Effektiva och ändamålsenliga regler
Interpellation 2009/10:249 av Engström, Marie (v)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2010-02-15
- Anmäld
- 2010-02-16
- Svar fördröjt anmält
- 2010-03-02
- Sista svarsdatum
- 2010-03-08
- Besvarad
- 2010-04-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 15 februari
Interpellation
2009/10:249 Effektiva och ändamålsenliga regler
av Marie Engström (v)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Regeringen har satt upp mål om att minska företagens regelbörda kraftigt under innevarande mandatperiod. Målsättningen måste vara att få ett regelverk som är både effektivt och ändamålsenligt samtidigt som reglerna måste vara ett stöd för företagen och företagaren och inte betraktas som ett hinder. Tyvärr är upplevelsen många gånger den motsatta. Det kan bland annat ha sin förklaring i att trots att förenklingar genomförs införs nya regler som upplevs som både komplicerade och kostsamma. Det kan också vara intressant att notera att det finns olika acceptans för olika regler. Där företagen upplever nytta med systemet är irritationen inte lika påtaglig.
Det finns ett starkt missnöje över att den enskilde företagaren fortfarande får använda alltför mycket tid, som bättre hade behövts för att utveckla företaget, till annat.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga näringsministern:
Vilka åtgärder är näringsministern beredd att vidta för att uppnå målet att minska regelbördan med 25 procent?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:249
Webb-tv: Effektiva och ändamålsenliga regler
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2009/10:109 Fredagen den 23 aprilProtokoll 2009/10:109 4 § Svar på interpellation 2009/10:249 om effektiva och ändamålsenliga regler
Protokoll från debatten
Anf. 1 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Marie Engström har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att uppnå målet att minska regelbördan med 25 procent.
Regeringen vill åstadkomma en märkbar positiv förändring i företagens vardag. Ett led i det arbetet är att minska de administrativa kostnaderna för företagen. Men förenklingsarbetets grundläggande syfte är att se till så att regler, processer och förfaranden är bättre anpassade till företagens villkor och verklighet. Företagaren ska känna, att det blir enklare att driva företag i Sverige. Och i förlängningen ska företagen uppleva att de regelverk de möter faktiskt är kostnadseffektiva och ändamålsenliga.
Samtidigt gäller det att behålla ett regelverk som såväl är konkurrensneutralt och beaktar exempelvis patientskydd som hanterar folkhälso- och miljöskyddsaspekter. Som Marie Engström vet är detta en inte helt lätt balansgång. Men till skillnad från den föregående regeringen har vi tagit oss an den här utmaningen, och regelförenkling är i dag en självklar del i arbetet med att ta fram nya och ändra gamla regler. Vi har skapat en organisation och ett arbetssätt som vi nu ser börjar ge goda resultat. Vi har genomfört reformer som
en frivillig revision som besparar företagen 2,5 miljarder kronor
förenklat tillämpningen av livsmedelsreglerna som besparar företagen 3 miljarder
sänkt skatterna på företagande med nästan 50 miljarder
förenklat redovisningsreglerna
gjort det enklare att starta aktiebolag, och vi utreder ett förslag som kommer att minska uppgiftslämnandet för företagen.
Jag skulle kunna hålla på ganska länge och räkna upp åtgärder här i talarstolen. Det tar tid att redovisa de över 1 000 åtgärder som vidtagits.
Den 27 maj överlämnar regeringen en skrivelse till riksdagen där vi redogör för vad vi åstadkommit under den här mandatperioden på regelförenklingsområdet. Då kommer vi också att tala om vad vi tänker göra under nästa mandatperiod. Vi har åstadkommit väldigt mycket fram till i dag, men det finns mycket kvar att göra.
Vad oppositionen tänker göra på det här området har vi däremot hört väldigt lite om. Av det lilla vi har hört tycks vi ligga steget före - antingen genomför vi det redan eller också är det redan genomfört.
Anf. 2 Marie Engström (V)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret på min interpellation! Jag vet att detta inte är första gången den här frågan debatteras i kammaren, och jag har en känsla av att det inte är den sista heller.
Det finns ett par målsättningar i svaret som jag instämmer i. Dels är det målsättningen att minska regelbördan. Jag tror att det är väldigt bra att man har ställt upp tydliga mål. Dels är det att man menar att företagen ska uppleva att det regelverk som finns är ändamålsenligt och att det är någon mening med att ha regler. Jag tror att detta är kärnan i den här diskussionen.
