Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Den kriminella ekonomin

Interpellation 2024/25:516 av Ingela Nylund Watz (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2025-03-11
Överlämnad
2025-03-12
Anmäld
2025-03-13
Svarsdatum
2025-03-21
Besvarad
2025-03-21
Sista svarsdatum
2025-03-26

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Den kriminella ekonomin(pdf, 106 KB)

Interpellationen

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

I oktober 2024 presenterade Stockholms handelskammare nya siffror från sin rapportserie Status Stockholm som visade att ett stort antal företagsledare i Stockholms- och Uppsalaregionen känner oro för att den kriminella ekonomin snedvrider konkurrensen i näringslivet. Handelskammarens undersökning omfattar 1 500 företag från Stockholms- och Uppsalaregionen, som fått svara på frågor om näringslivet och brottsutvecklingen. Resultatet visar att vart fjärde företag, 27 procent, uppger att man någon gång har drabbats av konkurrens från företag som ägnar sig åt brottslig verksamhet och att 22 procent är osäkra på om de drabbats.

Många företag som drabbats av så kallad svart konkurrens uppger att det handlat om ekobrott som bedrägerier, skattebrott, redovisningsbrott och penningtvätt. Lika många uppger att det handlar om arbetslivskriminlitet, exempelvis i form av bruk av svart arbetskraft och lönedumpning. Vart sjätte företag menar att den egna tillväxten redan har hämmats av den kriminella ekonomin.

Av Svenskt Näringslivs rapport Brottsbarometern 2024 framgår att 36 procent av de svenska företagen drabbades av brott förra året och att vart tionde företag avstår från investeringar på grund av oro för brottslighet. Av de drabbade företagen uppger hälften att man avstår från att anmäla brotten eftersom man inte tror att polisen ska agera. Brottsligheten är därmed ett hot mot tillväxt, nya satsningar och arbetstillfällen. Enligt Svenskt Näringsliv kostade brottsligheten företagen nästan 100 miljarder kronor under 2023.

Över 80 procent av de kriminella nätverken i EU använder legala företag för att bedriva brottslig verksamhet. De ekonomiska vinster som genereras i dessa bolag kan sedan användas för att finansiera organiserad brottslighet. Ny svensk lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari i år i syfte att motverka att bolag används som brottsverktyg är välkommen men otillräcklig.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:

 

  1. Vilka konkreta åtgärder planerar ministern och regeringen att vidta för att motverka den kriminella ekonomin, som hotar seriösa företag och svensk tillväxt? 
  2. Vilka konkreta förslag driver ministern och regeringen i EU för att motverka att bolag används som brottsverktyg?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2024/25:516, Den kriminella ekonomin

Interpellationsdebatt 2024/25:516

Webb-tv: Den kriminella ekonomin

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Gunnar Strömmer (M)
Anf. 8 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fru talman! Ingela Nylund Watz har frågat mig vilka konkreta åtgärder regeringen och jag planerar att vidta för att motverka den kriminella ekonomin, som hotar seriösa företag och svensk tillväxt, samt vilka konkreta förslag regeringen och jag driver i EU för att motverka att bolag används som brottsverktyg.

Jag är väldigt glad för möjligheten att få diskutera de här frågorna i dag. Vi vet att den organiserade brottsligheten omsätter 100–150 miljarder kronor varje år. Det är pengar som kommer från olika håll. Det handlar om narkotikaförsäljning och omfattande bedrägerier riktade mot våra äldre och våra välfärdssystem, och vi vet att detta är pengar som göder de kriminella nätverken. För att sätta stopp för den organiserade brottsligheten är det därför helt centralt att vi också stryper den kriminella ekonomin.

Att strypa den kriminella ekonomin är också ett av de centrala målen i den nationella strategi mot organiserad brottslighet som regeringen beslutade om förra året. Det handlar om att förhindra felaktigt nyttjande av offentliga medel, bekämpa den narkotikarelaterade brottsligheten, förhindra att företag används just som verktyg för brottslighet, öka återtagandet av brottsvinster och utnyttja hela potentialen i det som brukar beskrivas som olika administrativa åtgärder, alltså åtgärder som inte handlar om brott och straff utan gör att man kan komma åt brottsligheten från andra håll.

