Dubbdäcksskatt
Interpellation 2014/15:622 av Maria Plass (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-05-21
- Överlämnad
- 2015-05-21
- Anmäld
- 2015-05-22
- Svarsdatum
- 2015-06-05
- Sista svarsdatum
- 2015-06-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
I miljödebatten utmålas ofta dubbdäck som den största PM10-boven. Det stämmer inte. Både vedeldning och industrier står för ungefär lika stor andel. Av de 40 miljoner ton PM10-partiklar som släpptes ut i Sverige 2012 kom drygt en femtedel från vägslitage. En del av partiklarna beror på dubbdäck – men långt ifrån allt. Vanlig vedeldning släpper exempelvis årligen ut lika många PM10-partiklar.
Den tidigare alliansregeringen tillsatte en utredning för att få fram förslag på hur höga partikelhalter i tätort ska kunna reduceras för att främja hälsan hos människor. En av delarna i utredningen behandlade dubbdäck och om dessa ska beskattas för att på så vis minska användningen av däcktypen som är överlägsen vid vinterväglag.
Den 31 mars i år lämnades utredningen in till regeringen, och slutsatsen som utredaren Petter Classon kommit fram till är att beskattning av dubbdäck inte är nödvändig så som situationen ser ut i dag. Partikelhalterna i tätorterna har av olika anledningar sjunkit, inte minst i Stockholm som förra året klarade sig under alla uppsatta gränsvärden. Utredaren ger dock ändå ett förslag på hur en dubbdäcksskatt skulle kunna se ut om regeringen vill införa den. Han föreslår 2 000 kronor för bilägaren i extra skatt för att få använda dubbdäck under hela säsongen från den 1 oktober till och med den 15 april, alternativt 600 kronor per månad eller 50 kronor per dygn.
En ny finsk studie visar att antalet dödsolyckor på isigt underlag skulle ha varit 83 procent färre om bilarna hade haft dubbade vinterdäck i stället för dubbfria. Om alla bilister körde med dubbfria vinterdäck på vintern skulle i genomsnitt nio fler dödsolyckor per år inträffa. Och på isigt underlag skulle antalet dödsolyckor ha varit upp till 83 procent färre om bilarna med dubbfria vinterdäck i stället hade haft dubbdäck.
Trots detta ropar både Miljöpartiet och Vänsterpartiet högt om att införa dubbdäcksskatt eller till och med dubbdäcksförbud i landets större städer och inte minst i Stockholm och Göteborg.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Landets bilister är en grupp som redan idag betalar hög skatt – avser finansministern att lägga på bilisterna ytterligare en skatt i form av dubbdäcksskatt?
Är finansministern villig att gå så långt som sina regeringskollegor och föreslå en skatt på dubbdäck, trots att det grovt riskerar trafiksäkerheten och trots att det inte är bilisterna som orsakar de största PM10-utsläppen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:622
Webb-tv: Dubbdäcksskatt
Dokument från debatten
- Fredag den 5 juni 2015Kammarens föredragningslistor 2014/15:110
- Protokoll 2014/15:110 Fredagen den 5 juniProtokoll 2014/15:110 Svar på interpellation 2014/15:622 om dubbdäcksskatt
Protokoll från debatten
Anf. 89 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Maria Plass har frågat mig om jag avser att lägga på bilisterna ytterligare en skatt i form av dubbdäcksskatt.
Partikelhaltsutredningen överlämnade den 31 mars 2015 sitt betänkande Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? Utredningen har kommit fram till att det för närvarande inte finns skäl att föreslå en skatt på dubbdäcksanvändning. Betänkandet är nu ute på sedvanligt remissförfarande. Därefter kommer remissvaren att analyseras.
Anf. 90 Maria Plass (M)
Herr talman! Jag vill tacka finansministern för svaret. Det kanske inte gav de svar jag hade önskat, men jag tackar ändå.
