Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Brister med instegsjobben

Interpellation 2007/08:805 av Astudillo, Luciano (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-07-31
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2008-08-14
Svar fördröjt anmält
2008-08-14
Sista svarsdatum
2008-08-14
Besvarad
2008-08-28

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 31 juli

Interpellation

2007/08:805 Brister med instegsjobben

av Luciano Astudillo (s)

till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)

År 2007 slog den borgerliga regeringen på stora trumman när de så kallade instegsjobben lanserades. Då hette det att det skulle bli lättare för nyanlända invandrare att få jobb och samtidigt lära sig svenska. Instegsjobben skulle också förmå arbetsgivare att bredda sin rekryteringsbas.

Vi kan nu konstatera att succén lyser med sin frånvaro. Åtgärden måste betraktas som ett fiasko. Efter hård kritik från bland annat oss socialdemokrater har regeringen tvingats att göra flera korrigeringar, bland annat har tidsperioden förlängts från 18 till 36 månader från det att hon eller han beviljats uppehållstillstånd och det ekonomiska stödet har förlängts från 18 till 24 månader.

Emellertid ligger volymerna kvar på en extremt låg nivå. Under försommaren 2008 hade endast 760 personer ett instegsjobb. Dessutom är könsfördelningen mycket skev. 548 män och 212 kvinnor har ett instegsjobb.

Jag vill därför ställa följande frågor:

Avser arbetsmarknadsministern att närmare utreda bristerna med instegsjobb och vid behov, låta ompröva denna arbetsmarknadspolitiska åtgärd? 

Vilka initiativ är arbetsmarknadsministern beredd att ta för att korrigera den skeva könsbalans som instegsjobben rymmer? 

Debatt

(6 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:805, Brister med instegsjobben

