Bonusprogram
Interpellation 2008/09:123 av Astudillo, Luciano (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-11-14
- Inlämnad
- 2008-11-14
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2008-11-26
- Sista svarsdatum
- 2008-11-28
- Besvarad
- 2009-01-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 14 november
Interpellation
2008/09:123 Bonusprogram
av Luciano Astudillo (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Utvecklingen på världens finansmarknader – och i synnerhet den senaste tidens utveckling i banken Carnegie – visar med önskvärd tydlighet att det inte föreligger något entydigt positivt samband mellan de bonusar som utbetalas till ledningsgrupper och de resultat verksamheterna uppvisar. I fallet Carnegie förefaller det snarare som att sambandet varit negativt – de höga bonusarna har lett till ett ökat risktagande och att ledningen tagit ett mindre ansvar för aktieägarnas intressen och samhällets utveckling.
Trots dessa flagranta exempel på girighetens avigsidor har näringsministern uppgett att staten bör inrätta nya bonusprogram för statliga verkställande direktörer. Därmed skulle offentliga tillgångar kunna utsättas för större risker än nödvändigt – samtidigt som det kan späda på orättvisan och bidra till ett sämre samhällsklimat.
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till näringsministern:
Avser näringsministern att ta initiativ till att inrätta bonusprogram för verkställande direktörer i statliga bolag?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:123
Webb-tv: Bonusprogram
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:57 Torsdagen den 15 januariProtokoll 2008/09:57 4 § Svar på interpellationerna 2008/09:123 och 139 om löner, övriga ersättningar och pensionsvillkor för ledande befattningshavare i statliga bolag
Protokoll från debatten
Anf. 1 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Luciano Astudillo och Anna-Lena Jansson har ställt frågor till mig om bonusprogram, löner och andra ersättningar för ledande befattningshavare i statligt ägda företag.
Luciano Astudillo har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att inrätta bonusprogram för verkställande direktörer i statligt ägda bolag.
Svaret på Luciano Astudillos fråga är: Nej!
Eva-Lena Jansson har frågat mig dels om jag avser att vidta åtgärder för att statligt ägda företags ledande befattningshavares löner, övriga ersättningar och pensioner ska anpassas till rimliga nivåer, dels om jag avser att vidta några åtgärder för att samtliga styrelser för statligt ägda företag ska få riktlinjer som motverkar den nuvarande principen som medverkar till alltför höga löne-, ersättnings- och pensionsvillkor.
Jag gläds åt de båda interpellanternas stora intresse för och omsorg om de statligt ägda företagen och dess ersättningar till ledande befattningshavare. Därför förvånar det mig att det verkar ha undgått dem att regeringen den 3 juli 2008 beslutade om nya riktlinjer just för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Dessa riktlinjer beslutades för att åtgärda de brister som fanns i de tidigare riktlinjerna, beslutade av den socialdemokratiska regeringen 2003. De tidigare riktlinjerna har bland annat resulterat i att ersättningarna i statligt ägda företag i flera fall varit löneledande avseende fast lön och pensionsavsättningar.
Med de nya riktlinjerna för regeringen tillbaka det operativa ansvaret för de samlade anställningsvillkoren till företagens styrelser, samtidigt som vi ställer tydligare krav på transparent redovisning.
De tidigare riktlinjerna var alltför detaljorienterade och var därför svåra för styrelserna att tillämpa och ingrep i stor utsträckning i styrelsens ansvar att hitta rätt ersättningsstruktur till de ledande befattningshavarna. Vi vill att de statligt ägda företagen ska ha samma förutsättningar som andra företag även i dessa delar.
Det åligger varje styrelse och vd i ett statligt ägt företag att regeringens riktlinjer följs.
Statligt ägda företag ska enligt statens ägarpolicy följa svensk kod för bolagsstyrning och de regler som gäller för noterade företag i övrigt. Det innebär att styrelsens förslag till principer för ersättning till ledande befattningshavare ska godkännas av bolagsstämman. Jag kommer att se till att ersättningarna är noga granskade innan statens representanter på bolagsstämmorna godkänner dem.
