Behovet av ökad vuxenutbildning
Interpellation 2009/10:96 av Bäckman, Roland (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-11-10
- Inlämnad
- 2009-11-10
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2009-11-20
- Sista svarsdatum
- 2009-11-24
- Besvarad
- 2009-12-01
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 10 november
Interpellation
2009/10:96 Behovet av ökad vuxenutbildning
av Roland Bäckman (s)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
Utbildningsnivån i Gävleborgs län är bland den lägsta i landet. Historiskt har generationer av ungdomar kunnat få arbete utan formell utbildning. Men detta förhållande råder inte längre, då kraven på både gymnasial och eftergymnasial utbildning är mycket vanlig på arbetsmarknaden.
Behovet är stort av ett ökat utbud av eftergymnasial utbildning, särskilt i den djupa lågkonjunktur landet nu befinner sig i, där många varslas och sägs upp och där vi riskerar att utöka antalet långtidsarbetslösa kraftigt. Men regeringen satsar inte nog på denna viktiga åtgärd för att ge människor en ökad möjlighet till jobb. Snarare har man dragit ned kraftigt på resurserna till den kommunala vuxenutbildningen, något som slagit hårt nu när vi har en jobbkris i landet.
I Socialdemokraternas alternativa budgetförslag finns satsningar som skulle resultera i 1 475 nya platser inom komvux, KY-utbildningar, yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning, lärlingsutbildningar etcetera jämfört med regeringen. Detta skulle underlätta situationen rejält för de många arbetslösa gävleborgare som behöver rustas för en kommande situation med brist på rätt utbildad arbetskraft.
Min fråga till arbetsmarknadsministern blir därför:
Hur tänker ministern agera för att fylla det ökande behovet av tillgång till eftergymnasial utbildning i Gävleborgs län och i övriga landet?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:96
Webb-tv: Behovet av ökad vuxenutbildning
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2009/10:40 Tisdagen den 1 decemberProtokoll 2009/10:40 8 § Svar på interpellation 2009/10:96 om behovet av ökad vuxenutbildning
Protokoll från debatten
Anf. 33 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Roland Bäckman har frågat arbetsmarknadsministern hur han tänker agera för att fylla det ökande behovet av tillgång till eftergymnasial utbildning i Gävleborgs län och i landet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på denna interpellation.
Regeringen har sedan den tillträdde konsekvent arbetat för att minska utanförskapet och för att fler människor ska komma i arbete. Särskilt inom utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken har stora satsningar och viktiga reformer genomförts.
Som ett svar på den globala kris Sverige går igenom genomför regeringen särskilda konjunkturbetingade insatser. Åtgärderna syftar till att samhället kompetensmässigt ska stå väl rustat när konjunkturen åter vänder uppåt. I budgetpropositionen för 2010 föreslår regeringen även insatser som ska underlätta för vuxna som önskar studera, bland annat genom en höjning av studiemedlen och fribeloppen.
Sedan 2008 har regeringen föreslagit stora satsningar på yrkesutbildning inom såväl kommunal vuxenutbildning som yrkeshögskola. Sammantaget har dessa utbildningsområden stärkts eller beräknas att stärkas med drygt 7 000 årsstudie- eller årsplatser för 2009, knappt 23 000 platser för 2010 och knappt 24 000 för 2011. Det motsvarar ca 5,4 miljarder kronor, inklusive studiestöd, under perioden 2009-2011. Det är också värt att notera att begreppet årsstudieplats ofta i verkligheten rymmer fler än en individ.
Min bedömning är att dessa satsningar mycket väl motsvarar de behov som de regionala samordnarna ute i landet har redovisat till regeringen.
För att stimulera fler arbetslösa som är över 25 år att söka en yrkesinriktad utbildning inom gymnasial komvux, det vi kallar för yrkesvux, har möjligheten för arbetslösa att få studiemedel med den högre bidragsnivån tillfälligt ökats under 2009 och 2010. Det högre bidraget utgör ca 80 procent av studiemedlets totalbelopp.
Vidare har regeringen föreslagit en omfördelning av anvisade medel mellan universitet och högskolor för 2009 och 2010 i syfte att möta den ökade efterfrågan som uppstått i vissa regioner samt åstadkomma ett bättre utnyttjande av utbildningsplatser vid universitet och högskolor.
