Bostadskreditnämndens glesbygdsförslag (Interpellation 2007/08:62 av Frid, Egon (v))

Anf. 1 Mats Odell (Kd)

Herr talman! Egon Frid har frågat mig dels varför jag har valt att inte verka för att regeringen gett BKN anslag för att underlätta byggandet av bostäder på landsbygden, dels vad jag avser att göra för att BKN ska kunna fullfölja sitt uppdrag att underlätta byggandet av bostäder på landsbygden och slutligen vad jag i övrigt avser att göra för att det ska bli lättare att bygga i glesbygd. Inledningsvis vill jag förtydliga vilket uppdrag Statens bostadskreditnämnd (BKN) har haft när det gäller nybyggnad av egnahem i glesbygd. I regleringsbrevet för budgetåret 2006 fick BKN i uppdrag att analysera möjligheten att med hjälp av kreditgarantier underlätta nybyggnad av egnahem i glesbygd. Uppdraget redovisades i rapporten Stöd till byggande av egnahem i glesbygd, som inkom till Regeringskansliet den 27 februari 2006. Regeringen är i grunden positiv till olika förslag som kan underlätta byggandet av egnahem i glesbygd. Att det finns fungerande bostadsmarknader i hela Sverige är avgörande för alla regioners möjligheter att utvecklas. Staten har en viktig roll när det gäller att skapa goda grundförutsättningar för en hållbar tillväxt och en god servicenivå i alla delar av landet. Regeringen har även som ambition att valfriheten på bostadsmarknaden ska förstärkas och möjligheterna att äga den egna bostaden ska underlätta s . När det gäller BKN:s glesbygdsförslag måste vi beakta den begränsade tid som myndigheten hade till sitt förfogande för att slutföra uppdraget. Detta innebar att det inte fanns möjligheter för BKN att genomföra några nya undersökningar av hur problembilden kring finansiering och byggande av egnahem i glesbygd ser ut. BKN:s förslag utarbetades därför mot bakgrund av tidigare rapporter inom området. Enligt BKN:s bedömning orsakas de problem som kan finnas med att finansiera ny- och ombyggnad av egnahem i glesbygd i huvudsak av låga marknadsvärden. Jag är medveten om att det är svårt att bygga egnahem i vissa delar av landet där marknadspriserna är låga och att det av den anledningen är svårt att lånefinansiera nybyggnadsprojekt. Hur man på bästa sätt ska stödja hushållen i dessa regioner kräver dock eftertanke, och det finns därför anledning att ytterligare analysera dessa frågeställningar. Vi behöver bland annat få en tydligare bild när det gäller omfattningen av problemet och i vilka regioner särskilda insatser behövs. Konsekvenserna av eventuella förslag måste belysas såväl för den enskilde som för staten. Avslutningsvis vill jag nämna något som jag tror kommer att få betydelse för bostadsbyggandet i glesbygd. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med en översyn av strandskyddsbestämmelserna. Regeringen avser att under 2008 utarbeta en proposition om ett ändamålsenligt strandskydd. Ett sådant strandskydd ska ge ett tydligare skydd i de områden där ett starkt tryck på exploatering finns samtidigt som större grad av lokal och regional anpassning av strandskyddet ska kunna ske.

Egon Frid (V)

Anf. 2 Egon Frid (V)

