Campusbaserad utbildning
Interpellation 2024/25:109 av Niklas Sigvardsson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-10-15
- Överlämnad
- 2024-10-16
- Anmäld
- 2024-10-17
- Sista svarsdatum
- 2024-11-07
- Svarsdatum
- 2024-11-14
- Besvarad
- 2024-11-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Runt om i vårt land bedrivs fantastisk utbildning. Ibland bedrivs den via ett lärosäte, ibland via ett lärcentrum och ibland helt på distans. Utbildningsminister Johan Pehrson har vid flera tillfällen under sin korta tid som minister lyft frågan om campusbaserad utbildning. Det kan verka självklart för alla vad det egentligen innebär. Men det är faktiskt inte ett så enkelt begrepp. Ett campus behöver nämligen inte vara förlagt på huvudorten för ett lärosäte, utan det kan vara vid en eller flera olika platser samtidigt. Då närmar vi oss begrepp som decentraliserad utbildning, för det kan väl också bedrivas vid ett campus?
Vid ett besök hos Campus Värnamo fick jag möjlighet att ta del av olika utbildningar, både på högre utbildningsnivå och via yrkeshögskolor. Vissa var program, andra var fristående kurser. Det fanns dock en självklar vilja och passion för utbildningarna oavsett om det var personal, studenter eller lokalpolitiker som jag pratade med – en passion för att se till att fler hade möjlighet att studera vidare och utveckla sig.
Nära kopplat till denna fråga finns det direkta stödet till utvecklingen av lärcentrum. Det är ett statligt stöd för att utveckla decentraliserade utbildningsmiljöer. Tyvärr har ambitionen där minskat under den SD-ledda regeringen, vilket är beklagligt, då just passionen för att ge så många som möjligt möjlighet att studera vidare finns runt om i vårt land.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till utbildningsminister Johan Pehrson:
- Avser ministern att klargöra definitionen av begreppet campusbaserad utbildning?
- Hur ser ministern på framtiden för decentraliserad utbildning, och avser ministern vidta några åtgärder utifrån sin syn på frågan?
- Kommer stödet till lärcentrums utveckling att finnas kvar framöver?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:109
Webb-tv: Campusbaserad utbildning
Dokument från debatten
- Torsdag den 14 november 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:30
- Protokoll 2024/25:30 Torsdagen den 14 novemberProtokoll 2024/25:30 Svar på interpellation 2024/25:109 om campusbaserad utbildning
Protokoll från debatten
Anf. 1 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Niklas Sigvardsson har frågat mig om jag avser att klargöra definitionen av begreppet campusbaserad utbildning. Vidare har interpellanten frågat mig hur jag ser på framtiden för decentraliserad utbildning och om jag avser att vidta några åtgärder utifrån min syn på frågan. Niklas Sigvardsson har även frågat mig om stödet till lärcentrums utveckling kommer att finnas kvar framöver.
För att Sverige ska stå starkt inför framtiden och fortsätta att utvecklas som kunskapsnation är en väl fungerande kompetensförsörjning i hela landet avgörande. Såväl yrkeshögskolan som universitet och högskolor har en viktig roll när det gäller att möta de fortsatt stora kompetensbehoven inom offentlig sektor och näringsliv. Jag välkomnar den samverkan som sker i dag mellan lärosäten och kommuner, som tillgängliggör högre utbildning på flera platser i landet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Statsbidraget för lärcentrum infördes 2018. Intresset är stort, och söktrycket från kommunerna är högt. Etableringen och utvecklingen av lärcentrum är viktig för att öka tillgången till utbildning i hela landet. Lärcentrum ger ökade möjligheter för vuxna att ta del av utbildning, vilket ger bättre förutsättningar för genomströmning. Detta konstaterar Skolverket i sin utvärdering av statsbidraget från 2020. Det är därför glädjande att intresset för statsbidraget för lärcentrum är så stort i kommunerna.
Regeringen har för 2024 avsatt 50 miljoner kronor till statsbidraget för lärcentrum, vilket är viktigt för en ökad tillgång till utbildning i hela landet. Statsbidraget beräknas uppgå till denna nivå även permanent. Regeringen har inga förslag som syftar till att minska eller avskaffa statsbidraget.
