Det fria skolvalet
Interpellation 2019/20:198 av Daniel Riazat (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-12-06
- Överlämnad
- 2019-12-09
- Anmäld
- 2019-12-10
- Svarsdatum
- 2019-12-20
- Besvarad
- 2019-12-20
- Sista svarsdatum
- 2020-01-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
All forskning indikerar att betydelsen av elevers sociala bakgrund, klasstillhörighet och etniska bakgrund ökar när det gäller skolresultaten. Det fria skolvalet i grundskolan har bidragit till att elever vars föräldrar har större studievana samlas i skolor där det finns många andra studiemotiverade elever. Föräldrars utbildningsbakgrund spelar allt större roll för hur väl barnen utvecklas under sin skolgång. Konsekvensen av detta har bland annat blivit en ökande skolsegregation.
Enligt 1 kap. 9 § skollagen (2010:800) ska utbildningen inom skolväsendet vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. En likvärdig skola betyder att alla elever ska ha lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildningen och att skolan ska kompensera för elevers olika förutsättningar. Med andra ord ska alla elever ges möjlighet till goda studieresultat oavsett bakgrund och vilken skola de går i.
Enligt flera rapporter från bland andra Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), som släpper PISA-rapporterna, har dock kunskapsskillnaderna mellan de svenska skolorna ökat drastiskt. Även Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har konstaterat att skillnaderna mellan resultaten på olika skolor ökar och att detta till stor del beror på att elever sorteras på olika skolor. I rapporten Skolsegregation och skolval (2015:5) menar de att den ökande boendesegregationen är huvudförklaringen till den stora skolsegregationen, men även att skolvalet har bidragit till att resultatskillnaderna mellan skolor ökar.
Den svenska skolan är inte i kris, men det är den svenska skolpolitiken. Skolpolitiken måste ha som tydlig utgångspunkt alla elevers rätt till likvärdig och högkvalitativ kunskap, inte bara på papperet utan också i praktiken. Men skolvalet leder åt helt fel håll. Att skolan ska vara en plats där elever med olika bakgrund och erfarenheter kan mötas blir alltmer avlägset. Vänsterpartiet anser att alla barn oavsett bostadsort, klassbakgrund och etnisk bakgrund ska garanteras en bra skola i stället för dagens segregerande skolvalssystem.
Mot denna bakgrund vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att motverka skolsegregationen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:198
Webb-tv: Det fria skolvalet
Dokument från debatten
- Fredag den 20 december 2019Kammarens föredragningslistor 2019/20:56
- Protokoll 2019/20:56 Fredagen den 20 decemberProtokoll 2019/20:56 Svar på interpellation 2019/20:198 om det fria skolvalet
Protokoll från debatten
Anf. 40 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Daniel Riazat har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att motverka skolsegregationen.
Jag delar Daniel Riazats bild av att den ökade skolsegregationen i svensk skola är en mycket allvarlig utveckling som måste stävjas. PISA-undersökningen som presenterades nyligen visar att svensk skola är på väg tillbaka mot kunskapsresultat i toppklass. Det är naturligtvis mycket glädjande, men resultaten visar dessvärre också att Sverige inte har lyckats bryta ojämlikheten i skolan.
Skillnaderna mellan elevernas kunskapsresultat har ökat, och skolor blir alltmer uppdelade utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund och utifrån om eleverna har invandrat eller har utländsk bakgrund. Detta är allvarligt och innebär dessutom att det viktiga värde som ligger i att elever med olika bakgrund möts i skolan urholkas.
Vi vet att en stor del av skolsegregationen i grundskolan beror på boendesegrationen, men vi vet också att skolvalet är en bidragande orsak till den ökade skolsegregationen. För att bryta ojämlikheten i svensk skola menar jag att vi behöver göra flera saker samtidigt. Så länge vi har skolsegregation måste åtgärder vidtas i syfte att hantera konsekvenserna av de ökade skillnaderna.
Regeringen genomför en rad åtgärder med detta syfte. Ett exempel är det statliga stödet för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling som ger mer resurser till de huvudmän som behöver det mest. Ett annat exempel är satsningen på Samverkan för bästa skola, som ger riktat stöd till skolor med låga kunskapsresultat som har svåra förutsättningar att förbättra elevernas resultat på egen hand.
Men åtgärder måste också vidtas för att bryta skolsegregationen och förebygga att skolsegregation uppstår. Nu vid årsskiftet förändrar vi EBO-lagstiftningen med syftet att få fler asylsökande än i dag att välja att bo i områden där det finns förutsättningar för ett socialt hållbart mottagande. Det är en viktig åtgärd för att bryta boendesegregationen, men åtgärder behövs också inom skolans område.
