Demokratisk dialog i det politiska samtalet
Interpellation 2020/21:362 av Hans Wallmark (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-22
- Överlämnad
- 2021-01-25
- Anmäld
- 2021-01-26
- Svarsdatum
- 2021-02-05
- Besvarad
- 2021-02-05
- Sista svarsdatum
- 2021-02-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Med erfarenheter hämtade i ett land som exempelvis USA finns en växande oro för vad ett försämrat samtalsklimat och bristande respekt för politiska motståndare långsiktigt kan leda till. Med ett förgrovat språk, mer eller mindre illa dolda anklagelser, demoniseras och smutskastas personer som ogillas. Det blir en spiral nedåt. I en demokrati och ett öppet samhälle har alla i central position dessutom ett eget viktigt ansvar att vårda språk, uttryck och hållning.
Den 1 mars 2019 debatterade statsrådet Morgan Johansson och jag en av mig väckt interpellation, 2018/19:75, som tog sin utgångspunkt i uttalanden gjorda av statsminister Stefan Löfven om att försvara den liberala demokratin med hjälp av det 73-punktsprogram som resulterat i att S kunnat fortsätta som regeringsparti. Den debatt som fördes i kammaren kom att handla om värdet av oberoende medier. Men också om tonläge och förhållningssätt.
I debatten anförde Morgan Johansson bland annat: ”Mitt problem, fru talman, är att jag misstror Moderaterna som parti när det gäller partiets förmåga att i längden stå emot trycket från de auktoritära krafterna när man väl har satt sig i en utpressningssituation gentemot dem.”
Och för egen del menade jag att det är viktigt att slå vakt om en anständig demokratisk dialog och riktade en tydlig uppmaning: ”Lugna ned er! Sänk tonläget! Tänk igenom exakt vad det är ni säger, för det får konsekvenser för det politiska samtalet i Sverige.”
I en tweet den 20 januari 2021 skriver Morgan Johansson, med sitt särskilda ansvar inom regeringen för demokratifrågor: ”Samma dag som Trump tvingas lämna och Joe Biden svärs in som president i USA, så signalerar Ulf Kristersson (M) att han vill gripa makten i Sverige med hjälp av SD.”
”Gripa makten” är en oerhört stark formulering. Det är svårt att se hur dessa ord kan ta plats i ett respektfullt samtal. Risken med återkommande överträdelser är att detta både ytterligare sporrar till och legitimerar en brutalisering av samhällsdebatten. Precis en sådan utveckling goda krafter varnat för.
Fredrik Haage på Smålandsposten uttryckte detta väl i en ledare den 21 januari:
”Oppositionen i Sverige sägs numera alltså inte bara ha sakpolitiskt fel utan dessutom är demokratiskt tvivelaktig. Det är en mycket dramatisk retorisk glidning som borde vara politiskt omöjlig i ett civiliserat land som Sverige.
I en demokrati griper ingen makten någonstans. Ett parti söker mandat av väljarna och får det eller får det inte i allmänna val. Johanssons formulering är djupt oanständig i det att den naket underförstår att ett moderat-Sverigedemokratiskt parlamentariskt maktövertagande kommer att vara demokratiskt illegitimt.”
Med anledning av detta önskar jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:
- Hur arbetar ministern för att säkra och upprätthålla ett respektfullt politiskt debattklimat i Sverige för att därmed undvika polarisering?
- Givet ministerns ansvar för demokratifrågor i regeringen, har ministern gjort någon analys kring ledande politikers egenansvar att säkra en god och saklig ton i den allmänna debatten och hur det kan förbättras, och vilka åtgärder vidtar ministern inom ramen för sin tjänsteutövning i regeringen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:362
Webb-tv: Demokratisk dialog i det politiska samtalet
Dokument från debatten
- Fredag den 5 februari 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:77
- Protokoll 2020/21:77 Fredagen den 5 februariProtokoll 2020/21:77 Svar på interpellation 2020/21:362 om demokratisk dialog i det politiska samtalet
Protokoll från debatten
Anf. 75 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Hans Wallmark har frågat mig för det första, hur jag arbetar för att säkra och upprätthålla ett respektfullt politiskt debattklimat i Sverige för att därmed undvika polarisering, för det andra om jag i egenskap av kultur- och demokratiminister har gjort någon analys kring ledande politikers egenansvar att säkra en god och saklig ton i den allmänna debatten och hur det kan förbättras, och vilka åtgärder jag vidtar inom ramen för min tjänsteutövning i regeringen.