Det finns en undersökning som organisationen Företagarna har gjort som är ganska intressant att titta på. Där jämför man tidsåtgången för olika typer av regler med irritationen över dem. Lägger man dem bredvid varandra kan man inte alltid finna någon överensstämmelse mellan det som tar lång tid och det som irriterar mest. Det tror jag är något som är viktigt att ha med sig i det här arbetet.
Redovisningsarbete, bokslut och så vidare tar lång tid men skapar ändå inte den typ av irritation som andra regler kanske gör. Där kanske man inte lägger ned så mycket tid, men man tycker inte att man får något igen av det arbete man lägger ned. Jag skulle vilja fråga näringsministern: Är detta något som man funderar över på departementet och tar man till sig den typen av signaler från framför allt mindre företagare? Det tycker jag verkar oerhört viktigt, alltså att det ska vara vits med reglerna. Det får ju inte bli bara en statisk diskussion där man säger att man ska kapa ett visst antal procent för att uppnå ett mål, utan det ska också vara - precis som det ju står i svaret - ett visst ändamål med reglerna.
Jag tänker på Regelbarometern där Näringslivets Regelnämnd redovisar att över 80 procent känner till att regeringen jobbar med de här frågorna, och 80-90 procent tycker också att det är väldigt viktigt. Men samtidigt framgår det att över 75 procent inte märker någon skillnad. Detta är genomgående i svaren och i de slutsatser som man drar i Näringslivets Regelnämnd, och det är väl också viktigt att ta till sig.
I detta första replikskifte skulle jag åtminstone vilja ha en kommentar från Maud Olofsson om hur man ser på detta på Näringsdepartementet och om hur man hanterar dessa frågor.
Anf. 3 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Inte heller jag kan låta bli att frestas att gå upp i denna debatt, naturligtvis.
Vi har ju sett en del förändringar. I några år har vi stått här och sagt att regelbördan inte minskar utan tvärtom ökar. Nu har den minskat. Men problemet är att på områden som berör så gott som alla företag - associationsrättsliga områden, det skatterättsliga området, och det arbetsrättsliga området, där man hade kunnat lägga in förenklade regler - har det inte kommit förenklade regler. Tvärtom har regelbördan ökat på de allra flesta av dessa områden. Det är områden som gäller alla företag oavsett vilken bransch de arbetar inom.
Intressant var också vad som gjordes under ordförandeskapet i EU. Jordbruksministern tog upp denna fråga på jordbruksrådet, och naturligtvis tog näringsministern upp den på konkurrenskraftsrådet. Men det gjordes inte på Ekofinrådet. Det gjordes inte på rätts- och inrikesrådet, som har stor makt över till exempel just den associationsrättsliga lagstiftningen. Detta väcker lite tankar. När kommer man att bredda detta så att det gäller alla företag och inte bara några?
Nu säger man att det kommer regler om frivillig revision. Men det återstår att se hur många företag det kommer att handla om och hur mycket mindre regelkrångel detta innebär för dem.
Sedan tycker jag inte att näringsministern ska lägga ut dimridåer. Jag är säker på att de allra flesta företagare uppskattar att de har fått sänkta skatter. Men problemet är att de allra flesta företagare upplever att de har fått ännu mer krångel med att redovisa dessa förvisso lägre skatter. Krånglet finns på en lång rad områden, varav många som vi har grälat om under de här fyra åren, till exempel det nya arbetsgivarintyget för att få arbetslöshetsförsäkring. Det är fyra sidor nu. Det var en sida tidigare. Jag skulle kunna stå och rabbla upp en massa sådana saker.
Det andra jag vill påpeka, herr talman, gäller Regelrådet. Jag tycker att det är uppfriskande att läsa deras rapporter. När vi läser deras rapporter kan vi konstatera en sak när det gäller de stora, avgörande och riktigt genomgripande förslag som den här regeringen har kommit med under den tid som Regelrådet har funnits - jag ska inte säga att det har varit så under hela mandatperioden. Men under den tid då Regelrådet har funnits och granskat de olika utredningsförslagen kan man säga att de i väldigt många fall fått smäll på fingrarna.