Herr talman! God morgon och tack för svaret, statsrådet! Jag vill inledningsvis säga att jag tror att våra lite olika utgångspunkter beror på att vi representerar olika delar av landet. Jag representerar en del av landet där det finns glesbygd, där det finns låga marknadsvärden på egnahem och där det är svårt att få möjligheter till bra lån för att finansiera byggande av egnahem, som vi i det här fallet diskuterar. Mats Odell representerar ju en del av landet där det inte har visat sig vara några problem med marknadsvärdena och där också kreditgivarna är mycket mer positiva till att ge krediter. Jag var på konferensen som SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, hade den 28 augusti om byggande i glesbygd och mindre orter. Det var ganska slående på den konferensen med den förvåning som fanns bland deltagarna över att regeringen inte då aviserade att lägga fram det förslag som BKN, Bostadskreditnämnden, har kommit med om att underlätta byggandet i glesbygd. Det skulle ske genom att förstärka kreditgarantin så att den skulle omfatta en produktionskostnad upp till 1,5 miljoner kronor, vilket skulle underlätta för ca 1 000 nya egnahemsbyggen runt om i Sverige. Det här är en fråga som är jätteviktig och som många har uppmärksammat, till exempel Glesbygdsverket i sin rapport. Småkom, de små kommunernas organisation, har drivit den här frågan länge. Vänsterpartiet har drivit frågan tidigare i motioner, och vi har även med den bland årets motioner. Det finns som sagt en stor förvåning över att regeringen inte valde att lägga fram det här förslaget. Statsrådet hänvisar till att det inte fanns tid för BKN att slutföra sitt uppdrag och för att genomföra det här förslaget. Men förslaget har funnits sedan 2003 utifrån Glesbygdsverkets dåvarande rapport. BKN har arbetat fram förslaget - det kom tidigt i februari 2006 - om möjligheten att förstärka kreditgarantierna. Naturligtvis är det förenat med en kostnad att BKN via anslag från statskassan skulle subventionera den ökade kreditkostnad som det innebär. Det är ju det som detta egentligen handlar om: Hur riskerna för att ta krediter fördelas mellan den enskilde personen och kreditgivaren. En annan reflexion som man kan göra är att bankerna inte i tillräckligt stor utsträckning är med och delar risken för krediter för byggande av bostäder, i det här fallet egnahem ute på landsbygden. Man vill så att säga ensidigt ge krediter till konsumtionslån där det finns hundra procents säkerhet för bankerna. Det är en annan fråga som finansmarknadsministern borde ta en diskussion om med bankerna; vilket ansvar bankerna har i hela landet för att det faktiskt investeras i bostäder.

Anti Avsan (M)

Anf. 3 Anti Avsan (M)

Herr talman! Att Egon Frid i den här interpellationen ställer frågor som tar sikte på byggandet av egnahem innebär kanske att detta med boendeformerna och människors val av bostad inte är så politiserat som man kan tro många gånger. Frågan om byggande och boende, och även byggande i glesbygd, ligger inom civilutskottets ansvarsområde. Det är viktigt att konstatera att Statens bostadskreditnämnd har möjlighet att bevilja kreditgarantier för sådant som ligger över marknadsvärdet. Att Egon Frid har skrivit den här interpellationen utgår nog - precis som har sagts i interpellationsdebatten - från Bostadskreditnämndens rapport Stöd till byggande av egnahem i glesbygd som lämnades i februari 2006. Den rapporten har följts upp av Bostadskreditnämnden i en senare rapport som heter Statliga bostadskreditgarantier i framtiden . Där anges under Förslag till en effektivare roll för Bostadskreditnämnden ett antal olika förslag till områden som man skulle kunna verka inom. Ett sådant område är byggande i glesbygd. Jag tycker att det är viktigt att framhålla att de förslag som BKN lämnar ska ses som exempel på skräddarsydda garantier; det säger man också själv. Glesbygd är ett av flera förslag. Man säger också att det kan finnas andra garantiformer som kan ges en högre prioritet av riksdag och regering. Att problemen finns är vi nog helt överens om, men förutsättningarna förändras ganska fort. Det nämner också Bostadskreditnämnden. Bara efter det att man har utformat delar av sina egna rapporter har man kunnat konstatera att förutsättningarna har ändrats på flera områden. Det är viktigt att man beaktar det när man kommer fram till att eventuellt överväga en sådan skräddarsydd garanti. Jag kan inte se att det har avsatts några medel för en sådan här kreditgaranti i Vänsterpartiets budgetmotion. Jag undrar i vilket avseende man interpellerar i frågan. Är det inte allvarligt menat eller är det något som man vill göra längre fram? Vad är skälet?

Mats Odell (Kd)

Anf. 4 Mats Odell (Kd)