Anf. 2 Luciano Astudillo (S)
Fru talman! Jag vill börja med att önska näringsministern en god fortsättning på det nya året. Jag vill också tacka näringsministern för svaret, även om tonen förvånar något. Statsrådet antyder i sitt svar att vi inte skulle ha koll på att den moderatledda regeringen beslutat om nya direktiv för ledande befattningshavare i de statliga företagen.
Det är inte så. I själva verket är det precis tvärtom. Det är i ljuset av de nya direktiven, i ljuset av den finanskris som sköljer över Sverige och avslöjar en finansbransch med väldigt generösa och frikostiga bonussystem och arvodessystem, i ljuset av att finansministern åtminstone retoriskt gjorde kraftiga utfall mot de giriga bankledningarna, som inte ville gå med i regeringens stabilitetspakt, i ljuset av Maud Olofssons tidigare uttalanden och syn på arvoden för dem som ska leda statliga företag, vd:ar och dem som sitter i styrelsen - i ljuset av allt det här som min fråga har ställts.
Debatten om bonusprogram har kommit och gått. Den har alltid engagerat många vanliga människor. De astronomiska summor som ibland delas ut till ledningar, ibland utan koppling till reella resultat och värden i företag, väcker anstöt och är provocerande. Det ledde till att vi socialdemokrater år 2003 införde nya riktlinjer som innebar att man förvisso kunde ha incitamentsprogram i de statligt ägda bolagen, men att de i så fall också skulle omfatta all personal i bolagen så att alla fick ta del av framgången i företaget och inte bara företagsledningen. Vi såg också till att vd:n och koncernchefen skulle vara undantagna från det här och inte skulle ha någon sådan typ av belöningssystem utan erhålla en fast lön.
Maud Olofsson har uttalat sig flera gånger om det här. I oktober år 2006 menade Maud Olofsson i en DN-intervju att det skulle vara upp till styrelserna att avgöra om det behövdes bonusar till cheferna. Hon sade: "Vi måste inse att de här bolagen finns på en marknad och vi måste rekrytera bra vd:ar." Hon var också kritisk mot inblandning från staten som ägare i den här delen.
Den 22 april år 2008 i en debatt i kammaren kommenterade Maud Olofsson samma fråga på det här sättet: "Däremot är min generella inställning den att det är bättre att ha lägre fasta löner, och sedan kan man, om man gör någonting bra, få en bonus. Det gäller både anställda och ledning."
Nu har jag jämfört de gamla riktlinjerna med de nya riktlinjerna. Det finns två viktiga skillnader. Taket för den rörliga ersättningen har höjts från två månadslöner till fyra månadslöner, och ersättningen som skulle finnas för både ledning och alla anställda har tagits bort. Den reglering som innebar att om det gick bra för ledningen och man skulle belöna ledningen skulle det också komma alla anställda i företaget till del har tagits bort.
Men det finns också en viktig likhet. Vd:n och koncernchefen är undantagna alla de här incitamentsprogrammen. Det är likadant som i det gamla systemet.
Vad vill egentligen Maud Olofsson med sina förändringar?
Anf. 3 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Jag tackar Maud Olofsson för svaret. Jag konstaterar att det är Eva-Lena Jansson som har ställt frågor, inte någon Anna-Lena Jansson som man kan tro av interpellationssvaret.
Bakgrunden till min interpellation till Maud Olofsson är att Thomas Östros i november 2006 ställde en interpellation till näringsminister Maud Olofsson om vd-bonusar i statliga bolag med anledning av att näringsministern signalerat att hon inte gillade den tidigare regeringens sätt att sätta stopp för vidlyftiga bonusersättningar till ledande befattningshavare.
I interpellationsdebatten framhöll näringsministern det hon läst upp i svaret om att de statligt ägda företagen ska följa den svenska koden för bolagsstyrning etcetera. Vidare framförde näringsministern följande argument: Regeringen kommer att utveckla riktlinjer för ledande befattningshavare i de statligt ägda bolagen, och de kommer naturligtvis att följas upp. Jag kommer att ge mycket tydliga ägardirektiv, sade Maud Olofsson vid det tillfället.