I budgetpropositionen för 2010 föreslår regeringen en tillfällig satsning på 10 000 nya platser på universitet och högskolor under 2010 och 2011. Sammantaget uppgår satsningen till drygt 1 miljard kronor. Högskolan i Gävle tillhör en av de högskolor som hittills inte har utnyttjat tilldelade medel och tilldelade platser, vilket innebär att högskolan har möjlighet att erbjuda platser till de studenter som efterfrågar högskolans utbildningar.
Arbetsmarknadspolitiken förstärks genom att antalet praktikplatser blir flera. Möjligheten till praktisk kompetensutveckling utökas liksom förstärkt stöd och hjälp att söka arbete.
För att bekämpa utanförskapet hos de unga som står längst från arbetsmarknaden föreslår alliansregeringen intensifierade förmedlingsinsatser och fler insatser inom jobbgarantin. Nya insatser inom jobbgarantin inkluderar den nya aktiveringsåtgärden Lyft, start av näringsverksamhet, svenskundervisning för invandrare på deltid och arbetslivsinriktad rehabilitering.
Som ett komplement till den utbildning som erbjuds inom jobbgarantin för ungdomar i dag avser regeringen också att införa en extra studiemotiverande insats för arbetslösa ungdomar som inte har avslutat sin grundskole- eller gymnasieutbildning. Detta sker i form av en särskild satsning på utbildningsplatser i folkhögskolan.
Jag vill framhålla att regeringen noga följer utvecklingen av varsel och arbetslöshet i olika branscher och i olika delar av landet, bland annat i Gävleborgs län. Min uppfattning är att ett ökat samarbete och en ökad samverkan mellan utbildningsanordnare, huvudmän och andra aktörer kan bidra till en optimal resursanvändning och därmed ge bättre förutsättningar för såväl omställning för den enskilde som för arbetslivets kompetensförsörjning.
Anf. 34 Roland Bäckman (S)
Herr talman! Inledningsvis vill jag tacka för svaret på min interpellation ställd till utbildningsminister Jan Björklund.
Behovet är stort av ett ökat utbud av eftergymnasial utbildning, särskilt i den djupa lågkonjunktur landet nu befinner sig i, där många varslas och sägs upp och där vi riskerar att öka antalet långtidsarbetslösa kraftigt.
Det är för mig mycket beklagligt att regeringen, med folkpartisten Jan Björklund i spetsen, vägrar se och inse behovet av att skapa ökade möjligheter för att ge människor chansen till ett nytt jobb. Utbildningsplatserna är för få. Det är synd att utbildningsminister Jan Björklund och Folkpartiet tycker att behovet av vuxenutbildning för dem som behöver den insatsen inte är tillräckligt prioriterad. För Gävleborgs län, där utbildningsnivån är bland den lägsta i landet, och där arbetslösheten slår hårt, är behovet av utbildningsplatser självklart stort. Alla inser det. Utbildningsministern borde också inse det.
Herr talman! Utbildningsministern och den övriga regeringen kommer aldrig att lösa de problem som Gävleborgs län står inför med sänkta löner, lägre skatter för dem som tjänar mest och hårdare tag. Nej! Gävleborg behöver fler utbildningsplatser så att människor kan rustas för framtiden. Gävleborg behöver fler utbildningsplatser för att vara ett konkurrenskraftigt län. Gävleborgs län behöver fler utbildningsplatser för att motverka en brist på rätt utbildad personal den dagen konjunkturen vänder uppåt igen. Arbetslösheten i Gävleborg är skyhög, och ungdomsarbetslösheten är ett fruktansvärt hot mot vårt län.
Regeringen följer noga utvecklingen av varsel och arbetslöshet, enligt interpellationssvaret. Med tanke på hur det ser ut tycker jag att det är lite svårt att se och tro på. Tänker utbildningsministern över huvud taget agera för att fylla det ökade behovet av tillgång till eftergymnasial utbildning i Gävleborgs län och övriga landet? Planeras det nu några nya åtgärder inom området utifrån den situation vi befinner oss i och som vi kommer att gå in i?
Anf. 35 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Det blir lite lustigt här. Roland Bäckman väcker en interpellation med en fråga om vad regeringen gör. Jag redovisar att vi inrättar 24 000 nya platser inom yrkesutbildning och yrkeshögskola. Vi inrättar 10 000 nya platser på högskolan. Högskolan i Gävle har lediga platser - tomma platser. Det är bara att söka för dem som vill. När Roland Bäckman får ordet upprepar han att vi ingenting gör och undrar vad vi gör. Jag har just sagt att vi har inrättat totalt 34 000 nya platser, och det finns lediga platser i Gävleborgs län.