Utformningen av skolvalet behöver förändras så att det kan bidra till att minska skolsegregationen. Detta har konstaterats av såväl Skolkommissionen som OECD. Regeringen tillsatte därför en utredning om en mer likvärdig skola som har i uppdrag att arbeta vidare med Skolkommissionens förslag och bland annat analysera och ta ställning till hur bestämmelserna om dels placering vid kommunala skolenheter, dels mottagande och urval till fristående skolor kan förändras för att i större utsträckning främja en allsidig social sammansättning av elever i skolan. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 mars 2020.
Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola kan också bidra med underlag som kan motverka skolsegregationen. Frågan om skolsegration är vidare ett fokusområde inom ramen för regeringens långsiktiga reformprogram för att minska och motverka segregation. Det är viktigt att förändringar i skolan är långsiktigt hållbara.
Avslutningsvis kan jag nämna att det under den förra mandatperioden lämnades ett förslag till riksdagen om att införa en bestämmelse i skollagen om att alla huvudmän ska sträva efter att ha en allsidig social sammansättning på sina skolor. Tyvärr röstades det förslaget ned i riksdagen. Jag hoppas att fler partier framöver kommer att ställa sig bakom förslag som syftar till att motverka skolsegregationen så att vi kan råda bot på den bristande jämlikheten i svensk skola.
Anf. 41 Daniel Riazat (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar utbildningsminister Anna Ekström för svaret.
Jag vill börja med ett citat från en professor i pedagogik som heter Marianne Dovemark: "Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja." Jag tycker att det säger väldigt mycket om det skolsystem vi har i dag och den debatt vi har när det kommer till både skolsegregationen och likvärdighetsproblematiken i den svenska skolan.
Det svar jag fått av ministern på min interpellation är ungefär som väntat. Ministern delar min uppfattning att det finns problem med likvärdigheten och segregationen i svensk skola, men regeringen avser ändå inte att vidta åtgärder som siktar in sig på systemfelen i den svenska skolan.
PISA-undersökningen nämns i interpellationssvaret, vilket är ganska intressant då OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher har sagt att utbildningen i Sverige inte är likvärdig och att segregationen ökar på grund av att utbildning har blivit en handelsvara.
Det talas om segregationen och uppdelningen av elever i svaret från ministern. Det påpekas också mycket riktigt att en stor del handlar om boendesegregationen men att det fria skolvalet förvärrar det hela ytterligare. Samtidigt finns det inga som helst åtgärder när det kommer till just det fria skolvalet. Ämnet berörs inte, och det sägs ingenting om att vi ska förändra systemet.
Stödet för stärkt likvärdighet nämns. Samtidigt tas dock flera miljarder bort från barn i lägre åldrar för att finansiera denna satsning. I slutändan blir det bara som att försöka lägga plåster på de sår som uppstår av minskade resurser till förskolan och lågstadiet, där regeringen tar bort ungefär 3 miljarder kronor.
Dessutom menar jag, och även exempelvis Lärarförbundet, att grundfelet i den svenska skolans finansiering är skolpengen. Att komma med likvärdighetsbidrag och liknande kommer inte att leda till en systemförändring. Det är, återigen, enbart att släcka en brand.
EBO-lagstiftningen nämns. Ministern säger att om vi ger de asylsökande möjlighet att bo i olika delar av landet kommer det att bli lättare att sätta in de insatser som behövs och segregationen kommer att minska. Samtidigt vet vi att skolsegregationen i Sverige började långt innan vi fick ett större antal elever med annan bakgrund i våra skolor.
Ministern talar om en utredning om likvärdighet, en utredning om dimensionering och regeringens långsiktiga reformprogram för att minska segregation. Jag har suttit i ett antal politiska referensgrupper till utredningar de senaste åren. I dessa utredningar kommer man ibland fram till väldigt vettiga slutsatser, men i 90 procent av fallen är det inga av de vettiga systemförändringar som föreslås som senare läggs fram av regeringen.
Marcus Larsson från tankesmedjan Balans har kommit med en rapport där han skriver om hur kommuner i dag riggar för etablering av fristående skolor, tillsammans med byggbolag och andra. Jag menar att de här frågorna hör ihop. Så länge vi har kvar det fria skolvalet i grundskolan uppstår problematiken.
