Barnfattigdom och sänkta skatter för höginkomsttagare
Interpellation 2024/25:111 av Ida Ekeroth Clausson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-10-16
- Överlämnad
- 2024-10-17
- Anmäld
- 2024-10-18
- Sista svarsdatum
- 2024-11-07
- Svarsdatum
- 2024-11-15
- Besvarad
- 2024-11-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Sedan SD-regeringen tillträdde har arbetslösheten växt till den högsta nivån på tio år bortsett från pandemiåren. Bostadsbyggandet har kraschat, stora företag planerar att säga upp tusentals anställda, antalet konkurser ökar kraftigt i Sverige och varslen inom vård och omsorg är de högsta på över ett decennium. Mycket går åt fel håll och det är de med minst marginaler som drabbas hårdast.
När kostnadskrisen slår mot barnfamiljerna skapas en generation som växer upp under knappare ekonomiska förhållanden än vad de hade behövt. Samhället har ett ansvar för att barnen inte betalar kostnaden för krisen. När fler barnfamiljer söker sig till välgörenhetsorganisationer eller säger att de inte har råd att sätta näringsriktig mat på bordet är situationen allvarlig.
Vi har en självbild av att alla i Sverige växer upp med samma förutsättningar. Så är det inte. Barn som växer upp i fattigdom riskerar att få sämre möjligheter att tillgodogöra sig sina rättigheter och få goda chanser i livet. Barn som lever i ekonomisk utsatthet har inte heller samma möjligheter till en meningsfull fritid som ett barn från en familj med stabilare ekonomi. Barnen begränsas av exempelvis kostnaden för bussbiljetter, höga avgifter för fritidsaktiviteter och en osäker boendesituation som kan bidra till att det är svårt att delta i aktiviteter regelbundet.
Åtgärder behövs, för det duger faktiskt inte att Sverige har den högsta barnfattigdomen i Norden. Röda Korset har behövt fyrdubbla sina matutdelningar för att hjälpa familjer som inte har råd med mat. Regeringen har svikit de här familjerna. I stället för stöd sänker de skatten för de allra rikaste i årets budget. Det är en djupt orättvis och felprioriterad politik.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
- Har ministern tagit initiativ till en analys av konsekvenserna för de mest utsatta barnfamiljerna av att höginkomsttagare får en skattesänkning på 3 000–4 000 kronor i månaden?
- Hur avser ministern att, inom sitt ansvarsområde, arbeta för att alla barn ska få möjlighet att växa upp under jämlika förutsättningar för att nå sin fulla potential?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:111
Webb-tv: Barnfattigdom och sänkta skatter för höginkomsttagare
Dokument från debatten
- Fredag den 15 november 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:31
- Protokoll 2024/25:31 Fredagen den 15 novemberProtokoll 2024/25:31 Svar på interpellation 2024/25:111 om barnfattigdom och sänkta skatter för höginkomsttagare
Protokoll från debatten
Anf. 8 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! Ida Ekeroth Clausson har frågat finansministern om hon tagit initiativ till en analys av konsekvenserna för de mest utsatta barnfamiljerna av att höginkomsttagare får en skattesänkning på 3 000-4 000 kronor i månaden samt hur hon avser att, inom sitt ansvarsområde, arbeta för att alla barn ska få möjlighet att växa upp under jämlika förutsättningar för att nå sin fulla potential.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Alla barn har enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets utveckling.
Barnfattigdom är en komplex fråga, och lösningarna för att minska ekonomisk utsatthet återfinns inte enbart inom ett politikområde. Regeringens politik utgår därför från att de samlade insatserna inom flera olika politikområden ska bidra till en förbättring av barnfamiljernas möjligheter till en god ekonomisk levnadsstandard och goda uppväxtvillkor för barn.
Vi vet att hushåll med barn generellt sett har lägre ekonomisk standard än hushåll utan barn. Regeringen riktar därför särskilda insatser just till dessa hushåll. Till exempel har regeringen, för att stärka den ekonomiska situationen för dem som har det allra svårast, vid flera tillfällen förlängt det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget.
