ekonomisk trygghet under graviditeten
Interpellation 2004/05:197 av Lindström, Torsten (kd)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-11-23
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2004-11-23
- Svar fördröjt anmält
- 2004-12-03
- Sista svarsdatum
- 2004-12-07
- Besvarad
- 2004-12-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 23 november
Interpellation 2004/05:197
av Torsten Lindström (kd) till socialminister Berit Andnor om ekonomisk trygghet under graviditetenI slutet av graviditeten blir det svårt för många kvinnor att fortsätta sitt arbete. I stället för att få känna glädje inför den stora händelsen upplever alltför många gravida kvinnor en stark frustration inför det krångliga och orättvisa regelsystem som i dag finns. I dag har endast den som har alltför fysiskt krävande arbetsuppgifter och inte kan omplaceras eller blir avstängd från sitt arbete rätt till så kallad havandeskapspenning fram till tionde dagen före förlossning. Många kvinnor är därför hänvisade till att antingen ta ut föräldrapenning innan barnet är fött eller att gå till läkare och försöka bli sjukskriven trots att graviditet inte är en sjukdom.
Enligt en studie genomförd av Riksförsäkringsverket hade tre av fyra kvinnor uppburit sjukpenning, föräldrapenning eller havandeskapspenning i slutet av sin graviditet. Av dessa kvinnor var ca 40 % någon gång sjukskriven, 22 % hade havandeskapspenning och ca 38 % använde föräldrapenning före barnets födelse. Behovet av samhällsstöd under slutet av graviditeten är således stort samtidigt som systemen på många sätt är bristfälliga och tillämpas olika över landet.
Genom att införa en så kallad generell graviditetspeng och medföljande rätt till tjänstledighet i slutet av graviditeten kan delar av dagens system med havandeskapspenning, förtida uttag av föräldrapenning och i många fall sjukskrivning avskaffas. Samtidigt blir det nya systemet enklare och bättre.
Ett enhetligt system skulle vara positivt på flera sätt. Det skulle skapa trygghet för gravida kvinnor, administrationen inom försäkringskassorna skulle minska, legitimiteten i sjukförsäkringssystemet skulle stärkas och läkare och barnmorskor skulle få koncentrera sig på att stödja gravida kvinnor i stället för att ägna tid åt att bedöma om den gravidas besvär är tillräckligt stora för att berättiga till sjukskrivning.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att garantera gravida kvinnor rätten till ett enhetligt och tryggt system tiden före graviditeten?
Avser statsrådet att införa en generell så kallad graviditetspeng för havande kvinnor att använda i slutet av graviditeten?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2004/05:197
Webb-tv: ekonomisk trygghet under graviditeten
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2004/05:50 Tisdagen den 14 decemberProtokoll 2004/05:50 19 § Svar på interpellation 2004/05:197 om ekonomisk trygghet under graviditeten
Protokoll från debatten
Anf. 141 Berit Andnor (S)
Herr talman! Torsten Lindström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att garantera gravida kvinnor rätten till ett enhetligt och tryggt system under tiden före graviditeten samt om jag avser att införa en generell så kallad graviditetspeng för havande kvinnor att använda i slutet av graviditeten.
Inom socialförsäkringen finns det olika alternativ till ledighet i slutet av en graviditet beroende av kvinnans situation. För kvinnor som inte kan förvärvsarbeta i slutet av graviditeten på grund av ett fysiskt ansträngande arbete kan havandeskapspenning beviljas om havandeskapet har satt ned hennes förmåga att utföra uppgifterna i sitt arbete med minst en fjärdedel.
Vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan med minst en fjärdedel kan sjukpenning betalas ut. Detta gäller även för gravida kvinnor.
För kvinnor som av andra skäl vill vara hemma från sitt förvärvsarbete i slutet av graviditeten kan föräldrapenning betalas ut under 60 dagar före beräknad förlossning.