Det antal platser som landshövdingarna har begärt har länen fått. Vi tillgodoser de behov som de regionala samordnarna har begärt insatser för, det vill säga landshövdingarna.
Jag skulle gärna ha sett att den förra regeringen hade inrättat en yrkeshögskola då. Vi gjorde det nu. Den borgerliga regeringen på 90-talet föreslog yrkeshögskola, men det förslaget revs upp av Carl Tham och Ylva Johansson när Socialdemokraterna tillträdde 1994. Det blev aldrig någon yrkeshögskola.
Nu inrättar vi en yrkeshögskola i Sverige. Den byggs ut i precis den takten man klarar av för att upprätthålla kvaliteten. Det är bland annat en eftergymnasial utbildning och yrkeshögskola. Det är viktigt.
Vuxenutbildning, högskola och yrkeshögskola byggs ut i en sällan skådad takt just nu. Högskolan kommer under nästa år att ha fler platser betalda av staten än någonsin tidigare i Sveriges historia.
Vad gör ni? frågar Bäckman. Följ med i de beslut riksdagen själv fattar, så kommer Bäckman att upptäcka att vi har inrättat många nya platser. Jag utesluter inte - det gör vi aldrig från regeringens sida - att om situationen förvärras ska vi göra ytterligare insatser. En del tror att vi har nått botten på konjunkturen, andra inte - och tror därmed att arbetslösheten ska öka. Men just nu har de insatser gjorts som landshövdingarna, de regionala samordnarna, har begärt, och Högskolan i Gävle har tomma platser. Det kan inte vara Högskolan i Gävle som Bäckman syftar på i fråga om att det inte skulle finnas platser för dem som söker. Det är bara att söka. Det finns platser där. Men om detta skulle gå i taket är det en ny situation. Men den senaste rapporten är att det finns lediga platser på Högskolan i Gävle. Det beror naturligtvis på att vi har gjort många insatser och byggt ut utbildningarna och annat i en sådan här situation.
Jag delar helt Bäckmans slutsatser. I en lågkonjunktur måste samhället bygga ut utbildningssystemen. Det är att rusta individer för framtiden. Det är bättre att utbilda sig än att rulla tummarna. Jag har helt samma grundattityd. Det görs otroligt mycket just nu, och försök inte stå här och låtsas som att ingenting görs.
Anf. 36 Roland Bäckman (S)
Herr talman! Det låter faktiskt som att utbildningsministern är mycket nöjd med den situation som Sverige befinner sig i med tanke på arbetslösheten. Allting är tillräckligt. Så låter det.
Regeringen inrättar färre platser än vi socialdemokrater har föreslagit. Många är arbetslösa. Många får inte plats på någon utbildning.
Enligt en rapport från Förnybart.nu skulle en satsning på förnybar energi och energieffektivisering i Sverige skapa 60 000 nya jobb fram till 2020. Varför vill inte utbildningsministern se detta som en unik möjlighet? Det borde vara så. Varför tar inte regeringen chansen? Varför går skattesänkningar till dem som har, till dem som är rika? Varför går skattesänkning före utbildningsplats för den som är utan arbete och saknar utbildning?
Vi socialdemokrater vill göra satsningar som i Gävleborgs län skulle resultera i 1 475 nya platser inom komvux och utbildningar, yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning med mera jämfört med vad regeringen och utbildningsministern vill göra. Socialdemokraterna har alltså föreslagit 1 475 fler utbildningsplatser än vad regeringen föreslår bara i Gävleborgs län.
Vi snackar framtidstro, utbildningsministern. Socialdemokraterna vill ge människor som hamnar i arbetslöshet en ny chans till arbete. Av interpellationssvaret framgick att regeringen konsekvent arbetar för att minska utanförskapet och att fler människor ska komma i arbete. Min uppfattning är att utanförskapet och arbetslösheten har ökat med en borgerlig regering.
Herr talman! Gävleborg förblöder. Regeringen tittar på. Varför vill utbildningsministern inte genomföra nödvändiga utbildningsinsatser i Gävleborgs län? Behovet är stort. Av interpellationssvaret framgick att regeringens satsningar motsvarar de behov som finns. Det nämnde utbildningsministern i sitt inledningsanförande. Jag förstår inte hur man kan göra den bedömningen. Av interpellationssvaret framgick också att regeringen genomför särskilda konjunkturbetingade insatser. Menar man då jobbcoacher?