För att på längre sikt hjälpa ekonomiskt utsatta hushåll och minska barnfattigdom är det viktigt att få fler i arbete. Regeringen genomför en rad olika åtgärder som gemensamt ska stärka arbetslinjen och göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete.
Att fler föräldrar går till jobbet är det bästa sättet att skydda barnen från låg ekonomisk standard. Alltför långa perioder av ekonomiskt bistånd gör det svårt att komma in på arbetsmarknaden, vilket i sin tur skapar ökad ohälsa och utanförskap.
Regeringen har genomfört flera reformer för att stärka drivkrafterna att arbeta, exempelvis förstärkningar av jobbskatteavdraget. Cirka 6 miljoner personer bedöms beröras av det senaste förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag och motsvarande justering för pensionärer. Regeringens budget innebär alltså breda skattesänkningar för låg-, medel- och höginkomsttagare.
Regeringen bereder även frågan om bidragstak och ett aktivitetskrav för vuxna som har försörjningsstöd. Detta tillsammans med ett förstärkt jobbskatteavdrag kan öka drivkrafterna för den enskilde att komma till egenförsörjning.
En annan satsning jag vill nämna är fritidskortet, som är regeringens stora reform för att främja barns och ungas aktiva deltagande i idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv i gemenskap med andra. Barns och ungas möjligheter att delta i fritidsaktiviteter ska inte avgöras av storleken på deras föräldrars plånbok.
Sammantaget är de åtgärder jag nu redogjort för verkningsfulla för att hjälpa barnfamiljer, och särskilt de allra svagaste hushållen, och de bidrar till att skapa goda uppväxtvillkor.
Anf. 9 Ida Ekeroth Clausson (S)
Fru talman! Tack till Camilla Waltersson Grönvall för svaret!
Det låter förstås bra när statsrådet säger att regeringens politik ska bidra till en förbättring av barnfamiljers möjligheter till en god ekonomisk levnadsstandard och goda uppväxtvillkor för barn. Men tyvärr är verkligheten en annan.
Regeringen väljer att sänka skatten med 3 000-4 000 kronor per månad för dem med högst inkomster, samtidigt som fler barnfamiljer vräks, när det är rekordmånga familjer hos Kronofogden och när vanliga barnfamiljer har det svårt att få det att gå runt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är visserligen sant, precis som statsrådet säger, att regeringen riktar skattesänkningar även mot dem som har lägre inkomster. Skillnaden är den att för en person som likt statsrådet tjänar runt 150 000 kronor i månaden väntar en skattesänkning på 3 000 kronor i månaden. För en person med Sveriges vanligaste arbete, en undersköterska, väntar i stället en skattesänkning på 150 kronor i månaden.
Det är för mig en helt orimlig prioritering, och det är en prioritering som definitivt inte underlättar för de mest utsatta barnfamiljerna, oavsett vad statsrådet och regeringen påstår. Sverige kommer inte att stärkas av att de som redan har mest får ännu mer på bekostnad av vanligt folk.
Därför avvisar Socialdemokraterna regeringens förslag om att slopa avtrappningen i jobbskatteavdraget. Regeringen har valt att lämna vanligt folk i sticket när den bränner miljarder på skattesänkningar för de allra rikaste.
Fru talman! I svaret på interpellationen nämner statsrådet ett bidragstak som ett sätt att få fler att komma till egenförsörjning. Att försvåra ytterligare för föräldrarna är ett väldigt moderat sätt att skydda barn från låg ekonomisk standard.
Verkligheten är ju den att arbetslösheten har ökat under denna regering. Sedan SD-regeringen tillträdde har arbetslösheten växt till den högsta nivån på tio år, bortsett från pandemiåren.
Bostadsbyggandet har kraschat, stora företag planerar att säga upp tusentals anställda, antalet konkurser ökar kraftigt i Sverige och varslen inom vård och omsorg är de högsta på över ett decennium.
