Demokratiska värderingar i Försvarsmakten
Interpellation 2010/11:354 av Björlund, Torbjörn (V)
Interpellationen är besvarad
- Inlämnad:
- 2011-05-06
- Anmäld:
- 2011-05-10
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält:
- 2011-05-18
- Sista svarsdatum:
- 2011-05-20
- Besvarad:
- 2011-06-14
Interpellationen
Interpellation
2010/11:354 Demokratiska värderingar i Försvarsmakten
av Torbjörn Björlund (V)
till försvarsminister Sten Tolgfors (M)
Försvarets insatschef Anders Lindström kommenterade till TT den 5 maj 2011 Usama bin Ladins död och dess eventuella konsekvenser för de svenska styrkorna som deltar i kriget i Afghanistan. Insatschefen bedömer att säkerhetsläget inte förändrats till följd av al-Qaida-ledarens död och säger vidare att ”lagföring av alla som står för de extrema organisationerna är långsiktigt positiv. Det visar att det inte finns någon väg att komma undan.”
Omständigheterna kring den operation som amerikanska specialstyrkor genomförde i Abottabad, Pakistan, är fortfarande mycket oklara. Det råder också delade meningar om insatsen är förenlig med internationell rätt, där många hävdar att det rörde sig om en utomrättslig avrättning – alltså motsatsen till lagföring.
Med anledning av det som ovan framförts vill jag ställa följande frågor till försvarsministern:
1. Är det försvarsministerns ställningstagande att personer kan lagföras för att de sympatiserar med organisationer, trots att de inte gör sig skyldiga till en brottslig handling?
2. Vilka åtgärder avser försvarsministern att vidta för att inom försvaret sprida kunskap om grundläggande demokratiska värderingar som till exempel tankefrihet och yttrandefrihet?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2010/11:354
Webb-tv: Demokratiska värderingar i Försvarsmakten
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 33 Sten Tolgfors (M)
Fru talman! Torbjörn Björlund har frågat mig om det är mitt ställningstagande att personer kan lagföras för att de sympatiserar med organisationer trots att de inte gör sig skyldiga till en brottslig handling samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att inom försvaret sprida kunskap om grundläggande demokratiska värderingar som till exempel tankefrihet och yttrandefrihet.
Terrorism är i många delar av världen ett allvarligt hot mot demokrati, mänskliga fri- och rättigheter och mot ekonomisk och social utveckling. Eftersom terrorism är internationell till sin karaktär kan den bara motverkas genom gränsöverskridande samarbete och gemensamt ansvarstagande mellan länder.
Sverige har sedan 2003 en särskild lag om straff för terroristbrott som bygger på ett EU-rambeslut om bekämpande av terrorism. Brott som till exempel mord, sabotage och kapning är i vissa fall straffbara som terroristbrott beroende på gärningsmannens avsikter med brottet och vilken skada det kan leda till. Den som begår försök, förberedelse eller stämpling till terroristbrott eller underlåter att avslöja ett sådant brott kan också ställas till ansvar. Det finns också en lag om straff för finansiering av bland annat terroristbrott. Så sent som förra året infördes vidare en ny lagstiftning som innebär att ytterligare åtgärder kan vidtas för att förebygga bland annat terroristbrott. Enligt den lagen är offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende bland annat terroristbrott straffbart. Även denna reglering bygger på ett EU-rambeslut.
För att en person ska kunna dömas till ansvar krävs att han eller hon har utfört en aktiv handling, till exempel kommit överens med någon om att begå ett brott. Det är alltså inte fråga om att allmänt ingripa mot en enskilds frihet att hysa åsikter eller friheten att uttrycka åsikter och tankar. Eftersom föreningsfriheten är en grundlagsskyddad rättighet i Sverige är det också en grundläggande princip att blotta medlemskapet i en organisation inte är kriminaliserat utan att det för straffansvar krävs att en person på något sätt aktivt har bidragit till organisationens brottsliga verksamhet. Huruvida ett brott har begåtts i det enskilda fallet är upp till de rättsvårdande myndigheterna att avgöra.
Försvarsmakten arbetar löpande med ett omfattande värdegrundsarbete som omfattar all personal. ÖB har beslutat om interna styrdokument som reglerar värdegrund och uppförandekoder.