I linje med detta rullar regeringen nu ut en lång rad reformer och åtgärder. Låt mig bara nämna några från det år som har gått.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I april 2024 gav regeringen Brottsförebyggande rådet, Brå, ett tydligt uppdrag att studera hur bolag används som brottsverktyg av aktörer i den kriminella miljön och lämna konkreta förslag på hur denna brottslighet kan motverkas.

I juli förra året trädde en ny lag om uppgiftsskyldighet i kraft. Det handlar om att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

I september förstärkte och förlängde regeringen uppdraget till de nio myndigheter som samverkar för att motverka det vi kallar för arbetslivskriminalitet. Myndigheterna ska fortsätta att bedriva och utveckla arbetet vid de så kallade arbetslivskriminalitetscentren, bland annat för att slå hårdare mot kriminell ekonomi, organiserad brottslighet i företagsmiljö, människohandel, människosmuggling och människoexploatering som sker i arbetslivet.

I november 2024 trädde den nya lagstiftningen om självständigt förverkande i kraft. Den här nya förverkandeformen innebär konkret att en person som har stora mängder kontanter eller lyxprylar utan att kunna förklara varifrån de kommer riskerar att bli av med dem, även om det i det enskilda fallet inte går att bevisa att personen är misstänkt eller dömd för ett brott. Detta är en ny front mot den ekonomiska brottsligheten och den kriminella ekonomin med en väldigt stor potential.

I december 2024 gav regeringen Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket i uppdrag att inrätta ett nytt finansiellt underrättelsecentrum. Syftet är att utveckla samverkan mellan myndigheter och näringslivet, särskilt bankerna, när det gäller brottslighet som har koppling till det finansiella systemet, såsom penningtvätt, bedrägerier och annan liknande brottslighet.

Nu vid årsskiftet trädde förslagen i propositionen Bolag och brott i kraft. Det handlar om en lång rad åtgärder som alla har till syfte att förebygga och bekämpa brott som begås i och genom företag.

Parallellt med det här har ett antal brottsbekämpande myndigheter arbetat med ett uppdrag från regeringen om att förstärka arbetet för att öka återtagandet av brottsvinster. Uppdraget ska redovisas i slutet av den här månaden.

Som interpellanten också är inne på kan kampen mot den kriminella ekonomin inte bara föras på den nationella nivån. Sju av tio kriminella nätverk inom EU är aktiva i fler än tre medlemsstater, och enligt Europol använder kriminella nätverk inom EU i stor utsträckning legala affärsstrukturer för att dölja sin verksamhet, underlätta penningtvätt och utöka sin verksamhet på olika sätt. För att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten krävs också gemensamma åtgärder. Sverige bedriver ett mycket aktivt arbete inom EU för att motverka att företag används som brottsverktyg i gränsöverskridande brottslighet.

Det handlar exempelvis om att genomföra EU:s penningtvättspaket och det direktiv om återvinning av tillgångar och förverkande som har beslutats på EU-nivå. Det handlar också om att ge brottsbekämpande myndigheter bättre verktyg, som tillgång till digitala data, och att förbättra samarbetet mellan de brottsbekämpande myndigheterna i medlemsstaterna och med de brottsbekämpande resurser som finns inom EU, inte minst Europol.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Genom att slå mot möjligheterna att berika sig ekonomiskt på kriminalitet kan samhället minska drivkrafterna att ägna sig åt brottslighet och motverka att brottsvinster bygger upp ännu mer starka och välorganiserade kriminella verksamheter. Regeringen fortsätter förstås att analysera behov av ytterligare lagskärpningar och andra åtgärder, allt i syfte att strypa den kriminella ekonomin och öka tryggheten i samhället.

Ingela Nylund Watz (S)
Anf. 9 Ingela Nylund Watz (S)

Fru talman! Tack, statsrådet, för det utförliga svaret!

Jag vill börja med att säga att den långa uppräkning som statsrådet gör när det handlar om åtgärder mot den kriminella ekonomin redovisar bra insatser som regeringen har gjort, och såvitt jag kan bedöma och komma ihåg har vi varit överens om samtliga.

Tyvärr misstänker jag att statsrådet inte riktigt har tagit till sig själva kärnan och poängen i min interpellation. Det är viktigt att ha en allmän diskussion om den kriminella ekonomin, och vi kan föra den diskussionen vidare också i dag. Men poängen i min interpellation är att en stor andel av de svenska företagen utsätts för brott och känner stor oro över detta, både över att de faktiskt har utsatts för brott och över risken att utsättas för brott. Flera av dem är till och med så oroade att de säger i undersökningar att denna brottslighet riskerar att äventyra Sveriges tillväxt.