Ett sådant utmanande läge behöver mötas med en aktiv arbetsmarknadspolitik och konkreta insatser för att rädda jobb i stället för skattesänkningar till de allra rikaste, nedskärningar med miljardbelopp på arbetsmarknadspolitiken och antydningar om att de arbetslösa nog kunde ha fått ett jobb om de bara hade ansträngt sig lite mer.
Fru talman! Det är nu drygt två år sedan regeringen tillträdde. Exakt vad menar statsrådet har blivit bättre för barnfamiljer med minst ekonomiska marginaler sedan dess?
Anf. 10 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! Tack så mycket till ledamoten för frågor som ytterst berör dem som jag har förstått att vi båda är väldigt engagerade i att arbeta för att förstärka möjligheterna för, nämligen våra barn, som är de mest utsatta!
När allvarliga saker inträffar i samhället - det kan vara så allvarliga saker som krig, men det kan också vara en hög inflation och att tillväxten dämpas - är det ytterst våra barn som drabbas absolut hårdast.
Jag är säker på att ledamoten är mycket medveten om att regeringen ärvde en mycket hög inflation som gröpte ur tillväxten och ekonomin i det här landet. Den nya regeringen, som nu har verkat i två år, har bedrivit ett mycket framgångsrikt arbete med att bekämpa inflationen.
Som jag är säker på att ledamoten också känner till när det gäller ekonomi kommer arbetslösheten ofta att fortsätta att öka ett tag innan inflationsbekämpningen visar sig i form av sänkt arbetslöshet. I den situationen befinner vi oss.
Nu arbetar regeringen på en rad olika sätt med att främja tillväxten och att på det viset vända siffrorna som var rekordhöga redan under den förra regeringen. De var så höga att Sverige var bland de länder som hade de högsta siffrorna i hela Europa. Det är nu regeringens oerhört starka fokus att också vända den ärvda situationen när det gäller arbetslösheten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller barn och de siffror vi ser om barnfattigdom utvecklades Sverige under den förra, socialdemokratiskt ledda regeringen till det land i Norden som hade högst barnfattigdom. Den utvecklingen skedde under åtta år av socialdemokratiskt styre.
Jag säger detta för att påminna om att det är viktigt att man ser hur historien har sett ut. Det gäller att man också förstår att det tar tid att vända en sådan allvarlig situation. Där ligger också ett oerhört tungt ansvar på den tidigare socialdemokratiska regeringen.
Med det sagt är vi överens om det kan ha en oerhört negativ påverkan på ett barns livsvillkor att växa upp i ekonomisk utsatthet. Det kan påverka många områden i livet på längre sikt och på kortare sikt.
På längre sikt kan det ha en påverkan när det gäller ohälsa, sämre skolresultat, missbruk och kriminalitet, arbetslöshet och biståndsbehov. Det är därför det är så oerhört angeläget att vända situationen.
Livsvillkoren för barn som växer upp i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd kan i högre grad påverkas negativt inte bara i jämförelse med befolkningen utan också i jämförelse med barn som växer upp i familjer med låga inkomster.
Därför är en av regeringens absolut viktigaste och övergripande prioriteringar att bryta utanförskapet genom att hitta åtgärder som gör att människor kommer i arbete och blir en del av en samhällsgemenskap.
Det är helt avgörande att fler kommer i försörjning och kan klara sig på sin egen inkomst. Det har i sig en avgörande betydelse att barn ser sina föräldrar gå till arbetet varje morgon. Det är en av de viktigaste insatser vi kan göra.
Anf. 11 Ida Ekeroth Clausson (S)
Fru talman! Handels har gjort en undersökning bland sina medlemmar som är anställda i butiker. En tredjedel av dem lever under fattigdomsstrecket. Vad skulle de göra om de fick ett par tusen extra i månaden? Svaren är hjärtskärande. De skulle inte behöva låna pengar varje månad, de skulle betala för sina receptbelagda mediciner och de skulle äta sig mätta.
Ta in detta! Det är så verkligheten ser ut i SD-regeringens Sverige, och det är den verklighet som regeringen möter med sina massiva skattesänkningar för dem som aldrig behöver gå hungriga eller vara oroliga för att inte ha råd med mediciner.