Jag har fullt förtroende för Försvarsmaktens arbete i detta avseende.
Anf. 34 Torbjörn Björlund (V)
Fru talman! Jag ska tacka för svaret. Som alltid när jag får ett svar på en interpellation känns det som att jag har fått ett mallsvar. Man följer en mall för svaret. Det är lite synd eftersom det här är en viktig fråga.
I min interpellation refererar jag till Anders Lindström, insatschef i Försvarsmakten, och hans uttalande efter att Usama bin Ladin dödades. Det är inte bara uttalandet som känns oroväckande utan det finns flera saker i utvecklingen som är oroväckande. Ända sedan terroristdådet i New York den 11 september 2001 har utvecklingen blivit så att många oskyldiga drabbats av den tidvisa hysteri som terroristbekämpningen har framkallat. Usama bin Ladin var ingen ängel. Han var en terrorist som vi inte behöver sörja. Det finns inget som rättfärdigar vad han har gjort eller står för. Men det finns skäl att fundera på det sätt som situationen hanterades. Det är i det ljuset som uttalandet från Anders Lindström finns med.
Om Sverige ska betecknas som en rättsstat - det vill vi göra i Sverige, och det vill man i USA också - måste vi framför allt visa det i praktisk handling. Vi kan inte tillåta oss att göra saker utanför lagen. Det är det som är utmärkande för det vi vill kalla ett civiliserat samhälle. Det vill vi vara med i.
Just det sättet att svepande beteckna alla som är med i en organisation, kan tänkas ha något att göra med eller ett samröre med organisationer för terrorister kan vara förödande i debatten. Det är därför jag tycker att det är oroande med Lindströms uttalande.
Ett exempel på det som kan hända är vad som hände på Guantánamobasen i USA:s regi. Det finns i dag bevis på att många helt oskyldiga personer spärrades in för att de på något sätt haft samröre med organisationer eller andra personer som kunde tänkas stödja något slags presumtiv terrorism. De flesta var från Afghanistan eller Pakistan, men det fanns även andra - bland annat en svensk medborgare som sedan visade sig vara helt oskyldig.
Många organisationer finns också med, som egentligen var seriösa i sitt stöd till den demokratiska utvecklingen i olika delar av världen men som helt felaktigt stämplades som terroristorganisationer.
I det ljuset ska vi se dessa uttalanden som kopplar ihop det som sägs av företrädare för Försvarsmakten och av oss politiska företrädare med terrorism som företeelse. Det får inte råda något tvivel om att vi arbetar utifrån vad människor
gör
när det gäller brottslighet, däribland terrorism, inte om de är medlemmar i vissa organisationer eller uttrycker åsikter som på något sätt kan vara misshagliga.
Terrorism bygger på skräck och rädsla. Det finns ett antal brott som har begåtts av terrorister - enskilda och organisationer. Men i dag finns fler exempel på stater som begår statsterrorism, det vill säga man bygger sin maktutövning på skräck och rädsla. Konflikter hanteras utifrån skrämsel och rädsla. Det kan inte tillåtas att vi tänjer på begreppen oavsett vem eller vilka som begår brott.
I dag finns en situation med främlingsfientliga organisationer som utnyttjar den beröringsskräck som finns för terrorism, inte minst mot islam och muslimer. Av den anledningen är det viktigt hur vi och våra företrädare uttrycker oss i debatten. Det ska vara ett klart uttalat brott som ska lagföras när vi vet vem som utfört brottet, och det är inte acceptabelt att lagföra människor på grund av vad de uttrycker eller om de tillhör en viss organisation. Jag menar att, som ibland sker, uttrycka att alla som har något med extrema organisationer att göra ska lagföras är ett direkt farligt sätt att arbeta på eller uttrycka sig på - därav min fråga och interpellationen.
Anf. 35 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Jag tror att jag förstår vad Torbjörn Björlund vill få sagt med sin interpellation. Däremot måste jag, fru talman, säga att det är ett sällsynt dåligt exempel han har valt genom att bygga interpellationstexten på det som hände Usama bin Ladin. Få personer har väl skrivit in sig så i historien som just varande företrädare för internationell terrorism som dödar, lemlästar och slår mot oskyldiga, kvinnor och barn.