Vad vill alltså ministern göra på riktigt, inte bara när det kommer till att släcka bränder?
Anf. 42 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Daniel Riazat har både rätt och fel. Låt mig börja med det som han inledde sitt inlägg med: det fria skolvalet. Det är ett uttryck som ofta används men som sällan definieras.
Vad är det fria skolvalet? Är det att föräldrar och elever har möjlighet att ange vilken skola man helst vill gå i? Är det de regler kring etablering av fristående skolor som finns i Sverige i dag? Är det i själva verket reglerna för urval och antagning till skolor? Föräldrar och elever anger faktiskt också i dag önskemål om vilka skolor man vill gå i, och beslutet fattas alltid av en huvudman, kommunal eller fristående. Eller är möjligen det fria skolvalet konstruktionen av den skolpeng som följer med eleven när eleven byter till en fristående skola?
Enligt min åsikt är det fria skolvalet ett samlingsbegrepp för många av de regelsystem som jag nu har nämnt. Min absoluta övertygelse är att om vi ska få ordning på skolsegregationen i Sverige måste vi arbeta med alla dessa komponenter. Vi ska åtgärda konsekvenserna av vår ökande skolsegregation, men vi ska också se till att skolsegregationen kan undvikas.
Jag har i mitt interpellationssvar redogjort för alla de insatser som görs för att motverka konsekvenserna av skolsegregationen. Jag kan konstatera att Daniel Riazat inte är så väldigt kritisk mot de åtgärderna. Men jag har också redogjort för vad regeringen vidtar för åtgärder när det gäller till exempel planering och dimensionering av gymnasieskolan och vuxenutbildningen, en enligt min åsikt väldigt viktig fråga när det gäller att undvika skolsegregation. Jag har redogjort för att regeringen tar fram underlag när det gäller urval och antagning, en åtgärd som enligt min mycket bestämda åsikt är väldigt viktig om vi ska säkerställa att vår skola kan bli mindre segregerad framöver.
Jag vill påminna om att skolpengen, som Daniel Riazat tog upp, är föremål för övervägande och diskussion i den utredning om likvärdig skola som nu finns. Den kommer naturligtvis också att spela roll i det beslutsunderlag som regeringen ska ta fram om förstatligande av skolan längre fram under mandatperioden.
Jag kan också konstatera att Daniel Riazat uttalar sig lite hånfullt om de utredningar som regeringen arbetar med för att komma fram med väl underbyggda förslag för att motverka skolsegregationen. Jag tycker att det är tråkigt att man ser så lätt på ett gediget och bra utredningsunderlag. När jag ser tillbaka på de reformer som gjordes under 1990-talet, framför allt de reformer som handlade om att införa en skolmarknad i Sverige, kan jag konstatera att ett stort problem var bristen på underlag. Ju äldre jag blir, fru talman, desto mer förtjust blir jag i långa, ordentliga och tråkiga utredningar som kan ge oss möjlighet att göra rätt från början.
Anf. 43 Daniel Riazat (V)
Fru talman! Jag vill inte på något sätt förringa vikten av utredningar. Utifrån mitt engagemang i såväl föreningsliv som politik på heltid uppskattar jag och anser det vara viktigt att man har väl underbyggda förslag och idéer, oavsett om de kommer från oss som partier eller om de kommer från regeringen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har som sagt suttit i en rad olika parlamentariska referensgrupper, bland annat när det gällt planeringen och dimensioneringen av komvux och gymnasieskolan. Det jag kan konstatera är att de mycket viktiga förslagen i utredningarna i många fall tyvärr inte kommer vidare till propositioner som inte enbart har till syfte att åtgärda saker och ting här och nu utan också har till syfte att åtgärda saker och ting systematiskt.
Ett exempel på det är att trots att Skolkommissionen konstaterar att likvärdigheten sjunker och att skolsegregationen är ett problem lägger regeringen inte fram Skolkommissionens förslag när det gäller att exempelvis förändra det fria skolvalet i grunden. Jag menar också att många utredare är rädda för att lägga fram förslag till regeringen, eftersom man inte tror att de kommer att läggas fram på riksdagens bord. När det kommer till att visa respekt för utredningar menar jag att den kritiken bör riktas mot dem som har makten, och det är regeringen.
Stockholms universitet har nyligen kommit med forskning om det fria skolvalet och dess negativa konsekvenser. IFAU har kommit med en liknande rapport. Och Göteborgs universitet har väldigt nyligen kommit med en rapport i frågan. Alla är överens om att det fria skolvalet inte är ett system som vi bör fortsätta med.