Interpellationsdebatt 2007/08:805

Webb-tv: Brister med instegsjobben

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Luciano Astudillo (S)
Anf. 139 Luciano Astudillo (S)
Herr talman! Luciano Astudillo har frågat mig om jag avser att närmare utreda bristerna med instegsjobben och, vid behov, låta ompröva denna arbetsmarknadspolitiska åtgärd. Ytterligare en fråga Luciano Astudillo ställer är vilka initiativ jag är beredd att ta för att korrigera den skeva könsbalans som instegsjobben rymmer. Jag har alltsedan instegsjobben infördes noga följt utvecklingen. När jag i februari i år i en annan interpellationsdebatt kommenterade den svaga utvecklingen av antalet personer som anställts med hjälp av instegsjobb informerade jag också om den diskussion som då pågick inför en förändring av regelverket. Den 1 juni i år genomfördes flera förändringar, och villkoren för instegjobb ändrades i olika avseenden. Både den tid inom vilken instegsjobb kan beviljas en nyanländ efter uppehållstillstånd och den period under vilken stöd kan lämnas till arbetsgivaren förlängdes. Ersättningsnivån till offentliga arbetsgivare höjdes till samma nivå som gäller för privata arbetsgivare. Kravet på arbetsgivaren att lämna en plan till Arbetsförmedlingen för hur handledningen kommer att ske togs också bort. Kravet på handledning kvarstår dock. Kort tid har gått efter att förändringarna genomfördes. Det är ändå roligt att kunna konstatera att de hittills har haft mycket god effekt. Under juni och juli har antalet personer som anställts med hjälp av instegsjobb ökat med 70 procent. Detta har dessutom skett under sommaren när programvolymerna vanligtvis uppvisar en rätt blygsam utveckling. Men det finns utrymme för många fler instegsjobb. I den rapport om instegsjobben som Arbetsförmedlingen nyligen lämnat till regeringen kommenteras det problem Luciano Astudillo tar upp med obalansen mellan kvinnors och mäns deltagande. Arbetsförmedlingen menar att en jämnare könsfördelning bör kunna uppnås i och med att ersättningen höjts inom den offentliga sektorn där många kvinnor är sysselsatta. Arbetsförmedlingen har för avsikt att särskilt följa och analysera den kommande könsfördelningen inom instegsjobben. Jag vill i sammanhanget också påminna om de möjligheter som nystartsjobben inneburit för många arbetslösa invandrare. Över 30 procent av dessa anställningar har gällt utrikes födda. Det är också glädjande att utrikes födda svarade för nästan hälften av den samlade sysselsättningsökning som ägde rum mellan det första halvåret 2007 och 2008. Skillnaderna i sysselsättning och arbetslöshet är dock fortfarande alltför stora mellan utrikes och inrikes födda. Regeringen återkommer i anslutning till budgetpropositionen för 2009 med en samlad strategi för integration. Mot bakgrund av de nyligen genomförda regeländringarna för instegsjobben ser jag för närvarande inget behov av att ytterligare ompröva åtgärden. Jag kommer även fortsättningsvis att noggrant följa utvecklingen såväl mer generellt som när det gäller kvinnors tillgång till instegsjobb.
Sven Otto Littorin (M)
Anf. 140 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Jag har en reflexion som hänger kvar från den förra debatten: Littorin är inte alltid den mest renhårige debattören heller. I det här svaret kring instegsjobben väljer han själv att prata om integrationen på arbetsmarknaden i vid mening. Visst är det så att de här debatterna ibland vidgas och blir lite större än bara just sakpolitiken, till exempel instegsjobben som de här frågorna handlar om. Men jag har inga problem med att Littorin gör det. Jag tycker att det tillhör debatten att inte fastna i reglerna och i de små detaljerna, även om de kan vara viktiga. Instegsjobben var som sagt det stora flaggskeppet för att lösa integrationen på arbetsmarknaden. Man kan väl nu när det har gått två år säga att det är ett totalt misslyckande. Instegsjobben som skulle vara det viktiga första steget för många in på arbetsmarknaden skulle också vara ett sätt att stärka nyanländas kunskaper i svenska. Men det är inte bara det. Nystartsjobben som skulle innebära en ny start för människor som stått utanför har inte gett en varaktig effekt för många människor. Väldigt få har jobbet kvar efter det att subventionen avslutats. Det är samma sak med garantierna, som definitivt inte garanterar vare sig jobb eller utveckling. Jag och Littorin hade en debatt om instegsjobben redan för ett år sedan, ungefär vid den här tiden. Då lyfte jag fram en rad av de här farhågorna, från att man inte fick möjlighet till språkträning i tillräcklig utsträckning till skevheten i subventioner som fanns mellan privat och offentlig sektor. På