Anf. 37 Raimo Pärssinen (S)
Herr talman! Jag hade inte tänkt att gå in i denna interpellationsdebatt, men jag kan inte motstå den eftersom vi ser ett hemskt nöjt statsråd framför oss.
Situationen i Gävleborg är följande. Det finns ungefär 16 500 direkt arbetslösa människor. Situationen i Gävleborg är sådan att ungdomsarbetslösheten har exploderat. I sitt svar till Roland Bäckman pratade ministern om jobbgarantin. Vet utbildningsminister Björklund att det är fråga om 10 procent i aktiva insatser?
Hur många ungdomar får adekvat utbildning? Nu har antalet platser ökat, och då verkar det vara frid och fröjd. Varför har inte Sandviken fått den så efterfrågade yrkesutbildning som är anpassad till den struktur som finns inom metallindustrin? Den blir man nekad.
Bra saker har genomförts, till exempel vindenergi i Söderhamn.
Varselsamordnarna, landshövdingarna och regionförbundet, har jobbat bra i Gävleborg. De har gjort strålande insatser och bra analyser. Varför är det så att de ska stå som bank? Regionförbundet har tillsammans med länsstyrelsen kommit fram till att det måste ordnas folkhögskoleplatser för att hjälpa dem med de svagaste utbildningsbakgrunderna. Men då måste de lägga upp 30 miljoner kronor, det vill säga agera bank och låna dem det. Varför kan inte staten tillse detta? Det är ett enkelt krav från varselsamordnarna.
Gävleborg är i en speciell situation. Det handlar i och för sig om hela landet, men det handlar också om lite ödmjukhet från Jan Björklund. Han säger att det är en svår situation och att de gör vad de kan. Men varför väljer Jan Björklund, ansvarig utbildningsminister, att sänka skatterna i stället?
Det finns enorma utbildningsbehov också inom den offentliga sidan. Men nu måste man säga upp folk. 30 000 människor har fått lämna sina jobb inom kommuner och landsting i Sverige för att det är brist på resurser. Ändå väljer denna regering att sänka skatterna.
Det är där som spetsen är. Man kan välja att investera i kunskap och människor så att människor kan växa och så att man kan få en bättre konkurrenskraft. Men vad har den här regeringen gjort?
Mina kamrater inom IF-Metall i Hofors på Ovaco Steel och på Sandvik fick välja mellan att gå ned i lön eller att bli avskedade. Men regeringen gjorde ingenting. Regeringen har inte ens föreslagit att man kan gå in och göra en överenskommelse mellan anställda, företag och stat om att använda en dag i veckan när det finns mindre att göra för att de anställda ska kunna kompetensutvecklas. Nej, det har man inte gjort.
Det var detta som gjorde att jag blev irriterad när jag lyssnade. Det fanns inte ett uns ödmjukhet.
Situationen är svår - ja. Ungdomsarbetslösheten rasar - ja. Regeringen har satsat på jobbcoacher. Det har vi sett resultatet av. Det har varit både det ena och det andra med det. Vi har också varselsamordnare som har gjort ett bra arbete. Men de är tvungna att gå ut och låna pengar till det. Staten hjälper inte till i tillräcklig omfattning. Det är mycket bra som är gjort, Jan Björklund. Det kan vi hålla med om. Men det är mycket som kvarstår. Då är det väl bättre att satsa på utbildning än på skattesänkningar?
Anf. 38 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Jag ser fram emot att ni tänker gå till val på att höja dessa skatter med 80 miljarder som vi har sänkt. Vi får väl se. Det brukar dröja några månader, sedan accepterar ni i efterhand alla skattesänkningar. Det är lätt att stå här och vara styv i korken.
Vi tror inte att höjda skatter är det som Sverige behöver i en sådan här krissituation. Jag har inte hört en enda ekonom påstå att det är bra att höja skatterna just i en lågkonjunktur. Det är precis tvärtom. Det är stimulanser som behövs. Jag tror därför att ni är ute på helt fel spår om ni tror att ni ska lösa krisen genom att höja skatterna.
Men det låter på interpellanten och på meddebattören som om det skulle vara den svenska borgerliga regeringens fel att världen befinner sig i en djup lågkonjunktur. Det är möjligt att ni kan säga det till varandra på era partimöten. Men den internationella lågkonjunkturen finns över hela världen. Den slår naturligtvis hårt mot Sverige. Så är det.