Under åren 2022-2030 satsas även 20 miljoner kronor på decentraliserad vårdutbildning. Syftet är att möjliggöra för universitet och högskolor att bedriva utbildningar som leder till anställning i ett bristyrke inom hälso- och sjukvården. Detta gäller flera studieorter i regioner där det finns särskilda utmaningar med kompetensförsörjning i vården. Det handlar till exempel om glesbygdsområden och orter som ligger långt ifrån de lärosäten där aktuella utbildningar bedrivs. Flera lärosäten har fått medel för decentraliserad utbildning. Till exempel fick Umeå universitet cirka 8,8 miljoner kronor för 2024 för sådan vårdutbildning, och universitetet får sedan tidigare cirka 6,8 miljoner kronor årligen för decentraliserad läkarutbildning.
Campusutbildning är ett begrepp som förekommer i den officiella statistiken. Det är expertmyndigheten Universitetskanslersämbetet som ansvarar för den officiella statistiken inom högskolesektorn och därmed även för definitionen som omfattar campusbaserad utbildning. Den nuvarande definitionen av begreppet campusutbildning är att utbildningen i huvudsak sker på plats i universitetets eller högskolans lokaler.
Universitetskanslersämbetet har nyligen publicerat ett förslag på en ny definition som benämns platsbunden utbildning och som enligt förslaget börjar gälla höstterminen 2026. Enligt förslaget definieras platsbunden utbildning som utbildning där lärare och studenter i huvudsak genomför undervisning och examination på plats i lärosätets lokaler eller på andra bestämda platser. Jag har inte för avsikt att ta några initiativ för att ytterligare förtydliga detta begrepp.
Anf. 2 Niklas Sigvardsson (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka utbildningsministern för svaret på min interpellation om campusbaserad utbildning och för möjligheten att diskutera detta angelägna ämne.
Frågan kan anses vara snäv och kanske aningen detaljerad, men den är viktig när vi ska försöka säkerställa att hela landet har tillgång till kvalitativ högre utbildning, oavsett om den bedrivs på lärosätets campus eller genom decentraliserade utbildningsformer vid något av landets alla lärcentrum. Det är faktiskt en grundläggande fråga för Sveriges långsiktiga utveckling som kunskapsnation.
Precis som utbildningsministern sa består frågan av tre delar: definitionen av campusbaserad utbildning, regeringens syn på framtida decentraliserad utbildning och stödet till lärcentrum.
Jag börjar med definitionen av campusbaserad utbildning. Våra lärcentrum utvecklar just nu väldigt mycket av sin verksamhet utifrån att de ser sig själva som en del av campus runt om i vårt land. Som utbildningsministern nämnde jobbar UKÄ, alltså Universitetskanslersämbetet, med att ha den officiella statistiken och definitionen. Vi ser positivt på den förändrade definitionen, som talar mer om platsbunden undervisning och utbildning, på grund av att man därigenom vidgar begreppet till att inte bara handla om lärosätets fysiska plats - ett lärosäte kan vara verksamt fysiskt på flera olika områden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill också understryka vikten av att campusutbildning på lärosätet och lärcentrums roller inte ses som motsatser utan som komplement. Möjligtvis behöver det utvecklas en nationell strategi eller vision som omfattar både campusbaserad och decentraliserad utbildning och som gör att vi kan stärka den högre utbildningens konkurrenskraft och på så sätt möta samhällets skiftande behov.
Det handlar ju trots allt om att människor ska kunna ta del av högkvalitativ utbildning oavsett var i Sverige de bor. Det ska inte bara handla om distansstudier, utan det ska faktiskt även handla om lärcentrum och fysiska platser där man tar till sig av utbildning. I mitt hemlän, Jönköpings län, bedrivs sådan utbildning i nästan alla områden. Den är väldigt viktig i kommuner som Värnamo och Eksjö, som har decentraliserade sjuksköterskeutbildningar, och i till exempel Vetlanda och Gislaved, som jobbar mycket med industrins utveckling.
När det gäller decentraliserad utbildning är det inte bara vårdyrkena, som ministern nämnde, som är viktiga. Många andra bristyrken är också betydelsefulla för vårt land, och man kan ta del av decentraliserad utbildning till dessa yrken. Till exempel kan man utbilda sig till förskollärare vid olika lärcentrum. Vi jobbar också med olika typer av verkstadsindustriteknik och liknande, som behövs väldigt mycket inom industrin just nu, trots att arbetslösheten är hög.
