Budgetsatsningar på polisen
Interpellation 2021/22:247 av Tobias Andersson (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2022-01-07
- Överlämnad
- 2022-01-10
- Anmäld
- 2022-01-11
- Sista svarsdatum
- 2022-01-25
- Svarsdatum
- 2022-02-25
- Besvarad
- 2022-02-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
I efterdyningarna av att regeringens budgetproposition presenterades i höstas uppstod en debatt om avsaknaden av en riktad polislönesatsning. Såväl enskilda poliser som Polismyndigheten och Polisförbundet kritiserade regeringens uteblivna satsning.
I Dagens Nyheter kunde man den 11 oktober bland annat läsa följande: ”Höjda löner är, enligt polisledningen, avgörande för om målet ska kunna nås. Särskilt i Stockholm och andra delar av landet där det är dyrt att bo. Dessutom har myndigheten lovat mer pengar till såväl lokalpoliser till dem som jobbar på obekväma tider. Men nu har de anställda fått besked om att de utlovade satsningarna inte ser ut att bli av. I regeringens höstbudget finns nämligen inget utrymme för riktade löneökningar.”
Regeringen försökte att försvara sin snålhet med att det rör sig om missförstånd, alternativt att det skulle vara polisens eget fel. Alldeles oaktat kan det konstateras att polislönerna förtjänar att höjas – både för att den befintliga yrkeskåren förtjänar det och för att vi ska kunna attrahera fler till yrket och höja polistätheten. Trots detta valde regeringen att inte tillföra några medel för detta.
Mot den bakgrunden var det ytterst positivt att den konservativa oppositionen kunde få gehör i riksdagen för sitt gemensamma budgetalternativ, vilket innebär kraftiga satsningar på rättsväsendet i allmänhet och polislönerna i synnerhet. Nu kommer polisen att få en riktad lönesatsning, vilken förhoppningsvis kan bidra positivt till polistätheten i Sverige.
Jag lämnade in en interpellation om polislöner innan vår budget fick gehör i kammaren, men mot bakgrund av att statsministern avgick därefter ställdes den in, varför jag nu återkommer i samma fråga men under andra förutsättningar.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
- Är det ministerns och regeringens uppfattning att polislönerna inte är i behov av att höjas – givet att ni exkluderade särskild polislönesatsning i er budget?
- Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att i övrigt stärka polisyrkets attraktivitet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:247
Webb-tv: Budgetsatsningar på polisen
Dokument från debatten
- Fredag den 25 februari 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:73
- Protokoll 2021/22:73 Fredagen den 25 februariProtokoll 2021/22:73 Svar på interpellation 2021/22:247 om budgetsatsningar på polisen
Protokoll från debatten
Anf. 1 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Tobias Andersson har frågat mig om det är min och regeringens uppfattning att polislönerna inte är i behov av att höjas, givet att en särskild polislönesatsning exkluderades i vår budget. Han har också frågat vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att i övrigt stärka polisyrkets attraktivitet.
Polistätheten behöver öka för att bekämpa brottsligheten och öka tryggheten i hela landet. Det är en prioriterad del av regeringens politik. Därför genomför regeringen en historisk satsning på Polismyndigheten som innebär att antalet anställda ska öka med 10 000 fram till och med 2024 jämfört med ingången av 2016. Enligt Polismyndighetens personalstatistik vid årsskiftet har vi nått mer än halvvägs. Sett till tidigare årsskiftesstatistik innebär det att det aldrig tidigare har funnits så många poliser och civilanställda i Polismyndigheten som vi har i dag.
I avsikt att finansiera satsningen har regeringen genomfört stora budgetsatsningar, och anslaget har ökats kraftigt. Sedan Polismyndigheten ombildades 2015 har myndighetens anslag ökat med inte mindre än 12,7 miljarder kronor, en ökning med 60 procent. Till 2024 beräknas anslaget öka med nästan 17,4 miljarder kronor jämfört med 2015. Det motsvarar en ökning med 82 procent.
