barns inomhusmiljö
Interpellation 2004/05:611 av Wahlgren, Marie (fp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-05-19
- Inlämnad
- 2005-05-19
- Besvarad
- 2005-05-31
- Sista svarsdatum
- 2005-06-02
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 19 maj
Interpellation 2004/05:611
av Marie Wahlgren (fp) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin om barns inomhusmiljöInomhusmiljöerna där barn vistas är ofta alltför undermåliga, framför allt i skolor och förskolor. Problemen spänner över radon, mögel och andra allergener, buller och trängsel. Per Kling på arbetsmiljöinspektionen i Malmö har skrivit en rapport över arbetsmiljön i skolorna i Skåne åren 2000 och 2002. Han drar där ett antal viktiga slutsatser:
- Skyddsronderna ute på arbetsställena har en tendens att bli "fastighetsunderhållsronder". Ibland nämns brister i målningsunderhåll @ färgen flagnar på väggen @ i skyddsrondsprotokollen.
- Det är alltför ofta den tekniska avdelningen som ska lösa (läs: bygga bort) problem i arbetsmiljön. Endast ett begränsat antal kommuner har försökt lösa problemet på organisatorisk väg.
- På grund av organisatoriska problem tar det ofta lång tid att åtgärda brister.
Arbetsmiljöverket har uppmärksammat bullerproblemen i förskolan. Bullret i flera skånska förskolor var långt större än vad som anses tillåtet för till exempel trafikbuller i bostadsområden. Bullernivån beskrevs i vissa fall som högre än det som uppstår vid hårdrockkonserter. Gränserna för buller i bostadsområden har satts med utgångspunkt från att barns förmåga till inlärning störs vid högre bullervärden. Det finns därför all anledning att ta problemen på allvar.
Trots att problemen är kända har hälften av de 105 kommuner som svarat på en enkät om barns inomhusmiljö som Folkpartiet genomfört, inte någon systematisk uppföljning eller undersökning av inomhusmiljön på skolor och förskolor. Skälen till att arbetet inte görs tillräckligt systematiskt kan vara många. Följande förklaring, från en av de tillfrågade, speglar situationen i många kommuner: "Tyvärr har inte mycket gjorts från vår sida, inte systematisk tillsyn i alla fall, på grund av bristande resurser. I kommande verksamhetsplanering är det tyvärr också lågprioriterat. Vi har inte pengar och hinner inte med tillsynen med nuvarande personalstyrka. Tyvärr ser det nog likadant ut i många kommuner."
Problemen kan inte avhjälpas enbart med åtgärder i själva byggnaderna. Buller och dålig luft måste också åtgärdas genom att studera verksamheten. För att ta ytterligare ett citat ur undersökningen: "Vad som är ett stort problem från vårt perspektiv är att skolornas nya pedagogik inte stämmer överens med de gamla skolbyggnaderna. Elever sitter ofta och grupparbetar ute i korridorer eller i förråd. Det är miljöer som inte är anpassade för undervisning när det gäller ventilation och bullerdämpning."
Det finns trots allt åtgärder som kan åtgärdas också byggnadstekniskt. Mina frågor blir därför:
Är ministern beredd att låta barns inomhusmiljö bli ett särskilt delmål inom miljömålet God bebyggd miljö?
Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att förbättra inomhusmiljön i skolor och förskolor?
Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att öka det kommunala engagemanget och kunskapen kring inomhusmiljön i skolor och förskolor?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2004/05:611
Webb-tv: barns inomhusmiljö
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2004/05:130 Tisdagen den 31 majProtokoll 2004/05:130 10 § Svar på interpellation 2004/05:611 om barns inomhusmiljö
Protokoll från debatten
Anf. 81 Mona Sahlin (S)
Fru talman! Marie Wahlgren har frågat om jag är beredd att låta barns inomhusmiljö bli ett särskilt delmål inom miljömålet God bebyggd miljö, vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra inomhusmiljön i skolor och förskolor samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka det kommunala engagemanget och kunskapen kring inomhusmiljöfrågor i skolor och förskolor.
