Den småskaliga vattenkraften
Interpellation 2005/06:337 av Bill, Per (m)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-04-05
- Inlämnad
- 2006-04-05
- Besvarad
- 2006-04-25
- Sista svarsdatum
- 2006-04-27
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 5 april
Interpellation 2005/06:337 av Per Bill (m) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin (s)
Den småskaliga vattenkraften
Regeringen har i proposition 2005/06:154 Förnybar el med gröna certifikat aviserat att den småskaliga vattenkraften ska uteslutas ur certifikatsystemet. Det innebär att den förnybara elproduktionen med småskalig vattenkraft minskar framdeles, i stället för att öka. I EU:s grönbok om energi som nyligen presenterades efterlyses tvärtom ökade insatser för att öka andelen förnybar el.
Flera remissinstanser, som SERO, LRF och industrin, är starkt negativa till förslaget som anses drabba lokala näringar och minska utbudet av el. Dessutom leder förslaget till att antalet aktörer som är elproducenter minskar.
Min fråga till statsrådet är om hon avser att fullfölja planerna på att utesluta den småskaliga vattenkraften ur certifikatsystemet.
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2005/06:337
Webb-tv: Den småskaliga vattenkraften
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2005/06:110 Tisdagen den 25 aprilProtokoll 2005/06:110 9 § Svar på interpellation 2005/06:337 om den småskaliga vattenkraften
Protokoll från debatten
Anf. 46 Mona Sahlin (S)
Per Bill har frågat mig om jag avser att fullfölja planerna på att utesluta den småskaliga vattenkraften ur elcertifikatsystemet.
Först av allt vill jag säga att vattenkraften är Sveriges viktigaste energislag för produktion av förnybar el. Vattenkraften har också en viktig roll som reglerkraft, det vill säga att hantera variationerna mellan produktion och förbrukning av el. Det är en mycket betydelsefull egenskap - inte minst när vi nu ser att vindkraften kommer att byggas ut i större skala.
Elcertifikatsystemet infördes den 1 maj 2003 och jag är mycket nöjd med hur det hittills har fungerat. Produktionen av förnybar el har ökat mer än förväntat, företrädesvis i biobränsleeldade anläggningar. Den 22 mars överlämnade regeringen tillsammans med Centern och Vänsterpartiet propositionen
Förnybar el med gröna certifikat
(prop. 2005/06:154) till riksdagen. Propositionen innehåller en rad förslag som innebär att elcertifikatsystemet effektiviseras och ges tydligare fokus på nyinvesteringar. En viktig del av detta är att rätten för en anläggning att tilldelas elcertifikat tidsbegränsas. Detta gäller för samtliga anläggningar oavsett energislag. Genom att fasa ut befintlig produktion ur systemet skapas ekonomiskt utrymme att stödja investeringar i ny förnybar elkraft.
I underlaget för propositionen har ingått en promemoria med förslag som innebär att rätten att tilldelas elcertifikat för småskalig vattenkraft upphör vid utgången av år 2010, detta av miljöpolitiska skäl. Något lagförslag presenterades inte i propositionen, däremot att regeringen avsåg att återkomma.
I vårpropositionen (prop. 2005/06:100) presenterades ett förslag som innebär att rätten att tilldelas elcertifikat för småskalig vattenkraft generellt upphör vid utgången av år 2010. Anläggningar som tagits i drift under perioden den 1 maj 2003 till den 31 december 2006 föreslås dock tilldelas elcertifikat fram till utgången av år 2012. Bakgrunden är att den småskaliga vattenkraften bedöms ge stor miljöpåverkan men relativt litet nettotillskott av el.
Även tidigare har en viss form av förnybar elproduktion på grund av miljöpolitiska målsättningar exkluderats ur elcertifikatsystemet. Till exempel är olika fraktioner av biologiskt avfall inte berättigade till elcertifikat. Av samma skäl föreslås nu att den småskaliga vattenkraften efter utgången av år 2010 inte längre ska vara certifikatberättigande.
Ny storskalig vattenkraft och produktionsökningar i befintlig storskalig vattenkraft kommer även efter 2010 att berättiga till elcertifikat. Regeringen gör bedömningen att flertalet av de befintliga småskaliga anläggningarna kan drivas vidare vid rådande elpriser och det stöd som erhållits. Jag delar därför inte Per Bills bedömning att elproduktionen generellt kommer att minska.
Per Bill refererar även till den grönbok EU nyligen presenterade, som efterlyser insatser för att öka andelen förnybar el. Sverige var ett av de länder som under vårtoppmötet hårdast drev frågan om ambitiösa och konkreta målsättningar för att öka andelen förnybar el och drivmedel.
Regeringens förslag i propositionen om förnybar el med gröna certifikat innehåller också ett förslag på ett mycket ambitiöst mål, ett mål på 17 terawattimmar till år 2016. Förslaget om den småskaliga vattenkraften minskar alltså inte regeringens ambitioner inom området förnybar energi.