För att säkerställa ökningen av polisanställda har regeringen beslutat att starta polisutbildning på två nya lärosäten, i Malmö och Borås. Därmed finns polisutbildningen nu på fem orter, och flera av dem erbjuder även distansutbildning. Dessutom har regeringen initierat en ny, snabbare antagningsprocess till polisutbildningen. För att klara av ökningen har regeringen dessutom ökat Plikt- och prövningsverkets kapacitet. Detta har gett effekt.
Antalet antagna till polisutbildningen har mer än fördubblats sedan 2015, och det är fortsatt högt söktryck. Vidare har det införts en ny väg till polisyrket. Genom att låta redan anställda specialister genomgå polisutbildningen får dessa personer en kompetensutveckling, arbetsgivaren kan använda medarbetarna mer flexibelt och antalet poliser ökar. Det är viktigt att påpeka att de nominerade genomgår samma tester som de sökande till grundutbildningen.
Min bild är att Polismyndigheten är en attraktiv arbetsgivare eftersom antalet poliser ökar, allt färre slutar och att många av de poliser som slutat har återanställts. Uppfattningen att det är många poliser som lämnar yrket stämmer inte. Personalomsättningen för poliser är runt 3 procent, medan genomsnittet i staten är 10 procent.
Den 17 januari anställdes 589 nya polisaspiranter som ska inleda utbildningens avslutande praktiktermin, vilket är ett välkommet tillskott i den svenska poliskåren. Polisleden kommer att ytterligare fyllas på i juni då runt 800 nya polisaspiranter kommer att anställas. Så kommer det att fortsätta.
Polismyndighetens höjda anslag har gett förutsättningar att använda medlen till bland annat förbättrade villkor för de anställda. Polisernas genomsnittliga grundlön har ökat med 6 000 kronor i månaden sedan 2015. Det är en avsevärt högre löneökningstakt än för många andra grupper på arbetsmarknaden. Den genomsnittliga grundlönen för alla poliser är i nuläget 38 500 kronor i månaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ett annat exempel är att ersättningen för arbete på kvällar och helger har höjts. I de senaste lönerevisionerna har parterna enats om att prioritera poliser i yttre tjänst och särskilt de poliser som arbetar i utsatta områden. Personalomsättningen bland poliser i yttre tjänst har därmed minskat. Den beslutade budgeten för 2022 kommer att innebära ytterligare höjda löner och annan ersättning i syfte att stärka polisyrkets attraktivitet.
Regeringen värnar den svenska arbetsmarknadsmodellen, som bygger på att fack och arbetsgivare kommer överens om anställningsvillkoren på arbetsmarknaden. Den modellen har lett till reallöneökningar sedan 1990-talet. Myndigheten får anslag, därefter ska arbetsgivare och fack förhandla och komma överens om vilka grupper av anställda som ska prioriteras och vilka arbetsvillkor som ska påverkas. Det är en grundläggande och viktig princip för den statliga sektorn. Min uppfattning är att varken Tobias Andersson eller jag ska besluta löner och ob-tillägg för ett särskilt yrke.
Anf. 2 Tobias Andersson (SD)
Herr talman! I efterdyningarna av regeringens budgetproposition, när den presenterades i höstas, uppstod det en debatt om avsaknaden av en riktad polislönesatsning. Såväl enskilda poliser som Polismyndigheten och Polisförbundet kritiserade regeringens uteblivna satsning på en särskild polislönehöjning, eftersom man upplevde att detta faktiskt hade behövts.
I Dagens Nyheter kunde man den 11 oktober bland annat läsa följande: "Höjda löner är, enligt polisledningen, avgörande för om målet ska kunna nås. Särskilt i Stockholm och andra delar av landet där det är dyrt att bo. Dessutom har myndigheten lovat mer pengar till såväl lokalpoliser till dem som jobbar på obekväma tider. Men nu har de anställda fått besked om att de utlovade satsningarna inte ser ut att bli av. I regeringens höstbudget finns nämligen inget utrymme för riktade löneökningar."