SSU, ungdomsförbundet i ministerns parti, har kommit med skarp kritik och sagt att Socialdemokraterna som parti inte vågar ta upp frågan. Låt oss vara ärliga här. Sossarna sa också i valrörelsen att man egentligen inte vill ta bort det fria skolvalet. Bland annat i ett svar till Dagens Arena sa man att vi borde förändra urvalskriterierna och se till att ha en gemensam antagning för friskolor och kommunala skolor. Men man nämnde inte det fria skolvalet eller att ta bort det system som är i grunden fel.
Fru talman! Jag lärde känna ministern under den tid ministern var generalsekreterare för Skolverket. Jag blev då imponerad av hennes enorma kunskap och av att generalsekreteraren, nuvarande ministern, vågade stå upp för frågor som till och med politiken många gånger var emot. Varför gjorde hon det? Jag menar att hon gjorde det på grund av det hon sa till mig på den tiden: att man ska stå upp för det som är rätt, oavsett om man har många motståndare. Den diskussionen handlade också om det fria skolvalet.
Jag blev imponerad av den ställning Anna Ekström tog i den frågan som generalsekreterare. Jag skulle vilja att Anna Ekström gör samma sak som minister och att hon som socialdemokrat står upp för det som egentligen är grundläggande socialdemokratisk politik.
Anf. 44 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Fru talman! Jag är ledsen om jag tjatar. Men vi måste vara noga när vi talar om det fria skolvalet. Daniel Riazat säger om och om igen att det fria skolvalet är något som ska bort, som ska ändras. Det är olika åtgärder som ska vidtas med anledning av det fria skolvalet. Men vad menar Daniel Riazat med det fria skolvalet?
När jag talar om det fria skolvalet tänker jag att vi ska behålla en möjlighet för föräldrar och elever att ange vilken skola man helst vill gå på. Den möjligheten har funnits så länge vi har haft skola. Den har varit mer eller mindre möjlig att förverkliga med tanke på de urvals- och antagningsregler som finns. Och urvals- och antagningsreglerna är för mig centrala när det gäller just det fria skolvalet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Min bestämda övertygelse är att det är fullt möjligt att behålla möjligheten att välja vilken skola man helst vill gå i. Motsatsen vore häpnadsväckande. Skulle vi förbjuda föräldrar och elever att ange vilken skola man helst vill gå i? Jag tror inte att ens Daniel Riazat vill ha en sådan regel.
Låt oss i stället se på de komponenter i den uppsättning av regler som vi i dag kallar för det fria skolvalet och som har betydelse om vi vill minska skolsegregationen. Jag hävdar om igen att reglerna om urval och antagning är viktiga. Reglerna om etablering är viktiga. Reglerna om skolpeng är viktiga. Alla de reglerna ser regeringen nu över. Till skillnad från vad Daniel Riazat sa gör vi det på uppmaning av den skolkommission som Daniel Riazat hänvisade till.
Från Skolkommissionen kom inga skarpa förslag om urval, antagning, planering eller dimensionering. Skolkommissionen kom med tydliga besked om och talade om för regeringen att det behöver tillsättas utredningar som kan komma med lagförslag. Precis det har vi gjort.
Fru talman! Daniel Riazat ägnar också en ganska stor del av sitt inlägg åt att recensera Socialdemokraternas skolpolitik, i regeringsställning och i valrörelser. Det är naturligtvis fritt fram för Daniel Riazat att ta upp den diskussionen i en interpellationsdebatt. Jag svarar gärna på frågor som handlar om hur regeringen utövar sin makt. Det är ändå en del av det vi har interpellationsinstrumentet till.
Med talmannens tillstånd kan jag ge en förklaring till det som är det socialdemokratiska partiets politik. Daniel Riazat hänvisade nämligen till ett enskilt svar i valrörelsen. Om Daniel Riazat i stället hade tittat på vad Socialdemokraterna lovade i sitt valmanifest hade han sett att vi ville bryta skolsegregationen, att vi ville begränsa skolmarknaden och att vi ville införa begränsningar av rätten att ta ut vinst i skolan. Det här säger jag som upplysning, fru talman, eftersom Daniel Riazat tog upp frågan.