Jag är medveten om att hanteringen av dessa tre olika förmåner samt gränsdragningen mellan dessa orsakar vissa problem. Detta visar inte minst den rapport som Riksförsäkringsverket har lämnat under år 2003.
I den utredning som ska göra en översyn av reglerna för föräldraförsäkringen har jag därför också givit utredaren i uppdrag att särskilt se över och belysa huruvida reglerna för havandeskapspenning är anpassade till dagens arbetsliv samt vid behov föreslå förändringar. Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 1 september 2005.
Anf. 142 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! Allra först vill jag tacka socialministern för svaret på min interpellation.
Tiden då man väntar på ett barns födelse är en av de viktigaste perioderna i livet. Det är en tid som ska vara präglad av glädje och förväntan inför det nya livet. Men det är också en period som ska vara trygg, en period då den gravida kvinnan och familjen ska kunna känns sig ekonomiskt trygga och slippa oro över krångliga regler i socialförsäkringssystemen.
Socialförsäkringen är ju knappast vad en gravid kvinna ska behöva tänka på. Ändå berättar många gravida att de under den sista tiden före förlossningen oroas över ekonomin - en bild som också bekräftas i olika undersökningar.
I slutet av graviditeten blir det av naturliga skäl svårt för många kvinnor att fortsätta sitt arbete. I en studie från Riksförsäkringsverket hade tre av fyra kvinnor uppburit sjukpenning, föräldrapenning eller havandeskapspenning i slutet av sin graviditet. 40 % var någon gång sjukskrivna. 22 % hade havandeskapspenning. 38 % använde föräldrapenning före barnets födelse.
Behovet av samhällsstöd i slutet av graviditeten är alltså stort samtidigt som systemen på flera sätt är bristfälliga och tillämpas olika över landet. Det är förstås en situation som inte är tillfredsställande. Det är viktigt att systemet fungerar på ett tydligt och klart sätt så att de som berörs väl känner till systemet och så att systemet är rimligt.
Alltför många gravida kvinnor känner en stark frustration inför det krångliga och orättvisa systemet. I dag har endast den som har fysiskt krävande arbetsuppgifter och inte kan omplaceras eller den som blir avstängd från sitt arbete rätt till så kallad havandeskapspenning fram till tionde dagen före förlossning. Många kvinnor är därför hänvisade antingen till att ta ut föräldrapenning innan barnet är fött eller också till att gå till läkare och försöka bli sjukskrivna trots att graviditet inte är en sjukdom.
I sitt svar säger ministern att sjukpenning kan betalas ut till gravida. Menar verkligen socialministern att graviditet är en sjukdom? Det tycker inte jag. Graviditet är någonting naturligt och positivt. Då ska inte den gravida kvinnan vara utlämnad till en läkares bedömning och till försäkringskassans godtycklighet för att få sin ekonomi tryggad.
I sitt svar uttrycker socialministern också en förståelse för att dagens system kan orsaka problem. Det är bra att hon inser det - fattas bara! Men det hjälper inte att inse om det inte också handlas.
Vi kristdemokrater förespråkar och har i vår budgetmotion finansierat en ny generell graviditetspeng med medföljande rätt till tjänstledighet i slutet av graviditeten. Det nya system som vi önskar blir både enklare och bättre än dagens sammelsurium av olika regelverk.
Ett enhetligt system skulle vara positivt på flera sätt. Det skulle skapa trygghet för gravida kvinnor. Administrationen inom försäkringskassorna skulle minska. Legitimiteten i sjukförsäkringssystemet skulle stärkas, och läkare och barnmorskor skulle få koncentrera sig på att stödja gravida kvinnor i stället för att ägna tid åt att bedöma om den gravidas besvär är tillräckligt stora för att berättiga till sjukskrivning.
Min fråga till socialministern är: Kan vi räkna med regeringens stöd för vårt förslag?