Anf. 47 Per Bill (M)
Herr talman! Detta är en liten men viktig fråga.
Vi är överens om vattenkraftens förträfflighet. Vi brukar prata om det gröna guldet i Sverige. Man skulle också kunna prata om Sveriges blåa guld, vattenkraften.
Herr talman! Vi behöver långsiktiga väl fungerande energimarknader. Vi har investeringar i energianläggningar som ofta har avskrivningstider på mellan 25 och 100 år. Därför behöver vi så långt möjligt komma överens.
Jag ska därför försöka debattera med vänliga ord och snarare göra påpekanden om möjligheter till förbättringar. Jag tror att vi i hela EU kommer att sitta fast i någon typ av subventionssystem. Jag utesluter inte att de gröna certifikaten kommer att kunna vara det som långsiktigt blir hela EU:s system för att subventionera ny kraft inom unionen.
Det är viktigt att vi försöker se till att det inte är, om jag uttrycker det lite slarvigt, för tillfället politiskt korrekt kraft som ska premieras i ett sådant system utan att vi försöker göra det till något som är vetenskapligt mätbart. Är det fossilt eller inte? Är det förnybart eller inte? Vetenskapsmännen och -kvinnorna kan där hjälpa oss väldigt långt.
Jag tror också att vi måste söka den ökande EU-harmoniseringen så att vi inte återigen hamnar i den konstiga situation som torvproducenterna har hamnat i. I det ena systemet ses de som något fossilt och otäckt, i det andra systemet ses de som något förnybart och fint. Det visar lite på problematiken.
Den småskaliga vattenkraften har flera fördelar. En är att den ofta finns i glesbygden och att det är små och medelstora företag på en marknad som för övrigt domineras av väldigt få och väldigt stora aktörer. Man pratar om ett oligopol på elmarknaden i Sverige.
Det är alltså något som är bra för småföretagande. Det är bra för landsbygden. Det är bra som kombination. Många inom de agrara näringarna kan kombinera småskalig vattenkraft med att till exempel driva jordbruk.
Här finns det, tror jag, några tydliga exempel på varför den småskaliga vattenkraften också är viktig.
Ju fler aktörer vi får, ju fler som plockar in energi från olika håll, desto mindre blir vi beroende av ett fåtal aktörer eller en stor, om det blir kortslutning någonstans och västra, östra, södra eller norra Sverige helt plötsligt slocknar.
Ytterligare en fördel med de här anläggningarna är att de finns i södra Sverige. Södra Sverige gör av med el och producerar lite el. Norra Sverige har väldigt rikliga mängder av vattenkraft och gör inte av med lika mycket.
Om det nu är miljöskäl som är den stora frågan vill jag säga att det här ofta förekommer på gamla bruksorter. Bruket är stängt men den småskaliga vattenkraftsanläggningen finns kvar. Det är ibland pittoreska, men inte alltid särskilt naturintressanta områden. Dammarna kommer inte att rivas.
Anf. 48 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Jag tror att det är bra att inte Mona Sahlin var energiminister när det här landet byggdes och vi med de små vattenkraftverken såg till att förädla både malmen och skogen.
Statsrådet säger i svaret till Per Bill i denna mycket intressanta interpellation att vi inte bara ska halvera oljeberoendet och ta bort kärnkraften utan att vi också ska ta bort väl fungerande småskalig vattenkraft med administrativa medel som det är fråga om med elcertifikaten.
Jag menar att man måste fråga sig om det är en förnuftig politik. Är det en vettig politik att med prismedel tvinga bort elektricitetsproduktion som inte är så stor men som fortfarande finns och kan fungera under väldigt många år?
Jag menar att det inte är en bra energipolitik.
Det förhållandet att regeringen har gjort upp med två andra partier är ingen garanti för att det är en bra politik. Jag tror för min del att den signal som statsrådet skickar ut är att det ska vara ännu högre elpriser och att det ska vara ännu svårare att få fram elektricitet i landet.
Herr talman! Jag vill också påpeka att det är en konstig jämförelse när statsrådet jämställer att ta bort elcertifikat för biologiskt avfall med hundratals, för att inte säga tusentals, mindre kraftverk. Jag kan inte förstå att vattenkraften kan jämföras med fraktioner av biologiskt avfall. Jag ser det som helt olika saker.
Låt mig ställa en fråga. Statsrådet säger att ny storskalig vattenkraft även efter 2010 ska få elcertifikat. Vad är ny storskalig vattenkraft i det här landet? Det är många som är intresserade av att få veta det när de vet att det är så många andra saker som ska avvecklas. Vad är det som ingår i ny storskalig vattenkraft?
Anf. 49 Mona Sahlin (S)
Herr talman! Gunnar Andrén var glad över att jag inte var energiminister när vi byggde ut vattenkraften i landet. Men jag kan bedyra att det verkligen var den storskaliga vattenkraften vi byggde ut då.