Jag har beskrivit att enligt uppgifter i medierna den 18 november 2008 har det framkommit att den tillförordnade vd:n för Posten Sverige hade en månadslön på 900 000 kronor. Det ska jämföras med tidigare vd:n Erik Olssons månadslön som var 350 000 kronor. Jag kan för säkerhets skull också informera om att Erik Olsson hade en pension som motsvarade den andra ersättning som Lars Göran Nordström fick. Lars Göran Nordström hade också en pension från Nordea.
Vilka riktlinjer i styrdokumentet från regeringen som har angett lönenivån och därmed medverkat till de extrema löneökningarna framgår inte. Precis som Luciano Astudillo anger här kände jag till att regeringen har ändrat riktlinjer. Jag kanske inte var tydlig med det i interpellationen.
När man läser riktlinjerna är det precis som Luciano Astudillo säger. Det finns mycket som påminner om varandra. Men det som skiljer mot den socialdemokratiska regeringens tidigare riktlinjer är att de var mycket mer detaljerade. Det framgår också av statsrådets svar. Det kan därför antas att förändringen har påverkat löneutvecklingen på det sätt som Lars Göran Nordströms lön gav uttryck för.
Lars Göran Nordström fick lönen den 27 juni. Regeringens nya riktlinjer trädde i kraft den 3 juli. Det borde inte ha varit okänt för statsrådet att man då skulle tillsätta en tillförordnad vd med den lönen. Därför skulle jag vilja veta vad det är som har gjort att regeringen nu försöker säga att man inte är en del av löneutvecklingen.
Jag har också ställt frågor om man har tänkt göra någon förändring i de nuvarande riktlinjerna. Det verkar i varje fall som att de inte har följts. I den tidigare socialdemokratiska regeringens riktlinjer stod det att pensionsvillkoren ska ses som en del av de samlade anställningsvillkoren. Det kan tolkas som att man borde ha utgått från det.
Jag kan inte se att den nuvarande regeringens riktlinjer skulle medverka till lägre löner, utan det är snarare tvärtom. Det framgår faktiskt inte av statsrådets svar att det skulle vara så. Jag skulle vilja att statsrådet förtydligade vad det är som gör att man ska tolka de nya riktlinjerna som att de skulle vara mindre generösa. Jag kan inte se det.
Anf. 4 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Vi är många som har kritiserat höga bonuslöner och i synnerhet att bonusarna inte är utformade på ett sådant sätt att de stimulerar verksamheten i företagen. Det är den stora kritiken man kan rikta mot det. Resultatlöner i sig som är väl utformade är bra för både ledning och anställda.
Det som har varit bekymret under alla dessa år är att det har funnits incitamentsprogram som har styrt åt helt fel håll. Dessa excesser i höga bonusprogram som inte haft någon grund i att man gjort stora ansträngningar och haft ett bra resultat i företaget är vi många som har kritiserat.
När jag tillträdde sade jag att det i grunden är så att om man ska ha statligt ägande måste man också visa att styrelserna bär ansvaret för bolagen, medan vi styr med ägardirektiv och riktlinjer. Det är så det måste vara. Det var så med den förra socialdemokratiska regeringen och är så med den nya regeringen.
Alla ni som försvarar det statliga ägandet ska verkligen tänka efter på vilket sätt ni vill att man ska styra bolagen. Det farligaste man kan göra är att statsrådet är inne och detaljstyr i varje enskilt bolag. Det tror jag inte är till gagn för någon. Vi skulle ha väldigt svårt att rekrytera ledande befattningshavare eller styrelse till den typen av verksamhet.
Detta gör att det blir en högre professionalisering av styrelsen. Det är också grunden när vi tillsätter styrelser och lägger ansvar på dem. Vi vill ha en professionalisering. Vi vill att avkastningen från bolagen ska vara likvärdig med den från bolag som verkar på den konkurrensutsatta marknaden, och många av dessa bolag finns på en konkurrensutsatt marknad.