Barns inomhusmiljö uppmärksammas alltmer i fråga om innehållet i inomhusluften, bullernivåer etcetera och också vilka effekter detta har på barnen. Ökande allergier och överkänslighet hos barn är mycket oroande. Vilka faktorer och förhållanden som påverkar hälsan har varit föremål för relativt omfattande utredning och forskning inom skilda sektorer. Vilka faktorer som medverkar till sjukdomstillstånd är känt endast i mindre omfattning. Behovet av klarlägganden i form av fördjupad tvärvetenskaplig forskning om inomhusmiljö tas upp i den till riksdagen under våren lämnade forskningspolitiska propositionen.
Begreppet "inomhusmiljö" innefattar en rad förhållanden. Detta i sin tur måste leda till att vi alla på olika håll och med skilda ansvar försöker komma till rätta med källor till brister och föroreningar som kan bidra till ohälsa. Synsättet ligger till grund för formuleringen av det nuvarande delmålet till det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö avseende just inomhusmiljö.
Inom ramen för God bebyggd miljö är det inomhusmiljön i de avseenden den beror av planering, uppförande och förvaltning av byggnader som avses. Jag är därmed inne på Marie Wahlgrens första fråga, det vill säga om ett särskilt delmål för barns inomhusmiljö. Det nuvarande delmålet, beslutat av regering och riksdag, anger att byggnader och deras egenskaper inte ska påverka hälsan negativt. Som ett första steg fokuseras på radon och ventilation. Preciseringarna av delmålet betonar inomhusmiljön för barn och ungdomar. Detta kommer till uttryck på så sätt att radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 ska vara lägre än 200 becquerel per kubikmeter luft. Sedan år 1992 har den obligatoriska kontrollen av ventilationssystem funnits. Kontrollen av ventilationen i skolor och förskolor ska göras med två års intervall just i syfte att få en god ventilation för barn och ungdomar. Det nuvarande delmålet innefattar alla som vistas i byggnaderna. Fokus ligger på att komma till rätta med källan till de problem som är förknippade med byggnaderna.
I den miljömålsproposition som regeringen nyligen presenterat för riksdagen har miljömålen utvärderats. För delmålet för inomhusmiljö anges att bättre underlag behövs för att bedöma hur situationen i dag ser ut. Vidare måste underlag tas fram för att bredda målet med frågor om bland annat fukt och mögel. Barn vistas ju i många olika byggnader. Samtidigt anser jag för närvarande att formuleringen av delmålet är ändamålsenlig. I preciseringarna får liksom hittills om det bedöms nödvändigt särskilda behov för barn och ungdomar komma till uttryck.
Inomhusmiljön påverkas av den verksamhet som bedrivs i byggnaderna, beteende med mera. Det måste dessutom påpekas att byggnaderna uppförs för visst ändamål, och om de används på ett annat sätt får detta självklart också konsekvenser för inomhusmiljön.
Ett sätt att medvetandegöra alla inom bygg- och fastighetssektorn, även dem som vistas i byggnaderna, om vikten av en god inomhusmiljö är att klarlägga hur byggnader uppfyller vissa krav. Regeringen arbetar för närvarande med två utredningsförslag om obligatoriska deklarationer av byggnader med redovisning av radon, ventilation och vissa frågor om energianvändning. Deklarationerna anges inte få vara äldre än tio år och ska finnas när nya byggnader tas i anspråk, vid uthyrning och försäljning av bostäder och lokaler. I vissa fall ska enligt förslagen deklarationerna anslås i byggnaderna. Föräldrar och skolpersonal till exempel skulle genom en byggnadsdeklaration få kännedom om bland annat kvaliteten på inomhusmiljön och också få underlag för att i vissa fall kunna ställa krav på förändringar. Utredningarna har också föreslagit att uppgifterna i deklarationerna ska samlas i ett register. Detta i sin tur skulle ge kommunerna bättre underlag för sin tillsyn av till exempel ventilationskontrollen. I sammanhanget bör nämnas att kommunerna också är byggnadsägare inte minst till just skolor och förskolor. Den kommunala tillsyn som förutsätts enligt plan- och bygglagstiftningen är föremål för en översyn just nu. Registret skulle också kunna ge underlag för den uppföljning av miljömålen som är viktig.
Med hänvisning till det redovisade anser jag både att regeringen följer det viktiga arbetet med att förbättra inomhusmiljön i skolor och förskolor och att det pågående och fortsatta arbetet inrymmer de frågor som Marie Wahlgren tar upp i sin mycket viktiga interpellation.