I Svenskt Näringslivs rapport Brottsbarometern 2024 framgår det att 36 procent av de svenska företagen drabbades av brott förra året. Småföretagarnas Riksförbund har i sin rapport Brott mot företagen 2025 redovisat att över 30 procent av deras medlemsföretag årligen utsätts för brott.

I oktober 2024 presenterade Stockholms Handelskammare i Uppsala en undersökning som de återkommande gör som heter Status Sthlm. De hade intervjuat 1 500 företag som fått svara på en enkät om hur de ser på brottsligheten. Resultatet visar att 90 procent av företagen menar att den kriminella ekonomin hotar näringslivets utveckling och kan hämma svensk tillväxt. Enligt min mening är det djupt oroande att företagen upplever sin verklighet på det här viset.

Än mer oroande är att många företag – enligt vissa undersökningar så många som hälften av alla företag – väljer att inte anmäla brott eftersom man saknar förtroende för att polisen ska agera. Flera bedömare säger, och det nämnde också statsrådet i sitt svar, att kostnaden för brottsligheten för företagen är ungefär 100 miljarder om året eller mer än så i direkta kostnader. Och som om det inte var illa nog innebär brottsligheten mot företagen att investeringar och nysatsningar uteblir, vilket gör att den samhälleliga kostnaden för brotten i praktiken blir ännu större i form av utebliven tillväxt.

Fru talman! Jag är övertygad om att både statsrådet och jag anser att samhället måste stå starkt mot den systemhotande brottsligheten. Skadan som brottsoffer lider, oavsett om det handlar om enskilda individer, våra välfärdssystem eller företagen jag nu tar upp, ger skäl att agera mycket kraftfullt. Men i ett läge när Sveriges tillväxt fortsatt ligger i EU:s bottenskikt, lågkonjunkturen biter sig fast, inflationen tenderar att vända uppåt igen och inte minst arbetslösheten ökar finns det ytterligare starka motiv att göra mer för att stävja den brottslighet som drabbar våra företag.

Jag vill föra ett resonemang med statsrådet i dag om vad regeringen konkret tänker göra för att stävja brottsligheten mot svenska seriösa företag. Har regeringen hittat något nytt angreppssätt på detta? Hur ska vi skydda de seriösa företagen?

Gunnar Strömmer (M)
Anf. 10 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack till Ingela Nylund Watz för möjligheten att diskutera denna oerhört angelägna fråga i dag!

Det råder ingen som helst tvekan om att svenska seriösa företagare känner stor oro för brottsligheten, och det gör de på goda grunder. De är utsatta för hot från den organiserade brottsligheten, som äventyrar både företagarnas och deras medarbetares trygghet och säkerhet. Den hotar också företagens långsiktiga överlevnad och möjligheter att verka på en marknad som inte snedvrids av olika kriminella aktörer som kapar åt sig marknadsandelar på ett otillbörligt sätt.

När jag säger att vi måste göra tre saker samtidigt för att komma åt den organiserade brottsligheten – slå mot det grova våldet, alltså skjutningar och sprängningar, bryta rekryteringen av barn och unga till kriminella nätverk och strypa den kriminella ekonomin – är det ett uttryck för insikten om att vi inte kommer åt det mest brutala uttrycket för den organiserade brottsligheten, alltså det grova våldet, om vi inte långsiktigt stryper den kriminella ekonomin, som driver den organiserade brottsligheten.

Den organiserade brottsligheten har i ett historiskt perspektiv framför allt skapat stora brottsvinster genom narkotikaförsäljning. Det är fortfarande en väldigt stor intäktskälla för de kriminella nätverken, men det är en realitet att ekonomisk brottslighet har gått om narkotika som huvudsaklig intäktskälla för de kriminella gängen. Det drabbar många delar av vårt samhälle: skattebetalarna och välfärdssystemen men också seriösa privata företagare som själva blir utsatta för brott och som får se konkurrensen snedvridas på grund av olika kriminella aktörer som inte agerar på ett hederligt sätt.