Jag kanske ska koncentrera mig på att ställa någon fråga till näringsministern i det sammanhanget. När det gäller den kritik som Regelrådet har påpekat för regeringen undrar jag: På vilket sätt har regeringen arbetat in detta? Det är en fråga. Den andra som man möjligen skulle kunna ställa som har med det här att göra är: På vilket sätt arbetar regeringen med att man ska få mer konsekvensbeskrivningar i alla de förslag som kommer från statsmakten? Det är faktiskt inte bara i propositioner som det här ska finnas. Det ska finnas i alla förslag som kommer från regeringen. De frågorna tycker jag att det skulle vara intressant att diskutera.
Anf. 4 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Vi har diskuterat regelförenklingar här under en ganska lång tid. Det första jag ska säga är väl det som jag brukar säga, nämligen att det här tar lång tid. Det är viktigt att man ser att det är ett systematiskt arbetssätt som är det framgångsrika. Det visar sig också nu att vi för första gången i historien faktiskt minskar regelbördan, även om det är med försiktiga 4 procent.
Men jag tror verkligen att det handlar om det här med mätningar. Det är ett sätt. Och vi mäter nu på dubbelt så många områden som den förra regeringen gjorde.
Det andra handlar om konsekvensutredningar och att vi får in det i hela systemet, i utredningsväsendet, i myndigheterna och på departementen, att alla förstår att de måste göra konsekvensutredningar. Det är också det som Regelrådet har pekat på. Det är ett förbättringsområde som alla måste jobba med.
Sedan har vi en handlingsplan som tvingar oss själva att hela tiden gå igenom det här och redovisa: Vad är det som har hänt, och vad är det vi tänker göra? Det är också ett systematiskt arbetssätt som regeringen jobbar med.
Regelrådet har sin speciella funktion, tycker jag, att vara utomstående och granska det vi faktiskt gör. Jag måste säga att jag tycker att det har varit enormt nyttigt, också för mig som näringsminister, att höra Regelrådets synpunkter. Även om jag är väldigt engagerad i företagarfrågor och annat är det alltid så att det kommer människor utifrån som tittar på det med andra ögon. Jag tycker verkligen att Regelrådet har spelat en viktig roll.
Det handlar också om det här med myndigheterna. Vi måste få detta att genomsyra alla våra myndigheter, så att de får det tänkandet. Där är vi inte än. En nackdel är att många i det här systemet inte har en företagarerfarenhet. De har lite svårt att sätta sig in i vad det innebär i praktiken om man genomför olika regler. Men jag tycker att vi är på rätt väg. Och det finns en mycket större medvetenhet och kunskap i dag, också hos våra myndigheter och departement och andra.
Jag håller med Marie Engström om att regler måste uppfattas som relevanta. Det är minst lika viktigt som att det är lite. Om man förstår varför det finns en regel är det lättare att förhålla sig till den. Därför har vi en diskussion både om regelmängden och om reglerna är relevanta och hur vi kan göra dem bättre.
Här har vi sådana saker som lättillgänglighet. Hur är myndigheterna tillgängliga? Det är också ett sätt. Det är kanske inte en regelförenkling, men det sparar tid åt företagen. Därför går vi igenom också den sortens åtgärder.
När företagen säger att de inte märker någon skillnad tror jag att det är så här:
När man tar bort en regel är det en liten förändring. Just när det händer tänker de: Jaha, då slipper jag det. Sedan har de glömt bort att det faktiskt blev en förbättring. Nästa gång det kommer en förändring tänker de: Det här är ju bra.
Sedan är det många regler i till exempel livsmedelssektorn. Det handlar om 3 miljarder kronor. Men det märker inte andra branscher och andra sektorer. Regelförenklingar som rör till exempel livsmedelssektorn rör just den sektorn men inte de andra företagen.
Sedan gällde det vårt ordförandeskap i EU. Om Börje Vestlund hade läst våra slutsatser hade han kunnat se att vi tog en viktig slutsats i konkurrenskraftsrådet, nämligen att alla råd måste vara inblandade i regelförenklingsarbetet. Jag har tagit upp det på andra råd, inte bara på konkurrenskraftsrådet, nämligen på energirådet och på regionala rådet. Vi måste också fundera över regelförenklingar. Det finns nu i slutsatserna att kommissionen är ansvarig för detta. Alla råd har ansvar för regelförenklingsarbetet. Och parlamentet, ministerrådet och kommissionen måste tillsammans se till att reglerna blir enklare.