Regeringen försökte försvara sin snålhet med att det rörde sig om ett missförstånd alternativt att det var polisens eget fel att de inte fick den riktade satsningen. Oavsett vilket kan det konstateras att polislönerna förtjänar att höjas, både för att den befintliga yrkeskåren förtjänar det och för att vi ska kunna attrahera fler till att söka sig till polisyrket och därmed höja polistätheten. Trots detta valde alltså regeringen att inte tillföra några medel för detta i sin budget.
Herr talman! Mot den bakgrunden var det ytterst positivt att den konservativa oppositionen kunde få gehör i riksdagen för sitt gemensamma budgetalternativ, vilket innebär kraftiga satsningar på rättsväsendet i allmänhet och polisen i synnerhet. Nu kommer polisen att få en riktad lönesatsning på hela 400 miljoner kronor 2022, vilket förhoppningsvis kan bidra positivt till polistätheten i Sverige.
Herr talman! Jag lämnade in min interpellation på detta tema innan vår budget fick gehör i kammaren. Mot bakgrund av att statsministern avgick ställdes den in. Sedan återkom jag i frågan, och då blev det ett fördröjt svar från statsrådet och så vidare. Nu debatterar vi äntligen frågan, även om det sker under lite andra förutsättningar än vad som var tänkt när interpellationen först väcktes i riksdagen.
Nu försöker Morgan Johansson i sitt svar förvisso belysa andra åtgärder som han och regeringen vidtagit, och som vanligt gjorde ministern sitt yttersta för att framhäva både sig själv och regeringen. I min interpellation frågade jag dock om det var Morgan Johanssons och regeringens uppfattning att polislönerna inte är i behov av att höjas, givet att de exkluderade en särskild polislönesatsning i budgeten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Morgan Johansson pratar i sitt svar om behovet av en lönehöjning inom polisen, så där tycks vi vara eniga. Men han avstod från att beröra den särskilda polislönesatsning som regeringen motsatt sig. Varför har Morgan Johansson motsatt sig detta som både Polismyndigheten och Polisförbundet efterfrågat? Och får polisen det bättre eller sämre av den riktade polislönesatsningen som nu blir verklighet tack vare Sverigedemokraternas, Moderaternas och Kristdemokraternas budget?
Det är en enkel fråga: Får de det bättre eller sämre när vi riktar medel till deras löner för att förbättra deras arbetsmiljö och motivation?
Anf. 3 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Jag tycker att det är ett utmärkt tillfälle att ha den här debatten, för nu kan jag ta den från utgångspunkten att vi kan redovisa fler poliser än någonsin tidigare i Sverige.
Det är ju så. I januari i år nådde vi all-time-high när det gäller antalet poliser - 21 929 poliser. Så många poliser har aldrig funnits i Sverige tidigare. Det är en effekt av de insatser vi gjort de senaste åren. Vi har alltså fler poliser än någonsin sedan januari.
Vi har fler polisanställda än någonsin. Om vi räknar in de civilanställda är vi uppe i 34 716.
Vi har fler i polisutbildning än någonsin. Det är ungefär 3 000 som går utbildningen nu, bland annat till följd av att vi har ökat antalet platser och nu utbildar också i Borås och Malmö utöver i Umeå, Växjö och Stockholm.
Vi har rekordmånga som vill bli poliser. Det är jättestort söktryck över tid, som faktiskt håller i sig. Trots att vi hela tiden tar in stora nya kullar återkommer fler och fler som vill bli poliser och komma in i yrket.
Vi har färre som lämnar poliskåren över tid, vilket också är glädjande att se, och vi har fler som återvänder till polisen. De kanske lämnade polisyrket under några år, men nu ser de att det händer väldigt mycket i polisen och vill tillbaka in i den brottsbekämpande verksamheten. Därmed går de tillbaka till Polismyndigheten.
Sammantaget innebär detta att vi har väldigt låg personalomsättning i polisyrket - ungefär 3 procent. Det ska jämföras med staten i stort, som ligger på ungefär 10 procent. När man räknar bort pensionsavgångarna ligger personalomsättningen på 1 ½ procent, alltså mycket lågt.
Jag sa att vi rekryterar tillbaka fler än vi trodde. Mellan 2016 och 2021 har över 800 poliser återanställts. Det är alltså poliser som kanske lämnade yrket ett tag och gick till andra arbetsplatser men som därefter velat komma tillbaka till polisen.