Anf. 82 Marie Wahlgren (Fp)
Fru talman! Jag tror inte att det finns någonting som egentligen är hemskare för en förälder än att få veta att ens barn har blivit sjukt. Det är naturligtvis olika reaktioner, beroende på hur allvarlig sjukdomen är. Men om man dessutom så småningom får veta, eller misstänker, att sjukdomen beror på undermålighet från hälsosynpunkt vad gäller det daghem eller den skola som man låtit ens barn gå till blir man väldigt arg.
Som kommunpolitiker i många år i en liten kommun har jag verkligen sett hur denna förtvivlan har spritt sig bland många föräldrar. Jag tror att under de 20 år jag varit kommunpolitiskt aktiv har just frågan om dålig inomhusmiljö på skolor och förskolor varit en ständigt återkommande punkt på agendan. Att det återkommande har varit så i min kommun, och i nästan alla kommuner runtom i landet, beror väldigt mycket på att man inte har haft ett systematiskt och bra arbete med inomhusmiljön.
Det gör mig nästan förtvivlad när ministern står här och säger: Vi har inte ett tillräckligt gott underlag. Sanningen är ju att problematiken har varit känd mycket länge.
Det här är i väldigt stor utsträckning en kommunal fråga, så frågan är på många sätt svårare att driva från riksdagen jämfört med att som kommunpolitiker driva den. Men vi har också här ett ansvar för att vara pådrivande.
Naturligtvis är jag liksom ministern väl medveten om att det finns ett delmål inom God bebyggd miljö som till viss del täcker just det jag tar upp i min interpellation. Jag tror att miljömålen har en väldig kraft i form av sin opinionsbildande roll. Därför hade det, tror jag, varit viktigt att flytta ut de frågor som rör barns miljö och föra dem till ett eget miljömål - detta för att få en helt annan fokusering på frågan.
För ett tag sedan var jag på länsstyrelsen. Vi gick då igenom frågor som rörde helt andra miljömål samt frågor som rörde saker som inte ligger inom miljömålen - sådant som har med bland annat utsläpp att göra. Jag konstaterade att kunskapsläget där vi har miljömål är så mycket bättre. Vidare är aktiviteten och effekten i arbetet så mycket bättre där vi har pekat ut miljömålen än som är fallet på andra områden. Därför behöver vi ha miljömål. Det behövs för mer än radon och ventilation. Det behövs nämligen också för mögel och framför allt för buller.
Anledningen till att jag ställde den här interpellationen är egentligen att jag under en period har jobbat med detta. Men det som liksom triggade i gång själva ställandet av interpellationen var att man i Skåne just hade gjort en bullerundersökning på våra förskolor. De bullernivåer som finns på förskolor i Skåne överträffar nivån för buller som man skulle mötas av om man ställde sig så att säga kloss intill våra större motorvägar. Detta är inte acceptabelt. Tvärtom är det fullkomligt oacceptabelt att barn ska ha det på det här sättet.
Ni följer läget. Men vad ska vi göra för att knuffa verksamheten framåt?
Anf. 83 Christer Nylander (Fp)
Fru talman! Jag läste en rapport från Arbetsmiljöverket. Där står det bland annat att framför allt flickorna väljer att inte gå på toaletten i skolan, utan de håller sig hela dagen. Det har inom läkarkåren diskuterats vilka hälsoeffekter detta kan ha på lång sikt för de här tjejerna. Även idrottshallarnas omklädningsrum och duschar brukar vara så smutsiga att eleverna väljer att inte duscha efter idrottslektionerna. Här finns mycket för skolorna att ta tag i och förbättra. Knappast någon vuxen skulle acceptera att ha det så här på sin arbetsplats.
Jag tycker att det är en väldigt viktig fråga som Marie Wahlgren tar upp i sin interpellation. I Arbetsmiljöverkets statistik kan vi nämligen se att över hälften av rektorsområdena får anmärkningar på arbetsmiljön i skolor och förskolelokaler.
Det är också en väldigt aktuell interpellation. I dag kom SCB med en rapport om lärarnas arbetsvillkor. Man berättar att 66 000 lärare övervägde att byta jobb, att lämna skolan. Det här är ju väldigt allvarligt. Vi vet också att väldigt många lärare redan har lämnat skolan och läraryrket - alldeles för många. Hälften av dem som har lämnat skolan säger till SCB att på deras nya jobb har de fått en betydligt bättre arbetsmiljö än de hade på sitt gamla jobb i skolan. Framför allt gäller det den psykosociala arbetsmiljön, men också den fysiska arbetsmiljön.
