Brister i äldreomsorgen
Interpellation 2024/25:160 av Nadja Awad (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-10-25
- Överlämnad
- 2024-10-28
- Anmäld
- 2024-11-05
- Sista svarsdatum
- 2024-11-15
- Svarsdatum
- 2024-11-28
- Besvarad
- 2024-11-28
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Tenje (M)
Behovet av att säkerställa att det finns tillräckligt med personal inom äldreomsorgen har varit akut under lång tid. I dag är det mer skriande än någonsin i och med regeringens och Sverigedemokraternas nedskärningar. Bemanning och kompetens är en förutsättning för att det ska vara möjligt att upprätthålla en hög kvalitet och därmed den rätt till vård och omsorg som vi alla har. För att få en jämlik äldreomsorg behöver kommunerna tillföras tillräckliga resurser, och arbetsvillkoren för äldreomsorgens personal behöver förbättras.
Vänsterpartiet har under lång tid påpekat risken med nedmontering och fragmentisering av den svenska välfärden. Tyvärr har vi genom konsekvenserna av coronapandemin kunnat konstatera att det tydligt har lett till stora brister, särskilt inom äldreomsorgen. Besparingar och privatiseringar har bidragit till en kraftigt underdimensionerad vård och omsorg. Privatiseringarna har också resulterat i många timvikarier, lägre bemanning, hög personalomsättning och sämre löner.
Situationen inom äldreomsorgen har genom detta påmint oss om den ojämlikhet och ojämställdhet som råder. Äldreomsorgens yrken är kvinnodominerade. Drygt 90 procent av alla undersköterskor är kvinnor. Listan kan också göras lång över hur undersköterskeyrket är undervärderat. Som exempel är det vanligare med tidsbegränsade anställningar inom lågavlönade och kvinnodominerade yrken. Inom den kommunala äldreomsorgen utförs nästan 20 procent av den arbetade tiden av visstidsanställd personal. Därtill är andelen kvinnor bland cheferna lägre än andelen kvinnor bland de anställda. Arbetarkvinnors löner är dessutom endast 88 procent av männens.
En satsning på resurser för att förbättra villkoren inom äldreomsorgen blir därför en mycket tydlig satsning på kvinnors löner, arbetsvillkor och arbetsmiljö. Vänsterpartiet kan inte nog understryka vikten av en sådan satsning. Därför är regeringens och Sverigedemokraternas nedskärningar i äldreomsorgen förödande.
Larmen från personalen själv talar sitt tydliga språk. I en undersökning från Kommunal säger en majoritet av de anställda att de inte vill vara kvar inom yrket om tre år på grund av att de upplever att arbetet är för fysiskt och psykiskt påfrestande. Det går att förstå i ljuset av statistik från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som visar att omkring en femtedel av de anställda inom äldreomsorgen har en timavlönad anställning – trots bland annat Coronakommissionens kritik mot anställningsformen.
Sveriges befolkning lever allt längre. Fram till 2031 kommer de som är 80 år eller äldre att öka med nästan 50 procent. Att äldres hälsa har förbättrats är givetvis positivt, men det medför också att äldres behov av vård och omsorg kommer att öka kraftigt. Anställda i äldreomsorgen behöver öka med drygt 30 procent – 58 500 personer fram till 2031 – på grund av den demografiska utvecklingen. Ungefär lika många antas gå i pension, vilket innebär att det sammantaget behöver anställas 111 000 personer. Detta konstaterar Sveriges Kommuner och Regioner. Den demografiska utvecklingen på landsbygden kommer att leda till att personalförsörjningen inom de offentliga välfärdstjänsterna på landsbygden sätts under press.
I en ny rapport från Institutet för mänskliga rättigheter, Hemma är någon annanstans, ger äldre personer som bor på särskilt boende sin bild av hur ett urval av mänskliga rättigheter skyddas och respekteras i vardagen. Rapporten identifierar tydliga brister utifrån ett människorättsperspektiv såsom att ålderism normaliserar brister i äldreomsorgen. Människorättsperspektivet beskrivs som svagt inom äldreomsorgen, kunskapen om mänskliga rättigheter och deras innebörd är låg och möjligheter till delaktighet, självbestämmande och egenmakt är begränsade. Det innebär att den äldre personen inte ses som rättighetsbärare, vilket i hög grad kan påverka personens behov av mathållning, av att vara hel och ren och av att ha det städat och tryggt omkring sig. Samtidigt osynliggörs ofta andra behov, såsom delaktighet i samhällsgemenskapen, kulturutövning, fysisk träning eller sexualitet.