När vi har utvecklat riktlinjerna för nya anställningsvillkor är det i ljuset av vad vi såg när den socialdemokratiska regeringen sade att man absolut inte fick jobba med incitamentslöner. Då blev lönerna i de statliga bolagen löneledande. Vi kan gå igenom företag efter företag och se att det har varit på det sättet. Vi tycker inte att det är rimligt.
Det är därför som vi i de nya riktlinjerna har pekat ut att lönerna ska vara konkurrenskraftiga, dock ej löneledande. Det står mycket tydligt i de nya riktlinjerna. De ska vara rimliga, ändamålsenliga, takbestämda och transparent redovisade. Det är de principer som gäller för lönesättningen i de statliga bolagen.
Vi har också tydliggjort mer detaljerat vad gäller pensioner, avgångsvederlag och den rörliga lönens relativa storlek i förhållande till den fasta. Vi har också sagt att vd:arna inte ska omfattas av detta utan bara ha fast lön. Det är tydliga riktlinjer som vi har gett till de statliga styrelserna framöver.
Vad gäller Postens vd ska man komma ihåg att Erik Olsson som var den tidigare vd:n, som Eva-Lena Jansson mycket riktigt säger, hade både lön och pension som uppgår till samma nivå som Lars G. Nordström fick när han tillträdde.
Jag vill också påminna om att den lön som Erik Olsson hade sattes av den tidigare socialdemokratiska regeringen. Eva-Lena Jansson bär i så fall ett delat ansvar för den lönenivån. Styrelsen fann det självklart att den som gick in på Erik Olssons gamla post skulle ha samma ersättning som den tidigare vd:n. Nu har Lars G. Nordström meddelat att han inte tänker ta ut pengarna.
I grunden är det så att vi ska ha en situation med våra statliga bolag, så länge vi har dem, att vi ska måna om att vi får duktig personal till våra styrelser och i bolagen. De ska också ha en bra ersättning, dock ej löneledande. Det är också vad som står i riktlinjerna.
Jag tänkte få passa på att överlämna riktlinjerna så att det finns möjlighet att läsa ytterligare om detta.
Anf. 5 Luciano Astudillo (S)
Fru talman! Jag vill tacka Maud Olofsson för kopian. Jag har en egen här i min mapp, så jag hade inte behövt få den. Det är klart att vi läser på och har koll på vad vi ger oss in och debatterar om. Det är nästan förmätet att hålla på så.
Maud Olofsson ska akta sig för att dra förhastade slutsatser. Hon står här i kammaren och säger att bonusar och resultat hör ihop. Har man ett bra incitamentsprogram leder det till bättre resultat i företagen. Man ska inte dra förhastade slutsatser om det.
Det finns mycket olika bilder av det, och forskningen är mycket delad. Det finns dessutom mycket forskning som tyder på precis det omvända. Om man har alldeles för generösa system kan det leda åt alldeles fel håll. Man försöker tricksa och fixa med redovisningen för att få ut så generösa ersättningar som möjligt.
Jag tycker att Maud Olofsson har en något schizofren hållning. Å ena sidan tycker hon, som hon sade redan i oktober, att marknaden skulle sköta detta. Vi måste locka till oss de bästa vd:arna till de statliga bolagen, eftersom de ska ut och konkurrera på en global marknad. När hon väl ändrar riktlinjerna gör hon samtidigt ingenting åt vd-lönerna. Det är en inkonsekvens där. Det är i och för sig bra och välkommet. Det var här fara å färde att man skulle öppna för ett bonussystem för vd-lönerna, vilket vi hade reglerat i det gamla systemet.
Å andra sidan uttrycker hon att ansvaret ska ligga hos styrelserna och att man inte ska gå in och reglera. I sitt svar här säger hon att hon noga ska följa och granska de ersättningar som ges innan hon släpper dit statens representanter till bolagsstämmorna för att godkänna dem. Det tar jag som ett löfte. Vi kommer att följa Maud Olofsson granskning av de ersättningar som beslutas om framöver.
Varje gång det dyker upp oegentligheter och konstigheter är det Maud Olofsson som personligen blir ansvarig. Det är ett löfte som Maud Olofsson har avgivit i dag.