Sedan nämnde Torbjörn Björlund Guantánamo. Där kan jag hålla med om att det finns all anledning att fundera och reflektera i enlighet med Torbjörn Björlunds linjer, men det är inte riktigt vad den grundläggande interpellationen handlar om.
Fru talman! Jag har tre synpunkter. För det första har vi yttrandefriheten. Som gammal tidningsman menar jag att yttrandefriheten och meddelarfriheten även gäller militärer. Jag kan inte helt klarlägga hur Anders Lindström har uttalat sig, som privatperson eller insatschef. Däremot är det vanskligt att från talarstolen i Sveriges riksdag börja ifrågasätta eller ens antyda det olämpliga i att uttala sig.
Nu tror jag inte att Anders Lindström, som jag känner som en stor och stark gosse, skräms av att föras fram i en interpellation, men det kan finnas andra i sammanhanget som kan tycka att det är obehagligt att en sådan diskussion förs.
För det andra finns uttalandet i sak som Torbjörn Björlund hänvisar till: "Lagföring av alla som står för de extrema organisationerna är långsiktigt positiv. Det visar att det inte finns någon väg att komma undan." Det tycker jag i grunden är bra.
Det är bra att terrorister som Usama bin Ladin vet att det alltid finns en rättvisa som når fram. Det är bra att Ratko Mladic har fångats in och förts till Haag. Det är bra att den förre kommunistledaren Slobodan Milosevic också hamnade i Haag. Allt detta är bra. Det är därför vi är engagerade i olika former av internationella aktioner mot internationell terrorism i form av al-Qaida och talibaner.
För det tredje handlar interpellationen - det utvecklar Torbjörn Björlund i sin argumentering - huvudsakligen om Usama bin Ladin. Torbjörn Björlunds första fråga är om det är försvarsministerns ställningstagande att personer kan lagföras för att de sympatiserar med organisationer trots att de inte gör sig skyldiga till en brottslig handling. Där måste vi vara fullständigt glasklara, nämligen att Usama bin Ladin och al-Qaida på alla sätt har gjort sig skyldiga till fruktansvärda handlingar. Dessutom ska vi vara medvetna om att det våld som al-Qaida och talibaner utför i en del länder som Afghanistan och Pakistan riktar sig huvudsakligen mot muslimer. Om man vill vara vän och försvarare av muslimer, vilket jag tolkar Torbjörn Björlund, finns det all anledning att brännmärka just den typen av terroriströrelser, som visserligen ställer till med problem och svårigheter i länder som USA och i Europa men som våldför sig på sina egna nationer som Afghanistan och Pakistan. Det kan inte råda något som helst tvivel om att just en person som Usama bin Ladin är en direkt symbol och företrädare för ett av de värsta terroristnätverken vi har upplevt i vår tid.
Anf. 36 Sten Tolgfors (M)
Fru talman! Låt mig först konstatera att svar på interpellantens två frågor har lämnats, och jag noterar att han inte berörde dem alls i sitt inlägg.
Jag vill också, fru talman, tillstå att jag blev lätt fundersam när jag läste interpellationen av Torbjörn Björlund. Efter att ha hört hans inlägg blir jag mer än fundersam och snarare avvisande till hans resonemang. Om jag hade varit Anders Lindström hade jag varit direkt fundersam över Björlunds argumentation.
Vad säger Torbjörn Björlund i sitt inlägg? Jo, att det är en oroväckande utveckling där oskyldiga drabbas som tidvis präglas av hysteri. Han skrev en interpellation som handlar om Usama bin Ladin, den mest profilerade terroristledaren världen kanske har sett, direkt ansvarig för ett mycket stort antal människors död.
Björlund säger att vi inte ska göra saker utanför lagen, vi ska inte svepande beteckna alla som är med i en organisation som terrorister. Sedan väcker han en interpellation som handlar om inte den som i allmänhet är med utan om den som är hjärnan, ledaren och finansiären bakom tusentals människors död. Han talar inte om organisationer i allmänhet utan om al-Qaida, en av de värre terroristorganisationer världen har sett.