Vi vet ju om att lärare är en helt avgörande resurs för att få ett bra resultat i skolan. Ska vi lyckas se till att fler elever - det tror jag att ministern och jag har gemensamma åsikter om - lyckas klara skolans förväntningar så är det oerhört avgörande att man kan se till så att lärarna stannar kvar och att vi lyckas locka lärarna till skolan. Då krävs ett lyft för arbetsmiljön, därför att det är en viktig faktor för lärarna när de väljer att stanna kvar eller söka sig bort till någonting annat.
Fru talman! Jag besöker ganska många skolor i Sverige. Bilden man får är naturligtvis tvådelad. Vi har väldigt många skolor som är moderna, i topptrim och väldigt vackra, men det finns också oerhört många skolor med dålig kvalitet och dålig arbetsmiljö. Myndigheten för skolutveckling har gjort en kartläggning över vad det här egentligen innebär och vad vi vet om läget. I den rapporten kan man läsa om de här tjejerna som vägrar gå på toaletten. Man kan läsa om fuktskador och mögel i skollokalerna. Man kan läsa om buller, dålig belysning och dåliga möbler som skadar elevernas ryggar, till exempel, och man kan läsa om att skollokalerna inte heller är anpassade efter den moderna pedagogiken. Denna situation, som dagens lärare och elever lever i på många skolor, skulle inte accepteras på någon annan arbetsplats.
Det är så att hälften av alla rektorsområden som blivit undersökta av Arbetsmiljöverket faktiskt har problem med arbetsmiljön, och detta påverkar självklart resultaten i skolan. Resultaten blir sämre av att ventilationen inte fungerar, därför att då har man svårt att koncentrera sig. Resultaten blir sämre av att elever mår dåligt av en rent ut sagt skitig miljö. Resultaten blir sämre när duktiga lärare flyr från lärarrollen och den dåliga arbetsmiljön, och resultaten blir sämre i och med att lokalerna inte är anpassade efter den pedagogik som finns i skolan i dag.
Det ser lika problematiskt ut på förskolorna. Barn får tinnitus, som Marie Wahlgren tog upp, för att de är på dagis. Det är onödigt stökigt och oroligt, och stora barngrupper gör att flera elever nu än någonsin i förskoleåldern är i behov av särskilt stöd.
Marie Wahlgren ställde i sin interpellation frågan vilka åtgärder ministern avser att vidta, och på den punkten var det väldigt tunt. Jag skulle gärna vilja att ministern utvecklade det ytterligare.
Anf. 84 Mona Sahlin (S)
Fru talman! Jag vill börja med att verkligen hålla med om det Marie Wahlgren sade i början av sitt inlägg här om den förtvivlan som många föräldrar känner och om, som jag tror att Marie Wahlgren också menade, den ökade medvetenhet som har kommit de senaste åren, absolut bland föräldrar men också bland personal inom skola och omsorg och, skulle jag vilja påstå, undan för undan hos myndigheter, kommuner och även riksdag och regering. Diskussionen om inomhusmiljö var inte så närvarande för bara några år sedan och är det på ett helt annat sätt i dag, och det tycker jag är väldigt viktigt.
Därför hoppas jag att Marie Wahlgren inte behöver gå runt och vara förtvivlad så mycket längre över att jag fortfarande uttrycker att det fortfarande finns kunskap att söka om hur man bygger för att undvika problem, hur man ställer krav på att inte bara själva byggnadens konstruktion ska vara så bra som möjligt utan också den verksamhet som finns i byggnaden och hur detta påverkar barns och ungdomars hälsa, trots att vi vet mycket i dag och också har försökt tillämpa den kunskapen i allt hårdare regler och tillsynskrav. Det vill jag nog ändå säga till Christer Nylander: Det är inte så att jag står här och säger att vi inte gör någonting. Allt hårdare tillsyn och tillsynskrav har också kommit. Men jag är övertygad om, med den ökade forskning som i dag bedrivs, att vi kommer att komma ännu längre när det gäller hur vi ska bygga rätt från början och hur man kan vara ännu bättre på att ställa krav på hur verksamheten i husen ska vara.