Jag är jätteglad över den här diskussionen, men jag skulle vilja veta en sak. Ni ser nu de saker som vi har gjort. Vad är det för ytterligare regelförenklingar som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill göra? Jag har saknat konkreta förslag i den här debatten. Jag har försökt hitta det i dokument och annat. Men här finns en möjlighet att ge tips och råd kring ytterligare regelförenklingar som kan ske.
Anf. 5 Marie Engström (V)
Herr talman! Jag ska säga lite om det som Maud Olofsson tog upp sist. Det fanns ju också i svaret på min interpellation något slags fråga: Vad tänker oppositionen göra?
Jag skulle vilja svara med att säga att jag vet att vi har lagt fram en rad förslag. Vi skriver också motioner med anledning av de skrivelser som regeringen brukar lämna i den här frågan.
Sedan är det ändå så att ni som har regeringsmakten också har möjligheten att ta initiativ i de här frågorna. Jag tycker att det är en självklarhet på något sätt att initiativet ska ligga hos regeringen. Men vi ska självklart kunna komma med olika förslag.
Jag har faktiskt tagit upp en fråga om hur man ska se på regelsystemet. Det handlar om att också lyssna in vilka regler företagarna tycker är okej. Det är regler som de många gånger känner att de får någonting för. De kan tycka att det faktiskt är ett viktigt regelsystem.
Det är inte minst viktigt i det här sammanhanget att man tar upp de frågorna.
Jag skulle vilja kommentera lite grann det som gäller skatterna och skattesystemet. Att sänka skatter i sig behöver inte innebära att regelsystemet minskar eller blir mindre komplicerat. Det kan snarare vara tvärtom. Man kan sänka skatter och samtidigt få ett ganska komplicerat system.
Man kan titta på kolumnerna i skattetabellerna. I dag har vi till exempel sex kolumner för inkomstbeskattning. Tidigare fanns det inte alls så många kolumner. Det är en effekt av att vi beskattar olika inkomster på olika sätt.
En företagare som har folk anställda i olika åldrar ska betala olika nivåer på sociala avgifter beroende på vilken ålder den anställde har.
När det gäller avdraget för hushållsnära tjänster finns det numera något som heter fakturamodellen. Detta skulle i och för sig bidra till att skapa mer sysselsättning i den här branschen. Men å andra sidan är det en regel som har blivit mycket starkt kritiserad från företagarhåll, för den har inneburit en hel del extra krångel och så vidare.
Det finns en lång rad exempel.
Maud Olofsson säger i svaret att man har sänkt skatter. Javisst, det har ni verkligen gjort. Men det betyder inte med automatik att ni har förenklat regelsystemet inom skatteområdet. Just skatteområdet är ett sådant område som man pekar på. Här finns många regler. Här finns komplicerade regler. Här måste det också finnas möjlighet till förenklingar.
Har man då så som något slags riktmärke att man ska ha en så likformig beskattning som möjligt måste det också med automatik innebära ett antal förenklingar för företagen och över huvud taget alla skattskyldiga.
Men jag tänkte på några av Näringslivets Regelnämnds slutsatser. Man säger att den totala regelkostnaden har varit oförändrad under de år som man har mätt, som vi har haft en borgerlig regering. Man säger att man har fått indikationer på att nya kostsamma regler ska införas. Man tycker också att det finns vissa brister i uppföljningen av de förslag som kommer in och av de regelförenklingar som genomförs och de förändringar som regeringen genomför.
Anf. 6 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Visst är det en relevant fråga att ställa vad vi kommer att göra. Det är precis som Maud Olofsson säger. Det handlar om att gå igenom detta i varje myndighet. Men det handlar också om att man när man lägger om politiken, som är ambitionen hos varje ny majoritet som vill träda till, ser över hur regeltillämpningen blir.
Man må ha vilka goda eller icke goda skäl som helst - ur mitt perspektiv är det ganska korkade skäl - att förändra reglerna när det gäller arbetslöshetsförsäkringen. Då skapar man en blankett som är 300 procent mer omfattande och som för de allra flesta tar mycket längre tid att fylla i.
Det är bara en i den stora mängden av konstiga regler som man har tillfört och som har skapat merarbete för företagen. Jag tar bara det lilla exemplet. Det finns fler sådana exempel. Fakturamodellen nämnde Marie Engström. Det finns säkert fler om jag skulle leta, men jag har inte brytt mig om att leta i det här sammanhanget. Tvärtom har jag försökt hitta vad som är den minsta gemensamma nämnaren.