Enligt Socialstyrelsens årliga enkät om äldreomsorgens kvalitet har kvaliteten fallit under de senaste tio åren. Slutsatserna bygger på svar från de äldre själva. Resultaten på alla frågor som handlar om hur den äldre personen uppfattar äldreomsorgen har försämrats jämfört med tidigare år, både inom hemtjänst och särskilt boende – med upp till 10 procentenheter.
Därtill fortsätter de alarmerande rapporterna om vanvård gällande vården som utförs av privata aktörer att komma in. I Linköping har rapporter om uteblivna besök, utebliven medicinering, äldre som lämnas i timmar i sin säng med nedkissade lakan samt larm som inte fungerar blivit vardag. I Mora tog kommunen över verksamheten i offentlig regi efter allvarlig vanvård gällande vården som utförts av ett privat bolag. En ny studie från Göteborgs universitet visar att icke-vinstdrivande organisationer överlag är bäst på äldreomsorg i Sverige. Dessa aktörer tar inte ut vinst utan återinvesterar sitt ekonomiska överskott i verksamheten. Studien har tittat på personaltäthet, tillgång till sjuksköterskor, personalens utbildningsnivå, boendenöjdhet samt hur väl boendena uppdaterat sina handlingsplaner. Vänsterpartiet vill stoppa vinsterna i välfärden och att företagens fria etableringsrätt ska avskaffas. Valfrihet ska gälla för brukare, inte företag.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna Tenje:
- Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att möta personalbristen och förbättra arbetsvillkoren inom äldreomsorgen?
- Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att säkerställa kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen, i synnerhet på landsbygden?
- Avser statsrådet att vidta de åtgärder som rekommenderas i Hemma är någon annanstans?
- Avser statsrådet att vidta åtgärder mot bakgrund av studien om att vinstdrivande organisationer inom äldreomsorgen levererar sämre äldreomsorg?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:160
Webb-tv: Brister i äldreomsorgen
Dokument från debatten
- Torsdag den 28 november 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:39
- Protokoll 2024/25:39 Torsdagen den 28 novemberProtokoll 2024/25:39 Svar på interpellation 2024/25:160 om brister i äldreomsorgen
Protokoll från debatten
Anf. 111 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att möta personalbristen och förbättra arbetsvillkoren inom äldreomsorgen. Nadja Awad har också frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen, i synnerhet på landsbygden. Nadja Awad har därtill frågat mig om jag avser att vidta de åtgärder som rekommenderas i Hemma är någon annanstans. Nadja Awad har slutligen frågat mig om jag avser att vidta åtgärder mot bakgrund av studien om att vinstdrivande organisationer inom äldreomsorgen levererar sämre äldreomsorg.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Kompetensförsörjningen i välfärden är komplex och kräver insatser inom flera olika politikområden. Det handlar till exempel om att vara en attraktiv arbetsgivare, erbjuda karriärvägar och hitta lösningar för ett hållbart arbetsliv. I Sverige har vi en ordning med kommunalt självstyre, och äldreomsorgen ryms inom det kommunala ansvarsområdet.
Den svenska arbetsmarknadsmodellen innebär vidare att arbetsgivare och arbetstagarorganisationer tecknar kollektivavtal om löner, arbetstider och andra anställningsvillkor samt samverkar om arbetsmiljön. Kommunerna har både möjlighet och ansvar att vidta åtgärder för att säkerställa personal- och kompetensförsörjningen. Staten kan samtidigt stärka kommunsektorns förutsättningar för att planera och utföra välfärdsuppdraget.
Äldreomsorgen är en prioriterad fråga för regeringen, som har vidtagit flera åtgärder för att stärka omsorgens kvalitet. Det gör regeringen bland annat genom det så kallade sektorsbidraget till äldreomsorgen, som kommunerna kan utnyttja utifrån sina egna förutsättningar och behov. Regeringen har också förlängt och utvecklat den särskilda satsningen Äldreomsorgslyftet. Regeringen har även fullföljt reformen om skyddad yrkestitel för undersköterskor, bland annat för att säkerställa kompetensen inom omsorgen och öka yrkets attraktivitet och status. I budgetpropositionen för 2025 lämnas flera förslag för att stärka svensk äldreomsorg.