Om man går in och i detalj studerar de förändringar i riktlinjerna som har gjorts ser man att Maud Olofsson har tagit bort den begränsning som vi hade - alla eller ingen. Vi hade reglerat ett system. Om man ska göra incitamentsprogram ska de inte bara vara för ledningarna i bolagen. De ska också omfatta de anställda. Den regleringen har Maud Olofsson tagit bort. Hon har också höjt taket från två till fyra månadslöner och därmed ökat den möjlighet till bonusar som man kan ge ut.
Slutsatsen är att Maud Olofsson och den borgerliga regeringen som vanligt landar där man brukar landa. Man har öppnat för att ge mer till dem som redan har mycket. Är det någon som är överraskad?
Anf. 6 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Vi diskuterar de nuvarande lönerna. Jag ska poängtera att Maud Olofsson har sagt att hon har utformat de nya riktlinjer där hon säger att regeringen och staten inte ska vara löneledande och så vidare.
Jag kan läsa högt ur de gamla riktlinjerna: Löner och övriga förmåner för personer i företagsledande och därmed jämförlig ställning i statliga företag ska vara konkurrenskraftiga men inte löneledande.
Det är liksom ingen ny uppfinning. Man kan tro av regeringens framförande att det här skulle vara någonting nytt. Anledningen till att den förra regeringen tog fram det här var att man skulle vara tydlig med detta.
Vidare framgår något ytterligare både av de tidigare riktlinjerna och av den nya regeringens nya riktlinjer om tillämpningsområden. Det står så här: Ingångna avtal med ledande befattningshavare gäller oförändrat. Sådana avtal bör endast omförhandlas i den mån såväl bolaget som den anställde anser att så bör ske. Om ingångna avtal omförhandlas ska dessa riktlinjer beaktas.
Man kan ställa sig en fråga. Nu när Lars G. Nordström inte tycker att avtalet är speciellt bra och inte vill ha den här lönen - vore det då inte av intresse att regeringen sätter sig och omförhandlar så att han åtminstone får något betalt för sitt arbete? Jag vet inte hur många andra vd:ar som förväntas jobba gratis. Det är någonting som vi socialdemokrater aldrig har framfört. Däremot har vi sagt att det ska vara rimliga löner. Det vore intressant att få höra det av Maud Olofsson.
Det är viktigt att poängtera vad det är som har gett uttryck för att Posten nu har satt den här lönen. Jag menar att det faktiskt är det som regeringen har anfört. Man har sagt att man ska komma med riktlinjer, och det har tydligen tolkats på det sättet att det fungerar. Inför bolagsstämman 2008 sade styrelsen följande: Styrelsen har inte upprättat något förslag till riktlinjer att gälla för tiden till nästa årsstämma. Skälet är att styrelsen avvaktar nya riktlinjer från regeringen för bestämmande av lön och annan ersättning till ledande befattningshavare för personer i företagsledande ställning i statligt ägande bolag.
Med andra ord har man avvaktat och uppenbarligen fått reda på att regeringen kommer med någonting. Men tydligen har det inte varit tillräckligt, eller så har man tolkat det som att det är okej med väldigt generösa löner. Jag tycker att den här regeringen måste ta ansvar för detta. Den tidigare regeringen gav riktlinjer som gjorde att Erik Olsson hade 390 000 kronor i månaden; det stämmer. Det är styrelsen som har tagit ansvar för det. Men jag tycker att det är viktigt att man följer riktlinjerna, och jag är inte riktigt säker på att man har gjort det i alla styrelser.
Det framgår i riktlinjerna - i alla fall i dem från den tidigare socialdemokratiska regeringen, och jag har uppfattat att den borgerliga regeringen har kopierat dem - att vid uppsägning från företaget är det sex månaders avgångsvederlag som gäller. Ändå verkar det ha tecknats nya avtal med längre uppsägningstid. Då måste styrelsen ha gjort fel. Det vore intressant att höra om statsrådet har någon kommentar också till det, fru talman.