Jag tycker också att det är intressant att två partier ömkar delar av det elcertifikatsystem som ni båda är emot helt och hållet. Vi har mycket höga ambitioner. Vi har ännu högre ambitioner med propositionen. Det handlar om 17 terawattimmar ny förnybar el. Låt det inte råda något tvivel om att ambitionen att ersätta miljöfarlig och ineffektiv energi med miljövänlig och grön energi är stark.
Per Bill uttryckte sig väl om det blåa guldet, och det var intressant att höra om elcertifikatsystemets framtid i hela Europa. Jag hoppas att det var en antydan om att Moderaterna kan komma att se annorlunda på elcertifikatsystemet i framtiden. Jag är mycket nöjd med hur det har fungerat, och jag tror mycket på det för framtiden. Det är marknadsbaserat. Det är teknikneutralt. Det har visat sig vara effektivt.
När vi diskuterar de små anläggningarna vill jag konstatera att det inte handlar om att vi nu bestämmer att de ska läggas ned. Vi pratar om att inte få del av stödet, vilket jag vill betona inte är samma sak.
Vi har höga ambitioner. Vi har ett bra och effektivt system. Jag tar snarare den hand som jag hoppas Per Bill vill sträcka fram för hela alliansen att se annorlunda på elcertifikatsystemet i framtiden.
Anf. 50 Per Bill (M)
Herr talman! Vi lyssnade alldeles nyligen på Leif Pagrotsky. Under Leif Pagrotskys tid som näringsminister och minister för energi tror jag att det skedde något. Alla partierna i Sveriges riksdag kom lite närmare varandra. Det var allt från att Miljöpartiet som förr ville stänga av kärnkraften i morgon började prata om att det behövs tio tolv års avveckling till att de flesta andra sade: Okej. Låt oss vara mer pragmatiska.
Låt oss titta på hur Sverige ser ut i Europeiska unionen och hur vi kan bidra till att EU om 20 år inte till 70 % är beroende av energi som kommer från någonstans utanför unionen - Putins gaskranar och annat. Hur kan vi se till att vi som har lyckan att ha tillgång till förnybar energi kanske kan skaffa ännu mer förnybar energi både via småskalig vattenkraft och via olika typer av biobränslen? Låt oss nu gräva ned stridsyxorna och sträcka ut våra händer och se till att vi hittar en politik som gör att Sverige under de närmaste hundra åren har - nästan som en pensionsöverenskommelse - en överenskommelse när det gäller energi som inte bara gäller tre eller fyra partier i riksdagen utan där 80 % eller mer av hela riksdagen står bakom ett ramverk. Det kan vara ett ramverk som man kanske inte älskar på alla dess punkter men som är en god kompromiss och som kan stå sig över tid.
I detta sammanhang tror jag också att man ska titta över om det går att skapa "vetenskapligheten". Vi ska sätta upp ramar. Det är vetenskapliga upptäckter, vidarekunskap, som gör att man möjligen ändrar på marginalen i systemen. Det är likt att vi nu vet att torven kanske har mindre miljöpåverkande effekter än vad Forskar-Sverige trodde för tio år sedan. Då är det rimligt att vidta förändringar på marginalen i systemen.
Det ska inte vara ryckighet i samband med budgetöverenskommelser eller i samband med en ny regering och så vidare. Vi borde skapa en långsiktighet som ger de svenska stora, medelstora och små energiföretagen riktigt lugn och ro så att de verkligen kan komma i gång med alla de spännande investeringar som faktiskt finns att göra.
Anf. 51 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Ibland måste man gilla läget. Då har vi elcertifikaten. Då får man utgå från att de finns - så att säga. Vad som har varit är en annan sak.
Jag har en konkret fråga. Vad är ny storskalig vattenkraft? Vilken älv är det statsrådet tänker på som ska byggas ut? Det vore intressant för de svenska energikonsumenterna att få veta vad ny storskalig vattenkraft är. Det är inte fråga om små utan mycket stora produktionsenheter. Vad är ny storskalig vattenkraft?
Anf. 52 Mona Sahlin (S)
Herr talman! Diskussionen om de småskaliga vattenkraftverken är inte bara tagen ur luften nu utan den har funnits med i många år. Riksdagen beslöt när elcertifikatsystemet infördes att hålla ett speciellt öga på att utbyggnaden av just vattenkraftverken inte skulle skada värdefulla vattendrag. Vi kan nu konstatera att andelen helt opåverkade eller måttligt påverkade vattendrag är liten. Vi ska minnas att det också har funnits, och finns, inte bara vetenskap utan också mycket viktiga miljöaspekter och svåra avvägningar hela tiden med i energipolitiken.
Systemet ges nu en långsiktighet till 2030. Det borgar också för att vi behöver hitta det som Per Bill var ute efter, nämligen en riktigt långsiktig synpunkt. Jag hoppas den här debatten bidrog till det.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.