Regeringen har också under 2023 och 2024 stöttat kommunerna med ökade generella statsbidrag, samtidigt som en framgångsrik inflationsbekämpning nu ger kommunerna bättre ekonomiska förutsättningar för 2025 och framåt.
Detta är åtgärder som kopplar till vad Institutet för mänskliga rättigheter föreslår i rapporten Hemma är någon annanstans om att ge kommuner tillräckliga resurser. Vad gäller rapporten vill jag också framhålla att de mänskliga rättigheterna, som är universella och gäller för alla och envar, är en grund för socialtjänstens arbete, så även med en ny socialtjänstlag.
Fru talman! Jag delar Nadja Awads åsikt att valfrihet ska gälla för äldre. För mig och regeringen är det självklart att människor oavsett ålder ska ha inflytande över sina egna liv, och vi vill definitivt främja ökad valfrihet och delaktighet för äldre.
Undersökningar visar att en bred majoritet av äldre själva vill kunna välja vem som utför deras omsorg. Av Socialstyrelsens enkät, som också interpellanten hänvisar till, framgår det att äldre som bor i särskilda boenden som drivs i enskild regi i flera avseenden är nöjdare än äldre som bor på särskilda boenden i offentlig regi. En fungerande konkurrens på omsorgsmarknaden kan skapa bättre förutsättningar för såväl kommunala som privata verksamheter att fortsätta arbeta för att förbättra kvaliteten och höja kompetensen i verksamheten. Valfrihet kan också vara av godo för personalen inom äldreomsorgen då det finns fler arbetsgivare att välja bland.
Med det sagt ansvarar kommunerna för att följa upp de enskilda aktörer som utför socialtjänst på kommunens uppdrag. Vidare ansvarar Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, för tillsyn över alla verksamheter inom omsorgen, oavsett vem som bedriver dem. Brister i utförande, så som förekommit i de exempel som interpellanten lyfter, kan inte accepteras inom vare sig kommunal eller enskild verksamhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen har nyligen gett Ivo i uppdrag att stärka sitt arbete mot oseriösa aktörer inom omsorgen. Jag kommer definitivt att följa denna fråga mycket noga framöver.
Anf. 112 Nadja Awad (V)
Fru talman! Tack, äldreminister Anna Tenje, för svaret!
Fru talman! Jag tycker att den här regeringen undviker en väldigt stor fråga. På vilket sätt är det okej att statsminister Ulf Kristersson ger sig själv en skattesänkning på 3 900 kronor varje månad? Varför ska äldreminister Anna Tenje och alla andra ministrar i högerregeringen ge sig själva skattesänkningar på minst 3 000 kronor varje månad? Varför ska ni ge era moderatkompisar som tjänar över 60 000 kronor varje månad en skattesänkning?
Jag tycker att man borde svara på dessa frågor. Det är denna prioritering regeringen gör framför att lägga pengar på kommunernas äldreomsorg och framför att sänka skatten för omsorgspersonalen. Undersköterskan får en skattesänkning på bara 150 kronor varje månad. Varför är hon uppenbarligen betydligt mindre värd än ministrarna och deras moderatkompisar enligt regeringen?
Jag anser att det är respektlöst av regeringen att prioritera på det här sättet, fru talman.
Det är inte bara jag som tycker att regeringen prioriterar fel. Man hittar ingen rapport, inget faktaunderlag och inga siffror om äldreomsorgen där det inte nämns att det sker besparingar och nedskärningar inom äldreomsorgen för att regeringen tillför för lite resurser.
Av totalt 60 miljarder kronor i regeringens budget går nästan hälften, 27 miljarder, till skattesänkningar som gynnar rika män i Sverige. Den kvinnodominerade välfärden - vården, skolan och äldreomsorgen - får inte ens en tredjedel av den summan. Varför ska de rikaste i samhället få spendera med de nya skattesänkningarna medan äldreomsorgen tvingas till besparingar och nedskärningar som påverkar både personalen och de äldre, fru talman?
Kommunal varnar för massflykt från äldreomsorgen. Personalen upplever att arbetet är för fysiskt och psykiskt påfrestande, trots att de älskar sina arbetsuppgifter och brinner för att göra skillnad för våra äldre. Det är kronisk underbemanning, låga löner, dåliga arbetsvillkor och dålig arbetsmiljö. Allt fler väljer därför att lämna yrket. De vill till och med gå i pension i förtid på grund av dålig arbetsmiljö.