För oss socialdemokrater är det oacceptabelt att barnen ska behöva betala för kostnadskrisen. Därför föreslår vi att barnbidraget höjs med 200 kronor per månad nästa år. Det skulle ge en familj med två barn nästan 5 000 kronor mer per år så att de får råd med näringsrik mat och andra helt nödvändiga utgifter.
För många barnfamiljer är boendekostnaden den största utgiften. Förstärkningen av bostadsbidraget infördes för att stötta de barnfamiljer som har det tuffast ekonomiskt. Nu väljer regeringen att helt dra tillbaka stödet från och med juli 2025. Det ger en bild av att hyrorna sjunker och att det kommer att bli billigare att leva. Men det är inte fallet. Återigen stämmer inte regeringens retorik med verkligheten. Den dramatiska prisökning som har skett de senaste åren på grund av inflationen som har drabbat hela världen finns kvar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi socialdemokrater står på barnfamiljernas sida och föreslår därför en permanent förstärkning av bostadsbidraget på den ursprungliga nivån. Det skulle ge en familj med maximalt bostadsbidrag 2 100 kronor mer per månad från juli och framåt.
Fru talman! Det fritidskort som statsrådet lyfter fram som en stor reform för att främja ungas deltagande i idrott, kultur och friluftsliv är tyvärr inget annat än ett misslyckande. Vi socialdemokrater var tidigt skeptiska till den modell som regeringen valt. Bland annat såg vi en risk för att pengarna skulle hamna hos kriminella verksamheter.
Nu har det visat sig att regeringen inte har fått det system på plats som skulle behövas för att verkställa fritidskortet. De 700 miljoner kronor som avsatts kommer inte att gå åt. Tycker statsrådet verkligen att fritidskortet bör lyftas fram som ett positivt exempel när 700 miljoner kronor som skulle ha gått till barns och ungas fritidsaktiviteter inte har kunnat användas?
Socialdemokraterna föreslår nu att pengarna går till insatser som skulle kunna göra nytta för barns och ungas idrottande i deras vardag. Kan inte statsrådet och regeringen ställa sig bakom det förslaget?
Anf. 12 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! Tack, ledamoten, för de fortsatta frågorna! Jag har efter många år som politiskt aktiv den allra största respekt för både mina politiska motståndare och dem jag arbetar tillsammans med. Jag ser politikens komplexitet och de svårigheter som ibland finns när det gäller att verkligen göra insatser på djupet som också gör skillnad.
Men när man som ledamoten företräder ett parti som är så djupt ansvarigt för att barnfamiljerna har denna tuffa situation - vilket jag precis har visat på - tycker jag att det vore klädsamt med en viss ödmjukhet. Ta in detta, sa ledamoten. Jag ber ledamoten att ta in att vi ärver en situation där ekonomin drabbar de utsatta barnen absolut hårdast och där regeringens inflationsbekämpande gör att vi nu kan investera i olika slags insatser för de utsatta barnen.
Hade jag varit mer drastiskt lagd hade jag till och med kallat det som ledamoten säger för en form av hyckleri. Ni socialdemokrater har inte stått på barnfamiljernas sida. Ni gör det nu, i opposition, men jag tycker att det som ska redovisas och det man ska bedömas för är det man gjorde när man hade möjligheten att styra och leda landet.
Jag, som jobbar väldigt mycket med utsatta barn, kan konstatera detta alldeles särskilt klart. Det är därför regeringen nu gör en rad reformer för att hjälpa de mest utsatta barnen. Det handlar om en ny socialtjänstlag och mycket av de frågor som ni inte lyckades skriva fram från Socialdemokraternas sida.
Det handlar om utsatta barn och om att säkerställa att barn som utsatts för våld inte behöver ha umgänge med en vårdnadshavare man är rädd för. Det handlar om att säkerställa att kvinnor och barn som flyr till skyddade boenden nu får ett helt annat skydd och andra rättigheter än de har haft förut. Det handlar om att säkerställa att utreseförbudet omfattar fler barn och utgör ett starkare skydd för de utsatta barnen.
