Anf. 88 Kerstin Nilsson (S)
Fru talman! Företagshälsovården är en viktig och stor del av arbetsmiljöarbetet. Företagshälsovården har två huvuduppgifter. Man ska jobba med förebyggande arbete på arbetsplatserna. Man ska vara ett kompetensstöd till arbetsgivarna. Det handlar om ergonomi, kemiska hälsorisker och alltmer också om den psykiska arbetsmiljön.
Man ska bidra till att arbetsuppgifterna anpassas till individens förutsättningar och till rehabilitering. Den bästa rehabiliteringen är dock den som aldrig behövs. Många företag och anställda saknar i dag företagshälsovård, och täckningen har minskat.
Det är bara 66 procent av alla som är anslutna till företagshälsovården. En tredjedel har en bra företagshälsovård, och en tredjedel har företagshälsovård bara till namnet. En tredjedel har ingen företagshälsovård alls.
Det är dålig täckning där riskerna finns, främst de nya riskerna. Det handlar om småföretag, visstidsanställningar, bemanningsföretag och om det gränslösa arbetslivet, som man tar med sig hem. Det är stress, utbrändhet och psykisk ohälsa.
Nu har regeringen valt att skära ned stödet till företagshälsovården med över 300 miljoner, och detta sker samtidigt som vi ser att sjuktalen ökar. Företagshälsovården hade redan tidigare problem med lönsamheten. Man har inte fått konkurrera med kvalitet utan med lägsta bud. Det har därför blivit mindre fortbildning och kompetensutveckling.
När det gäller företagshälsovården konstaterar ministern att det bidrag som var sökbart för företagshälsovården utnyttjades dåligt. Ministern menar att arbetsgivarna därmed inte fått stöd för att vidta åtgärder och arbetsplatsnära rehabiliteringsinsatser. Vad menar ministern med att de inte fått stöd? Är det inte så att arbetsgivarna inte har utnyttjat möjligheterna, att de inte själva har krävt detta och att de inte har anlitat företagshälsovården? Om nu inte arbetsgivarna har anlitat företagshälsovården tidigare, vad är det som får ministern att tro att arbetsgivarna kommer att bli bättre för att de kan ansöka om pengar direkt? Det är pengar som de kan köpa olika tjänster för på en alltmer kunskapsmässigt och smalsynt urholkad arbetsmarknad. Företagshälsovårdens styrka ligger ju i dess bredd och framför allt dess långsiktiga arbete.
Till Katarina Brännström vill jag säga: Ja, det är möjligt att Katarina Brännström tittar, men hon ser inte. Katarina Brännström hör, men hon lyssnar inte. Katarina Brännström är så fast i sin föreställning om hur bra det fungerar att hon verkligen tror att det är sanning. All statistik, alla mätningar, alla rapporter från många fackliga förbund och forskare och att vi socialdemokrater debatterar här i kammaren tycker Katarina Brännström är osanning och fabulering.
Ja, vi ser nog olika sanningar. Men jag tror att vi har mer styrka när vi säger att det inte fungerar.