en rad av de här frågorna fick jag då ett oerhört märkligt svar. Då var Littorin på ett helt annat humör. Han var väldigt stöddig och kaxig. Konjunkturen var en helt annan också. Därför kunde han stå här och säga att det där löser sig. Det kommer att fungera. Det är en ny insats. Låt oss se framtiden an. Det kommer att funka väldigt bra. De farhågor som jag då lyfte fram var för övrigt inte gripna ur luften. Det var sådant som kompetenta arbetsförmedlare flaggat för. Nu har den borgerliga regeringen rättat till ett par stycken av de här skevheterna. Men fortfarande är instegsjobben ett fiasko, trots det Littorin gör gällande i sitt svar. Jag tycker att det är tragiskt att Littorin i det här läget, i stället för att faktiskt medge det och säga att vi noga ska granska det här och ändra det därför att det inte funkar, det verkar inte bita, det löser inte den stora, viktiga och allvarliga frågan kring integrationen på arbetsmarknaden, ägnar sig åt att med siffror tricksa bort hur det i själva verket är. Han säger att det har varit oerhört framgångsrikt de senaste två månaderna, 70 procent fler. I mitt nästa anförande kommer jag att återkomma till den siffran. Men jag vill ställa en fråga kring detta. Många av dem som får instegsjobb hamnar i branscher där de inte får språklig träning. De arbetar som städare, i varuhus, i lager där de inte får möta andra som pratar svenska språket. Vad vill Littorin göra åt det?
Luciano Astudillo (S)
Anf. 142 Luciano Astudillo (S)
Herr talman! Den bästa förbättringen det här landet kunde få skulle vara om vi kunde få byta regering före 2010. Nej, Littorin, vi har bara haft en debatt tidigare om instegsjobben, inte flera debatter. Det var bara en debatt och den var förra sommaren precis vid den här tidpunkten. Hade Littorin då valt att lyssna på mig och de farhågor som jag då lyfte fram hade vi inte tappat ett helt år. Då hade en del av de här förändringarna kanske gjorts redan då och lett till att fler haft möjlighet till instegsjobb. Jag tror att de här förslagen kom från fel läger. Då gick ju konjunkturen bra. Allt gick så prima och så himla bra. Luciano var för räddhågsen och litade inte på den borgerliga regeringens förmåga. Vi har sett vart det är på väg nu. Arbetslösheten är på väg att öka under hösten. Jag tycker att frågan om integrationen på arbetsmarknaden är synnerligen allvarlig och ska tas på större allvar. Ibland kanske det finns bra idéer på andra sidan, Littorin. Nu är det så att vi har kommit till konjunkturens topp och säkert också till sysselsättningstoppen. Vi har inte högre sysselsättning nu än någon gång på 2000-talet, säg 2001. Då hade vi ungefär samma sysselsättningsnivå som nu. Nu vänder det. Nu kommer arbetslösheten att öka. Det är sant, det ska jag ge Littorin rätt i, att när det går bra i en konjunktur, när arbetslösheten minskar, sysselsättningen ökar är det de grupper som har en svag position på arbetsmarknaden som drar fördel av det. Det är därför man kanske har kunnat se att sysselsättningsfrekvensen bland utrikes födda ökat lite fortare under den här konjunktursvängningen än för andra grupper, inrikes födda till exempel. Men det omvända finns också. Nu när det vänder, nu när arbetslösheten kommer att börja öka och sysselsättningen kanske till och med minskar är det de här grupperna som ryker först från arbetsmarknaden. Det tycker jag är oerhört allvarligt. Frågan borde behandlas mer seriöst än Littorin gör. Den andra delen rör sig om siffrorna. Jag tycker att det är mer renhårigt och mer ärligt att faktiskt säga som det är i stället för siffertricksandet med att på något sätt ge sken av att väldigt mycket har hänt. Man säger att 70 procent fler har fått instegsjobb och att antalet ökar. Man ger sken av att det går så himla bra nu. Det verkar som om det är den nya given från den borgerliga regeringen. Det är inte bara Littorin som tricksar. Vi har andra ministrar som har hängts ut på senare tid. I juli hade vi de facto 1 274 stycken som hade instegsjobb, och det är inte bra. Det är ett misslyckande. Av dem var 338 kvinnor. Det är inte bra. Det är ett misslyckande. Littorin hänvisar i sitt svar till att Arbetsförmedlingen nu tror att med den förändring som har gjorts kommer man att jämna ut den här skevheten. Jag vill fråga Littorin om han tror på att detta kommer att jämna ut. Jag frågar inte vad Arbetsförmedlingen tror utan vad han tror och om han är beredd att vidta flera åtgärder för att lösa den så viktiga frågan för Sverige och Sveriges framtid.
Sven Otto Littorin (M)