Tobias Andersson tar upp löneutvecklingen. Det är ju så att under vår tid, under åren då vi har regerat, har polislöneutvecklingen varit bättre än under tidigare år, alltså under alliansåren.
Men det finns ett grundläggande problem här, och det är att Sverigedemokraterna inte förstår eller inte vill förstå den svenska arbetsmarknadsmodellen och den svenska lönebildningsmodellen. Man tror nämligen att det ska sitta politiker här som ska bestämma exakt vilka löner poliser ska ha, vilka ob-tillägg de ska ha när de jobbar extra på kvällar och helger och allt sådant.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ett sådant system kan vi aldrig ha. Det måste bygga på att fack och arbetsgivare kommer överens om hur lönerna ska utvecklas. Annars kommer man att rycka sönder det här.
Precis hur knepigt det kan bli ser man när man jämför med andra grupper. Det är klart att vi är för en bra löneutveckling för poliser. Men om man politiskt börjar gå in och styra detta i detalj, ja, då kommer det naturligtvis kompensationskrav från alla andra.
Vi har många hjältar i det svenska samhället. Poliserna är en grupp som gör ett fantastiskt bra jobb. Men vi har haft undersköterskor och sjuksköterskor som hjälpt oss genom pandemin. När kommer de särskilda lönesatsningarna på dem från Sverigedemokraterna? Vi har socialsekreterare som utreder barn som far illa. När kommer de särskilda lönesatsningarna på dem? Vi har försvarsanställda som har en oerhört viktig uppgift, inte minst i den situation vi har just nu. När kommer de särskilda lönesatsningarna på dem?
Vad jag säger är att när man går in från politikens sida och ingriper i det som faktiskt är parternas uppgift, då rycker man sönder den svenska lönebildningsmodellen. Det vill jag inte se. Då klarar man i längden inte av att hantera ett samhälle av vår karaktär.
Anf. 4 Tobias Andersson (SD)
Herr talman! Jag tackar Morgan Johansson för svaret, även om jag får konstatera att det var ett väldigt långt svar på en ja- eller nejfråga och att varken något ja eller något nej dök upp under det långa svaret.
Vi vill inte detaljreglera några enskilda löner eller ob-tillägg, som Morgan Johansson påstår, utan det här var en direkt uppmaning från Polismyndigheten och Polisförbundet. De levde i tron att det här skulle komma från regeringen, att det skulle finnas en ambition hos regeringen att satsa på och investera i vårt rättsväsen och höja lönerna. De blev ganska fundersamma och förvånade när det inte skedde.
Som tur är har vi nu lyckats åtgärda detta genom Sverigedemokraternas budget. Och delar av det som Morgan Johansson tackar sig själv för är resultatet av de tidigare budgetar som Sverigedemokraterna lyckats få igenom i riksdagen genom att rösta på M:s och KD:s budgetalternativ. Det har bidragit till stärkningen av rättsväsendet som Morgan Johansson tillskriver sig själv.
Sedan ska man inte tro att det finns något egenvärde i att vi aldrig haft så här många poliser, som Morgan Johansson pratar om. Det ensamt behöver inte vara positivt. Det är ett tecken på att vi aldrig tidigare behövt så många poliser, att det aldrig tidigare varit så otryggt att behovet av så många poliser funnits. I en ideal värld hade vi haft färre poliser än vi har nu, för vi hade inte behövt så många. Man kan inte säga "Kolla, vad duktiga vi är!" bara för att si och så många sitter i fängelse eller för att vi har si och så många poliser. Det är snarare ett tecken på problem i samhället som man misslyckats med att åtgärda. Men det är klart att vi givet dagens läge behöver fler poliser, varför vi tror på denna lönesatsning.