Finansministern hänvisar i sitt ganska korta svar till utredningen Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? som alltså redovisades den 31 mars i år. Precis som finansministern säger har utredningen kommit fram till att det för närvarande inte finns skäl att föreslå en skatt på dubbdäcksanvändning. Det är på grund av att halterna av PM10, vilket är luftburna partiklar som är mindre än 10 mikrometer, har gått ned under de gränsvärden EU föreskriver. Detta gäller främst i Stockholm.
Man har helt enkelt vidtagit andra åtgärder än förbud och skatter och ändå fått ned antalet överskridanden. Detta är mycket positivt, och det visar att det finns andra sätt än - vilket har föreslagits tidigare - förbud och nya skatter. Utredaren anser dock även att det bör finnas en beredskap för överskridanden ifall dessa skulle öka. Utredningen har därför tagit fram ett förslag till en lag om skatt på dubbdäcksanvändning.
Skatten skulle då tas ut för den som kör med dubbdäck i ett så kallat skattebelagt område, och det kan vara Stockholm, Göteborg, Södertälje eller Motala. Skatten skulle vara 2 000 kronor per år, alternativt 600 kronor per månad eller 50 kronor per dygn. Detta skulle bli en skatt som slår hårt mot dem som tvingas använda bil, och särskilt mot dem som har små ekonomiska resurser. Många skulle då välja bort dubbdäck av ekonomiska skäl, vilket vore förödande ur trafiksäkerhetssynpunkt. På isiga vägar innebär det fler dödsolyckor.
Finansministern hänvisar i sitt svar även till att en analys kommer att göras av de remissvar som kommer att komma in. Jag har förstått att den kommer i slutet av augusti. Jag tolkar det som att det är remissvaren som kommer att avgöra om det blir skatt på dubbdäck eller ej, och det är lite grann "som man frågar får man svar". Vad jag har förstått är flertalet instanser - närmare bestämt 35 av 44 - landsting, kommuner eller annan offentlig verksamhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill ställa frågan igen. Överväger finansministern ändå att utifrån utredningens förslag lägga på ytterligare en skatt för de bilister som brukar dubbdäck?
Anf. 91 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag svarar återigen att vi naturligtvis kommer att analysera de svar som kommer in från remissinstanserna. Som jag konstaterade tidigare har utredningen inte föreslagit en skatt på dubbdäck, och det ska bli väldigt intressant att se vad remissinstanserna kommer fram till.
Däremot är det bra och viktigt - det hoppas jag att vi kan vara överens om - att på olika sätt arbeta för att få ned partikelutsläppen. Det är bra att de har sjunkit på senare år. Här i Stockholmsområdet handlar det inte minst om det faktum att vi har haft ett dubbdäcksförbud för vissa områden, vilket naturligtvis har betytt mycket för att få ned partikelutsläppen. Det är väldigt positivt.
Det ska bli intressant att se vad remissvaren blir, och sedan kommer regeringen att bereda frågan i vanlig ordning. Det är dock viktigt att påpeka att det för tillfället inte ligger något förslag om att införa en skatt på dubbdäck.
Anf. 92 Maria Plass (M)
Herr talman! Låt mig ge lite mer information om PM10 till finansministern och dem som eventuellt lyssnar.
Det är PM10 som anses vara boven i dramat när det gäller framför allt dubbdäck. PM10 kan finnas helt naturligt, som vid ett vulkanutbrott eller en sandstorm - eller vid den skogsbrand vi hade i Västmanland, som genererade mycket PM10. Det finns dock även processer som påverkar halten av PM10 i luften. Det gäller till exempel vedeldning eller om ett hus brinner, då det blir mycket PM10. Det gäller även gruvdrift och olika industrier, och bromsbeläggningarnas nötning på bromsbeläggen är en stor bov i dramat.
Detta gör att det är spårvagnar, tåg och tunnelbana som skapar mycket höga partikelhalter. Det sker genom slitage på hjul, räls, bromsar och strömavtagare. Ett tunnelbanetåg som bromsar in på T-centralen genererar högre partikelhalter än en bil som kör med dubbdäck. En femtedel av PM10 härrör från vägslitaget, vilket innebär att det inte bara är dubbdäcksförbud som får ned halterna. I stället hjälper bland annat ordentlig städning av vägar och gator till.