Om regeringen på riktigt menar att arbetet för jämställdheten i Sverige ska tas på allvar och inte få ett rejält dråpslag ska man ju satsa på våra välfärdsarbetare så att varje kvinna och varje arbetare i Sverige får en bra lön, en bra arbetsmiljö, bra arbetsvillkor och en god pension - inte satsa på att göra rika män rikare, fru talman.
När äldre personer anpassar sina förväntningar och önskemål efter personalens arbetssituation, som nästan genomgående beskrivs som tidspressad och tung, hamnar de äldre i en beroendesituation i förhållande till personalen. De gör avkall på sina rättigheter, för de ser att personalen har för bråttom eller att det är personalbrist, fru talman. Så här kan vi inte ha det i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Är det så här regeringen och äldreminister Anna Tenje vill att äldreomsorgen ska se ut - i Sverige, på 2000-talet? Ta ert ansvar som regering och sluta skylla allt på kommunernas ansvar!
Anf. 113 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Ledamoten ställde i sin interpellation ett flertal frågor som jag försökte besvara inledningsvis under den ganska begränsade tid som stod mig till buds. Jag skulle vilja ta tillfället i akt att ta ett steg tillbaka och se till helheten när det gäller svensk äldreomsorg.
Låt oss till att börja med komma ihåg hur situationen såg ut när regeringen tillträdde. Efter åtta år med en socialdemokratisk regering, som Vänsterpartiet gav sitt stöd, hade vi flera olika samhällsproblem. Äldreomsorgen var definitivt inte ett undantag. Men vi såg även en avstannad tillväxt och en skenande inflation på 10 procent, vilket satte ett högt tryck på kommunernas finanser.
Brister i omsorgens kvalitet var välkända sedan tidigare. Kommunerna hade jobbat med det under en längre tid, men det belystes inte minst under pandemin och i Coronakommissionens rapport. Det handlade om personal som inte talar svenska, otillräcklig medicinsk kompetens och brister i kontinuiteten och samordningen kring äldre. Det var brister som blev välkända men som den dåvarande vänsterregeringen inte förmådde att bemöta.
Sedan jag tillträdde som äldreminister har regeringen bedrivit ett systematiskt arbete för att åtgärda dessa brister, höja omsorgens kvalitet och se till att svenskar kan åldras i trygghet. Vi stöttade kommunerna med statsbidrag samtidigt som vi bekämpade inflationen. Och vi vann den kampen. År 2025 ser nu betydligt ljusare ut för Sveriges kommuner.
Samtidigt genomför vi en rad olika strukturreformer för att stärka just kvaliteten i äldreomsorgen. Jag tillsatte tre utredningar strax efter att jag tillträdde. En handlar om språkkrav. Den utredningen tar jag emot i nästa vecka. De andra handlar om stärkt medicinsk kompetens och om stärkt stöd till anhöriga. Dem har jag redan tagit emot, och förslagen bereds nu för fullt i Regeringskansliet.
Samtidigt arbetar vi med att ta fram en ny socialtjänstlag, och vi avsätter medel i budgeten för att införa fasta omsorgskontakter även på äldreboendena.
Vi stöttar där det behövs, och vi stärker där vi kan. Steg för steg skapar vi en tryggare äldreomsorg.
Anf. 114 Nadja Awad (V)
Fru talman! Enligt Socialstyrelsens årliga enkät om kvaliteten i äldreomsorgen har kvaliteten fallit de senaste tio åren. Äldreomsorgen är nu, enligt den årliga enkäten, som sämst på tio år. Och det är något som de äldre uppger; det är de som har besvarat enkäten.
Om äldreminister Anna Tenje och regeringen tycker att äldreomsorgen är en prioriterad fråga, varför har då äldreomsorgen inte blivit betydligt bättre under de senaste två åren än den var åren före? Man kan inte lägga skulden på alla andra. Jag tycker inte att det är ett hederligt sätt att debattera på.
Om äldreomsorgen är en prioriterad fråga, låt oss prata om äldreomsorgen och hur den kan bli bättre.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tänker att vi behöver adressera att de anställda i äldreomsorgen behöver öka med drygt 30 procent, 58 500 personer, fram till 2031 på grund av den demografiska utvecklingen. Ungefär lika många antas gå i pension. Det innebär att sammantaget 111 000 personer behöver anställas, enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Den demografiska utvecklingen på landsbygden kommer också att leda till att personalförsörjningen inom välfärden på landsbygden sätts under press.