Herr talman! Egon Frid har interpellerat om ett viktigt ämne, nämligen hur vi ska få flera bostäder och också egnahem i glesbygd. Det är inte lätt mot bakgrund av att produktionskostnaden ofta ligger långt över vad marknadsvärdet sedan blir. Det framgår också av Egon Frids andra interpellation att för Egon Frid är politik på bostadsområdet mycket av subventioner. Han tar fasta på BKN:s förslag att ge stöd till en garanti. Den garantin skulle vara utformad så att man lämnar kreditgarantier upp till ett belopp som motsvarar 150 procent av bidragsunderlaget. Man skulle alltså få 50 procent mer än vad underlaget medger i stöd för en garanti. Den förra regeringen hade av någon anledning - som jag inte kan förstå var någon annan än att man ville ha fram ett förslag till valet - gett BKN väldigt kort tid. Det här är inte genomtänkt. Det är inte klart. Det kan nog Egon Frid och jag vara överens om om vi tänker efter. Om jag producerar ett hus i glesbygd och får garantier som ligger 50 procent över själva bidragsunderlaget som gör att jag kan bygga huset - det innebär att det kan ligga ännu mycket högre än marknadsvärdet - och behöver flytta för att jag får ett nytt jobb sitter jag där med ett hus som jag har väldigt höga lån på, visserligen med en statlig kreditgaranti, men det blir väldigt svårt för mig att flytta till ett nytt jobb om mitt gamla har upphört. Det här är en inlåsningseffekt. Det finns andra motsvarande problem med detta. Vi anser att de inte alls är utredda. Därför behövs det mer eftertanke innan man går in på och utvärderar ett förslag som ska sättas i verket och som gör att medborgarna får en ny verklighet att ta ställning till om de vill bygga i glesbygd. Jag nämner i interpellationssvaret någonting som vår regering sade redan i valmaterialet. Vi vill decentralisera strandskyddet. Det finns en mängd kommuner i landet som har kanske lika många mil stränder som de har invånare. Med nuvarande regler får de inte bygga där människor skulle vilja bo och där marknadsvärdet skulle kunna vara högre. Här vill vi, på samma sätt som vi har tagit bort stopplagen när det gäller kommunernas möjligheter att disponera sina egna hyresfastigheter, ge en decentralisering av beslutanderätten till kommunal nivå där de som är lokalt valda ska få disponera strandrätten på ett mer nära och demokratiskt sätt än i dag. Det tror jag skulle ge möjligheter att bygga och få ett marknadsvärde som mer motsvarar produktionskostnaderna.

Egon Frid (V)

Anf. 5 Egon Frid (V)

Herr talman! Jag hör att Mats Odell hellre vill diskutera strandskyddsbestämmelserna än BKN:s glesbygdsförslag för att underlätta byggande i glesbygd. Men det är inte den diskussionen vi för i dag. Det här är ett förslag som kommer från den tidigare regeringen, men det finns ett enormt tryck från många av alliansregeringens företrädare i kommunerna och säkert också företrädare för Mats Odells parti som är aktiva ute i landet och ser de här problemen. Det är ändå ett konkret förslag som är framarbetat. Det finns naturligtvis en risk för att man får svårt att sälja huset vidare om man får den här kreditgarantin för att bygga. Vi vet att många som gör de här investeringarna i byggandet av bostäder i glesbygd är människor som väljer att bosätta sig så. Som Anti Avsan antydde är valfriheten viktig även för Vänsterpartiet. Vi anser att människor som väljer att bosätta sig i glesbygd också ska ha möjlighet att göra det och vara med och utveckla bygden. Mats Odell är inte ens intresserad av att diskutera kreditgivarnas ansvar för investeringar i hela landet och i bostadsbyggande. Här fanns det tidigare en tradition att bankerna hade ett lokalt ansvar. De lokala bankerna intresserade sig i större utsträckning för att den egna bygden utvecklades. I dag har vi en helt annan tradition. Bankerna finansierar sin verksamhet med lönsamma konsumentkrediter, och man är i mycket mindre utsträckning intresserad av att stödja bostadsbyggande, villabyggande och även fysiska fastigheter i glesbygd och framför allt områden där vi har låga marknadsvärden. Det är stor skillnad mot den värld som Mats Odell och Anti Avsan lever i. Där har man marknadsvärden som till och med ligger långt över produktionsvärden av fastigheter. Det är en helt annan värld än de som bor i glesbygden och den del av Sverige som jag representerar - Skaraborg - lever i. Vi har naturligtvis områden i Skaraborg som det är bra fart i, men i det stora hela är det en enorm skillnad. Statsrådet måste ta ansvar för hur vi utvecklar och låter människor bo och bygga i glesbygden. Det är tur att den högkonjunktur som vi har i dag är relativt bra fördelad över landet och att det inte är högtryck bara i storstäderna. Det är ändå ett ansvar att underlätta för människor som tack vare en bra jobbkonjunktur i glesbygden vill kunna bygga sin bostad och bo och leva där.