Jag vill nog också påminna om att när jag säger att alla verkligen har ett ansvar för barnens hälsa i de miljöer de vistas i så gäller det alla vuxna, också oss som föräldrar. Det är viktigt att föra in att också vi som föräldrar behöver kunskap om vad det är som kan riskera våra barns hälsa, också i den inomhusmiljö som de vistas i i hemmen. Miljöhälsoutredningen belyste till exempel inomhusluften som hälsorisk, och vad var de vanligaste orsakerna till att barn fick problem? Jo, det var
1. föräldrars rökning inomhus,
2. pälsdjur i hemmet och
3. bristande ventilation i bostaden.
Jag tror alltså att vi måste vidga den här diskussionen till att inte bara handla om de offentliga lokalerna utan också hur vi ska hjälpas åt för att göra barnens totala inomhusvistelse mer hälsosam.
Egentligen är vi väl överens om väldigt mycket. Barn och ungdomar måste ha en särskild ställning i miljömålen. Jag har i det här svaret uttryckt att jag för tillfället har trott och fortfarande tycker att de preciseringar som har gjorts med exemplet med radon är en bra väg att gå och att man där ska gå längre när det gäller de övriga preciseringar som går att göra, som Marie Wahlgren också efterlyser. Jag är absolut beredd att gå vidare med att ställa kraven ännu tydligare om vi tycker att det är nödvändigt. För mig handlar det här inte om att aldrig ändra i målen, bara att jag har trott och fortfarande tycker att de preciseringar som görs nu har varit och är ett effektivt sätt. Det är jag absolut beredd att pröva vidare.
Sedan ställde Christer Nylander väldigt mycket bredare frågor om arbetsmiljön i det stora hela inom skolan. Precis som han själv uttryckte sig faller inomhusmiljön för barn upp till sex års ålder inom miljöbalken när det gäller skolor, och när det gäller elever och lärare omfattas de av arbetsmiljölagen. Det är alltså delvis en lite annan diskussion än den jag försökt besvara i interpellationssvaret. Jag vill ändå påminna om de förändringar som har gjorts ganska nyligen när det till exempel gäller kraven på kontroll av ventilationen, som sker betydligt oftare just i skolor och förskolor. Det gäller också de krav som jag är övertygad om nu växer fram i och med de olika deklarationer som måste göras av byggnader. Vi måste också modernisera miljömålen så att de passar till de här verktygen. Jag håller alltså absolut fortsatt öppet för att man också ska förändra i målen.
Anf. 85 Marie Wahlgren (Fp)
Fru talman! Då skulle jag vilja gå in på just ett av de områdena, som jag redan i mitt första inlägg i den här interpellationsdebatten tog upp, nämligen bullerproblematiken. Jag ser att där är faktiskt nästa område där vi måste politiskt sätta ned fötterna.
Det är trots allt så att vi på ventilationsområdet har kommit en bit på väg i och med att vi har fått de bättre kontrollerna. Sedan leder de inte alltid i den takt som man skulle önska till att ventilationen de facto blir bättre, men vi har i alla fall kontrollerna. Och de görs, kan jag berätta för ministern! Jag frågade nämligen kommunerna vilka undersökningar man gör. Tyvärr är det väl bara just de undersökningarna man gör i cirka hälften av kommunerna. Allt det andra har man oerhört dålig koll på, och bullret är ett sådant område. Det görs punktinsatser av framför allt arbetsmiljön för förskollärarna och för lärare och elever i skolan, men på förskolan är det inte för de små barnen egentligen.
En sak som man kan se på till exempel antalet anmälda arbetssjukdomar är att misstänkt orsak, just inom förskollärar- och lärarområdet, är buller, och detta ökar väldigt. Vi fick för ett tag sedan en årsrapport från Hörselskadades Riksförbund, som också visade på hur utvecklingen ser ut när det gäller hörselskador.
Där kan man se en ganska intressant utveckling i det stora hela, nämligen att hörselskadorna för män går ned medan de går upp för kvinnor. Jag kan inte låta bli att ha en viss maggropskänsla - även om den inte på något sätt är vetenskapligt belagd - att det kanske handlar om just de kvinnor som under långa tider befinner sig i miljöer med många barn, framför allt på daghem.
Man kan ställa sig frågan: Om vuxna människor tar skada av detta, vad betyder det då för våra barn? Ett litet barn riskerar inte bara hörselskador utan det riskerar också, som Christer Nylander mycket riktigt påpekade, att få hinder i utvecklingen - hinder i talutveckling, hinder i förståelse - just för att bullernivåerna är så höga som de är.
