Elever i anpassad skolas rätt till adekvat utbildning
Interpellation 2025/26:139 av Mats Wiking (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-11-11
- Överlämnad
- 2025-11-12
- Anmäld
- 2025-11-13
- Sista svarsdatum
- 2025-11-28
- Svarsdatum
- 2025-12-08
- Besvarad
- 2025-12-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Antalet elever i den anpassade skolan ökar lavinartat! Men endast 15 procent av lärarna som undervisar är behöriga. Det innebär att tusentals elever i en av våra mest sårbara elevgrupper inte får tillgång till adekvat utbildning.
Mot denna bakgrund vill jag fråga utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson:
Vad avser ministern att göra åt problemet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:139
Webb-tv: Elever i anpassad skolas rätt till adekvat utbildning
Dokument från debatten
- Måndag den 8 december 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:47
- Protokoll 2025/26:47 Måndagen den 8 decemberProtokoll 2025/26:47 Svar på interpellation 2025/26:139 om elever i anpassad skolas rätt till adekvat utbildning
Protokoll från debatten
Anf. 31 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Herr talman! Mats Wiking har frågat mig vad jag avser att göra åt problemet med att antalet elever i den anpassade skolan ökar men att endast 15 procent av lärarna som undervisar är behöriga.
Antalet inskrivna elever i anpassad grundskola har ökat med cirka 73 procent under perioden 2015 till 2024, från drygt 9 700 elever till cirka 17 200 elever. Under samma period ökade antalet anställda från cirka 2 500 till cirka 4 000 omräknat till heltidsanställningar.
Även om behörigheten har sjunkit under perioden har huvudmännen lyckats genomföra den kraftiga ökningen av personalstyrkan med en huvudsakligen bibehållen andel personal med pedagogisk utbildning och bibehållen nivå av personal med specialpedagogisk utbildning.
Regeringen avsatte 200 miljoner kronor årligen under 2023–2025 för fortbildning till speciallärare. Höjningen permanentas från 2026 och framåt och slås samman med övriga medel för att säkerställa långsiktigheten i den behörighetsgivande fortbildningen. Sedan mars 2023 finns också ett statsbidrag till huvudmän för att de bland annat ska kunna anställa fler speciallärare. Bidraget gäller även för anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola.
Utöver detta beslutade regeringen i juli 2023 att uppdra åt en särskild utredare att föreslå åtgärder för att utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna i syfte att höja utbildningarnas kvalitet och yrkenas status och attraktivitet. Utredningen redovisade sitt betänkande Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning, SOU 2024:81, i november 2024, och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Regeringen har även beslutat om en särskild utredare som ska föreslå åtgärder för att reformera utbildningarna på det specialpedagogiska området. Syftet är att utbildningarna bättre ska spegla skolornas behov och att fler ska kunna arbeta direkt med eleverna. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag i juni 2026.
För att locka fler till yrket behöver förutsättningarna bli bättre. Regeringen gav därför en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av förskollärares och lärares administrativa uppgifter och lämna förslag för att minska den administrativa bördan. Utredaren skulle även föreslå hur förskollärares och lärares tid för planering, undervisning och uppföljning ska regleras. Syftet var att frigöra tid som förskollärare och lärare kan lägga på att planera och bedriva undervisning. Utredningen redovisade betänkandet Tid för undervisningsuppdraget – åtgärder för god undervisning och läraryrkenas attraktivitet, SOU 2025:26, i mars i år, och förslagen bereds just nu inom Regeringskansliet.
Regeringen har i sin budgetproposition aviserat att cirka 1,3 miljarder kronor avsätts för 2027 och cirka 2,6 miljarder kronor från och med 2028 för reglerandet av lärares undervisningstid.
Sammantaget har regeringen gjort flera insatser för att förbättra behörighetssituationen avseende speciallärare i skolväsendet.
Anf. 32 Mats Wiking (S)
Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.
När Riksförbundet FUB år 2023 frågade över 400 föräldrar till barn i anpassad skola var det bara drygt en femtedel som var så nöjda med skolgången att de skulle rekommendera den för andra.