Ett öppet och mångfasetterat demokratiskt samtal där många perspektiv kommer till uttryck och bryts mot varandra är en helt central del av vår demokrati. Därför är det särskilt oroande med de hot och det hat som alldeles för ofta drabbar personer som deltar aktivt i samhällsdebatten. Självcensur är ett allvarligt demokratiproblem och en framtidsfråga som också handlar om att kommande generationer ska vilja och våga ta uppdrag och engagera sig. Samtidigt är det viktigt att skilja på hot och hat mot personer och på skarp kritik som har sin utgångspunkt i ideologiska åsiktsskillnader. Att exempelvis kritiseras för vilken politik man för och vilket parti man samarbetar med är något helt annat än att tystas med angrepp mot ens person.
Med det sagt är hot, hat och desinformation allvarliga hot mot det demokratiska samtalet. Här har vi alla ett ansvar för hur debatter förs. I regeringens demokratistrategi lyfts det hotade demokratiska samtalet fram som en av tre utmaningar mot demokratin som särskilt behöver bemötas, vid sidan om det demokratiska utanförskapet och det ökande hotet från antidemokratiska krafter. Regeringens åtgärder för att värna det demokratiska samtalet mot hot och hat beskrivs i handlingsplanen Till det fria ordets försvar. Det handlar om ökad kunskap, stöd till dem som utsätts och ett stärkt rättsväsen.
Under 2018-2020 har också kommittén Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet haft i uppdrag att arbeta med utåtriktade insatser som ökar människors motståndskraft mot desinformation, propaganda och näthat.
Fru talman! När det gäller samtalstonen delar jag Hans Wallmarks uppfattning att vi som framträdande politiker har ett betydande personligt ansvar att hålla en god och saklig ton i den allmänna debatten. Jag har varken ansvar för eller intresse av att recensera enskilda statsråds eller opinionsbildares språkbruk. Personligen ser jag det som självklart att jag uppmanar till en god ton i mina egna kommentarsfält, att jag själv inte misstror medier eller forskare och att jag bemöter mina meningsmotståndare med respekt.
Det är ett ansvar som alla politiker behöver ta och som jag vet att hela regeringen tar på stort allvar. Politiska partier bör också kontinuerligt föra en intern diskussion om dessa frågor och odla en kultur som utgår från att politiska samtal ska föras med respekt, lyhördhet och i god och saklig ton.
Anf. 76 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Jag måste först säga att jag inte på något sätt är bekymrad över Amanda Lind och hennes tonfall. Jag har inte sett något förgripligt som jag skulle kunna lyfta fram i den allmänna debatten. Nu får hon företräda hela regeringen som demokratiminister. Jag kommer att komma in på att det finns en del andra som lämnar övrigt att önska, som en demokratiminister borde reflektera kring.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Dessutom finns det, fru talman, vilket det föregående meningsutbytet mellan kultur- och demokratiministern och mig visar, i sådana här frågor en ganska bred samsyn. Det tycker jag är viktigt. Jag tror också att det är väsentligt att vi lite till mans, i den anda som demokratiministern ger uttryck för, funderar på hur vi slår vakt om detta.
Fru talman! För ungefär trekvarts år sedan tillhörde jag dem som framför allt på Facebook lyfte fram en hel del argument från USA, där goda tänkare varnade för en utveckling i samband med presidentvalet där den sittande presidenten skulle ifrågasätta valet och där man på olika sätt skulle vidta åtgärder för att förhindra att medborgarnas val kom till uttryck i ett maktskifte.