Jag noterade, fru talman, ingenting i det Torbjörn Björlund sade i sitt inlägg som har direkt koppling till hans interpellation. Här talas det om statsterrorism i en interpellation som handlar om en ledande terroristorganisations ledare. Han talar om beröringsskräck inför islam som absolut är ett samhällsproblem, men det är ett mycket underligt sammanhang att föra upp det i när vi i dag samlas för att diskutera terrorism.
Det är uppenbart att terrornätverket al-Qaida har utfört en rad attacker mot civila och militära mål över hela världen. Terrordåden i Washington och New York den 11 september 2001 dödade tusentals och motiverade inte bara USA utan även de ca 50 länder som finns i Afghanistan fortsatt, eftersom talibanregimen där hade upplåtit landet som träningsbas för terrorister och förberedelser för terrordåd, ett nätverk som också hade förgreningar in i Europa.
Jag svarade entydigt på det som var interpellationens frågor: "Sverige har sedan 2003 en särskild lag om straff för terroristbrott som bygger på ett EU-rambeslut . Brott som till exempel mord, sabotage och kapning är i vissa fall straffbara som terroristbrott." Det kom också i fjol "en ny lagstiftning som innebär att ytterligare åtgärder kan vidtas för att förebygga bland annat terroristbrott". Det innebär till exempel att "offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende bland annat terroristbrott" är straffbara.
För att en person ska kunna dömas till ansvar krävs det inte att man i allmänhet är sympatisör utan att man utfört en aktiv handling, som till exempel kommit överens med någon annan att begå ett brott. Det är alltså inte fråga om att i allmänhet ingripa mot en enskild persons frihet att hysa åsikter eller att uttrycka åsikter och tankar. Föreningsfriheten är grundlagsskyddad i Sverige, och det är inte straffbart att sympatisera med någons idéer. Men att aktivt bidra till en organisations brottsliga verksamhet, till exempel att leda och utföra terroristhandlingar, är i högsta grad straffbart. Huruvida ett brott har begåtts i varje enskilt fall är det de rättsvårdande myndigheterna som avgör.
Men det interpellationen handlar om är terrornätverkets skapare, ledare, inspiratör och möjligen också finansiär, och då blir de kopplingar till en rad andra intressanta frågor i andra sammanhang som Björlund gör mycket svåra att förstå, fru talman.
Anf. 37 Torbjörn Björlund (V)
Fru talman! Det är spännande att höra de resonemang som förs av försvarsministern och Hans Wallmark. Jag vill påstå att det som jag skriver i min interpellation har en utgångspunkt i insatschef Anders Lindströms uttalande, för det är det som sammanfattar hur vi uttrycker oss när det gäller bilden av vad terrorism är. Jag menar att det som är så farligt är om man inte uttrycker sig på rätt sätt.
Jag har ingen som helst anledning att lägga munkavle på Anders Lindström, men jag har anledning att sätta fokus på vad han säger och på vilket sätt han säger det. Terrorismen är inte så enkelspårig som en del vill göra gällande.
Jag sade i mitt anförande att jag inte har någon som helst anledning att stödja Usama bin Ladin, och min interpellation handlar inte om det - det ser man om man läser den ordentligt och vill läsa den på rätt sätt. Det handlar om hur vi betecknar terrorism och vad terrorism är. Usama bin Ladin är utan tvekan en terrorist, och som sådan ska han lagföras och tas om hand - självklart. Jag säger inget annat.
Det jag menar är att om vi ska ha något slags nyanserad debatt om terrorism och vad det är måste vi ta med andra delar också. Utgångspunkten är självklart Anders Lindströms uttalande, för det är signifikativt. Om vi inte är noga med att använda ord och uttryck på rätt sätt och se på saker på rätt sätt uttrycker vi oss svepande så att det helt och hållet gynnar just terrorister. Talibaner får kött på benen för att kunna rekrytera fler talibaner i Afghanistan bara därför att man går in och bombar sönder en massa byar utan att ha rätt syn på vad som händer.
Att talibanerna har förstört väldigt mycket i Afghanistan är det ingen tvekan om. Och det finns inget försvar för det som görs av talibanerna. Det är jag noga med att påpeka, så att ingen kommer tillbaka och säger någonting om det. Jag har ingen som helst anledning att stödja al-Qaida-verksamhet eller någonting sådant.