Det är ett djupt oroande besked, och det är ett tydligt tecken på att något inte fungerar som det ska i den skolform där eleverna kanske har det allra största behovet av trygghet, kontinuitet och undervisningskompetens.
Herr talman! I samma rapport presenterar FUB flera konkreta förslag. De understryker särskilt behovet av att regeringen omgående utreder hur bristen på behöriga lärare i anpassad skola ska lösas. FUB beskriver detta som en av de mest avgörande åtgärderna för att elever med intellektuell funktionsnedsättning ska få en likvärdig utbildning jämfört med både grundskolan och gymnasieskolan.
Herr talman! FUB gjorde också en skolenkät år 2023 som visar att omkring 1 500 elever varje år lämnar anpassad skola. Över 30 procent riskerar att hamna i ett omfattande utanförskap, utan arbete och utan fortsatta studier. Detta är ingen liten fråga. För varje elev som lämnar systemet utan möjlighet till framtid blir både samhället och individen fattigare.
Herr talman! Samtidigt är lärarbehörigheten i anpassad skola nere på rekordlåga 15 procent. 15 procent – det kan jämföras med 73 procent i grundskolan, vilket i sig också är för lågt!
Även Skolverket slog larm år 2023. Den dåvarande generaldirektören Peter Fredriksson sa att den extremt låga andelen behöriga lärare i anpassad skola måste tas på allvar. Han påpekade att just dessa elever behöver de mest kompetenta lärarna. FUB delar den bilden och menar att regeringen måste agera omgående.
Herr talman! Den 2 juni 2023 bytte särskolan namn till anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola. Det är i sig viktigt, men ett namnbyte räcker inte till om man inte samtidigt gör stora förändringar. Om detta skulle markera en ny riktning borde vi nu också se verkliga förändringar; vi borde se fler behöriga lärare, högre kvalitet och ett system som håller för framtiden.
Utbildningsministern hänvisar i sitt svar till att huvudmännen inte har minskat andelen behöriga lärare och att regeringen satsar 200 miljoner kronor årligen på att utbilda fler speciallärare. Det är givetvis bra att frågan uppmärksammas, men det räcker inte på långa vägar när situationen är så allvarlig som den är.
Herr talman! Vi socialdemokrater saknar en tydlig ambitionshöjning från regeringen. Hur kan man vara nöjd när endast 15 procent av lärarna i anpassad skola är behöriga? Anser inte ministern att denna extremt låga andel behöriga lärare bidrar till att fler elever slås ut och att fler vuxna med funktionsnedsättningar riskerar att hamna i ett livslångt utanförskap utan både utbildning och arbete?
(Applåder)
Anf. 33 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Herr talman! Jag tackar ledamoten Wiking för frågan och för hans tydlighet vad gäller att vi behöver se till att alla får en rättvis start i livet.
Vår ambition är tydlig. De bäst utbildade lärarna ska undervisa de mest behövande eleverna. Den anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan behöver fler välutbildade och erfarna speciallärare. För att vara behörig att undervisa i anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola krävs nämligen utöver den vanliga lärarutbildningen en speciallärarutbildning med inriktning mot intellektuella funktionsnedsättningar.
Under mandatperioden har regeringen genomfört en rad insatser för att göra läraryrket mer attraktivt så att fler lockas till läraryrket och för att öka antalet speciallärare i skolväsendet. På detta sätt har regeringen skapat goda förutsättningar för att öka antalet speciallärare i skolväsendet.
För att bli speciallärare krävs alltså först en lärarutbildning och därefter fortbildning till speciallärare. Man kan välja mellan fem olika specialiseringar. För att komma till rätta med problemet med för få speciallärare behövs flera olika insatser, och jag tror att ledamoten och jag delar uppfattningen att det behövs insatser för att dels få fler att välja att bli lärare, dels göra det möjligt för lärare att fortbilda sig till speciallärare.