Huvudfaktorn är att se till att personalen stannar inom äldreomsorgen och att fler kommer till äldreomsorgen. Hur ska regeringen göra det, när det sker nedskärningar inom alla kommuners äldreomsorg, över hela landet? Det är ganska magstarkt av regeringen att välja att prioritera skattesänkningar för miljarder och åter miljarder till de allra rikaste framför att säkerställa att kommunerna har tillräckliga resurser.
Därför önskar jag få veta ett antal saker från äldreministern. Hur ser äldreministern på en indexering av statsbidragen, så att de kan följa såväl befolknings- som prisutvecklingen? Tillräckliga, stabila och långsiktiga statsbidrag är viktiga för äldreomsorgens kontinuitet. Det var den första saken.
Den andra saken gäller att Vänsterpartiet vill se nationella bemanningsriktlinjer inom äldreomsorgen. Heltid ska vara norm, och allmän visstidsanställning ska avskaffas. Genom att förbättra arbetsvillkoren kan fler lockas tillbaka till yrket och att stanna kvar i äldreomsorgen. På så vis kan personaltätheten öka. Vad anser äldreministern om det?
Den tredje saken, som egentligen nämnts tidigare, gäller den nya studien från Göteborgs universitet som visar att icke vinstdrivande organisationer överlag är bäst på äldreomsorg i Sverige. De organisationerna sysslar nämligen inte med vinstutdelning utan återinvesterar sitt ekonomiska överskott i verksamheten.
Vänsterpartiet anser att vinster i välfärden ska förbjudas och att företagens fria etableringsrätt ska avskaffas. Valfrihet ska gälla för de äldre, inte för vinstdrivande aktörer, fru talman.
Det är jättebra att regeringen har gett Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, i uppdrag att stärka sitt arbete mot oseriösa aktörer inom omsorgen, även om Vänsterpartiet anser att resurserna till Ivo behöver öka. Men privatiseringen har resulterat i många timvikarier, lägre bemanning, hög personalomsättning och sämre löner. Därtill fortsätter de alarmerande rapporterna om vanvård att komma in när det gäller vinstdrivande aktörer.
Anser äldreminister Anna Tenje att vinstuttag på bekostnad av de äldre och personalens arbetsvillkor ska få fortsätta?
Anf. 115 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Interpellanten har lite högt tonläge ibland men ett ändå stort engagemang för äldreomsorgen, och det delar jag.
Jag skyller definitivt inte på någon annan. Det var just det som var poängen. Vi gör stora strukturreformer för att höja kvaliteten i äldreomsorgen. Det är det som jag har prioriterat. I Sverige ska man kunna åldras i trygghet, med respekt för den enskildes delaktighet och valfrihet. Och varje dag ska räknas.
Då måste äldreomsorgen stärkas, bristerna åtgärdas och kvaliteten höjas. Jag tror att jag och interpellanten är helt ense där, fru talman. Men vi skiljer oss åt när det gäller vilka verktyg vi ska använda. Vänsterpartiets lösning är samma som den alltid brukar vara: Höj skatterna rejält, låna ännu mer, gör det mindre lönsamt att arbeta och tro att det ska lösa strukturproblemen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sanningen är att det inte alls är lösningen. Det är inte heller det som kommer att lösa äldreomsorgens utmaningar, snarare tvärtom. Vi såg vad låg tillväxt och låg lönsamhet för att arbeta ledde fram till.
Regeringens alternativ är tydligt. Vi gör skillnad på riktigt. Det är strukturreformer som gäller. Vi identifierar bristerna, och vi agerar på dem. Det kan handla om stärkt stöd till anhöriga. Det kan handla om språkkravet, så att äldre kan förstå och göra sig förstådda, eller om stärkt demensvård, för den som möts av den stora krisen i sitt liv och den stora folkhälsoutmaningen.
Vi stärker också arbetslinjen. Vi gör det mer lönsamt att arbeta, inte minst för alla de 400 000 personer runt om i Sverige som i dag kan arbeta men av olika skäl inte gör det utan är arbetslösa. Vi vill också göra det möjligt för dem att vidareutbilda sig och då gärna till något av de många viktiga omsorgsyrkena.
Vi tror på individen, oavsett om det handlar om en medarbetare eller den äldre. Vi tror att individen, alldeles oavsett ålder, vill välja själv. Man vill välja boende och också arbetsgivare. Därför jagar vi de oseriösa aktörerna och sätter dit dem för välfärdsbrottslighet. Det gör vi för att värna valfriheten.