Men det är om man utifrån det gör saker som inte tillhör rättsstaten som vi måste diskutera det. Vad är det vi gör? Vad är det som görs i världen i dag för att få rätsida på terrorismen? Om man svepande betecknar alla som tillhör organisationer i Afghanistan som terrorister, vilket Lindström faktiskt gör som företrädare för Försvarsmakten, som företrädare för Sverige, gör man fel. Man borde kunna uttrycka sig mycket mer konsekvent att det här är det vi gör mot brottslingar och terrorister som gör saker.
Jag tar de här exemplen på det som har hänt utanför, typ Guantánamo, eller organisationer som har stämplats som terrorister därför att det är den utveckling vi kan få om vi inte uttrycker oss på rätt sätt. Det är det jag är ute efter. Det jag vill veta är om Försvarsmakten tycker det eller om det bara är slarvigt uttryckt.
I interpellationssvaret hänvisar man också till policydokument. Jag har tittat på Försvarsmaktens hemsida och sett en del policydokument. Det finns ett policydokument som har med värdegrunder och uppförandekoder att göra, och jag tycker att det är väldigt tunt när jag tittar på vad som står där. Det går definitivt att utveckla det mycket mer, för att undvika missförstånd eller undvika att man uttrycker sig på fel sätt.
Jag vet inte om försvarsministern vill kommentera det, men jag vill veta om man jobbar mer med det här än bara det som finns i policydokumentet. Det måste finnas med, speciellt med tanke på den omdaning vi gör i Försvarsmakten nu när vi får in mycket nya människor som måste ha det här på rätt sätt. Jag menar att det är detta som är problematiken.
Det är just där jag måste få ett svar: Var står vi egentligen när det gäller de här bitarna? Försvarar man Anders Lindströms uttalande utifrån en principiell ståndpunkt, eller kan man se problematiken i det?
Anf. 38 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Jag ber att få upprepa att jag tror att jag förstår vad Torbjörn Björlund är ute efter. Men nog måste väl Torbjörn Björlund, fru talman, hålla med om att det är ett sällsynt dåligt exempel han har valt.
I hela sin interpellation pratar han om Usama bin Ladin och al-Qaida. Med all respekt - men ingen kan väl säga att det är någon oskyldig person eller en oskyldig organisation? Det är inte så att den har blivit attackerad i största allmänhet eller att han har jagats i största allmänhet, utan det är just som hjärnan bakom al-Qaida, just som hjärnan bakom de terroristhandlingar som utförts, inte bara i USA utan även i länder som Afghanistan och Pakistan mot den egna befolkningen.
Även om Torbjörn Björlund vill fortsätta sitt i och för sig ganska intressanta resonemang måste han ändå hålla med om det som åtminstone två andra personer här påpekar: Det var väl dåligt valt att räkna upp just Usama bin Ladin och al-Qaida och nu föra ett mer principiellt resonemang.
Fru talman! Om man går in på Anders Lindströms uttalande, som Torbjörn Björlund gör, lyder det så här: Lagföring av alla som står för de extrema organisationerna är långsiktigt positiv. Det tycker Björlund uppenbarligen är fel. Tänk då om han hade sagt så här: Lagföring av alla som står för de extrema organisationerna är långsiktigt ointressant. Det är alltså raka motsatsen. Ja, det tycker jag hade varit fullständigt fel. Jag tycker just att vi ska ägna oss åt det.
Och det är det vi gör när vi till exempel funderar på: Hur ska vi få rasister att ändra uppfattning? Hur ska vi få dem som är organiserade nationalsocialister att ändra uppfattning? Hur ska vi få militanta vänstergrupper att ändra uppfattning? Hur ska vi få militanta islamistgrupper att ändra uppfattning? Naturligtvis ska vi på olika sätt bekämpa dem som representerar våld som lösning på problem.
Avslutningsvis: Hela interpellationen handlar om Usama bin Ladin. Menar Torbjörn Björlund att han har attackerats uteslutande därför att han "sympatiserade" med al-Qaida?