För att lyckas med detta behöver vi från nationellt håll ta stora initiativ. Därför är det intressant att låta utbildningsministern fortsätta reflektera över hur campusbaserad eller platsbunden utbildning, vilket är den nya definitionen, kan utvecklas. Det handlar inte bara om att vi inte ska minska den eller ta initiativ till något sådant. Utbildningsministern får gärna fortsätta med det i sitt nästa anförande.
Anf. 3 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Närvaron av ett lärcentrum är viktig för såväl regionen och kommunen som den lokala arbetsmarknaden, inte minst industrin, som ledamoten nämnde. Det håller jag verkligen med om. Detta gäller inte bara den viktiga vårdsektorn.
Reflektionen är att distansutbildning och decentraliserade utbildningsmiljöer är viktiga för att möjliggöra vidareutbildning och studier i kombination med arbete och familjeliv, inte minst mitt i livet. Samtidigt ställer det höga krav på distansutbildningarna. Det ska vara hög kvalitet, vilket innebär krav på både pedagogik och tekniska lösningar. Det tar tid att lära sig att klara av administrationen och att växa in i den fysiska plats som lärcentrumen, eller platsbaserad utbildning som det ska heta i framtiden, utgör.
Hittills är det alltför många som inte har fullföljt utbildningen. Målet är dock att de som söker och antas ska fullfölja utbildningen, och då måste det fungera väl. Inte minst måste de som ansvarar för lärcentrumen se till att administration och teknik fungerar väl. En del sker ju på skärm, men det har jag som utbildningsminister inga problem med eftersom det här handlar om vuxna människor.
Anf. 4 Niklas Sigvardsson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar utbildningsministern för svaret.
I sitt svar på interpellationen nämnde utbildningsministern stödet på 50 miljoner för 2024 till utveckling av lärcentrum. Stödet har en avgörande roll för att driva på utvecklingen av lärcentrum och skapa bättre genomströmning och ett mer inkluderande utbildningssystem. Söktrycket på dessa pengar är stort, och det är många fler kommuner som söker stödet än som får det. Ministern säger att man inte avser att minska eller avskaffa stödet, vilket är positivt. Men det är en klen tröst med tanke på att regeringen har skurit ned på stödet till lärcentrum med i princip 50 procent sedan man tog över 2022 - detta i en tid då arbetslösheten har ökat och vi har en arbetslöshets- och konkursvåg i samma storlek som på 90-talet. Man säger att stödet inte ska minskas eller avskaffas, men man har ju redan minskat det de senaste två åren. Det är en dålig utbildnings- och arbetsmarknadspolitik som slår hårt mot de lärcentrum som finns runt om i vårt land.
Det är tyvärr inte bara färre som får del av pengarna. Under 2024 får inga kommuner norr om Borlänge och Sandviken ta del av stödet, och vårt land sträcker sig ju ganska mycket längre än från Ystad till Borlänge. Socialdemokraterna dubblerar därför regeringens satsning i sin budgetmotion. Vi ser det som avgörande att det inte bara ska vara fina ord om campusbaserad och decentraliserad utbildning utan att lärcentrumen måste kunna fortsätta att utvecklas och ta kliv framåt för att tillgängliggöra utbildning för de många i vårt land som bor långt från orter med lärosäten. Utbildningsministern nämner yrkesverksamma, och dessa måste kunna ta del inte bara av distansutbildningar utan också platsbundna utbildningar. Det är ju något visst med att på en fysisk plats utvecklas och lära sig tillsammans med andra. Det är en viktig del i vår kunskapssyn. Därför är det som sagt olyckligt att ingen kommun norr om Borlänge och Sandviken får ta del av stödet för 2024.
När ministern har klarlagt att det är viktigt att det finns lärcentrum i hela landet och att utbildning är viktigt i hela vårt land, inte bara i de södra delarna och på orter med lärosäten, får ministern gärna svara på om vi i framtida förhandlingar kommer att få se ökade resurser till lärcentrum. Kommer det att vara prioriterat för Liberalerna att utöka möjligheterna till platsbunden utbildning?
