutföra delar av sin utbildning. I dag finns inte denna rätt, och det spelar ingen roll om det är en kommunal eller en fristående skola. En kommun kan också lägga ned en skola med några veckors varsel, och det har också naturligtvis inträffat till och från. Ofta beror det på att man helt enkelt har ett för litet antal elever. Att stärka elevernas rättigheter i friskolesystemet är enormt viktigt. Stora delar av utredningen handlar just om det.
När det kommer till resursskolor är det lite speciellt. Resursskolorna kan inte leva enbart på skolpeng. De elever som går där har ofta väldigt omfattande behov av särskilt stöd. Därför handlar en del av direktivet till utredningen om nationell skolpengsnorm just om det. Hur ska man säkerställa regelverket för fristående resursskolor?
Det gäller inte bara friskolor. Vi måste ha ett system som garanterar att det finns resursskolor i Sverige. Det ser otroligt olika ut i Sverige. I en del kommuner finns de inte över huvud taget.
Jag har träffat så många föräldrar genom årens lopp som verkligen har fått slåss för sina elever. Vi har haft ett system där vi talat om inkludering och att alla dessa elever ska inkluderas i det vanliga skolsystemet. Det har tyvärr ofta lett till en exkludering.
Barn med autism har till exempel blivit sittande i ett klassrum eller i värsta fall i en korridor med en outbildad tjugoåring för att skolan inte är kapabel att se till att det finns personal som har kunskaper och att elever får en tillräckligt liten grupp att vara i.
Detta måste säkerställas både i de fristående resursskolorna och i det kommunala skolsystemet. Det gäller att vi får till stånd fler små undervisningsgrupper och att vi anställer fler speciallärare så att de elever som har neuropsykiatriska diagnoser får en betydligt bättre skolgång än vad de har i dag.
Anf. 13 Gustaf Lantz (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Statsrådet tar upp att föräldrar får slåss för sina elever. Som jag önskar att de slapp detta och att föräldrar fick vara föräldrar och stötta och att skolan fungerade. Det handlar precis som statsrådet säger ofta om de elever som har de största problemen. Det är deras föräldrar, som också har stora utmaningar att få familjen att fungera, som tvingas ta på sig handskarna och slåss för sina barn.
Jag tycker att vi ska lyssna på de föräldrarna. Jag kan bara konstatera att när det gäller Aprenderes agerande hade skolan inte sökt tilläggsbelopp. Det fanns vissa kriterier som man kanske ansåg var för kostsamma, och det fanns en önskan om att lägga ned. Det är ett väldigt sårbart system vi har.
Nu diskuterar vi uppsägningstider och den situation som är i Uppsala på Kajan. Men det finns många exempel genom åren. Vi talar om betygsinflation och hur man tricksar för att välja bort elever så att de inte kommer till en skola därför att man inser att det skulle kosta för mycket. Det finns så många situationer där skolsystemet har visat sig tandlöst och bristfälligt. Det är hög tid att vi gör någonting åt detta.
Vi riksdagsledamöter får tyvärr inte låna ut vår plats i riksdagen. Jag hade gärna gjort det i dag. När jag träffade föräldrarna från Kajan såg jag ett engagemang som jag önskar hade tagit plats här i stället för mig. Jag är säker på att de hade presenterat sin sak ännu bättre och att det hade ökat förståelsen ännu mer.
Nu fick de tillfälle att träffa utbildningsutskottet, och det är bra så. Men jag vill ändå framföra en vädjan till ministern att intressera sig för det fall som vi nu har i Uppsala. Jag är säker på att föräldragruppen skulle vara intresserade av att få träffa statsrådet.
Jag tror att statsrådet i sitt viktiga arbete med att reformera den svenska skolsystemet skulle ha stor behållning och nytta av att träffa dem. Jag hoppas att jag får ett jakande svar på den frågan. Jag ska med glädje framföra det till föräldrarna från Kajan.
Avslutningsvis har jag en vädjan om att detta inte ska ta för lång tid. Självklart ska saker utredas. Men vi får inte glömma att en uppväxt är kort och en barndom är kort, och trauman sätter sig.
Det är till och med så att föräldrar har uttryckt oro för att något av de 54 barn som nu för tillfället inte anses lönsamma i en koncern som gör miljonvinster inte ska orka med omställningen och beskedet och att de helt enkelt ska ta sitt liv. Detta är frågor på liv och död, bokstavligt talat. Jag hoppas att statsrådet känner den tidspressen.
Jag kan konstatera att vissa saker går fort. När danstillståndet avskaffades fanns det en lagrådsremiss på plats redan den 12 januari. Jag kan tycka att detta är mycket mer trängande frågor. Jag väntar med spänning och förväntan på att se konkreta lagförslag som gör att vinstintresset inte ska få gå ut över elevernas väl framöver.