Regeringen har gjort sådana insatser. Redan i budgetpropositionen för 2023 fanns förslag som syftade till att öka läraryrkets attraktivitet så att fler söker sig till yrket. Regeringen avsatte då 50 miljoner kronor i en satsning på förskollärares och lärares vidareutbildning. I samma budgetproposition fanns även insatser för att öka antalet speciallärare. De avsatta medlen hade två syften. Dels avsatte regeringen 235,5 miljoner kronor till huvudmännen så att de skulle kunna anställa fler speciallärare, dels avsatte regeringen de nämnda 200 miljonerna årligen för utbildning av fler speciallärare.
Det handlar alltså om en bredd av insatser för att både fler ska söka sig till utbildningen och fler ska våga och vilja stanna kvar. Detta är avgörande för att vi ska få fler behöriga och för att fler huvudmän ska få personal som kan ta dessa livsviktiga jobb så att alla barn får en rättvis start.
Anf. 34 Mats Wiking (S)
Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.
Visst har det hänt saker. Men när det gäller andelen utbildad personal står det fortfarande och stampar sedan denna regering tog över 2022. Intellektuellt funktionsnedsatta glöms ofta bort i skolpolitiken, och vi debatterar sällan denna grupp i kammaren. Därför är det jätteviktigt att staten och regeringen är tydliga i att man vill skärpa kraven så att den personal som undervisar i anpassad skola har den kompetens som krävs.
Kvaliteten varierar också väldigt mycket mellan kommunerna. Anpassad skola ligger ofta i egna lokaler långt från ordinarie grund- och gymnasieskola, och det är svårt att få till ett samarbete. Detta går rakt emot intentionen om likvärdighet och delaktighet i skolsystemet.
FUB:s rapport från 2023 är tydlig i att elevernas utveckling bygger på att de har lärare med pedagogisk kompetens och god kunskap om elevernas förutsättningar, vilket ministern också var inne på. Trots detta bedrivs undervisningen i anpassad skola ofta av stödpersonal utan utbildning om intellektuella funktionshinder och utan förståelse för skolformens uppdrag. Det är inget fel på elevassistenterna, men om tanken är att de ska begränsas inom ordinarie grund- och gymnasieskola får undervisningen inom anpassad skola inte stå och falla med elevassistenter.
Herr talman! Sverige var en gång i tiden ett föregångsland för utbildning av elever med intellektuell funktionsnedsättning, men i dag säger forskarna att vi har halkat efter. FUB skriver också att det saknas ambitioner och att Sverige återkommande får kritik för att vi inte lever upp till barnkonventionen och funktionsrättskonventionen. Det är allvarliga signaler.
Vi socialdemokrater anser därför att regeringen måste agera. Det viktigaste är kravet från FUB att omgående utreda hur bristen på behöriga lärare ska lösas i både anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola. När endast 15 procent av lärarna är behöriga i en skolform med så stora behov räcker det inte att ta små steg framåt.
Herr talman! Vi socialdemokrater delar också FUB:s uppfattning att det bör införas utbildningskrav för elevassistenter. De gör ett viktigt arbete, men det går inte att kompensera för extremt få behöriga lärare med outbildad personal.
Därtill behöver regeringen se över timplanerna. De måste bli mer flexibla och bättre anpassade för att skolorna ska kunna organisera en undervisning som möter elevernas behov och gör det möjligt för fler elever att läsa ämnen från båda läroplanerna. Det är helt avgörande för att fler ska få rätt stöd och rätt utmaningar.
Herr talman! Om vi menar allvar med likvärdig utbildning måste också anpassad skola få de förutsättningar den behöver. Det handlar om barnens framtid, och den får inte formas av låga ambitioner.
Mot denna bakgrund ställer jag min fråga till utbildningsministern: Hur tänker regeringen ta hänsyn till FUB:s krav för att förbättra undervisningen för elever i anpassad skola och för att de ska ha en framtid även när de kommer ut från skolsystemet?
Anf. 35 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Herr talman! Jag tackar ledamoten Wiking för hans engagemang för barns utbildning och framtid.
Skolan är som sagt en prioritering för regeringen, och under mandatperioden har regeringen gjort ytterligare insatser för att öka läraryrkets attraktivitet och reformera skolväsendet. Dessa två saker går hand i hand. Det handlar inte minst om att få fler att välja läraryrket, stanna i läraryrket eller komma tillbaka till läraryrket.