Jag skulle ändå vilja vidhålla det som gäller EU. Det är väl sant, men Sverige hade möjlighet under sex månader att sätta dagordningen. Ändå tog inte finansministern upp regelförenklingar. Ändå tog inte justitieministern upp regelförenklingar. Däremot gjorde jordbruksministern det.
Varför gjorde inte finansministern eller justitieministern det som har den riktigt stora regelbördan och de riktigt stora regelverken i EU? Vi brukar säga att vi inte kan göra så mycket åt den stora regelbördan, för EU-regelverket står emot. Men det svenska ordförandeskapet gjorde inte något åt detta på de områden som är de allra mest väsentliga.
Herr talman! Jag måste tyvärr gå till EU-nämnden, så jag kan inte lyssna på hela den här debatten. Jag ber om ursäkt för detta.
Anf. 7 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Så tråkigt för Börje Vestlund. Jag uppskattar verkligen de här debatterna. Jag tycker att det är bra att det finns ett gemensamt intresse av att förenkla regelverken.
Precis som Marie Engström säger är det klart att det är regeringen som har initiativkraften och makten att göra det. Men om ni är så engagerade som ni båda är i den här frågan är det bra om man kan se det avspeglas i era egna förslag. Det blir ingen trovärdig opposition om man inte ser att det finns förslag från de partierna.
När det gäller EU kan jag säga nu när finansministern träder in i kammaren att jag tror att Börje Vestlund förstår att finansministrarna hade en lite annan fråga att hantera under EU-ordförandeskapet, nämligen finanskrisen. Det finns förståelse för att den tog rätt mycket tid av finansministrarna.
Men Ekofin, konkurrenskraftsrådet, energiministerrådet och alla ska jobba med regelförenklingar. Det var den slutsats som togs under det svenska ordförandeskapet.
När det gäller att det kan bli komplicerade system när man sänker skatter och om vi tar RUT och ROT kan vi väl konstatera att det är en fantastisk reform som har gett 11 000 nya jobb bara inom den hushållsnära sektorn. Tack vare att vi har ett enkelt system för våra kunder får de företagen ökade inkomster.
Ja, det är lite krångligare för företagen, men de tycker att det är bra att de får många kunder. Det är en balansgång. Det har jag försökt att diskutera i kammaren tidigare.
Börje Vestlund säger att vi bör analysera det tidigare. Den omvända byggmomsen som var ett förslag från Socialdemokraterna i den förra regeringen är ett exempel på att man borde ha analyserat tidigare. Det står för en stor del av den ökning som var i början av vår period. Det är ett krångligt system. Det innebär att många företagare är bekymrade över det.
Om vi tittar på vad vi har gjort och som är viktigt ger kvartalsredovisningen av moms -327 miljoner kronor. Förenklade regler om systematiskt arbetsmiljöarbete ger -123 miljoner kronor. Jämställdhetsplaner och lönekartläggningar ska upprättas vart tredje år i stället för varje år. Det ger -387 miljoner kronor.
Vi har gjort förenklingar i reglerna för tidsbegränsad anställning. Vi har tagit bort skyldigheten att anmäla lediga platser till Arbetsförmedlingen. Elektroniska företagsinteckningsbrev sparar 270 miljoner kronor.
Det är många sådana olika saker som har genomförts. Men som det också sägs i debatten finns det mycket mer att göra. Jag tror verkligen att det är det systematiska arbetssättet som i slutändan kommer att ge resultat.
Jag undrar återigen när det gäller oppositionen när man nu säger att man är så engagerad - jag tror verkligen det - vad det då är för förslag. När vi gör regelförenklingarna som gäller arbetsmiljöarbetet och lönekartläggningarna säger Vänsterpartiet: Nej, det får ni inte röra. Det är något annat.
Man kan inte hela tiden sitta och säga att det är något annat och ändå inte komma med några egna förslag. Det är inte ROT. Det är inte RUT, för det ska ni avskaffa. Det är inte de här delarna, för det vill ni inte röra.
Då måste det vara något mycket dramatiskt annat som ni vill göra men som inte är känt för allmänheten. Jag tror att allmänheten verkligen vill veta vad det är som oppositionen tänker göra gemensamt.