På min Facebooksida hade jag en del som kommenterade med: Nej, så blir det inte. Det här kommer inte att hända. Du bara hänvisar till CNN, New York Times och Fareed Zakaria. Det är ju vänsterliberala röster, det blir inte så.
Fru talman! Det blev precis så. Det blev precis så riktigt illa som en del varnade för. Därför - och det är min parallell till den svenska debatten - vill jag nog ändå säga till ministern som företrädare för regeringen att det kan bli precis så illa som det som nu börjar skönjas.
Jag noterar att en del av Amanda Linds kollegor inte ålägger sig själva samma restriktion som hon själv. Jag såg för en tid sedan en krönika av försvarsminister Peter Hultqvist där han säger: "I denna sörja har nu Ulf Kristersson gjort sin vandring." Det kanske mest pregnanta exemplet är Morgan Johansson, som pratar om att "gripa makten". Han twittrar: "Samma dag som Trump tvingas lämna och Joe Biden svärs in som president i USA, så signalerar Ulf Kristersson (M) att han vill gripa makten i Sverige med hjälp av SD."
Det är inte bara jag som är lite känslig och öm i kanten. Flera tidningar har kraftfullt markerat mot den här typen av språkbruk och varnat för att det är en lek med elden. Det tycker jag att demokratiministern borde ta på största allvar. Smålandsposten, Dagens industri, Göteborgs-Posten och till och med den socialdemokratiske ledarskribenten Widar Andersson i Folkbladet har varnat för vad som händer om vi urholkar språkbruket till den grad att vi i partipolitiskt nit slungar ut saker och ting mot varandra.
Fru talman! Det är inte Amanda Lind jag vänder mig mot. Jag kan inte hitta något förgripligt där. Däremot vänder jag mig till demokratiministern Amanda Lind och varnar, precis som jag gjorde för trekvarts år sedan, för denna utveckling. Ser vi inte upp kan denna lek med eld bli väldigt farlig.
Jag har i en tidigare interpellationsdebatt med Morgan Johansson uppmanat honom och regeringen: Lugna ned er! Det är en uppmaning jag också vill rikta till Amanda Lind - inte till henne personligen, men hon borde framföra den till resten av sin ministerkrets.
Anf. 77 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka Hans Wallmark för engagemanget för det demokratiska samtalet. Det är något jag välkomnar. Det är något som jag har jobbat med från dag ett under min ministertid. Det är något som min företrädare jobbade med. Det är något som regeringen har jobbat med under väldigt många år.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill säga detta eftersom jag nu ska citera vad Hans Wallmark säger i sin interpellation: "Med ett förgrovat språk, mer eller mindre illa dolda anklagelser, demoniseras och smutskastas personer som ogillas. Det blir en spiral nedåt."
Fru talman! Jag vill upprepa att det inte ingår i mitt ämbete som demokratiminister att vare sig ta ansvar för eller recensera enskilda statsråds språkbruk, inte heller andra opinionsbildares och politikers språkbruk. Jag vill hålla mig för god för att lyfta fram olika enskilda exempel här i kammaren.
Jag konstaterar dock att problemet med hot och hat och ett förråat demokratiskt samtal har funnits länge. Jag har träffat civilsamhällesorganisationer, journalister, konstnärer och förtroendevalda från många partier, inte minst på lokal nivå, som inte vill uttrycka sig i den offentliga debatten, som undviker vissa ämnen och som undviker att kasta sig ut på nätet med åsikter av rädsla för den stormvåg av hot och hat som man då kan få ta emot.
Fru talman! Vi har under flera år jobbat med handlingsplanen till det fria ordets försvar för att motverka hat och hot. Vi har gett uppdrag om att stötta förtroendevalda, konstnärer och journalister genom olika myndigheters arbete. Vi har ett gott samarbete med SKR i de här frågorna. Vi stärker rättsväsendet. Vi jobbar förebyggande. Det handlar naturligtvis om att jobba brett med medie- och informationskunnighet och att föra diskussionen brett i samhället.