Anf. 143 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Om syftet med den samlade politiken är att förbättra integrationen måste man också ta hänsyn till de 34 000 personerna med utländsk bakgrund som har fått ett jobb under den senaste perioden. Det är mer än dubbelt så mycket i andel räknat som arbetskraften totalt sett - eller att 30 procent av nystartsjobben har gått till personer som är utrikes födda. Mycket kan man säga. Syftet med politiken är naturligtvis en strukturellt riktig sammansättning. Avsikten är att den ska dämpa nedgången när det bli lite sämre tider och öka uppgången och få den att komma snabbare när det är lite bättre tider. Därför är det så oerhört glädjande att 175 000 personer har lämnat utanförskapet, och det är den största minskningen i någon ekonomi som vi kan se någonstans i världen under efterkrigsperioden. Men jag ska ge Luciano Astudillo rätt i att det naturligtvis är för kackigt - om man får uttrycka sig så i talarstolen - för dåligt, för lite. Det var därför vi genomförde de förändringar vi gjorde i början av juni för att se till att öka möjligheterna för fler att få kombinationen sfi och arbete. Jag är naturligtvis glad att det har tagit fart, trots att det har varit drygt två och en halv sommarmånad under den här perioden. Jag hoppas på, och utgår från, att det nu blir fler som har möjlighet att få ett instegsjobb och att det blir en jämnare könsbalans. Naturligtvis är också den siffran för dålig. Om Luciano Astudillo har ytterligare några bra idéer, synpunkter, förslag till förbättringar, annat än att byta regering - det kommer jag inte att efterfölja - ska vi naturligtvis lyssna på det. Jag är helt övertygad om att man måste ha en osentimental inställning till de verktyg man har. Målet är viktigare än de enskilda instrumenten. Kan man förbättra ska man det. Vi tänker fortsätta att ha den typen av inställning. Det är därför vi gjorde förändringarna i början av juni. Om avsikten med den samlade politiken är att förbättra integrationen vill jag peka på de 34 000 personer med utländsk bakgrund som har fått ett jobb under den senaste perioden. Det är naturligtvis det mest glädjande.
Luciano Astudillo (S)
Anf. 144 Luciano Astudillo (S)
Herr talman! De 175 000 som har kommit ut ur sitt utanförskap handlar om att man nu har börjat räkna på ett annat sätt än med de siffror man använde i valrörelsen. Var försvann det breda utanförskapet och den breda arbetslösheten? Jag ska ge Littorin ett par råd på vägen om integration på arbetsmarknaden. Det håller på att mejslas fram en ny moderat politik på området. Jag kunde läsa en debattartikel i veckan av migrationsministern, Ulf Kristersson och en kollega från riksdagen om hur de såg på frågorna. Jag läste något anmärkningsvärt. De tre moderaterna sade att det fanns områden där de accepterade att människor passivt kunde lyfta bidrag. Det är oerhört anmärkningsvärt att det skulle vara på det sättet. Jag vet inte hur det är i Stockholm, om folk från andra länder passivt får lyfta bidrag. Om det är så är det synnerligen allvarligt. Det är så med alla våra system - a-kassa, introduktionsersättning, försörjningsstöd - att det finns krav på motprestation. Men det kan vara så att Ulf Kristersson här i Stockholm bedriver en helt annan linje. Det som insinuerades i artikeln är att man i sfi vill införa andra obligatoriska moment om värderingar och jämställdhet. Ja, människor i vårt land måste veta hur det funkar och vilka spelreglerna är. Men det stora problemet med sfi är att vi har haft för mycket av katederundervisning och för lite av arbetsmarknadsinriktning och introduktion i arbetslivet. Om detta är planerna vädjar jag till Littorin att motverka dem.
Sven Otto Littorin (M)
Anf. 145 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Jag vill bara korrigera Luciano Astudillo på en punkt. När vi pratar om 175 000 personer i utanförskap som har kommit tillbaka är det fråga om exakt samma beräkningsgrund som Moderaterna har använt sig av sedan 2005 när vi började ta den fajten med Socialdemokraterna. I övrigt vill jag naturligtvis välkomna Luciano Astudillo till fler debatter och inspel i just den fråga interpellationen handlar om. Hur ska vi kunna förbättra integrationen för våra utrikes födda? I grunden - det tror jag är en uppfattning som Luciano och jag delar - är det naturligtvis helt oacceptabelt att så många med utländsk bakgrund står kvar i detta utanförskap. Vi måste se till att de kommer in, har en möjlighet att, liksom många av oss andra, ha ett arbete att gå till och en lön att leva på. Det är självklart att det är så. Hade vi haft samma arbetskraftsdeltagande bland utrikes födda som bland oss andra hade vi haft över 100 000 till i arbetskraften. Det måste vi se till att gå vidare med.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.