Tar vi hela miljöområdet är det enda som jag ser framför mig med Miljöpartiet i er konstellation ännu mer krångel, ännu mer regler. Det senaste i går som handlade om avgifter för långa transporter är bara ett i raden av regelkrångel som kommer att drabba företagen framöver.
Det är upp till bevis. Det handlar för er om att förklara hur ni vill förenkla. Jag lyckas. Men hur ska ni klara detta?
Anf. 8 Marie Engström (V)
Herr talman! Jag tycker att näringsministern är ganska tuff. Det är tufft att säga: Jag lyckas.
Om jag ska prata för oppositionen tror jag att vi har en ganska ödmjuk inställning i de här frågorna. Vi vet att det är svårt. Det är stora frågor. Det är komplexa frågor.
Jag har flera gånger sagt att det behövs ett regelsystem, kanske inte minst av demokratiska skäl. Alla ska ha möjlighet till exempel när man deklarerar att visa alla underlag för att bli rättvist bedömd. Det är det som det handlar om många gånger.
Jag har själv tagit upp frågan om schablonbeskattning som ett förenklingssystem. Det kan handla om schablonbeskattning i kontantbranscher där det kan vara lämpligt. Då får man många frågor om det verkligen är rättvist och om man verkligen ska kunna jobba med en schablon.
Det får man vara lite ödmjuk inför. Men det är ändå ett konkret förslag som man skulle kunna gå vidare med. Det är svaret på frågan.
Maud Olofsson säger att ni verkligen har gjort något från regeringens sida. Men kärnan i det här är upplevelsen hos dem som omfattas av det. Det är upplevelsen att det inte har hänt något. Några säger till och med att det har blivit ännu värre.
Det är väl det som man får ta till sig och som Maud Olofsson måste ta till sig. Och det blir naturligtvis en jättestor utmaning för en rödgrön regering vid en valseger till hösten. Det är väl så man får tänka.
Jag tror inte att jag kommer att ta så stora ord i min mun som Maud Olofsson gör. Jag har kanske lite mer respekt för att det här är en stor och komplicerad fråga. Men vi har en lång rad förslag.
Anf. 9 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag kan inte säga annat än att det är ett tufft arbete att åstadkomma detta. Det är givetvis så. Där har Marie Engström alldeles rätt.
Men jag är ändå den första ministern som har lyckats minska regelbördan. Jag är den första ministern som har lyckats med det. Alla andra före mig har försökt, från Mona Sahlin och framåt.
Jag säger inte heller att det går fort och att det är någon enkel sak, någon quick fix. Regelverk har ju kommit till av något skäl.
Den stora skillnaden mellan vad som har gjorts tidigare och nu är det systematiska arbetet, där man går igenom det. Det kommer att ta tid. Det kommer det att göra, för hälften av våra regler kommer från EU-sidan.
Vi måste få ordning både på den nationella nivån och på EU-nivån för att åstadkomma detta. Alla departement måste vara inblandade. Alla myndigheter måste vara inblandade. Vi måste alla ta ett gemensamt ansvar. Vi måste också se att den nationella nivån och den lokala och regionala nivån spelar roll. Företagen möter oftast den lokala nivån.
Vad jag försöker säga är att jag inte ser några förslag från oppositionen som gör att ni skulle lyckas. Ni har inga sådana förslag. Ni är ju emot många av de stora puckar vi genomför. Jag har full respekt för att Marie Engström är engagerad i frågan, men man kan inte ha detta engagemang om man själv inte kommer med konkreta förslag.
Vi har genomfört 1 000 olika förenklingar, och det är många på väg framöver. Får vi fortsätta i den här takten med det här systematiska arbetssättet kommer det att bli ännu mycket bättre.
Sedan är det det här med vad man upplever i företagens vardag. Ja, det kommer att ta tid innan alla de regler som är utspridda på olika branscher ger en förändring i företagens vardag, för var och en. Men om man tittar på helheten, till exempel beträffande revisionsplikten, så handlar det om 2 ½ miljard. Det är klart att väldigt många företagare ser att det är en stor förbättring.
Jag är glad över att det är många som är engagerade i regelförenklingsarbetet, och jag ser fram emot en presentation av oppositionens regelförenklingslista. Den ska bli spännande att läsa, tycker jag.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.