Egon Frid (V)

Anf. 2 Egon Frid (V)

Herr talman! God morgon och tack för svaret, statsrådet! Jag vill inledningsvis säga att jag tror att våra lite olika utgångspunkter beror på att vi representerar olika delar av landet. Jag representerar en del av landet där det finns glesbygd, där det finns låga marknadsvärden på egnahem och där det är svårt att få möjligheter till bra lån för att finansiera byggande av egnahem, som vi i det här fallet diskuterar. Mats Odell representerar ju en del av landet där det inte har visat sig vara några problem med marknadsvärdena och där också kreditgivarna är mycket mer positiva till att ge krediter. Jag var på konferensen som SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, hade den 28 augusti om byggande i glesbygd och mindre orter. Det var ganska slående på den konferensen med den förvåning som fanns bland deltagarna över att regeringen inte då aviserade att lägga fram det förslag som BKN, Bostadskreditnämnden, har kommit med om att underlätta byggandet i glesbygd. Det skulle ske genom att förstärka kreditgarantin så att den skulle omfatta en produktionskostnad upp till 1,5 miljoner kronor, vilket skulle underlätta för ca 1 000 nya egnahemsbyggen runt om i Sverige. Det här är en fråga som är jätteviktig och som många har uppmärksammat, till exempel Glesbygdsverket i sin rapport. Småkom, de små kommunernas organisation, har drivit den här frågan länge. Vänsterpartiet har drivit frågan tidigare i motioner, och vi har även med den bland årets motioner. Det finns som sagt en stor förvåning över att regeringen inte valde att lägga fram det här förslaget. Statsrådet hänvisar till att det inte fanns tid för BKN att slutföra sitt uppdrag och för att genomföra det här förslaget. Men förslaget har funnits sedan 2003 utifrån Glesbygdsverkets dåvarande rapport. BKN har arbetat fram förslaget - det kom tidigt i februari 2006 - om möjligheten att förstärka kreditgarantierna. Naturligtvis är det förenat med en kostnad att BKN via anslag från statskassan skulle subventionera den ökade kreditkostnad som det innebär. Det är ju det som detta egentligen handlar om: Hur riskerna för att ta krediter fördelas mellan den enskilde personen och kreditgivaren. En annan reflexion som man kan göra är att bankerna inte i tillräckligt stor utsträckning är med och delar risken för krediter för byggande av bostäder, i det här fallet egnahem ute på landsbygden. Man vill så att säga ensidigt ge krediter till konsumtionslån där det finns hundra procents säkerhet för bankerna. Det är en annan fråga som finansmarknadsministern borde ta en diskussion om med bankerna; vilket ansvar bankerna har i hela landet för att det faktiskt investeras i bostäder.

Anti Avsan (M)

Anf. 3 Anti Avsan (M)

Herr talman! Att Egon Frid i den här interpellationen ställer frågor som tar sikte på byggandet av egnahem innebär kanske att detta med boendeformerna och människors val av bostad inte är så politiserat som man kan tro många gånger. Frågan om byggande och boende, och även byggande i glesbygd, ligger inom civilutskottets ansvarsområde. Det är viktigt att konstatera att Statens bostadskreditnämnd har möjlighet att bevilja kreditgarantier för sådant som ligger över marknadsvärdet. Att Egon Frid har skrivit den här interpellationen utgår nog - precis som har sagts i interpellationsdebatten - från Bostadskreditnämndens rapport Stöd till byggande av egnahem i glesbygd som lämnades i februari 2006. Den rapporten har följts upp av Bostadskreditnämnden i en senare rapport som heter Statliga bostadskreditgarantier i framtiden . Där anges under Förslag till en effektivare roll för Bostadskreditnämnden ett antal olika förslag till områden som man skulle kunna verka inom. Ett sådant område är byggande i glesbygd. Jag tycker att det är viktigt att framhålla att de förslag som BKN lämnar ska ses som exempel på skräddarsydda garantier; det säger man också själv. Glesbygd är ett av flera förslag. Man säger också att det kan finnas andra garantiformer som kan ges en högre prioritet av riksdag och regering. Att problemen finns är vi nog helt överens om, men förutsättningarna förändras ganska fort. Det nämner också Bostadskreditnämnden. Bara efter det att man har utformat delar av sina egna rapporter har man kunnat konstatera att förutsättningarna har ändrats på flera områden. Det är viktigt att man beaktar det när man kommer fram till att eventuellt överväga en sådan skräddarsydd garanti. Jag kan inte se att det har avsatts några medel för en sådan här kreditgaranti i Vänsterpartiets budgetmotion. Jag undrar i vilket avseende man interpellerar i frågan. Är det inte allvarligt menat eller är det något som man vill göra längre fram? Vad är skälet?