Anf. 5 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Vi följer givetvis detta noga. De senaste årens utveckling, inte minst på grund av pandemin, har för vissa lärosäten inneburit en stor tillströmning av distansstudenter. Det är roligt och bra att människor känner en längtan att anstränga sig, kämpa hårt och skaffa sig en utbildning. Men i och med att vi vet att det tyvärr har funnits en del kvalitetsproblem och att genomströmningen har varit dålig behöver vi titta noga på hur detta fungerar. Låt mig fortsätta att framhålla att vi värnar denna möjlighet men att vi också ställer höga krav på kvalitet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Tillströmningen ökade som sagt under pandemin. Nu är det tid för konsolidering, och därför har vi kvar ett starkt statsstöd. Det går givetvis att argumentera för ett ännu större statsstöd, och då får man ta det någon annanstans ifrån eller höja någon skatt. Det brukar alltid gå att lösa. Men höjd skatt kan få effekter på det näringsliv som inte minst Niklas Sigvardsson själv kommer från. De ekonomiska marginalerna i en lågkonjunktur är små, och skattehöjningar på arbete och företagande kan vara besvärliga. De företag jag träffar, också i Jönköping, pratar ofta om vikten av att få ned inflationen så att räntorna går ned och förutsättningarna förbättras för investeringar och inte minst produktion eftersom efterfrågan tenderar att öka.
Vi fortsätter att följa detta noga. Låt oss slå fast att regeringen gör stora satsningar på de lärosäten som ligger norr om Dalälven. Det handlar som sagt om 3,7 miljarder nästa år, och det räcker till väldigt många programutbildningar och även distansutbildningar.
Anf. 6 Niklas Sigvardsson (S)
Fru talman! Jag tycker att ministerns svar svävar iväg lite. Debatten handlar inte om distansutbildning. Decentraliserad utbildning i denna form handlar om platsbunden utbildning tillsammans med andra, inte distansutbildning i ensamhet framför en skärm.
Ministern pratar om prioriteringar. Vi socialdemokrater kan hitta 50 miljoner i vårt budgetalternativ eftersom vi inte ger massiva skattesänkningar till de allra rikaste. I min uppväxtkommun Gislaved i Jönköpings län får inte ens 1 procent av befolkningen ta del av skattesänkningen för de allra rikaste. Det är ganska lätt att hitta utrymme i budgeten när man använder lånade medel. I stället borde man prioritera långsiktiga möjligheter för människor att ta del av utbildning.
Det är detta det handlar om. Lärcentrum kommer att fortsätta att spela en avgörande roll. Vi delar regeringens åsikt att utbildning är viktigt för att stärka Sverige som kunskapsnation och för att stärka Sveriges konkurrenskraft gentemot andra länder. Vi behöver dock se till att utbildning kommer alla människor till del i hela vårt land, inte bara koncentrerat till orter med lärosäten. Utbildning ska ges nära de människor som måste ställa om mitt i livet för att kunna ta framtidens jobb.
Vi kommer att fortsätta att debattera detta i kammaren, för det är avgörande för att Sverige ska stå stärkt i framtiden, både som nation och när det gäller alla de individer som vill utbilda sig runt om i hela vårt land.
(Applåder)
Anf. 7 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Det är korrekt, men om vi ska vara ärliga gör inte ens stora satsningar att platsbaserad utbildning kommer att kunna finnas exakt överallt. Det är därför jag också lyfter fram vikten av distansutbildningar och hybrider. Man ska se till att det finns en bra koppling till närmaste högskola eller universitet för att säkra kvaliteten; det är helt avgörande.
Om det ska finnas arbeten till de människor som utbildar sig i framtiden i en svår tid har regeringen en bestämd uppfattning vad gäller till exempel höga skatter på utbildning. Jag menar att hälften kvar är en rimlig princip, som även många socialdemokrater innan Niklas Sigvardsson på Socialdemokraternas bänk här i riksdagen har argumenterat för och röstat för. Man har sagt att det har varit viktigt för att uppmuntra utbildning, högre utbildning och investeringar i Sverige så att människor vill utveckla sig själva och sina företag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Man ska komma ihåg att om man säger hälften kvar menar man att den andra hälften går till skatt. Ju fler människor som har den utbildning och bakgrund och det entreprenörskap som leder till att man får relativt hög lön, desto kraftigare bidrar man till det gemensamma med den andra halvan. Det kallar jag god solidaritet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.