Med det sagt, herr talman, tycks det inte spela någon roll vilka frågor man ställer till Morgan Johansson eller vad man på andra sätt ger uttryck för under en debatt. Alldeles oavsett vad som sägs, görs och frågas har Morgan Johansson en repertoar som består av två olika svarsalternativ. Inte sällan brukar han dem båda.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det första är att tala illa om sin motdebattör, den åsikt denne gett uttryck för eller dylikt. När jag och Morgan debatterar brukar ministern framhäva att han anser att jag ställer grupper mot varandra eller hetsar grupper mot varandra, att Sverigedemokraterna är ett fruktansvärt parti med vår partihistoria och så vidare. Det är varken särskilt sanningsenligt eller särskilt innovativt, herr talman, utan tvärtom ganska tröttsamt, inövat och uttjatat. Han har dock inte dragit till med den delen av sin repertoar än i denna debatt.
Det andra svarsalternativet som ryms i Morgan Johansson ganska begränsade repertoar av svar under våra debatter är den han hängett sig åt i denna debatt, nämligen att framhäva sig själv och den regering han företräder och allt fantastiskt som ministern menar att de gjort. Inte heller detta är särskilt sanningsenligt eller innovativt, herr talman, utan tvärtom ganska tröttsamt, inövat och uttjatat. Men jag börjar bli van vid att bli bemött med ett eller båda av dessa två svar som återfinns i ministerns repertoar av svar i debatter.
Jag skulle dock vilja ha svar på den ja- eller nejfråga som jag ställde i mitt första inlägg. Får polisen det bättre eller sämre med den riktade polislönesatsning som nu blir verklighet tack vare Sverigedemokraternas, Moderaternas och Kristdemokraternas budget? Blir det bättre, eller blir det sämre?
Anf. 5 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Det här var väl ett exempel på vådan av att ha förskrivna repliker. Jag angrep inte på något sätt Sverigedemokraterna, varken för er människosyn eller för er historia, även om jag för all del skulle ha kunnat göra det. Det gjorde jag inte, utan jag tog själva sakfrågan.
Jag redovisade hur utvecklingen sett ut för polisen. Då säger Tobias Andersson att det inte är sanningsenligt. Det är det väl visst. Vi har all-time-high när det gäller antalet poliser. Det är så. Vi har all-time-high när det gäller antalet som utbildas till poliser. Vi har en situation där fler återvänder till polisyrket. Vi har fler utbildningsplatser, och vi har nästan tre gånger så många som utbildar sig till poliser jämfört med tidigare.
Allt det här är ju sant, och det är en effekt av det vi har gjort under sju och ett halvt års tid i regeringsställning. Det måste jag väl för jösse namn få redovisa, för det är faktiskt det som är regeringens politik och effekten av den politiken.
Jag ställde också frågan till Tobias Andersson om han över huvud taget har förstått den svenska arbetsmarknadsmodellen och varför det är så viktigt att man skiljer på politiken å ena sidan och lönebildningen å andra sidan. När man inte gör det utan vill att politiker ska gå in och sätta löner för enskilda yrken rycker man sönder saker som faktiskt har tjänat oss väldigt väl under alla år.
Det finns massor av exempel ute i världen på att politiker ägnar sig åt sådant. Man pekar ut en grupp och säger "Ni ska ha särskilda dusörer. Det gäller för er". Likadant gör Sverigedemokraterna nu här. Ni vill att vi ska lyfta fram poliserna just här, och så glömmer ni alla andra grupper. Jag frågade ju Tobias Andersson om det. När kommer den särskilda lönesatsningen på undersköterskorna? När kommer den särskilda lönesatsningen på socialsekreterarna? På de försvarsanställda?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns många hjältar i det svenska samhället som drar i samma riktning. Jag skulle kunna säga industriarbetare. Utan industriarbetare hade vi inte haft några exportinkomster, och då hade vi inte kunnat finansiera vare sig poliser eller socialsekreterare eller någon annan.
Men det är så här när man är ett så opportunistiskt parti som Sverigedemokraterna är. Då vill man gärna peka ut just en grupp och lyfta fram den.
