Drönarnas inverkan på flygsäkerheten
Interpellation 2015/16:369 av Edward Riedl (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-02-03
- Överlämnad
- 2016-02-03
- Anmäld
- 2016-02-04
- Sista svarsdatum
- 2016-02-25
- Svarsdatum
- 2016-03-01
- Besvarad
- 2016-03-01
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Johansson (S)
Användningen av drönare ökar i snabb takt. Med allt fler drönare i luften hotar utvecklingen flygsäkerheten om ett regelverk inte kommer på plats inom kort. Den nya tekniken gör att drönarna flyger allt högre upp i luften, och bara under 2015 rapporterades det om 35 incidenter kopplade till otillåten flygning i närheten av våra större flygplatser.
I Norge har det redan skett en kollision mellan ett flygplan och en drönare som tack och lov inte slutade med ett haveri. En drönare kan orsaka stora skador på ett kommersiellt flygplan. Detta utsätter passagerarna för livsfara helt i onödan.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anna Johansson:
Vad gör statsrådet för att förhindra att en flygolycka som orsakas av en drönare ska inträffa?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:369
Webb-tv: Drönarnas inverkan på flygsäkerheten
Dokument från debatten
- Tisdag den 1 mars 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:72
- Protokoll 2015/16:72 Tisdagen den 1 marsProtokoll 2015/16:72 Svar på interpellation 2015/16:369 om drönarnas inverkan på flygsäkerheten
Protokoll från debatten
Anf. 131 Statsrådet Anna Johansson (S)
Fru talman! Edward Riedl har frågat mig vad jag gör för att förhindra att en flygolycka som orsakas av en drönare ska inträffa.
Låt mig börja med att konstatera att Sverige sedan 2009 har föreskrifter som reglerar bland annat konstruktion av och verksamhet med obemannade luftfartyg under 150 kilo. Dessutom är luftfartslagen tillämplig på alla slags luftfartyg, även på så kallade drönare.
Vad gäller flygning i närheten av flygplatser är området en mil runt en flygplats i princip kontrollerat luftrum. Det grundläggande kravet i ett kontrollerat luftrum är att drönare får användas endast i avgränsat luftrum. Det innebär att flygning med drönare i dag, oavsett storlek på farkosten, inte får blandas med bemannade luftfartyg. Ska man flyga i kontrollzon måste man ha tillstånd från flygtrafikledningen.
Det är oerhört viktigt att användare av drönare känner till och följer de regelverk som finns. Transportstyrelsen sprider information om vad som gäller, exempelvis genom sin hemsida, kontakt med leksaksbutiker och flajern Flyg säkert med din drönare, för att öka kunskapen bland användarna. Myndigheten för också en dialog med operatörsföreningen UAS Sweden om de händelser som skett och hur flygsäkerheten kan förbättras.
Men jag kan också konstatera att den tekniska utvecklingen, tillsammans med den ökade användningen av drönare och de incidenter i närheten av flygplatser Edward Riedl nämner, gör att det finns anledning att se över regelverken. Att vi dessutom har olika nationella regler inom EU är inte önskvärt, vare sig ur brukar- eller tillverkarperspektiv.
Regeringskansliet och berörda myndigheter bedriver därför ett aktivt arbete kring drönare, inte minst i det pågående framtagandet av ett nytt europeiskt flygsäkerhetsregelverk. I förslagen som diskuteras finns flera intressanta idéer om hur flygsäkerheten kring drönare kan förbättras. Bland annat diskuteras olika kunskapskrav och krav på registrering för att kunna identifiera farkosten. Regeringen ser positivt på att ett EU-gemensamt regelverk för drönare tas fram och anser att det är angeläget att ett sådant kommer på plats i närtid.
Transportstyrelsen överväger också om och hur deras nuvarande föreskrifter för drönare behöver moderniseras och anpassas till framtida EU-regler. Dialog pågår också med leverantörer av flygtrafiktjänst i Sverige, bland annat Luftfartsverket, just om flygning med drönare i kontrollzoner.