Jag ställer därför återigen den andra frågan jag ställt tidigare. Skulle finansministern ändå kunna tänka sig att gå så långt som finansministerns regeringskollegor föreslår och införa en skatt på dubbdäck - trots att det inte är bilisterna som orsakar de största PM10-utsläppen?
Anf. 93 Finansminister Magdalena Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Det är naturligtvis så att en del PM10 finns helt naturligt i världen och kommer sig av naturliga orsaker. Det är å andra sidan inte ovanligt att saker som finns naturligt också kan vara farligt för människor - radon, till exempel. Att det kan finnas naturligt i världen betyder alltså inte att vi inte behöver göra det vi kan och vidta åtgärder för att minska ytterligare utsläpp av till exempel PM10, för att begränsa dess effekter på människors hälsa.
Det kan vara bra att påpeka att det var den tidigare regeringen, som alltså leddes av Maria Plass eget parti, som tillsatte utredningen som bland annat skulle se över skatt på dubbdäck. Det utredningen pekar på är att det inte är oproblematiskt. Antingen ska man ha skatt på dubbdäck överallt, eller så har man det bara för begränsade områden. Har man det för begränsade områden blir de administrativa kostnaderna ganska höga i förhållande till vilken skatt man får ut. Å andra sidan pekar man på att det kan vara effektivt att ha skatt på alla dubbdäck. Detta påpekas i utredningen, men sammanfattningsvis kommer man fram till att inte föreslå någon skatt på dubbdäck.
Precis som många andra frågor som är uppe till diskussion kommer denna fråga att vara föremål för beredning inom regeringen och inom Regeringskansliet. Vi kommer att noggrant analysera remissinstansernas svar och synpunkter på förslaget. Sedan gäller det naturligtvis att ta ett samlat grepp från regeringens sida, och då handlar det inte bara om dubbdäck utan även generellt om hur man kan få ned utsläppen av farliga partiklar. Det är ju onekligen viktigt att vi vidtar åtgärder för att säkra att människor inte far illa på grund av partikelutsläpp.
Anf. 94 Maria Plass (M)
Herr talman! Jag vill ändå återgå till de riktade avgifterna och eventuella skatterna. Det riskerar nämligen helt enkelt att göra trafiksäkerheten till en fråga om ekonomi för dem som har minst pengar. Alla har dessutom inte möjlighet att åka kollektivt, hur mycket de än skulle vilja.
Jag vill också peka på den forskning och utveckling som pågår och att man nu tillverkar dubbdäck med färre men kanske effektivare - kan man kalla det - dubbar, för att minska vägslitaget. Man håller också noga koll på vad detta genererar i form av PM10. Att driva på forskning och innovationer måste vara ett bättre sätt än att förbjuda eller beskatta dubbdäck, och där tror jag att vi alla är överens. Om det nu skulle bli så att man förbjuder dubbdäck hamnar man i stället i att man måste ösa ut vägsalt och sand på våra vägar och gator.
Därmed hoppas jag att finansministern tar till sig vanliga människors synpunkter, att hon inte straffar bilister och att hon sätter trafiksäkerheten främst.
Anf. 95 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag tror att vanliga människor också är bekymrade över de partikelutsläpp vi har och är måna om inte minst våra barns och ungas hälsa. Därför är det viktigt att vi ser över vad vi kan göra för att vidta åtgärder för att minska partikelutsläppen.
Nu är just frågan som berör partiklar ute på remiss, och vi kommer sedan att bereda svaren. Det här är en viktig fråga. Jag hoppas att vi kan arbeta tillsammans i riksdagen för att se vilka åtgärder som politiken kan vidta för att minska farliga utsläpp och på så sätt säkra en hälsosam uppväxt för våra barn och ungdomar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Tack så mycket för debatten!
Jag önskar en trevlig helg.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.