De bullernormer som vi fastställt på trafikområdet handlar om 55 decibel. Här pratar vi om bullernivåer som är tre, fyra, fem gånger högre. Man har i förskoleklasser mätt upp bullernivåer på uppemot 100 decibel. De mål vi satt upp beror bland annat på att bullret annars stör barns inlärning, och då kan man undra hurdan inlärningen är i dessa oerhört bullriga miljöer.
Bullret beror delvis på lokalerna, men det beror i ännu större utsträckning på hur vi väljer att utnyttja lokalerna. Det är naturligtvis en väldig skillnad på bullernivåerna beroende på om det finns 15 eller 20 ungar i lokalen. Därför undrar jag om ministern kan ge mig en prognos om när hon kommer att ha skarpa krav på buller i just den här typen av lokaler.
Anf. 86 Christer Nylander (Fp)
Fru talman! Mona Sahlin tyckte att jag var lite för bred, eller lite bredare, i den här debatten. Jag hade önskat att också ministern varit lite bredare. En av de frågor Marie Wahlgren tog upp i sin interpellation var: Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att förbättra inomhusmiljön i skolor och förskolor? Jag tyckte att jag höll mig inom den frågans ram.
När jag hör interpellationssvaret tycker jag att det är lite tunt just beträffande den frågan, och därför väljer jag att ta upp den. Man tittar på två utredningsförslag som innebär att högst tio år gamla byggnadsdeklarationer eventuellt sätts upp i byggnaderna så att föräldrar får kännedom om hur eländigt det är och kan då i vissa fall ställa krav på förbättringar. I mina öron låter det inte särskilt handlingskraftigt. Det är minst sagt tunt, och just därför valde jag att fokusera på den frågan. Om läget hade varit lika illa i Regeringskansliet eller i riksdagen, eller på vilken annan arbetsplats som helst, hade det aldrig tolererats. Då ska det inte heller tolereras i förskolan eller skolan.
Vi är överens om att frågan hamnat lite grann i skymundan i skoldebatten och om att den är viktig. Det är mycket positivt att ministern säger det. Det krävs naturligtvis en lång rad reformer för att stärka skolan och se till att fler elever klarar kunskapsmålen. Om man ska lyckas med det tror jag att det är viktigt att också lyfta fram den fysiska arbetsmiljön och se till att den blir bättre, dels för att locka lärare att söka sig till skolan och stanna kvar, dels för att det i sig förbättrar elevernas kapacitet. Hälften av rektorsområdena har anmärkningar, och det försämrar naturligtvis resultaten.
Därför tycker jag att vi måste fundera på vad vi kan göra åt saken. Vi måste tänka lite fritt och lite nytt och kanske också lite högt. Om jag tillät mig att tänka högt skulle jag kunna fundera på ifall det inte är så att man kunde använda en del av de kommunala bostadsbolagens fastigheter till att förbättra och satsa mer på skolorna. Kanske är det till och med så att staten äger en del fastigheter dit man kunde flytta över resurser för att på så sätt förbättra de lokaler som är allra viktigast för att barn och ungdomar ska må bra.
Anf. 87 Mona Sahlin (S)
Fru talman! Får jag bara säga beträffande det breda att det jag menade var att jag förstås svarar på de interpellationer som rör mina ansvarsområden i regeringen, och än så länge har statsministern inte tyckt att Samhällsbyggnadsdepartementet ska ha rubbet, alltså även arbetsmiljö, skolor, lärarnas villkor och så vidare. Men givetvis inser jag sambandet med de frågeställningar som här tas upp.
Jag skulle vilja uttrycka det på följande sätt: Buller är en av de riktigt stora hälsoriskerna i dag. Det har kommit många rapporter om det bara under den senaste tiden. En rapport visar till och med att en orsak till skada med dödlig utgång var just buller.
Inom mitt område har jag ofta frågat mig hur vi ska göra för att se till helheten just när det handlar om barn och ungdomar. Jag får också ofta kritik i kammaren rörande de bullervärden som Boverket jobbar med när det gäller hur man ska planera för nybyggnationer. Vi försöker begränsa bullernivån inne i bostäderna även när de byggs mitt inne i städerna. Vi försöker hitta lösningar så att åtminstone några av rummen i lägenheterna har lägre bullernivå. Annars blir helheten för barn och ungdomar väldigt farlig. Om bullernivån är hög både hemma, i skolan, i förskolan, på fritidshemmet och på den väg man går till och från skolan är hälsoriskerna betydande, och det är allvarligt.