Anf. 39 Sten Tolgfors (M)
Fru talman! Ja, det är väl alldeles uppenbart att Torbjörn Björlund inte lyckas etablera problemet i kammaren. Han väljer att prata om helt andra saker. Då är min enkla uppmaning: Skriv gärna en interpellation om det då, till exempel hur vi betecknar terrorism. Det är inte vad interpellationen handlar om, utan det är en interpellation om en enskild befattningshavares uttalanden. Vi brukar i Sverige vara hyfsat försiktiga med att politiskt överpröva enskilda befattningshavares yttranden på det sättet.
Jag noterade också att Torbjörn Björlund inte väljer att problematisera terrorism, utan han problematiserar insatserna mot terrorism, till exempel att bomba sönder byar. Den 11 september bombade den person som Björlund interpellerar om två civila byggnader i New York och en militär byggnad i Washington, och ett plan flögs medvetet i backen.
Jag förstår också vad Torbjörn Björlund är ute efter, men det finns en risk här att relativisera terrorismen och terrorismens effekter. Jag vill dock vara väldigt tydligt på en punkt. Kampen mot terrorism ska föras med full respekt för folkrätten, de mänskliga rättigheterna och den humanitära rätten. Att så sker är att ta ansvar för alla länder.
Hur stater efterlever sina åtaganden övervakas av ett antal granskningsorgan som upprättats enligt de centrala konventionerna om de mänskliga rättigheterna, bland annat FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och FN:s konvention mot tortyr. De här organen spelar en central roll i att klarlägga brott mot de mänskliga rättigheterna. I den delen vill jag vara tydlig, och i den delen tycker jag att det resonemang som jag, liksom Wallmark, tror att Björlund egentligen är ute efter att föra är relevant.
Så till frågorna om värdegrund. Försvarsmakten har arbetat aktivt med värdegrundsfrågorna sedan 2004. Förband bedriver lokalt värdegrundsarbete för att utveckla den egna verksamheten i enlighet med de dokumenten och värderingarna. Ledord är öppenhet, resultat och ansvar. Definitionen av respektive ledord framgår av Försvarsmaktens strategiska styrdokument, vilket revideras fortlöpande.
Inom ramen för värdegrundsarbetet har det bedrivits ingående kulturanalyser, omfattande mätningar, aktivt åtgärdsarbete och utbildning av personal och chefer i värdegrundsfrågor. På strategisk nivå pågår det ständigt arbete för att tillvarata värdegrundsperspektivet i styrande dokument och riktlinjer, och på praktisk nivå gäller det att omsätta detta, att arbeta med ledare och medarbetarskap för att främja Försvarsmaktens verksamhet.
Under 2010 och 2011 har Försvarsmaktens och statens värdegrund inarbetats i ett antal olika områden. Det handlar om teoretiska och praktiska utbildningsmoment i folkrätt, säkerhetspolitik, krigets lagar och demokratiska värderingar för rekryter, som Björlund efterfrågade, och officersaspiranter.
Det finns värdegrundsuppdrag till samtliga förband med tydliga inriktningar, mål, uppgifter och uppföljningsrutiner utifrån respektive förbands verksamhet. Man har ett arbete för att stärka Försvarsmaktens förmåga att skapa förtroende internt och externt.
Värdegrund har beaktats också i rekryterings- och anställningssammanhang. När personer frivilligt söker till Försvarsmaktens utbildningar informeras de sökande om att verksamheten ställer krav på individens egna värderingar och uppträdande, och Försvarsmaktens verksamhet ska praktiskt iscensätta dessa värderingar.
Jag är mycket glad och stolt över Försvarsmaktens värdegrundsarbete. Jag delar Björlunds uppfattning om hur viktigt detta är för Sveriges och Försvarsmaktens trovärdighet.
Anf. 40 Torbjörn Björlund (V)
Fru talman! Jag vet inte om jag har uttryckt mig oklart. Jag tycker inte det. Men Hans Wallmark väljer att tolka mig på ett väldigt begränsat sätt. Det är oroväckande, för det känns som att det är avsiktligt att missförstå det jag säger. Den debatten bör vi inte ha.
Jag har sagt flera gånger att jag inte har någon som helst anledning att på något sätt försvara någon terrorism. Terrorister och terrorismen är ett otyg som vi måste bekämpa. Det är en fara för alla civiliserade samhällen.