Det som ett land som Sverige kan göra är att värja sig så gott det går i en sådan här situation. En diskussion om vilka medel och vilka metoder som man ska använda är naturligtvis en diskussion som bör föras här i riksdagen. Jag välkomnar därför diskussionen. Men jag tror inte att det är så många - åtminstone inte någon som begriper sig på detta - som på fullt allvar tror eller rekommenderar att höjda skatter just nu skulle vara rätt åtgärd.
Däremot måste man i en sådan här situation naturligtvis vidta kompensatoriska åtgärder från samhällets sida för de människor som för tillfället ställs utan sysselsättning och utan försörjning. Då är det bättre att människor utbildar sig än att de bara är passiva och går och tar emot bidrag. Så är det. Det är därför som vi har byggt ut med 34 000 platser inom det reguljära utbildningsväsendet, med 24 000 platser inom olika typer av vuxenutbildning och med 10 000 platser på högskolan.
Ni påstår att situationen i Gävleborg skulle vara extra dramatisk. Jag är helt medveten om Gävleborgs industriella struktur, men jag vill bara påpeka att det finns lediga platser på Högskolan i Gävle. Ni anklagar mig för att inte inrätta fler platser, men jag är helt öppen för att göra det den dagen som de som redan finns används. Men det finns lediga platser på Högskolan i Gävle. Det är trots allt en viktig bakgrund till de beslut som vi har fattat.
Diskussionen här vidgades i andra omgången till att handla om allt möjligt. Men jag tycker att vi ändå ska hålla oss till det som interpellationen handlar om, nämligen yrkesutbildning och vuxenutbildning som är mycket viktiga för framtiden. För min del handlar det just nu inte bara om krisbekämpning. För min del handlar denna diskussion om en långsiktig inriktning av utbildningsväsendet. Vårt utbildningsväsen har varit alltför ensidigt inriktat på enbart teoretiska och akademiska studier. Vi behöver ha yrkesutbildningar av god kvalitet, både i gymnasieskolan och i vuxenutbildningen. Det är en viktig omläggning som denna regering nu gör. Vi inrättar yrkesvux inom vuxenutbildningen. Vi inrättar lärlingsutbildningar, något som i första hand Socialdemokraterna och LO har blockerat i decennier. Vi inrättar en särskild yrkeshögskola. Det är något som Socialdemokraterna under Carl Tham och Ylva Johansson sade absolut nej till för drygt tio år sedan. Det är därför som den inrättas nu och inte då. Hade den varit inrättad sedan ett tag tillbaka hade vi stått bättre rustade. Men vi gör det nu.
Om man skalar bort den rent partipolitiska retoriken som mina motdebattörer här använder tycker jag att den inriktning som ni har på mer yrkesutbildning är helt riktig, och jag välkomnar den omorienteringen från ert parti om detta. Alla vill inte bli akademiker. Vi måste också ha bra yrkesutbildningar i vårt land, och det håller vi nu på att bygga upp i Sverige.
Om vi kan vara överens om att vi, oavsett vem som styr i framtiden, ska satsa på yrkeshögskolor, på lärlingsutbildningar och på yrkesvux så har vi nått en bra bit framåt. Vi måste också ha ännu fler platser i lågkonjunktur än i högkonjunktur. Det är precis det som vi gör nu när vi nu bygger ut med 34 000 platser. Det är konjunkturbetingat, Roland Bäckman. Du frågade vad som är konjunkturbetingat. Att vi bygger ut med 34 000 platser just nu är konjunkturbetingat. Alla dessa platser ska inte vara kvar när vi återigen har en högkonjunktur.
Anf. 39 Roland Bäckman (S)
Herr talman! Regeringen och utbildningsministern inledde mandatperioden med kraftiga minskningar i fråga om vuxenutbildning. När regeringen sedan alldeles för sent insåg att man höll på att skapa en jobbkris utan motstycke då lade man till några platser inom vuxenutbildningen och kallade det för en riktig storsatsning.
Herr talman! Regeringen måste ta ansvar för Sverige och vår framtid. Man kan inte stoppa huvudet i sanden och hoppas att det blåser klart, utan man måste agera under tiden också.
Jag vill säga följande till utbildningsministern: Det är nu som människor ska förbereda sig för kommande jobb. Det är nu som vi ska rusta för framtiden. Det är nu som utbildning, framtidstro och visioner behövs som allra mest.
Jag har inte fått något riktigt svar på hur utbildningsministern ska tillgodose det ökade behovet av utbildningsplatser i Gävleborgs län framöver. Men jag tyckte att det var lite positivt, även om han pratar mest om högskolan.