Insatserna omfattar bland annat en utredning för att minska administrationen och reglera förskollärares och lärares undervisningstid, en utredning om förbättrad elevhälsa, en utredning om att stärka tryggheten och studieron i skolan, en utredning om en ny läroplan med fokus på undervisning och lärande och en utredning om lärarutbildningen. Alla dessa utredningars förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet, och jag återkommer gladeligen och debatterar propositionerna när de läggs på riksdagens bord. Jag ser fram emot en stor enighet när det gäller att göra reformer som är viktiga för att öka läraryrkets status och förbättra lärarnas arbetsmiljö och trygghet, vilket också skulle innebära en avsevärd förbättring av alla elevers studiemiljö och möjligheter i skolan.
Regeringens insatser handlar om att få fler att bli speciallärare, att huvudmännen ska göra det möjligt för fler att fortbilda sig och att fler ska våga och vilja stanna kvar i det yrke som är Sveriges viktigaste: att ge nästa generation möjligheten att få drömma.
Jag ser fram emot att förslagen kommer på riksdagens bord och att vi hittar en bred enighet så att vi kan göra svensk skola till en skola i världsklass.
Anf. 36 Mats Wiking (S)
Herr talman! Tack, ministern, för debatten och diskussionen!
Det är positivt att vi tar upp gruppen elever i anpassad skola och sätter det på dagordningen, men jag kan konstatera att behörigheten är alldeles för låg. Ambitionen från regeringen är positiv på så vis att man vill göra något åt problemet, men det går för sakta. Vi har en stor grupp elever som riskerar att slås ut ur systemet på grund av att regeringen inte tar de tag som borde tas och ser till att få fart på lärarutbildningen så att personal kan utbildas och det kan fungera ordentligt i skolan.
Vi kan konstatera att behörigheten hos personal i anpassad skola tyvärr är undermålig. Som jag sa är det 15 procent av personalen som är utbildad och har rätt kompetens för att undervisa elever i anpassad skola. Det är för dåligt.
Vi kan också konstatera att en stor del av undervisningen sköts av outbildade lärarassistenter, som gör ett bra jobb men som inte har adekvat utbildning för att kunna prestera på den nivå som krävs. Utifrån följderna av bristerna i hela systemet för undervisningen kan vi även konstatera att ungefär 30 procent av eleverna inte går vidare från anpassad utbildning till studier eller arbete utan hamnar på en låg försörjningsgrad och kommer inte ut i förvärvsarbete.
Vi kan också konstatera att regeringen inte är beredd att fullt ut ge elever i anpassad skola rätt förutsättningar att nå så långt de kan. Mina sista frågor till ministern är: Är ministern verkligen nöjd med de förutsättningar som ges elever i anpassad skola? Kan man inte vara lite självkritisk?
Anf. 37 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Herr talman! Jag tycker att ambitionen har varit väldigt tydlig från mig här i dag: De bäst utbildade lärarna ska undervisa de mest behövande eleverna.
Jag tycker också att jag varit väldigt tydlig med att det krävs mycket självinsikt för att göra de största reformerna för svensk skola på över 30 år. Det genomför vi i dag i Sverige. Jag skulle vilja se samma självinsikt från Socialdemokraterna, som styrde Utbildningsdepartementet i åtta år innan Liberalerna tog över.
Vår ambition är tydlig: Det finns inget viktigare yrke i Sverige än att vara lärare, och det behövs fler speciallärare. Under den här mandatperioden har regeringen genomfört insatser både för att göra läraryrket mer attraktivt och därmed locka in fler i läraryrket – Sveriges viktigaste yrke – och för att öka antalet speciallärare i vårt skolväsen genom att fler fortbildar sig.
Det kommer fortsatt att vara vår ambition att se till att vi har lärare som varje dag sätter eleverna först och som varje dag ger alla elever de möjligheter de behöver för att klara sitt liv. Skolan är regeringens yttersta prioritering.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.