Anf. 143 Berit Andnor (S)
Herr talman! Låt mig säga till Torsten Lindström följande. Redan i våras beslutade regeringen om utredningsdirektiven till utredningen om föräldraförsäkringen. I det finns ett avsnitt som just handlar om de frågor som Torsten Lindström nu lyfter upp. Det handlar om att se över reglerna för havandeskapspenningen och se om de är anpassade till dagens arbetsliv och också, om det finns behov, föreslå förändringar.
Till skillnad från Kristdemokraterna och Torsten Lindström tycker jag att det är ganska bra att veta vad man gör innan man föreslår reformer på lösa boliner. Det är också anledningen till att jag tycker att det är väldigt viktigt att Föräldraförsäkringsutredningen får arbeta med denna fråga och se över hur reglerna har tillämpats och om det behövs ändringar. Det är mycket möjligt att det finns ett sådant behov. Då är det rimligt att man tittar över situationen.
Det som oroar mig är att man har tillämpat sjukförsäkringen och havandeskapspenningen på olika sätt ute i försäkringskassorna. Det är också en av förklaringarna till att vi har föreslagit en sammanhållen statlig myndighet för försäkringskassan, något som Kristdemokraterna har motsatt sig.
Utredningsarbete pågår således. Jag förväntar mig att denna fråga kommer att prövas ordentligt och analyseras noga. Därefter kommer regeringen att ta ställning.
Om graviditet kan bedömas som sjukdom, frågar Torsten Lindström. Självklart är det inte så. Men även gravida kvinnor kan bli sjuka.
Anf. 144 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! Socialministern medger att det är olika och varierande tillämpning av dagens socialförsäkringssystem. Det är ett intressant medgivande. Det innebär att gravida kvinnor inte kan lita på att få en schyst behandling och en ordentlig bedömning. Ministern säger att graviditet inte är en sjukdom, men man kan bli sjuk. Men väldigt många gravida kvinnor är hänvisade till sjukförsäkringen. Är det verkligen rimligt? Eller är det rimligt att över huvud taget ha den här typen av osäkerhet som ministern i dag erkänner finns i socialförsäkringssystemet?
Det är viktigt att tänka igenom vad man föreslår, säger socialministern. Självklart, det vore härligt om regeringen gjorde det flera gånger.
Vi kristdemokrater har lagt fram ett förslag om en graviditetspeng, en möjlighet för alla gravida kvinnor att 30 dagar före beräknad nedkomst ha sin ekonomi tryggad och en rätt att vara tjänstledig från sitt ordinarie arbete oavsett vilket arbete det må vara. Det gör vi efter det att Riksförsäkringsverket har räknat på det här. Socialministern vill ju lägga ned Riksförsäkringsverket, men hon kan väl inte mena att Riksförsäkringsverket har gjort en sådan beräkning på lösa grunder. I så fall är det uppseendeväckande att ett statsråd har så lite förtroende för en av sina egna myndigheter.
Skillnaden, herr talman, är tydlig mellan den socialdemokratiska regeringen, socialministern och oss kristdemokrater. Medan ministern talar om utredning, medan ministern väntar, medan ministern funderar hänvisas de gravida kvinnorna till detta sammelsurium av regelverk. Men vi kristdemokrater lägger fram ett finansierat och budgeterat förslag i vår budgetmotion som ger alla gravida kvinnor en möjlighet och en rättighet. Vi är visserligen vana vid att fösa vänsterkartellen framför oss, men i den här frågan skulle det vara tacknämligt om socialministern ville agera något tidigare.