Jag vill avslutningsvis betona att drönare också har många positiva användningsområden. Stor potential finns både för tjänsteleverantörer och för svensk tillverkningsindustri. Det är viktigt att vi har regelverk som hänger med i utvecklingen och främjar användningen av ny innovativ teknik. Men utvecklingen väcker också viktiga frågor om bland annat integritet, säkerhet och användningen av luftrummet, som måste hanteras. Detta är något regeringen och berörda myndigheter arbetar med, både nationellt och internationellt.
Anf. 132 Edward Riedl (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag vill börja med att tacka ministern för det svar hon har avgivit.
Den tekniska utvecklingen på området med drönare går väldigt fort. Med ökad kapacitet och allt lägre kostnader blir tekniken möjlig för allt fler att använda.
Jag delar ministerns i grunden positiva inställning till utvecklingen på området. Vi kan i dag bara ana vad den här tekniken kommer att kunna användas till i framtiden.
I takt med att drönarna blir allt fler och med tanke på att lagar och regler inte är anpassade för detta finns det dock skäl att se över området. År 2015 rapporterades 35 incidenter av otillåten flygning med drönare i närheten av våra större flygplatser. Varje enskilt fall resulterar i bästa fall till flygförseningar och ekonomisk skada för företag och privatpersoner. Men i värsta fall kan det leda till en flygplansolycka. Inte minst de tyngre drönarna kan orsaka stor skada på våra passagerarflygplan, som inte är byggda för att i hög hastighet kollidera med tunga föremål i luften.
Fru talman! I dag utsätts flygpassagerare för livsfara helt i onödan då det är fullt möjligt att börja lagstifta och införa regelverk redan i dag.
Jag delar ministerns syn på att det är bra med gemensamma regelverk inom Easa. Flyget vinner på att många länder hittar gemensamma regelverk. Jag är absolut inte någon motståndare till det. Men de förslagen ligger två till tre år bort i tiden, och de kommer sannolikt inte att lösa alla utmaningar på området. Två till tre år alldeles för lång tid, eftersom vi har problem här och i dag och eftersom passagerare utsätts för risker som vi borde kunna hantera.
Att inte påbörja arbetet med lagstiftning redan nu innebär risker i flygtrafiken och riskerar den positiva utvecklingen av användningsområden för drönare. Den hämmas när osäkerhet uppstår om framtida regelverk.
Fru talman! Jag hoppas att ministern ser behovet av att börja agera nu. Min fråga till ministern är om jag gör rätt i att tolka hennes svar på det sättet att hon är beredd att gå före Easa, så att vi redan här och nu börjar titta på regelverk för att skärpa flygsäkerheten.
Anf. 133 Statsrådet Anna Johansson (S)
Fru talman! Jag vill börja inlägget med att vara väldigt tydlig med att det finns regelverk. Det är inte tillåtet att flyga med drönare i kontrollerat luftrum, det vill säga luftrum runt flygplatser. Problemet i det här fallet är snarast att det regelverk som finns inte efterlevs. Det handlar i sin tur, tror jag, väldigt mycket om att den som äger en drönare inte är tillräckligt noga med att ta reda på vad som gäller, det vill säga att man behöver ha tillstånd för att flyga i kontrollerat luftrum och att man samsas om samma luftrum som alla andra luftfarkoster och styrs av flygledningen.
Därför pågår det också ett omfattande informationsarbete från Transportstyrelsens sida för att informera om vilket regelverk som gäller. Parallellt med det pågår ett internt arbete i Transportstyrelsen med att se över föreskrifter och också ett arbete inom Regeringskansliet och i Transportstyrelsen för att vara med på EU-nivån och på den internationella nivån.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Som jag framfört i ett flertal tidigare debatter i den här frågan anser vi att det vore olyckligt om Sverige fattade beslut om regelverk som sedan inte alls harmoniserar med kommande regelverk inom EU. Vi tror att det är viktigt, både för förutsägbarheten för dem som tillverkar drönare och för att kunna ge bra information till dem som köper drönare om att det är samma regelverk som gäller. Därför tror vi att det är klokt att avvakta tills EU har nya regler på plats. I mellantiden kan man naturligtvis titta över de föreskrifter som finns, vilket Transportstyrelsen gör, men att införa en helt ny lagstiftning eller göra väldigt omfattande förändringar av det regelverk som finns vore olyckligt. Det skulle ge upphov till en väldigt stor oklarhet om vad som gäller på området. Det skulle skapa än större problem, tror vi.