Jag blir dock lite bekymrad över att det Hans Wallmark pekar på i sin interpellation inte är detta. Det är inte att detta har pågått i åratal och att människor har skrämts bort från den politiska debatten, hotats och hatats.
Jag kan någonstans förstå det. Det har ju dykt upp en väldigt animerad diskussion efter Moderaternas svängning att öppna för att budgetsamarbeta med Sverigedemokraterna. Jag vill ändå peka på det: Låt oss vara renhåriga och skilja det vi nu pratar om från den skarpa kritik och de frågor som kan komma efter ett sådant vägval. Det kan ju inte förvåna Hans Wallmark att frågor ställs och att kritik kommer när partiledaren för Moderaterna så sent som för två år sedan pekade på grundläggande värderingar hos Sverigedemokraterna som omöjliggjorde ett sådant samarbete.
Jag legitimerar inte ett förråat språkbruk. Jag tycker att vi ska tänka på tonen mot varandra. Men när jag hör människor, inte minst unga, som inte vågar vara en aktiv del i vår demokrati tycker jag att det finns många problem att ta itu med. Jag tycker att det är lite anmärkningsvärt att Hans Wallmark inte uttrycker engagemang i lika hög grad för de utmaningarna.
Anf. 78 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Jo, det engagemanget finns i allra högsta grad. Jag tror dock att man börjar städa trappan uppifrån och sedan går nedåt. Så som regeringen och dess företrädare legitimerar detta ökar risken för att andra känner sig sporrade. Det blir en spiral som hela tiden går nedåt.
Det är precis som statsrådet Amanda Lind säger, fru talman: Det finns hat och hot i många olika sektorer - inte minst i den lokala politiken, som jag själv också har varit en del av som kommunstyrelsens ordförande. Det finns all anledning för oss att, både genom egna åtgärder och genom att bistå andra, forma ett demokratiskt värdigt samtal.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Med det sagt har jag inget emot att man formulerar sig skarpt eller ibland elakt, vasst och bitskt. Vi kommenterade ju tidigare en ledarskribent som var väldigt duktig på det. Men det är inom ramen för det demokratiska samtalet, och det är därför jag nu vänder mig till demokratiministern. Jag tror nämligen att det finns ett särskilt tungt ansvar hos dem som utgör den utövande maktens främsta företrädare. Dit hör statsrådet, och dit hör statsrådets kollegor i regeringen.
Här pratar man om att "gripa makten" och "i denna sörja" för att beskriva olika alternativ i en demokrati. Det är absolut så: Det finns två distinkta regeringsalternativ i Sverige. Det ena företräds av Stefan Löfven med ett ganska svagt stöd i kammaren. Det andra är Ulf Kristersson. Han fick faktiskt fler röster i omröstningen, men genom det majoritetssystem vi har valdes ändå Stefan Löfven. Han fick fortsätta som statsminister med färre avgivna röster i kammaren än Ulf Kristersson. Att påstå att Moderatledaren som den stora oppositionens ledare skulle vilja nå regeringsmakten genom att "gripa makten" är väldigt lågt.
Fru talman! Låt mig trötta kammaren - vi är ju inte så många här - med att citera Fredrik Haage i Smålandsposten, vilket jag även gjorde i min interpellation. Han skrev den 21 januari: "Oppositionen i Sverige sägs numera alltså inte bara ha sakpolitiskt fel utan dessutom är demokratiskt tvivelaktig. Det är en mycket dramatisk retorisk glidning som borde vara politiskt omöjlig i ett civiliserat land som Sverige."
Han fortsätter: "I en demokrati griper ingen makten någonstans. Ett parti söker mandat av väljarna och får det eller får det inte i allmänna val. Johanssons formulering är djupt oanständig i det att den naket underförstår att ett moderat-Sverigedemokratiskt parlamentariskt maktövertagande kommer att vara demokratiskt illegitimt."