Nu förutser jag att Daniel Riazat kommer att ägna nästa inlägg åt att tala om för mig att Socialdemokraterna inte har fullföljt alla dessa vallöften. Det är i så fall alldeles riktigt, fru talman. Socialdemokraterna fick i valet 28 procent. Med 28 procent kan man inte få igenom allt man vill. Därför har vi med stolthet ingått en kompromiss, det så kallade januariavtalet. Det ger oss goda möjligheter att arbeta med viktiga delar av det som vi i dag kallar för det fria skolvalet för att motverka skolsegregationen. Jag tänker framför allt på urval och antagning. Jag tänker på planering och dimensionering men också skolpengens konstruktion.
Däremot har vi lovat att i regeringsställning inte gå vidare med förslag om vinstbegränsningar. Det kommer vi naturligtvis att hålla, men som socialdemokratiskt parti är vi fortfarande bestämt övertygade om att det vore bra för svensk skola och för att motverka skolsegregationen med en vinstbegränsning i skolan. Men vi kommer att stå för det vi har lovat i det januariavtal vi har ingått.
Anf. 46 Daniel Riazat (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Sist jag kollade på riksdagens hemsida ingick diverse olika partier i regeringen, det vill säga Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Därav min riktade kommentar till Socialdemokraterna.
Jag tänker inte ägna mitt inlägg åt att tala om att Socialdemokraterna inte har hållit sina vallöften. Det tror jag att en majoritet av Sveriges befolkning redan vet. Det har jag noterat. Socialdemokraterna har gått från att ha 40 procent till dagens 28 procent.
Det är dock inte poängen. När vi har all forskning klar, när vi har en massiv uppslutning från olika forskare, universitet, OECD och andra betydelsefulla aktörer i de här frågorna, varför ska vi då inte lyssna när de säger att det fria skolvalet är det som behöver tas bort för att motverka segregationen?
Jag fick en fråga om vad jag menar med det fria skolvalet och vad det betyder. Det fria skolvalet betyder just att vi har skapat ett system där eleverna inte längre möts, där barn till överläkaren och barn till flyktingen som nyligen kommit till Sverige inte längre möts på samma sätt. Det är något som vi måste förändra i grunden.
Det fria skolvalet är ett skolsystem som tillåter vinstdrivande aktörer att ha kösystem för att eleverna ska komma dit och som tillåter aktörerna att tjäna pengar på det. Det fria skolvalet är ett icke-fungerande skolvalssystem som bidrar till att öka segregation och som förstärker den redan befintliga segregation som finns i samhället på grund av den ekonomiska politiken.
Jag har också noterat att regeringen nu går från att säga att skolvalet är fel till att det är ganska okej.
Anf. 47 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Fru talman! Det är väldigt svårt att diskutera med Daniel Riazat när han använder begreppet "det fria skolvalet" omväxlande till komponenter i detta och omväxlande som ett sätt att beskriva resultatet av den skolmarknadsmodell och skolsegregation som har uppstått i Sverige.
När vi lagstiftar i Sveriges riksdag, Daniel Riazat, gäller det att vi har en lagstiftning som är utredd och föreslagen. Jag kommer under mandatperioden att arbeta vidare med lagstiftning som handlar om mycket viktiga och centrala delar i det som Daniel Riazat kallar det fria skolvalet: reglerna om urval och antagning, reglerna om planering och dimensionering och reglerna om skolpengens konstruktion.
Precis som Daniel Riazat vet jag inte bara att Socialdemokraterna fick 28 procent i riksdagsvalet, utan jag vet också att de förslag som vi lägger fram ska kunna gå igenom i Sveriges riksdag. Politik är att vilja, men politik är också att kunna. På mina axlar ligger ansvaret att ta fram förslag som kan bryta skolsegregationen men som också kan gå igenom i Sveriges riksdag. Jag är fullt besluten att göra detta.
Skälet till att jag tackade ja när Stefan Löfven erbjöd mig att bli minister i Sveriges regering - ett mycket fint erbjudande - var att jag är övertygad om att det behövs politiska åtgärder och lagstiftning för att bryta skolsegregationen. Jag vill använda den makt som jag har fått till att lägga fram förslag som kan gå igenom i riksdagen. Jag kommer att göra det med en tydlig vision bakom mitt agerande.
Denna vision är en vision om en jämställd skola där barn och elever från olika bakgrunder möts. Det är en skola som gjorde att den lilla flicka som gick i grundskolan i Farsta på 60-talet kunde flytta från fattiga Farsta till rika Bromma och kunde lika mycket som sina nya klasskamrater. Så var det för mig när jag bytte skola då jag var tio år gammal.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Min vision om den jämställda skolan är en skola där barn och elever möts i samma skola.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.