Anf. 14 Statsrådet Lotta Edholm (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Vi måste göra betydligt mycket mer för de elever som har olika typer av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar än vad svensk skola har gjort de senaste åren. Vi har haft en inkluderingstanke som enligt min uppfattning har lett till exkludering. Då måste man jobba på två olika fronter anser jag.
Det handlar om att förändra regelsystemen. Det gäller friskoleutredningen men även utredningen om nationell skolpengsnorm. Men vi har också tillsatt en utredning om elevhälsan. Det handlar till exempel om att man ska veta vilka yrkeskategorier som ska ingå i elevhälsan och att man inte kan välja bort det och så vidare.
Den andra vägen man kan gå är genom olika typer av statsbidrag. Där har regeringen infört statsbidrag för till exempel mindre särskilda undervisningsgrupper. Vi ser nu över hela landet hur det byggs ut. Det går från att det nästan har varit helt oacceptabelt att ha mindre undervisningsgrupper för de elever som behöver det allra mest till att det nu byggs ut i de allra flesta kommuner.
Jag tycker att det är bra, och det är välkommet. Men vi måste också se över möjligheten att få en rimlig finansiering av resursskolorna. Det ser också väldigt olika ut i landet. Till det kommer också statsbidrag för att utbilda och anställa fler speciallärare. Vi behöver det. Det behövs särskilt utbildade lärare som är duktiga och skickliga på att undervisa elever med stora särskilda behov.
Också det var en yrkeskategori som var i det närmaste utrotningshotad just eftersom man ville att dessa elever skulle gå inkluderat i helt vanliga klassrum med kanske 30 klasskompisar. Var och en av oss som har besökt resursskolor, och jag har besökt många genom årens lopp, förstår att det är väldigt svårt.
Det behövs många stora förändringar på området så att dessa elever får exakt samma rätt till utbildning som alla andra elever i Sverige har. Så har det inte varit, kan jag säga.
Anf. 15 Gustaf Lantz (S)
Fru talman! Statsrådet tog upp frågan om resurser till skolan. Det är viktigt att påminna om regeringens prioriteringar när det kommer till skattesänkningar för dem som allra högst inkomster och vad man tillskjuter till kommuner och regioner i en tid där kostnadsutvecklingen har varit galopperande.
Det innebär för många kommuner att man nu tittar över sina budgetar och ser var man måste spara. Tyvärr har vi ofta sett att det i kommunerna inte sällan är skolan som får ta en stor del av smällen och ytterst de elever som behöver allra mest stöd.
Jag noterade att statsrådet inte riktigt nappade på inbjudan. Föräldrarna från Kajan med deras engagemang är värda att få träffa statsrådet och en representant för regeringen. Det är så pass allvarligt att elever kan råka ut för detta. Jag tycker att de borde få komma och berätta om sitt ärende.
Avslutningsvis tycker jag inte att jag riktigt får svar på hur statsrådet ser på vinsten som drivkraft för att bedriva undervisning för elever och elever med särskilda behov. Under de här 30 åren har vi gång på gång sett allvarliga brister där elever har kommit i kläm.
Vi kan särreglera, lappa och laga och förbjuda det som kommer. Vi behöver definitivt en lex Kajan som ser till att inte autistiska barn meddelas sex veckor innan skolan ska stängas trots att beslutet var fattat långt tidigare, för att man skulle maximera skolpengen. Det kan inte få hända igen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det känns lite grann som en relation. Om någon är otrogen gång på gång är det omöjligt att sätta upp förbud om att personen inte får gå ut på kvällen och inte göra det och det. Finns inte förtroendet och tilliten och om inte friskolorna kan hantera detta, då måste vi göra slut med det här skolsystemet som har kört in i väggen.
Anf. 16 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! Det är naturligtvis otroligt angeläget att elever får en bra utbildning, och det gäller inte minst de elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det är helt enkelt ganska många i Sverige i dag som inte får en tillräckligt bra utbildning.
Vi måste åtgärda detta, dels genom förändringar i friskolesystemet, dels genom andra stora förändringar. Det handlar om att öka regleringen av svensk skola. Det är orimligt att 290 kommuner i Sverige kan göra lite som de själva vill när det gäller den här frågan. Resursskolor finns inte ens i alla kommuner. Det är fortfarande så att elever runt om i Sverige sitter ensamma i korridoren med en elevassistent, trots att det inte fungerar, eftersom man vägrar att inrätta särskilda undervisningsgrupper för dessa elever. Vi måste alltså få till stånd en stor förändring.
Självklart träffar jag gärna föräldrarna på Kajan, men det är också viktigt att komma ihåg att jag som statsråd inte kan lägga mig i enskilda ärenden. Jag vill verkligen understryka att jag under årens lopp har träffat många föräldrar vars barn har farit så illa i det svenska skolsystemet att det får mig att tänka att vi behöver göra någonting åt detta. Men då måste vi öka den statliga regleringen. Det är orimligt med så stora skillnader som det faktiskt är i svensk skola i dag.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.