Då kommer vi tillbaka till det jag tog upp i mitt första inlägg, fru talman: Jag var en av dem som varnade för, i all enkelhet genom att göra en återsändning av vad mer kvalificerade röster sa i USA, att det fanns tydliga tecken på politiska krafter som började ifrågasätta det amerikanska presidentvalet långt innan det var genomfört. Och det skedde i en förfärande omfattning - ytterst med anfallet mot kongressbyggnaden som det ultimata exemplet på det.
Därför säger jag att vi ska vara aktsamma och tänka på vad konsekvenserna kan bli om regeringsföreträdare inte är varsamma med ordens nyanser och ordens valörer.
Anf. 79 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Fru talman! I min roll får jag hela tiden ta del av hur människor blir bemötta i offentligheten och hur unga engagerade får utstå personangrepp och hot så till den grad att de tvekar att uttrycka sig eller rent av slutar att vara aktiva. Det är reella hot mot det demokratiska samtalet och mot hela vårt demokratiska system i dag.
Man kan naturligtvis själv reflektera över vilka begrepp man använder för olika saker. Men att någon från den här regeringen skulle ha påstått att Ulf Kristersson skulle vara på väg att ta makten på något demokratiskt illegitimt sätt har jag inte sett någonstans. På samma sätt som riksdagsledamoten Hans Wallmark påtalar att det är viktigt att från regeringens sida använda orden rätt vill jag säga att detsamma gäller den politiska oppositionen. Låt oss vara lite sansade och nyanserade när vi beskriver vad som sägs i debatten!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag noterade vad Hans Wallmark själv kommenterade här nyss om att Stefan Löfven blev statsminister med färre röster än Ulf Kristersson. Vad är syftet med att Hans Wallmark lyfter fram det här i talarstolen? Det är precis som Hans Wallmark säger att det är så den process vi har här i Sverige för att utse statsministrar ser ut.
Menar Hans Wallmark någonting särskilt med det uttalandet? Egentligen tror inte jag det, fru talman, men jag vill ändå med detta illustrera hur lätt det är att ta ett ord eller en mening och göra någonting väldigt mycket mer långtgående av det än vad som egentligen var tanken och meningen. Jag tror att det är klokt att vi försöker undvika det.
Jag förstår att det här är en tuff situation för Moderaterna. Jag förstår det, för man har i ganska många år pekat på att Sverigedemokraterna är ett parti med värderingar som gör att man inte vill samarbeta med dem. Ulf Kristersson nämnde så sent som i sitt tal i Almedalen 2018 att Sverigedemokraterna skyller alla problem på invandringen, uttrycker sig rasistiskt och hyllar ledare som ifrågasätter den demokratiska grunden för Europa.
Fru talman! Nu är inte det här en debatt där vi ska prata om vad olika företrädare och partivänner säger i andra sammanhang, men eftersom Hans Wallmark gör det vill jag ändå poängtera att när Ulf Kristersson fick frågan om Sverigedemokraterna ändrat sig på de här punkterna undvek han att svara. Han pratade om Europapolitiken. Han pratade om retoriken och om ett konstruktivare samarbete i riksdagen. Men han kommenterade aldrig de värderingar som gjorde att Sverigedemokraterna för några år sedan var omöjliga att samarbeta med.
Fru talman! För mig handlar politik om mer än sakfrågor. Det handlar också om värderingar i hög grad. Jag tycker inte att Moderaterna ska försöka komma bort från den diskussionen genom att peka på andra saker och skapa en debatt om påståenden om att oppositionen skulle vara illegitim eller odemokratisk. Jag skulle aldrig påstå att Moderaterna är ett odemokratiskt parti. Däremot vet Hans Wallmark att demokrati bygger på väldigt många olika saker: respekt för minoriteter, fria medier och fri konst för att ta några exempel.