Mats Odell (Kd)

Anf. 4 Mats Odell (Kd)

Herr talman! Egon Frid har interpellerat om ett viktigt ämne, nämligen hur vi ska få flera bostäder och också egnahem i glesbygd. Det är inte lätt mot bakgrund av att produktionskostnaden ofta ligger långt över vad marknadsvärdet sedan blir. Det framgår också av Egon Frids andra interpellation att för Egon Frid är politik på bostadsområdet mycket av subventioner. Han tar fasta på BKN:s förslag att ge stöd till en garanti. Den garantin skulle vara utformad så att man lämnar kreditgarantier upp till ett belopp som motsvarar 150 procent av bidragsunderlaget. Man skulle alltså få 50 procent mer än vad underlaget medger i stöd för en garanti. Den förra regeringen hade av någon anledning - som jag inte kan förstå var någon annan än att man ville ha fram ett förslag till valet - gett BKN väldigt kort tid. Det här är inte genomtänkt. Det är inte klart. Det kan nog Egon Frid och jag vara överens om om vi tänker efter. Om jag producerar ett hus i glesbygd och får garantier som ligger 50 procent över själva bidragsunderlaget som gör att jag kan bygga huset - det innebär att det kan ligga ännu mycket högre än marknadsvärdet - och behöver flytta för att jag får ett nytt jobb sitter jag där med ett hus som jag har väldigt höga lån på, visserligen med en statlig kreditgaranti, men det blir väldigt svårt för mig att flytta till ett nytt jobb om mitt gamla har upphört. Det här är en inlåsningseffekt. Det finns andra motsvarande problem med detta. Vi anser att de inte alls är utredda. Därför behövs det mer eftertanke innan man går in på och utvärderar ett förslag som ska sättas i verket och som gör att medborgarna får en ny verklighet att ta ställning till om de vill bygga i glesbygd. Jag nämner i interpellationssvaret någonting som vår regering sade redan i valmaterialet. Vi vill decentralisera strandskyddet. Det finns en mängd kommuner i landet som har kanske lika många mil stränder som de har invånare. Med nuvarande regler får de inte bygga där människor skulle vilja bo och där marknadsvärdet skulle kunna vara högre. Här vill vi, på samma sätt som vi har tagit bort stopplagen när det gäller kommunernas möjligheter att disponera sina egna hyresfastigheter, ge en decentralisering av beslutanderätten till kommunal nivå där de som är lokalt valda ska få disponera strandrätten på ett mer nära och demokratiskt sätt än i dag. Det tror jag skulle ge möjligheter att bygga och få ett marknadsvärde som mer motsvarar produktionskostnaderna.

Anti Avsan (M)

Anf. 6 Anti Avsan (M)

Herr talman! Jag, precis som väldigt många andra, känner naturligtvis människor som bor i andra delar av landet än i Stockholm. Konstigt vore det väl annars. Omvärlden omfattar inte bara det närmaste området runt omkring oss utan hela landet. Självklart är det så, och det är det som vi har ansvar för här i riksdagen. Men min fråga är fortfarande: Om detta är så viktigt för Vänsterpartiet, varför har man då inte anvisat särskilda medel i sitt budgetförslag för skräddarsydda kreditgarantier för byggande i glesbygd? Jag tycker att det är lite konstigt. Eller är detta bara någon form av opposition? Man bör väl visa på och anslå medel för det som man tycker är angeläget?

Mats Odell (Kd)

Anf. 7 Mats Odell (Kd)