Anf. 7 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Låt mig först säga att bra incitamentsprogram kan fungera väl. Dåliga incitamentsprogram är dåliga. Dem ska man inte ha. Det ligger i sakens natur. Alltför generösa system, som Luciano Astudillo pratar om, är ju inte bra. Det är inte bra om de driver åt fel håll; det är det ingen som har tyckt.
Jag tycker att det är viktigt att det finns den typ av incitament som är rätt utformade också när det gäller de anställda.
Jag vill återupprepa det jag har sagt: Vi styr med riktlinjer och inte med detaljstyrning. Jag förstår om Socialdemokraterna är otroligt lockade av detaljstyrning av de statliga bolagen. Men jag tror att ni ska tänka er för - ni som är ännu mer angelägna om att vi ska ha ett stort statligt ägande. Ni ska fundera över hur ni i så fall vill styra era bolag. Inga styrelser i världen kan stå ut med ägare som är med och detaljstyr verksamheten dagligdags.
Vi ska styra med riktlinjer, vi ska styra med ägardirektiv och vi ska styra med uppföljning. Det är på det sättet vi tänker styra bolagen. Det är otroligt viktigt för alla dem som jobbar i de statliga bolagen att det är på det sättet. Det leder i sig till ett värdeskapande och till en professionalisering av styrelserna som i sin tur leder till att vi får bättre fungerande bolag.
Man ska också komma ihåg att när ni införde era system blev de statliga bolagens vd:ar löneledande. Vi har nämnt Erik Olsson här. Även om vi inte ska stå och debattera enskilda personers löner och annat kan jag säga att han var en av dem som hade både lön och pension. Tillsammans uppgick det till samma ersättning som den fick som akut fick rycka in för att ta över Posten.
Detta infördes under den förra, socialdemokratiska regeringens tid, och för det bär den förra regeringen ett ansvar. Jag förutsätter att de nya riktlinjerna kommer att leda till att styrelserna följer detta oavsett vilka exempel som Eva-Lena Jansson tar upp. Vi kommer att följa det som händer här med olika typer av uppföljningar. Men jag vill också påpeka att regeringen inte omförhandlar några löner. Det är inte regeringen som omförhandlar, utan det är styrelserna som gör det. Det visar att vi vill ha en styrning med de instrument som man som ägare ska använda i det här sammanhanget.
Till sist vill jag säga att jag tycker att det är väldigt bra att Socialdemokraterna engagerar sig i frågan. Det finns också möjligheter för enskilda ledamöter att följa det här via sitt ägande i de olika bolagen. Om vi nu ska ha ett samhällsägande, som vi har, är det viktigt att både regering och opposition är aktiva i att följa hur bolagen utvecklar sig. Jag tycker bara att det är bra, och jag välkomnar den diskussionen från er sida.
Anf. 8 Luciano Astudillo (S)
Fru talman! Maud Olofsson och jag kan vara överens om en sak: Bra incitamentsprogram är bra incitamentsprogram. Dåliga incitamentsprogram är dåliga incitamentsprogram. Problemet är att man inom forskningen är oense om hur utformningen av bra och dåliga incitamentsprogram ska vara. Det är detta vi ifrågasätter. Man är inte överens. Det är därför jag sade att Maud Olofsson borde akta sig för att kategoriskt bara säga att det är bra med den här typen av system. Det finns fällor i dem.
Maud Olofsson är fortfarande väldigt schizofren i sin hållning. Hon säger å ena sidan att man inte vill styra, att det finns riktlinjer och att man inte ska gå in och detaljstyra. Å andra sidan har hon i sitt svar här i dag lovat att hon ska detaljgranska varje ersättning som ges till ledningar, vd:ar och styrelser. Det har hon lovat här, och vi tar henne på orden. Vi kommer att följa utvecklingen framöver.
Maud Olofsson tycker att det är oerhört positivt att vi ledamöter engagerar oss i det statliga ägandet. Det tycker vi också. Vi tycker att det statliga ägandet är viktigt, och att det också bör användas politiskt. Tyvärr har regeringen nu fått en KU-anmälan när det gäller ägandet av Carnegie. Man köpte ju in bolaget. Den frågan kommer att följa Maud Olofsson och de andra i regeringen.