Jag instämmer helt i att en annan, bredare samhällskostnad handlar om Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Våra möjligheter att växa som samhälle bygger i väldigt hög grad på förutsättningarna för våra företagare och för vårt näringsliv att växa och stärka sin konkurrenskraft, även i andra länder och världsdelar. Vi vet att kriminaliteten i dag är en av Sveriges växande nackdelar i det sammanhanget. Det är det som motiverar den historiska omläggning av politiken som sker nu. Mellan 2012 och 2022 tredubblades antalet dödsskjutningar i Sverige. Den kriminella ekonomin växte till astronomiska nivåer på 100–150 miljarder. Allt det här vänder vi nu på, och det försöker vi göra så systematiskt som det bara går.

Ingela Nylund Watz lyfte fram en aspekt till som jag tycker är viktig, och det är företagarens benägenhet att anmäla brott. Jag tror att man kan hitta siffror som visar att antalet brott som företagare har anmält har gått ned i vissa fall. I det skulle man till äventyrs kunna läsa in att brottsligheten eller brottsutsattheten har gått ned. Det tycker jag att det finns väldigt lite stöd för. Det är en starkare hypotes att alltför många företagare inte upplever att rättsväsendet responderar tillräckligt kraftfullt när man anmäler brott.

Jag vill lyfta fram att vi gav ett särskilt uppdrag till den nya rikspolischefen att säkerställa att anmälningar tas på allvar och att man svarar i telefon när företagare och andra brottsutsatta ringer. Det är en helt avgörande fråga inte bara för att kunna klara upp brott och förebygga och förhindra brott utan också för att bevara företagarnas och medborgarnas tillit till rättssystemet.

Ingela Nylund Watz (S)
Anf. 11 Ingela Nylund Watz (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, statsrådet, för ett fortsatt resonemang om de här otroligt viktiga frågorna för Sveriges konkurrenskraft och framtida tillväxt!

Enligt Svenskt Näringslivs brottsbarometer 2024 har hälften av företagen som drabbats inte anmält brott på grund av att man saknar förtroende för att polisen ska göra något. Det är illa. Det är vi överens om.

Av undersökningen från Stockholms Handelskammare i Uppsala, som jag refererade till i mitt första inlägg, framgår också att två av tre företag anser att Sverige är dåligt eller till och med mycket dåligt på att upptäcka och lagföra ekonomisk brottslighet och att Sverige står dåligt rustat mot den kriminella ekonomin. Det är verkligen både olyckligt och illa att de svenska företagen – de jag kan referera till är Stockholmsföretag – har så liten tilltro till att samhället ska finnas där när man utsätts för brott.

Precis som statsrådet är inne på är den organiserade brottsligheten ett träd med flera grenar. Numera är allt oftare en del av verksamheten vit, helt synlig och legal. Andra grenar är å andra sidan helt ljusskygga. Det här kräver naturligtvis nya angreppssätt. Det kräver ett internationellt samarbete, inte minst med Europol.

Jag håller helt med statsrådet om att en grundförutsättning för att komma till rätta med detta är att gå på pengarna. Det är vi helt eniga om. Langarna, bedragarna, skattefifflarna och utpressarna är ofta delar av en och samma kriminella struktur. Inte minst Europol har även pekat på det faktum att de kriminella arbetar gränsöverskridande i flera länder.

Jag går tillbaka till företagens syn på hur staten kan stå vid deras sida när de känner oro eller utsätts för brott. Jag tycker att det finns anledning att fundera över ifall de angreppssätt som vi hittills har valt, och som vi har varit eniga om, har varit tillräckliga för att ta de seriösa företagens verklighet och oro på allvar. Jag betvivlar inte justitieministerns ambitioner när det handlar om att knäcka den grova organiserade brottsligheten i Sverige. Jag vill bara föra ett resonemang om ifall vi har varit tillräckligt bra på att fundera på företagarnas perspektiv.

Vi vet ju, inte minst i våra stora städer, hur verkligheten ser ut när den illegala konkurrensen slår till, särskilt i vissa branscher. Jag tror att justitieministern är väl införstådd med vilka branscher som är särskilt utsatta. Det handlar om den utbredda arbetslivskriminaliteten, skatteundandragandet, fusket med momsen och allt det som gör att de seriösa företagen riskerar att klappa ihop och inte mäkta med konkurrensförhållandena.