Jag upplever att regeringen är helt nöjd med den situation som råder, och det gör mig lite förbryllad.
Avslutningsvis: Jag vill gärna att utbildningsministern utvecklar resonemanget när det gäller den jobbcoachsatsning som har gjorts.
Anf. 40 Raimo Pärssinen (S)
Herr talman! Jag ska inte föra fram någon speciell retorik till ministern. Men jag konstaterar att så fort vi säger att ni väljer att sänka skatterna kraftigt med lånade pengar kallar ni oss för skattehöjare. Tänk om vi åtminstone kunde vara överens om att den sista skattesänkningen som ska ske efter årsskiftet inte genomförs. Det är 10 miljarder kronor.
Herr talman! Jag är helt övertygad om att Sveriges befolkning, åtminstone majoriteten, skulle vara nöjd om vi i stället sade följande: Vi genomför inte den sista skattesänkningen. Vi använder i stället dessa pengar för att göra det möjligt för fler ungdomar att klara sig och utvecklas i dessa svåra tider. Vi gör det möjligt för fler arbetslösa att ta del av god utbildning. Vi gör det möjligt för företagen att kompetensutveckla sin personal.
Jag pratar inte om skattehöjningar. Jag pratar om att man ska ge sjutton i att genomföra den sista skattesänkningen på 10 miljarder kronor. Men det är regeringens recept.
Vi vill göra Sverige till möjligheternas land. Vi vill göra det tillsammans med andra därför att vi vet att de flesta ställer upp på det.
Pratar vi om skattehöjningar säger svenska folket: Det är bra, om vi vet att pengarna går till goda saker.
Låt oss därför använda dessa pengar för att rusta för fler utbildningsplatser och för att nå fler ungdomar i stället för att ha den så kallade jobb- och ungdomsgarantin där 10 procent får någon typ av aktiv insats. Det är ingenting att ha, utbildningsminister Björklund. Låt oss i stället försöka utveckla detta land. Låt oss göra Sverige till möjligheternas land.
Anf. 41 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Om någon tycker att debatten här blir lite god dag yxskaft, kan jag berätta att en viktig orsak till det kan vara att interpellanten stod och läste upp skrivna manus i sina anföranden, vilket innebär att vad jag än säger läser han upp det som står på papperet. Det betyder att det inte spelar någon roll vad jag svarar. Anförandet blir ändå det som står i manus. Då blir det faktiskt inte mycket dialog.
När det ställs en fråga och jag svarar på den förutsätts det att vi ska kunna diskutera lite grann om det. Men när interpellanten bara gång på gång upprepar att vi ingenting gör när jag säger att vi har inrättat 34 000 nya platser blir det inte en så fruktbar diskussion. Vi kan skriva insändare i stället för att mötas i ett samtal.
Det är riktigt att antalet platser i vuxenutbildningen år 2007 drogs ned med ungefär 10 000 platser. Det berodde på att det då var högkonjunktur. Så har alla regeringar agerat, såväl borgerliga regeringar som socialdemokratiska regeringar. När det är högkonjunktur drar man ned på antalet platser i vuxenutbildningen, och när det är lågkonjunktur ökar man antalet. Så gör vi också nu.
Vi drog ned med 10 000 platser år 2007 när det var högkonjunktur, och nu bygger vi ut med 24 000 nya platser. Det är precis så vi gör vid konjunkturskiften, så det är väl inte så märkligt. Efterfrågan på utbildning är större när det är lågkonjunktur, vilket är helt naturligt. Därför bygger vi nu ut väldigt kraftigt.
Naturligtvis finns det ingen vetenskap som säger att exakt det antal platser som vi valt att bygga ut med är det rätta. Det är tänkbart att man måste bygga ut ännu mer om krisen fördjupas; jag utesluter inte det. Men just nu finns det lediga platser i interpellantens hemlän när det gäller högskolan så just nu är behovet där inte akut.
Interpellanten och meddebattören flyr här i väg i en skattediskussion, men den får vi väl föra vid ett annat tillfälle. Jag är helt övertygad om att interpellanten och meddebattören röstar mot vårt förslag om skattesänkning när riksdagen i december ska rösta om det, och lika övertygad är jag om att det inte kommer förslag om att gå tillbaka om ett halvår. Med några månaders varsel accepterar ni vår skattepolitik. Det är bra för Sverige att det finns en bred enighet om skattesänkningarna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.