Årets miljöhälsorapport från Socialstyrelsen lyfter fram bullerstörningar som "det kanske mest utbredda miljöproblemet för barn". Nu pågår ett arbete med att öka kunskapen hos både myndigheter och bland oss i politisk ställning om hur vi ska gå vidare för att minska detta stora hälsoproblem. Socialstyrelsen arbetar med frågorna ihop med Arbetsmiljöverket, Skolverket och Arbetslivsinstitutet. Målsättningen är att komma längre med de direkta preciseringarna i regelverken, i form av riktlinjer, och kanske också i miljömålen, som Marie Wahlgren frågade efter.
Jag kan i dag bara säga att jag tar problemet på stort allvar. Det här problemet har vuxit. Marie Wahlgren har en stor poäng när hon säger att det hårda och tydliga arbetet med ventilationsfrågorna också gett tydlig och konkret effekt ute i kommuner, ute i skolor och förskolor. Det är ett bra exempel på hur vi måste gå vidare med bullerfrågorna.
Jag återkommer i detta ärende. Jag kan i dag inte rakt upp och ned säga hur dessa mål ska formuleras och arbetet bedrivas, men när vi har den kunskapen, som framför allt Socialstyrelsen nu arbetar med, måste den självfallet få effekt både i regelverk, i förordningar och i miljömålen. Jag vill tillägga att jag är övertygad om att vi även måste föra en diskussion som når ut till föräldrarna och till de något äldre ungdomarna, tonåringarna, om hur den totala miljön ser ut. Vi vuxna och de som är föräldrar har också ett oerhört stort ansvar för hur våra barns hemmiljö ser ut och hur hemmiljön faktiskt låter.
Låt oss därför återkomma. Jag är övertygad om att Marie Wahlgren kommer att vara bussig nog och ställa en ny interpellation efter sommaruppehållet, och då ska vi se om vi kommit längre.
Anf. 88 Marie Wahlgren (Fp)
Fru talman! Det är nästan en uppmaning där man får ta ministern på orden. Jag hoppas att vi då kommit längre i en fråga som jag tror att många av oss tycker är väldigt viktig men som kanske inte riktigt fått det utrymme på agendan som den förtjänar.
Jag tror att just bullerproblematiken under lång tid varit underskattad. Den har också varit underskattad när det gällt hur kommunerna hanterat utbyggnaden av framför allt barnomsorgen genom att öka barngrupperna så att de ibland blivit alltför stora för de lokaler som används. Man har bara sett det pedagogiska sambandet, och de problem som finns där, men inte sett de fysiska problemen med lokaler som inte är anpassade för den verksamhet som bedrivs i dem.
Jag håller med ministern om att det är oerhört viktigt att vidareutbilda föräldrar och andra att ta ett ansvar. Men om vi inte trycker på hårt just i fråga om skolmiljön och förskolemiljön sviker vi de barn som har det allra svårast - de som har föräldrar som inte nås av vilken propaganda vi än för, de som bor i hemmiljöer som av olika skäl är dåliga, till exempel för att bostaden är bullrig. Då är det ännu viktigare att skolan och förskolan kan bli en lugn miljö att visas i.
Låt mig också passa på att tacka ministern för debatten, och sedan får vi återkomma efter sommaren.
Anf. 89 Mona Sahlin (S)
Fru talman! Ja, vi återkommer absolut efter sommaren. För att det inte ska uppstå några missförstånd vill jag bara säga att jag självfallet inte menar att man i stället för att jobba med de ansvarsområden som gäller skolor och förskolor ska rikta sig mot föräldrarna. Jag håller helt med om Marie Wahlgrens beskrivning.
Rökare som jag är gör det mig illa när jag ser att 30 % av förklaringen till barns astma i dag är föräldrars rökning hemma. Den kunskapen har vi alla i dag. Då måste vi fortsätta föra diskussionen om att barns inomhusmiljö också inbegriper hemmets miljö och det ansvar vi kan ta där. Det är inte i stället för vad stat och kommun kan göra utan dessutom. Vi återkommer.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.