Graviditeten är ingen sjukdom, säger socialministern. Då är frågan om ministern i stället anser att det är rimligt att blivande småbarnsmammor, de som inte har turen att träffa rätt läkare och bli sjukskrivna, ska vara tvungna att ta ut på föräldraförsäkringen i förtid. Föräldrapenningen är ju till för att se till att föräldrar och barn får tid tillsammans, och tid är en bristvara i dagens samhälle. Småbarnsföräldrar är som bekant de i samhället som stressar mest, och småbarnsmammorna uppger att det är de som känner den största stressen. Då ska väl inte samhället späda på denna stress i förtid genom ett otillräckligt skyddsnät. Då kan väl inte Berit Andnor på fullt allvar mena att det är rimligt att man ska minska tiden i familjen ytterligare genom att man måste nalla på föräldraförsäkringen i förtid. Tvärtom menar vi kristdemokrater att det är viktigt att uppmuntra och se positivt på familjebildning, graviditet och barnafödande. Barn ska vara välkomna. Också ur den aspekten ska kvinnor, barn och familjer ha rätt att känna sig trygga.
Herr talman! Skillnaden mellan oss kristdemokrater och socialministern är väldigt tydlig. Min följdfråga, som jag ändå vill ställa till socialministern, är: Menar ministern på fullt allvar att det inte är möjligt att agera något tidigare och göra någonting för de gravida kvinnorna? Ska de verkligen behöva vänta ända tills socialministern tänkt färdigt?
Anf. 145 Berit Andnor (S)
Herr talman! Låt mig bara konstatera att Torsten Lindström på vanligt maner gör kraftfulla slag i luften. I våras tillsatte regeringen en utredning som ska titta över precis den problemställning som Torsten Lindström nu argumenterar ifrån. Men till skillnad från Torsten Lindström vill den socialdemokratiska regeringen och jag veta vad vi gör innan vi gör något. Det är en väldigt god regel. Jag tycker att Torsten Lindström skulle försöka ägna sig åt det också.
Anf. 146 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! Skillnaden är tydlig mellan socialministern och Kristdemokraterna. Medan vi lägger fram ett förslag om en graviditetspeng, en möjlighet för alla gravida kvinnor, sitter socialministern och rullar tummarna. Det är inte mycket till hopp, inte mycket till löfte gentemot de gravida kvinnor som i dag känner denna stora oro över ekonomin under en av de viktigaste perioderna i livet.
Förvisso är det tacknämligt att konstatera att när det verkligen kommer till kritan kan vi möjligen ana en viss samstämmighet i problembeskrivningen. Men medan Kristdemokraterna i oppositionen "regerar" och lägger fram förslagen, sitter den socialdemokratiska regeringen och väntar och rullar tummarna och eventuellt så småningom kanske kommer med något förslag. Jag hoppas verkligen att det kommer ett förslag i den här riktningen när socialministern tänkt färdigt.
Samtidigt vill jag utifrån den här diskussionen uttrycka min förhoppning om att socialministern så småningom ska ha tänkt färdigt och kommer med förslag i den riktning som vi kristdemokrater förespråkar. Ett tips möjligen inför den förestående julledigheten, som jag hoppas blir behaglig för socialministern, är att ta sig en närmare funderare på hur socialförsäkringssystemen kan bli rimliga och lätt genomskådliga för alla människor i vårt land - detta trots att socialministern i dag sagt att hon inte ska följa riksdagens beslut, vilket förtjänar en egen debatt.
Låt ändå någon timme under julledigheten gå till att fundera på: Hur ska vi skapa ett genomskinligt, rättssäkert, tryggt och tydligt socialförsäkringssystem? Vi kristdemokrater bidrar gärna med ett och annat förslag medan den socialdemokratiska idétorkan blir alltmer påfallande.
Anf. 147 Berit Andnor (S)
Herr talman! Låt mig bara göra det konstaterandet att den kristdemokratiska politiken både när det gäller socialförsäkringar och när det gäller familjepolitiken inte är ett föredöme för den socialdemokratiska regeringen. Vi skiljer oss i grunden. Vi har helt olika värderingar och formar politiken från helt olika grundförutsättningar. Så är fakta, Torsten Lindström. Det är bara att konstatera.
Jag önskar Torsten Lindström en god jul och ett gott nytt år.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.