Fru talman! Jag är genuint bekymrad över att Moderaterna vill öppna upp för det här samarbetet med Sverigedemokraterna. Det ska vi diskutera, och det kan vi göra ideologiskt och med hård retorik. Men vi ska inte devalvera begreppen hot och hat i det offentliga samtalet. Låt oss skilja på begreppen. Sedan ska vi, precis som Hans Wallmark säger, göra vad vi kan för att hyfsa till diskussionen, sänka trösklarna och göra att fler kan stiga in i samtalet oavsett om de kommer från höger, från vänster eller från andra håll. Det tycker jag är viktigt. Jag tycker också att det är viktigt att vi lyssnar på varandra. Men skilj på begreppen!
Anf. 80 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Nu var min fråga formulerad på det sättet att den handlade om hur vi undviker onödig och direkt farlig polarisering. Sedan har ministern själv breddat det till hot och hat. Det gör hon kanske helt rätt i, för detta finns också, men min fråga var dock något mer insnävad just för att den skulle handla om det demokratiska samtalet. Det var också därför jag ställde frågan till demokratiministern.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Man kan ha olika känslighetsgrad. Att jag gav exemplet med att Stefan Löfven faktiskt fick färre röster i omröstningen här i kammaren än Ulf Kristersson hade ingen laddning utan var bara ett faktaåtergivande. Det var ett rent faktiskt påstående.
Jag tror att regeringen bör tänka på att den är en ganska svag minoritetsregering. Ni har ju inte ett alldeles starkt stöd utanför 73-punktsprogrammet i den här kammaren. Jag har tidigare i dag i en annan interpellationsdebatt påmint utrikesministern om att i vissa frågor finns det fem partier mot regeringen, och i andra frågor finns det till och med sex partier mot regeringen.
Det är i ljuset av det som man ska fundera på det demokratiska samtalet och ordens nyanser och valörer, och man måste börja längst upp, i den utövande maktens högsta cirklar. Vad är det för språk man har, och vilken typ av tankefigurer släpper man in?
Kultur- och demokratiministern kan tillsammans med sina regeringskollegor en dag upptäcka att regeringsförklaringen framförs av Ulf Kristersson. Då är frågan: Har Moderaterna då gripit makten eller har det skett en demokratisk maktväxling i Sverige?
Anf. 81 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Fru talman! Vi kan naturligtvis diskutera den semantiska skillnaden mellan orden gripa och ta. Men jag kan inte se framför mig att någon i den här kammaren skulle ifrågasätta ett valresultat. Jag förutsätter att Hans Wallmark inte tror det heller.
Jag återkommer till Hans Wallmarks interpellation som handlar om hur jag som minister arbetar för att säkra och upprätthålla ett respektfullt politiskt debattklimat i Sverige för att därmed undvika polarisering.
Jag vill mena att det här är ett bekymmer som har pågått i väldigt många år: en förråing av det politiska samtalet och utbrett hot och hat. Det är också aspekter i en polarisering.
Polarisering kan för mig aldrig vara en diskussion om ideologiska åsiktsskillnader eller vilka partier vi arbetar med. För att försöka undvika polarisering kan lösningen inte heller vara att tycka att alla ska samarbeta med alla partier och att det är lösningen. Vårt demokratiska system i Sverige bygger på att en regering söker stöd i riksdagen för att få tillträda och att partierna diskuterar och beslutar om vilka man vill samarbeta med eller inte.
Jag undrar återigen varför Hans Wallmark lyfter frågan i den här kammaren om att vi sitter i en minoritetsregering. Så är det, och så har det varit i den här kammaren tidigare också. Jag hoppas att Hans Wallmark inte heller där har några bakomliggande tankar med att lyfta fram detta.
Fru talman! Det är viktigt att vi jobbar för ett öppet debattklimat och att vi minimerar förekomsten av hot och hat i det offentliga samtalet. Det skrämmer människor till tystnad. Det underminerar vårt demokratiska system. Det gör att färre vill delta i vår demokrati. Det tycker jag är oerhört viktigt och något som vi alla behöver stå upp för. Vi ska aldrig devalvera begrepp som polarisering, hot och hat. Det tjänar ingen på, varken Moderaterna eller regeringen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.