Vad jag är ute efter är ett resonemang om hur vi gemensamt kan se till att strålkastarljuset riktas mot de seriösa företagarna och deras förutsättningar och söka och hitta angreppssätt som löser problem som de ser. Det handlar både om mängdbrotten, som många lyfter fram, och om hotet från den organiserade brottsligheten.

Jag tror att vi gemensamt kan göra ett bra jobb, om viljan finns. Vi har en rad förslag, som jag tänker återkomma till.

Gunnar Strömmer (M)
Anf. 12 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Min bestämda uppfattning är att företagarna har rätt. Sverige har inte varit rustat att möta den verklighet som vi nu befinner oss i. Nu vidtar vi många viktiga åtgärder och fattar många viktiga beslut om lagstiftning som är ägnad att bryta gamla mönster.

Det hade naturligtvis varit oerhört mycket bättre om den hade kommit på plats redan för 10–15 år sedan. Då hade vi inte behövt ägna oss åt att strypa den kriminella ekonomin utan hade kunnat hämma tillväxten av den i ett mycket tidigare skede.

Många av de saker vi nu gör är ägnade åt att just bryta gamla mönster. Det är positivt att Socialdemokraterna i hög grad har röstat för dessa förslag. Det har dock inte varit helt enigt i riksdagen. En del av ert regeringsunderlag har inte varit med på åtgärderna. Vi får kanske jobba för att få med oss alla framöver.

Låt mig lyfta fram några viktiga delar. Möjligheten att använda hemliga tvångsmedel preventivt är ett otroligt centralt verktyg för att kunna förebygga och förhindra organiserad brottslighet. När vi jobbade med detta var det viktigt för mig att det utformades på ett sådant sätt att det också kan riktas mot den ekonomiska brottsligheten, inte ”bara” skjutningarna, sprängningarna och det grova våldet. Det behöver med full kraft också kunna riktas mot den organiserade ekonomiska brottsligheten. Det här har vi nu på plats.

En andra viktig del är det självständiga förverkandet. Nu finns en möjlighet att flytta fram positionerna så offensivt att vi kan ta tillgångarna, apropå att bryta mönster. Det finns en svårighet med att driva detta genom traditionell lagföring och fälla de kriminella för brottsligt ansvar, men nu har vi hittat andra vägar att gå rakt på pengarna. Det självständiga förverkandet är en mönsterbrytande åtgärd. Jag vågar påstå att resten av Europa nu tittar på Sverige för att få inspiration. De undrar om man verkligen kan arbeta så pass offensivt med kriminell ekonomi. Ja, det kan man, säger vi i Sverige.

En tredje del som är helt central är verkligen ett systemskifte på området. Vi river nu sekretesshinder för att få till stånd en effektiv informationsdelning. Det är en 180-graderssväng om vi ser på hur vi i Sverige traditionellt sett har hanterat dessa frågor. Vi gör det här i tre steg.

Vi har redan fått en stor förändring på plats som tar sikte på fusk med offentliga medel, såsom arbetslivskriminalitet och felaktiga utbetalningar. Detta kom på plats i somras. Det finns nu en skyldighet för olika aktörer att dela information med varandra för att effektivisera arbetet.

Den 1 april kommer steg två, som innebär en vidare skyldighet för olika aktörer att dela information inte bara i relation till arbetslivskriminalitet och fusk utan även generellt sett när det gäller att förebygga och förhindra brottslighet på området.

Sedan kommer också ett tredje steg då vi inför en generell sekretessbrytande regel som ska gälla alla aktörer i alla lägen. Om det finns behov av att dela information för att förebygga och förhindra brottslighet, inte minst organiserad ekonomisk brottslighet, ska en sådan möjlighet finnas. Det är ett systemskifte som är superviktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi tittar nu också på andra åtgärder och har tagit emot förslag, som vi bereder, vad gäller att spetsa till möjligheterna att meddela näringsförbud mot oseriösa aktörer. Jag har själv lyft vikten av att se på inte bara det straffrättsliga systemet utan även andra system. Företagsböter och ekonomiska sanktioner mot oseriösa företagare kan potentiellt sett vara väldigt kraftfullt. Jag nämnde det finansiella underrättelsecentrumet, som nu inrättas för att vi ska kunna få ett bättre tryck mot olika aktörer inom den finansiella sektorn.