Som sagt är det inte så att det här är ett regelfritt område och att man har rätt att framföra drönare precis hur som helst var man vill. I kontrollerat luftrum runt flygplatser är det redan otillåtet att använda drönare. Om vi hade haft skarpare lagstiftning och skarpare regelverk kring detta är det ändå långt ifrån säkert att de här situationerna inte skulle uppstå. På samma sätt som i andra trafiksituationer bryter människor mot de regler som finns. Det är ett lite annat problem än att regelverken inte är på plats. I det här fallet finns det regler. Om de inte följs behöver man jobba med uppföljning och information, och det sker.
Anf. 134 Edward Riedl (M)
Fru talman! Det som ministern säger stämmer - det finns givetvis regelverk redan i dag. Det finns också relativt god förståelse för de regelverk som finns hos väldigt många användare när det gäller kontrollerat luftrum.
Men tekniken har kommit långt. Det går i dag att titta på olika kanaler på internet där man kan se hur drönare flyger mitt inne i Stockholm. Det är utanför inflygningszonen men där passagerarflygplan förflyttar sig, det vill säga utöver kontrollzonen. I dag är det inga problem att skicka upp en drönare som väger relativt mycket långt över 1 000 meter. Man utsätter passagerartrafiken för enorma risker när man gör detta.
Det finns många glapp i den lagstiftning vi har. Det finns dessutom inga möjligheter att hantera olika typer av överträdelser. I andra länder håller man på och ser över hur man ska kunna neutralisera drönarna vad gäller terrorism och olaglig flygverksamhet i kontrollerat luftrum.
Det finns alltså mycket man behöver göra, och vi behöver givetvis göra betydligt mer än det som hitintills är gjort. Easas arbete är jättebra, men vi kommer inte att få alla svar där. Vi vet till stora delar vart vi är på väg med det regelverket, så om man ville skulle det vara möjligt att vidta en hel del åtgärder.
Jag välkomnar, precis som ministern, att Transportstyrelsen ser över det arbete som sker. Men man behöver också det politiska stödet. Kanske behöver även en del lagstiftning ses över på det här området.
Den här utvecklingen går så pass fort att om vi väntar ytterligare tre år innan vi implementerar lagstiftning och gör någonting konkret finns det överhängande risk att det sker ett haveri i vårt land. Det kan vi aldrig acceptera, varken ministern eller jag. Därför menar jag att det finns goda möjligheter, om man vill, att tillsätta en utredning eller göra liknande politiskt arbete från regeringens sida för att hantera de här frågeställningarna, vilket behöver göras här och nu. De här incidenterna sker hela tiden runt omkring i vårt land. Framför allt kring de stora flygplatserna utsätts människor för helt onödiga risker.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kan inte tolka ministerns svar annorlunda än att hon tycker att det räcker med det arbete som Transportstyrelsen gör och att regeringen i övrigt avser att invänta det arbete som sker inom ramen för Easa vad gäller harmonisering av regelverken, som jag håller med om är bra och viktigt. Det kan gälla allt från typgodkännanden av drönare till säkerhetsutrustning. Vad händer när batteriet tar slut, hur ska drönarna landa säkert på marken och så vidare? Allt det är jättebra, men det krävs mer än så.
Min fråga till ministern kvarstår. Kan ministern tänka sig att gå före i det här arbetet, eller kommer vi att sitta och vänta i två tre år innan vi börjar se över lagstiftningen?
Anf. 135 Statsrådet Anna Johansson (S)
Fru talman! Om det vore så att de här incidenterna inträffade till följd av att det inte fanns något regelverk för drönare hade jag verkligen känt ett stort behov av att vidta åtgärder oerhört snabbt. Men det finns regelverk. De tillämpas dock inte i tillräckligt stor utsträckning. Detta är ett problem som man naturligtvis behöver ta tag i på olika sätt genom till exempel informationsinsatser. Att stävja den här typen av olaglig användning är naturligtvis väldigt viktigt för att undvika att det som har varit incidenter i stället blir olyckor.