Herr talman! En viktig förutsättning för att man ska kunna bygga och bo i glesbygd är att det finns ett fungerande näringsliv och att det finns en utvecklingskraft i hela landet. Det tror jag är en helt central del av förutsättningarna. Det kommer också att innebära att marknadsvärdena kan närma sig produktionskostnaderna. Jag kan nämna att vi i Regeringskansliet - det är Näringsdepartementet som har samordningsansvar - nu departementsvis tar fram underlag för ett gemensamt strategiskt handlingsprogram för att stärka utvecklingskraften i just landsbygden. Varje departement ska inom sitt eget ansvarsområde till Näringsdepartementet senast den 15 december i år, alltså ganska snart, redovisa förslag till åtgärder som konkret bidrar till att stärka utvecklingskraften på landsbygden. Man ska också ange vem eller vilka som ska ansvara för åtgärdernas genomförande och finansiering. Dessa förslag kommer sedan att beredas vidare i särskilda arbetsgrupper. Jag nämner detta som ett exempel eftersom det inte är enbart förutsättningarna för att bygga utan också förutsättningarna för att leva i dessa delar av landet som är helt centrala. Där tror jag att just företagsklimat och förutsättningar för små och mindre företag att utvecklas är helt centrala. Jag skulle här kunna nämna saker som föranledde långa diskussioner med Egon Frid. Men jag tror att en väldigt viktig sak här är just avvecklingen av förmögenhetsskatten, helt enkelt för att mellan 500 och 800 miljarder kronor som svenska hushåll på grund av förmögenhetsskatten hittills har hållit i utlandet eftersom Sverige har varit nästan det enda landet som har haft kvar denna straffskatt på sparande nu kan börja komma tillbaka. Det handlar inte enbart om pengar till de stora företagen, utan det är sådant som hushållen har och som de skulle kunna investera också i sin hembygd. Sammantaget tror jag att regeringens politik kommer att verka i den riktningen att man får bättre förutsättningar att också försörja sig i dessa glesare delar av landet. Herr talman! Slutligen vill jag säga att det uppdrag som gavs är en bra tanke. Vi är positiva till olika förslag som kan underlätta också för byggande av egnahem i glesbygd. Att det finns fungerande bostadsmarknader i hela landet är då en väldigt viktig förutsättning och helt avgörande för att alla regioner ska ha möjlighet att utvecklas. Men det är inte möjligt att bygga ett seriöst förslag på grundval av det material som hastades fram av den förra regeringen för att vara någonting att använda i den valrörelse som vi hade för drygt ett år sedan. Det krävs ett fortsatt beredande och utredande av förslag som kan verka i denna riktning.

Egon Frid (V)

Anf. 8 Egon Frid (V)

Herr talman! Man kan undra när Mats Odell började sin valrörelse. Jag tror inte att han gjorde det i februari 2006. Förslaget fanns ett bra tag före valrörelsen, och jag tror inte att detta förslag ska ses enbart som valfläsk i 2006 års valrörelse utan som betydligt seriösare än så. Frågan är vad Mats Odell avser att göra i stället för att detta förslag ändå ska vara möjligt att genomföra för att man ska förbättra möjligheterna att tillgodose det enorma behov och intresse som finns för att bygga egnahem i mindre befolkningstäta områden i Sverige. Det finns goda möjligheter att bo och leva i dessa områden tack vare en bra konjunktur i hela Sverige. Den gör att även andra delar än Sveriges storstadsregioner har en positiv sysselsättningsutveckling. Detta ökar naturligtvis människors behov och vilja att etablera sig i egnahem i hela Sverige, även i områden där marknadsvärdena så att säga inte tillåter det. Jag menar att detta är något som regeringen måste lyssna till och ta ansvar för. Slutligen vill jag till Anti Avsan säga att Vänsterpartiet har motionerat om detta. Vi har en politik inom detta område till skillnad från regeringen. Detta ryms också inom Vänsterpartiets budgetförslag.

Mats Odell (Kd)

Anf. 9 Mats Odell (Kd)

Herr talman! Jag tror att alla tre deltagare i denna debatt är medvetna om att det behöver göras saker för att det ska bli bättre förutsättningar för människor att leva och bo i glesbygd. Problemet är att det inte är utrett hur stort detta behov är. Det är enormt, säger Egon Frid. Det skulle vara spännande att se vilket statistiskt underlag han lutar sig mot i detta sammanhang. Vi vet inte heller vilken nivå det handlar om och vilka områden som ska omfattas. Det är ganska viktiga saker om man ska utforma en politik som bygger på att staten ska göra specifika insatser. Sedan säger Egon Frid att valrörelsen inte började i februari 2006 och att detta inte alls bara var valfläsk utan seriöst menat. En möjlighet för Vänsterpartiet hade då varit att exempelvis anvisa medel i sitt eget budgetförslag för att detta skulle kunna genomföras.

Bostadskreditnämndens glesbygdsförslag

Interpellationen är besvarad

Händelser

Interpellationer

Interpellationen

Debatt

Webb-tv: Bostadskreditnämndens glesbygdsförslag

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Mats Odell (Kd)

Anf. 2 Egon Frid (V)

Anf. 3 Anti Avsan (M)

Anf. 4 Mats Odell (Kd)

Anf. 5 Egon Frid (V)

Anf. 2 Egon Frid (V)

Anf. 3 Anti Avsan (M)

Anf. 4 Mats Odell (Kd)

Anf. 6 Anti Avsan (M)

Anf. 7 Mats Odell (Kd)

Anf. 8 Egon Frid (V)

Anf. 9 Mats Odell (Kd)

Intressenter

Frågeställare

Besvarad av

Interpellationer