Det interpellanten egentligen föreslår är att äldre ska få välja men inte ha några val att göra överhuvudtaget. För att fler ska kunna få välja var man vill bo och vem som ska utföra hemtjänsten måste man också ha alternativ att välja bland. Då ska de oseriösa aktörerna bort från välfärdssektorn medan vi gärna ser att de som sköter sig och bedriver arbete med kvalitet stannar kvar.
På de här områdena och många fler genomför vi nu stora och små reformer - många bäckar små - för att tillsammans stärka och öka tryggheten för äldre. Tillsammans blir det en helhet som gör skillnad på riktigt för medarbetare i omsorgen, för kommuner men också för anhöriga och framför allt för individen.
Det är bara med ett sådant systematiskt arbete man kan skapa en trygg, individanpassad och kvalitativ omsorg.
Anf. 116 Nadja Awad (V)
Fru talman! Jag hade gärna velat få svar på mina frågor. Jag hade konkreta frågor om hur man kan förbättra äldreomsorgen för personalen och för de äldre, men jag har inte fått svar på mina frågor.
Det är väldigt olyckligt att äldreminister Anna Tenje inte vill prata om indexeringen av statsbidragen, för det är exakt detta jag har fått höra om sedan jag tillträdde som Vänsterpartiets talesperson för äldreomsorgsfrågor och jag hör om det från chefer och anställda i kommuner och från fackförbund. Alla pratar om indexeringen av statsbidragen för att kunna planera för framtiden i sina verksamheter. Och det gör man oberoende av vilken regering vi har och vilket styre man har i kommunerna. Denna fråga vill jag faktiskt få svar på.
Samma sak gäller för de nationella bemanningsriktlinjerna. Detta hör vi hela tiden om. Vad anser äldreminister Anna Tenje om dessa?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi är helt överens om att oseriösa aktörer behöver försvinna från äldreomsorgen. Men det är ingen slump att väldigt många av de oseriösa aktörerna sysslar med vinstjakt. Jag fick inte heller svar på frågan om vad äldreminister Anna Tenje anser om vinstjakten inom äldreomsorgen?
Jag tänker också på den rapport som Institutet för mänskliga rättigheter tar upp med de åtta uppmaningar som de riktar till regeringen, exempelvis om jämlikhetsdata, om att ta bort den diskriminerande åldersgränsen för personlig assistans och om att se till att styrdokument, allmänna råd och lagstiftning stämmer överens med Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Detta har heller inte lyfts upp i debatten trots att jag efterfrågat det av äldreministern.
Skulle jag kunna få svar på dessa frågor, eller behöver jag kalla hit äldreministern till ytterligare en debatt?
Anf. 117 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Vi kan gärna ta en debatt om äldreomsorgen en gång till, för jag tycker verkligen att det är en viktig fråga att debattera. Jag är väldigt glad över att debatten äntligen blev av. Nu var det tredje gången som interpellanten lämnade in sin interpellation. Jag har länge sett fram emot den här debatten och är glad att den blev av och tar gärna fler.
Jag och interpellanten är inte ense om särskilt mycket, men jag uppskattar hennes engagemang för äldreomsorgen och tycker att det är välgörande att det kommer fram. Detta var trots allt bara min andra debatt på äldreomsorgsområdet sedan jag tillträdde för två år sedan. Jag brinner för frågorna och ryggar inte tillbaka för en god debatt.
Sveriges äldre förtjänar en trygg och säker äldreomsorg. Skillnaden mellan oss handlar om vem som utför den. Det är enkelt för oppositionen att tycka diverse saker om vad som borde ske och vad som borde genomföras, särskilt om man är vänsterpartist och har lite svårt att genomföra sin politik.
Regeringen driver nu fram stora och små reformer som på riktigt stärker svensk äldreomsorg. Kompetensförsörjning, förstärkt medicinsk kompetens, språkkrav, förbättrad demensvård och inte minst starkare stöd till anhörigvårdare är reformer som gör skillnad på riktigt. Vi kommer inte hit med tomma ord över huvud taget.
Vi arbetar nu systematiskt för att åtgärda de brister som framkommit inte minst i Coronakommissionens rapporter för att stärka kvaliteten och förbättra livet för både äldre och alla medarbetare inom äldreomsorgen. Steg för steg stärker vi svensk äldreomsorg.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.