Påstår Edward Riedl på fullt allvar att det är en frånvaro av regler som bär skulden till de här incidenterna? Om det fanns ett regelverk av den typ som Edward Riedl efterfrågar, menar Edward Riedl att alla drönaranvändare då plötsligt skulle följa det regelverket? Det är i så fall en ganska intressant ingång i en diskussion.
Anf. 136 Edward Riedl (M)
Fru talman! Vad glad jag är att vi kommer in på just det här området! Nej, jag tror inte att införandet av lagar och regler i sig innebär att alla följer dem. Men låt oss titta på de regleringar vi har gjort av biltrafiken! Vi har infört körkort, nollvisioner och en massa andra saker. Vi har polisövervakning av våra vägar med mera. Det tror jag gör biltrafiken säkrare. På det sättet har Sverige nått framgång i världen. Det finns inget annat land i världen som på ett bättre sätt lyckats minska antalet dödsfall i trafiken, och det beror på att vi har jobbat med detta metodiskt. Jag tror inte att det i sig är tillräckligt med lagar och regler, men de utgör grunden.
På samma vis skulle vi kunna ha det gällande drönarna. Ministern och jag kanske har helt olika uppfattningar här, fru talman, men jag tror inte att det räcker att bara sätta upp lagar och regler och förvänta sig att alla följer dem. Jag tror att man måste följa upp med en hel del andra saker därefter. Det är det arbetet som vi skulle kunna påbörja. Jag menar att det inte går att vänta två tre år innan Easa kommer med sina förslag på hur vi ska harmonisera de här regelverken. Vi kommer att vara tvungna att göra ett rätt grundligt arbete trots att vi har fått detta på vårt bord.
Jag menar att det är fråga om för lång tid. Det sker incidenter hela tiden runt omkring i vårt land. Det är inte acceptabelt att flygpassagerare utsätts för den här typen av risker. Vi ska använda lagar och regler, men inte bara lagar och regler, utan följa upp med utbildning, övervakning med mera, precis som vi har gjort inom biltrafik och på alla andra områden. Där har regeringen möjlighet att ta initiativ.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Min fråga kvarstår. Jag hoppas att ministern kan tänka sig att vi kan hjälpas åt i detta arbete innan det händer en olycka. Det här är någonting nytt, men det händer väldigt snabbt.
Anf. 137 Statsrådet Anna Johansson (S)
Fru talman! Det var ett mycket bra klargörande, för då tror jag att vi plötsligt har ganska likartad inställning i frågan.
Det är inte så att regeringen sitter och väntar på något som ska inträffa om två tre år, utan det pågår - som jag sa i mitt svar nu och som jag har sagt vid ett otal tidigare interpellationsdebatter i det här ämnet - ett intensivt arbete inom Regeringskansliet och Transportstyrelsen men också på andra fronter för att åstadkomma förändringar.
Vad vi däremot vill invänta är lagstiftningen, så att vi inte får en lagstiftning som väsentligen skiljer sig från vad EU sedan kommer att fatta beslut om och som vi därmed kommer att behöva anpassa oss till. Om vi tar fram ny lagstiftning får vi en lagstiftning som gäller under ganska kort period och som vi sedan behöver förändra igen. Risken för det är uppenbar, om vi gör på det sätt som Edward Riedl nu föreslår.
Vi ser att vi behöver vidta åtgärder här och nu. Det arbetet pågår, inte minst inom Transportstyrelsen, med informationsinsatser och annat. Men lagstiftningen behöver komma på plats i hela EU för att vi inte ska få en otydlighet och för att vi ska säkerställa att samma regler gäller i hela EU.
Det är en fråga om vilka åtgärder man vidtar på vilken nivå och vid vilken tidpunkt. Regeringen arbetar med den här frågan. Det är inte så att det behöver påbörjas något, som Edward Riedl antyder, utan det här arbetet är igång, det är viktigt, och det kommer att fortsätta på olika nivåer, vid olika tidpunkter och med olika inriktning. Det hoppas jag att vi kan fortsätta att vara överens om och samarbeta kring.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.