Men om vi blir terrorister eller uttrycker oss på det här sättet och kan tolkas fel är vi egentligen inte mycket bättre. Det är det som är grejen. Det handlar om att man på något sätt skiljer på vad som har orsakat olika saker och vad som händer och vem som gör det. Det är det som ska vara grunden. Då kan man inte uttala sig hur som helst.
Jag tycker trots allt att uttalandet från Anders Lindström är för slarvigt. Det är det som är grunden i min interpellation, inte något annat. Det går faktiskt att tolka det som att man inte tar det här på allvar. Det är det som är min grund.
Jag pratar inte bara om Usama bin Ladin. Jag pratar om en massa andra saker. Men det kan man också missförstå om man inte vill ta upp de sakerna för att det är besvärande. Det har nämligen kommit bra saker i terrorismbekämpningens spår men också stora misstag.
Jag tänker på det som vi står och försvarar, en del av oss i alla fall, som inte tas upp här. Det gäller till exempel hur man bedriver krig eller hur man hanterar människor som är oskyldiga eller organisationer som faktiskt är oskyldiga. Jag tog Guantánamobasen som ett exempel. Det finns säkert fler, men det är det mest tydliga och det som har varit mest genomgående genom åren. Där ser man att det faktiskt är saker som görs på fel sätt.
Det skapar ett motstånd. Det skapar en motkraft. I stället för att vara något positivt skapar det faktiskt större problem, och det är det jag menar med att begreppsvärlden när det gäller terrorism måste vara mycket större och mycket bättre för att inte skapa mer terrorism. Det är faktiskt det som händer i världen. Vi har inte sett någon bättre utveckling på grund av det.
När det gäller värdegrunden vet jag att det som finns på Försvarsmaktens sida reviderades 2008. Hur kontinuerligt det är vet jag inte. Men när det gäller det som står där var det 2008. Jag tycker att man ska göra om det mycket oftare, för det krävs. Jag tycker att förebilder är viktiga på alla områden, även inom de militära.
Anf. 41 Sten Tolgfors (M)
Fru talman! "Om vi blir terrorister" eller "tolkas fel", säger Torbjörn Björlund. Jag måste säga att jag inte alls ser det utrymmet att feltolka Anders Lindström och hans uttalanden, som faktiskt har föranlett Björlunds interpellation, på det viset.
Jag ser visst, som jag har betonat i flera inlägg, behov av att diskutera både rättssäkerhetsfrågor och Försvarsmaktens värdegrund. Det är bara det att Guantánamo inte nämns i Björlunds interpellation. Det är inte vad den handlar om. Den handlar om ett uttalande från Försvarsmaktens insatschef som sätts i samband med Usama bin Ladins död. Utifrån det ställs ett antal frågor.
Låt mig säga att Försvarsmaktens värdegrund slår vakt om alla människors lika värde, främjande av de demokratiska principerna och de mänskliga rättigheterna. Alla, oavsett kön, ålder, etniskt ursprung, religiös övertygelse, sexuell läggning eller funktionshinder ska respekteras och behandlas likvärdigt.
Att ha kunskap om kulturella och religiösa olikheter och att respektera dem är en grundläggande sak för Försvarsmaktens verksamhet. I internationella insatser är det en avgörande förutsättning för att de ska vara trovärdiga. Så långt tror jag att vi alla är överens. Men när man skriver en interpellation om en person som inte i allmänhet har sympatiserat med, som det antyds i interpellationen, utan faktiskt har lett ett terroristnätverk som aktivt har ägnat sig åt att bekämpa allt vad grundläggande demokratiska värderingar och rättigheter innebär tycker jag att man hamnar i en situation där man får svårt att bli förstådd av andra, om jag uttrycker mig så.
Det är inte bara fråga om en person som sympatiserar med en organisation, utan en person som har svarat för uppbyggnaden av en organisation, varit med och organiserat dåd och aktivt själv tagit på sig ansvar för detta.
Jag menar att Försvarsmaktens värdegrund är glasklar, och det är väldigt viktigt och bra att den fortsätter att fördjupas och utvecklas vidare.