Ta Polismyndigheten, återigen, där vi har civilanställda som gör ett fantastiskt jobb. Det är it-experter som utreder barnpornografi, systemvetare som tar fram it-bevisning för att kunna låsa upp mobiltelefoner och hitta ytterligare bevisning på det sättet och ekonomer som utreder bidrags- och skattebrott. Dem har Sverigedemokraterna helt plötsligt bara glömt bort. De är inte värda någonting, utan det handlar bara om att peka ut en grupp inom Polismyndigheten och lyfta fram den.
Jag har inget emot detta i den mening att man vill se till att poliser har bra arbetsvillkor i myndigheten, tvärtom. Men jag vill ändå peka på att jag vill ha bra arbetsvillkor för alla som jobbar i rättsväsendet. Man rycker sönder den svenska lönebildningen när man ägnar sig åt detta på det sätt som Sverigedemokraterna har gjort.
Vi har inte heller behövt göra det. Att polislönerna nu ökar mer än lönerna för de allra flesta grupper grundar sig faktiskt i det första, väldigt bra avtal som slöts redan i januari 2018 mellan Polismyndigheten och Polisförbundet. Det var på Dan Eliassons tid som man ordnade ett avtal mellan fack och arbetsgivare som ledde in polisyrket på en bana där lönerna ökade generellt sett, så att man nu har i genomsnitt 6 000 kronor mer i månaden än man hade 2015 och löneutvecklingen för polisen har varit bättre än för de flesta andra grupper. Det är så det ska gå till: Det är ett ansvar som myndighet och fackliga organisationer tar tillsammans, och politiken ska ha armlängds avstånd när det gäller detta.
Anf. 6 Tobias Andersson (SD)
Herr talman! Det är nog få inom poliskåren som skulle ha framhävt Dan Eliasson på det sättet som Morgan Johansson valde att göra. Men jag stannar där.
Jag har nu försökt få svar på en fråga som jag ställt upprepade gånger. Ministern har haft tre möjligheter att svara på den, och han får en sista. Jag ska inte brodera ut mitt anförande mer utan försöka vara så konkret och precis som möjligt så att jag inte förvirrar Morgan Johansson i hans möjlighet att svara.
Polismyndigheten får i år, tack vare vår budget, 400 miljoner i en riktad polislönesatsning. Allt annat lika - är detta bra eller dåligt för Polismyndigheten? Jag har försökt få svar på den frågan men har ännu inte fått det. Ministern kan svara ja om han bedömer att detta är bra för polisen, och han kan svara nej om han bedömer att de 400 miljonerna är dåliga för polisen.
Anf. 7 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! De extra pengarna är ju på marginalen. Detta är bara politik, ett politiskt spel som ni ägnar er åt. Den större delen av polisens mångmiljardbudget går ju till löner. Om ni lägger till ytterligare några miljoner spelar faktiskt inte så stor roll. Ni kan ha en interpellationsdebatt här och säga: Nu satsar vi på detta. Och så går ni ut och skriver era inlägg på Facebook och Instagram på det temat.
Vad jag pekar på är att om samhället ska fungera, med lönebildning för alla grupper, måste vi hålla på de grundläggande principerna, nämligen att det är fackliga organisationer tillsammans med arbetsgivare som bestämmer över lönebildningen. Detta ska inte föras över till politiken. Då kommer vi nämligen snabbt att få kompensationskrav från alla andra grupper - med all rätt, skulle jag vilja säga. De kommer att säga: Varför ska vi inte satsa extra på undersköterskorna, sjuksköterskorna, läkarna, de försvarsanställda och så vidare? Det där leder faktiskt fel och rycker sönder lönebildningsmodellen.
Jag är stolt över allt det vi har gjort under dessa år, som har lett till att vi nu har fler poliser, fler polisanställda och fler i utbildning än någonsin. De har mer pengar än någonsin tidigare. Och det är fler som söker sig till polisyrket och färre som hoppar av.
Jag tänker verka för och fortsätta jobba för bra arbetsvillkor för alla som jobbar i hela rättsväsendet och hela Polismyndigheten. Lönebildning och sådant är naturligtvis en del av detta, men jag tänker också se till att politiken håller armlängds avstånd just när det gäller lönefrågorna. Det är nämligen en modell som har tjänat det svenska samhället väldigt väl, och den tänker jag hålla på.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.