På EU-nivå handlar det i väldigt hög grad om att säkerställa allt detta fast också gränsöverskridande. Då har vi inte minst fokus på att få till stånd legala vägar för polisen i de olika medlemsstaterna och Europol, som är en viktig medspelare, att dela information på ett effektivt sätt.

Ingela Nylund Watz (S)
Anf. 13 Ingela Nylund Watz (S)

Fru talman! Jag tackar för en bra diskussion om viktiga frågor.

Jag har inga större invändningar mot de åtgärder som statsrådet pekar på här. Det mesta är bra, även om det finns en och annan detalj som vi socialdemokrater skulle vilja skruva på lite mer eller lite mindre. Det må vara hänt.

Det jag är ute efter är att företagen efterlyser att staten tydligare ska adressera företagens specifika problematik, eftersom den är väldigt sammansatt. Det här gäller inte minst företag i Stockholms- och Uppsalaregionen, som jag har tagit mest intryck av under de senaste månaderna. Här handlar det både om vardagsbrott, som skadegörelse, inslagna fönsterrutor och stölder, och om allt det som har med den kriminella ekonomin och den organiserade brottsligheten att göra.

I många stycken är det en och samma ”body” fast det tar sig lite olika uttryck. Skadegörelse och kraschade fönsterrutor kanske mer handlar om desperata försök att få pengar till att köpa narkotika. Men i andra änden av kedjan sitter kanske någon utrikes gängledare och organiserar ett helt nätverk av olika brottsgrenar.

Vad jag är ute efter är att få veta om regeringen har försökt att hitta ett angreppssätt som gör att företagen känner sig mer sedda i det här arbetet. De redovisar i intervjuer och undersökningar att de inte längre ens vill anmäla brott, eftersom de upplever att polisen inte agerar och att det inte händer någonting.

Med tanke på hur Sveriges tillväxtsituation ser ut – vi befinner oss i Europas bottenliga – tror jag att vi behöver göra allt vi kan för att företagen, precis som vi enskilda, ska känna att staten finns där och ställer upp när de behöver det.

Gunnar Strömmer (M)
Anf. 14 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fru talman! Jag tackar Ingela Nylund Watz än en gång för möjligheten att få diskutera denna viktiga fråga i dag.

Jag lyssnade länge efter ett nytt förslag från Ingela Nylund Watz, men jag fick lyssna förgäves. Jag finner mig dock i att det är jag som är justitieminister och att det är rimligt att riksdagsledamöter ställer frågor om vilka åtgärder regeringen tänker sig för att bryta mönster.

Jag kvitterar gärna den beskrivning av verkligheten som förs fram. Det handlar å ena sidan om att möta företagare i det som vi ibland lite anspråkslöst kallar mängdbrottslighet eller vardagsbrottslighet. Å andra sidan handlar det om att möta företagsamheten i fråga om den organiserade brottsligheten och den bredare kriminella ekonomin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig börja med mängdbrotten. Polisen har gjort en fantastisk resa med brottsuppklaringen av det som inte är mängdbrott, det vill säga de allra grövsta brotten. Exempelvis har man fått upp brottsuppklaringen på två år från under 20 procent till över 70 procent när det gäller dödsskjutningar. Det är fantastiska framsteg i relation till den organiserade brottsligheten.

Vi ser en positiv rörelse i mängdbrottsligheten, men den är inte alls lika kraftfull. Därför har det varit viktigt för mig och regeringen att ge den nya rikspolischefen ett mycket explicit uppdrag som innebär att den stora förflyttning som nu sker när det exempelvis gäller brottsuppklaringen av den organiserade brottsligheten också måste göras i den medborgarnära eller, som dagens ämne är, den företagsnära brottsligheten, den brottslighet som företagare upplever i vardagen.

Vi har pekat på att man måste flytta fram positionerna för lokal polisiär närvaro när det gäller utredningarna och förbättra servicen. En företagare måste veta att polisen svarar när man ringer. I alla dessa delar sker framsteg, och jag ser fram emot att få komma tillbaka och redovisa det.

Allt det som jag har redogjort för och som vi har talat om i dag i fråga om den organiserade brottsligheten är sådant som har alla förutsättningar att sätta företagarna och därmed den svenska tillväxten och konkurrenskraften i ett bättre läge om vi blickar framåt. Mer kommer att behöva göras, och jag återkommer gärna till det framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.