Återigen: Det är stor skillnad på vad man säger och vad man gör. Anders Borgs retoriska utfall mot de giriga bankdirektörerna följs upp av det vi ser när vi går in och konkret granskar vad regeringen står för. Vi har en näringsminister som marknadsanpassar och har öppnat för mer generösa system. Hon har tagit bort begränsningen om alla eller ingen. Hon har dessutom höjt taket från två till fyra månader. Är det någon som är förvånad?
Anf. 9 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Det är uppenbart att för Maud Olofsson är hög lön lika med att bolaget fungerar väl. Det är faktiskt inte riktigt så. Det finns bolag som går oerhört bra utan att vd:n har jättehög lön.
Maud Olofsson välkomnar att vi riksdagsledamöter har ett stort engagemang i statliga bolag. Då kan man fråga sig varför Maud Olofsson tillsammans med den övriga regeringen har plockat bort de folkvalda ur de statliga bolagens styrelser. Det var ett alldeles utmärkt sätt för riksdagen att delta i ägarskapet och därmed representera det svenska folket. Det intresset fanns uppenbarligen inte.
Jag har i tidigare interpellationer frågat om Riksrevisionens möjligheter att granska Posten i fortsättningen om den föreslagna så kallade fusionen blir av, vilket vi inte vet än i dag fast den skulle träda i kraft redan från den 1 januari. Där har jag fått mycket svävande svar på frågan huruvida staten och riksdagen ska kunna ha ett inflytande och en insyn.
Det stämmer inte att våra riktlinjer skulle ha lett till att ledande statliga befattningshavare är löneledande, Maud Olofsson. Du får nog plocka fram den statistiken. Den stämmer i alla fall inte med vad som presenteras i ekonomitidningar och ekonominyheter. Där hamnar de statliga vd:arna ofta under strecket tio, och då kan man inte anses som löneledande. Om jag kommer ihåg rätt var Carl-Henric Svanberg var en av de löneledande. Då pratar vi om löner och ersättningsprogram på 22-25 miljoner om året. Jag tror inte att det finns någon av de statliga vd:arna som ligger där. Det skulle möjligen vara SAS vd, men där är inte svenska staten ensam ägare, utan där finns det två stater till som är med och påverkar lönen.
Jag förväntar mig att man utvärderar de riktlinjer som regeringen har lagt fram. Jag uppfattar att de riktlinjer som den här regeringen har nu medverkar till ökade löner och därmed också till ohemula incitamentsprogram.
Anf. 10 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Låt mig göra två korrigeringar av interpellanterna. Luciano Astudillo säger att jag är kategoriskt positiv till incitamentsprogram. Nej, det är jag inte. Jag har sagt att incitamentsprogram som är väl utformade kan fungera väl.
Eva-Lena Jansson säger att jag har sagt hög lön är lika med att företag fungerar väl. Nej, det är inte heller sant. Jag vill gärna utforma mina egna uttalanden själv. Det beror på vilken person man rekryterar. Lön är naturligtvis en del när det gäller vår förmåga att rekrytera till de här bolagen. Vi har många väldigt duktiga bolag i vår portfölj som inte alls är löneledande, men vi har också sådana, som utifrån det ni genomförde, har legat på listan över löneledande företag.
Vi utfärdar riktlinjer och gör en uppföljning. Kruxet som ägare är att ha en tydlig uppföljning av det som sker.
Jag tycker att det också är viktigt att säga att Sverige är det första land i världen som inför hållbarhetsredovisningar. Det kommer att påbörjas nu. Många av våra bolag har påbörjat det arbetet. Hållbarhetsredovisningar kommer att ge ett ännu bättre instrument för både folkvalda och ägare att granska vad som händer i bolagen. Det är på det sättet som jag vill styra och sköta uppföljningen av de statligt ägda bolagen. I grunden handlar det om att vi ska ha kompetenta styrelser och en kompetent ledning. De ska skötas professionellt så att det blir ett värdeskapande för våra medborgare. Det är med den ambitionen som jag ansvarar för de statliga bolagen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.