Vi arbetar vidare på en ny LVU, det som är det riktiga lex Lilla hjärtat och många andra delar i detta. Det handlar om att riva sekretesshinder så att rätt information kan överföras mellan olika myndigheter för att skydda barn. Det handlar om saker som de flesta människor tror är på plats sedan länge, som att säkerställa att barn inte kan rymma, anordna rymningar eller skaffa droger och vapen till institutioner som Sis.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Allt detta har skett under de två år som den här regeringen har styrt landet. Det är saker där behoven har varit gigantiska under så lång tid. Det är en katedral av ökad trygghet som vi nu arbetar med att bygga för de mest utsatta barnen. Det är alltifrån reformer som skyddar dessa barn i utsatthet till att säkerställa att de inte ska växa upp i familjer i ekonomisk utsatthet. Och där vet vi att den absolut största tryggheten och bästa säkerheten för de här barnen och ungdomarna är att varje morgon se sina föräldrar gå iväg till ett arbete.
Anf. 13 Ida Ekeroth Clausson (S)
Fru talman! Min första fråga i interpellationen var om det har gjorts någon analys av konsekvenserna för de mest utsatta barnfamiljerna när höginkomsttagare får en skattesänkning på 3 000-4 000 kronor per månad. På den frågan har jag fortfarande inte fått något svar, och det är alltmer uppenbart att det inte har gjorts någon sådan analys.
I andra europeiska länder ser vi hur regeringar väljer att gå fram med höjda pensioner, förstärkta barnbidrag och investeringar för att sätta fart på jobben.
I Socialdemokraternas budgetmotion föreslår vi förutom höjt barnbidrag också exempelvis stärkt bostadstillägg för pensionärer och en skattesänkning som träffar brett och rätt. Men för regeringen är det alltså höginkomsttagarna som ska kompenseras mest efter inflationschocken trots att de är minst påverkade av den.
Under de senaste två åren har jag ställt ett flertal interpellationer till finansministern och andra statsråd om hur regeringen arbetar för att underlätta för de familjer som har de minsta ekonomiska marginalerna. Svaren har alltid låtit välmenande, liksom Camilla Waltersson Grönvalls svar i dag.
Jag tvivlar inte på engagemanget, men problemet är att engagemanget inte lyser igenom i regeringens politik. Jag önskar att regeringen vore lika handlingskraftig när det kommer till att stötta de här familjerna som den är när det ska sänkas skatter för de allra rikaste.
Anf. 14 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! Tack så mycket, Ida Ekeroth Clausson, för en viktig debatt när det handlar om barns och ungas förutsättningar i Sverige!
Jag börjar med att konstatera att situationen för de mest utsatta barnen är extra allvarlig när också landet har ekonomiska svårigheter. Vi har nu från regeringens sida vunnit kampen mot inflationen. Det gör det möjligt att investera på ett helt annat sätt och att fortsätta att utöka de reformer som bygger landet starkt men som också på ett helt annat sätt bygger landets unga starka.
Jag konstaterar att en av de viktigaste åtgärder som finns är att säkerställa att människor inte behöver vara beroende av bidrag och av staten utan att man kan stå på egna ben och ha en egen självständig försörjning. Det gynnar absolut bäst de barn som befinner sig i utsatthet att se sina föräldrar gå till jobbet varje dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men vi bygger också på med en rad andra reformer. Vi vill säkerställa att det alltid ska löna sig mer att gå till ett arbete än att få ett bidrag. Jag tror att svenska folket är väldigt mycket med regeringen när det handlar om att pengarna ska gå till det som behövs allra mest, och det är inte att förse människor med bidrag när de i stället ska ha ett arbete.
Jag vill avslutningsvis understryka alla de reformer som nu faller på plats, en efter en, för att stärka situationen för Sveriges mest utsatta barn. Vi bygger steg för steg, sten för sten, en katedral av skydd för våra absolut mest utsatta barn i Sverige.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.