Avtalsbrott och budgettrixande med det västsvenska paketet
Interpellation 2015/16:362 av Lars Hjälmered (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-02-03
- Överlämnad
- 2016-02-03
- Anmäld
- 2016-02-04
- Sista svarsdatum
- 2016-02-25
- Svarsdatum
- 2016-03-01
- Besvarad
- 2016-03-01
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Johansson (S)
Västsverige är en växande region och ett industriellt och logistiskt nav i Sverige. En ökande befolkning och ett växande näringsliv och en växande arbetsmarknad kräver investeringar i infrastruktur.
År 2009 slöts ett avtal mellan staten genom Trafikverket och Göteborgs stad, Västra Götalandsregionen, Region Halland, Västtrafik och Göteborgsregionens kommunalförbund. Det västsvenska paketet innebär byggnation av en ny bro över Göta älv, en ny tunnel under Göta älv, en tågtunnel under centrala Göteborg samt ett antal andra och mindre riktade åtgärder.
Västsvenska paketet innebär investeringar på totalt 34 miljarder kronor i 2009 års prisnivå. Staten står för hälften av kostnaden. Göteborgs stad, Västra Götalandsregionen, Region Halland samt realiserade markvärden står för 3 miljarder kronor. 14 miljarder kronor finansieras genom trängselskatt.
I det avtal som slutits mellan de fem parterna framgår att intäkterna från trängselskatten ska användas för att finansiera det västsvenska paketet. Detta framgår också i proposition 2009/10:189 s. 16 där det står: ”Inkomsterna från trängselskatt, efter avdrag för system- och administrationskostnader, bör delfinansiera vissa infrastruktursatsningar i Västsverige.”
Nu har det visat sig att regeringen i regleringsbrevet för Trafikverket slår fast att Trafikverket för budgetåret 2016 får låna upp totalt 428 miljoner kronor inom myndighetens ram för att finansiera investeringar i det västsvenska paketet i stället för att som tidigare finansiera investeringar direkt med intäkterna från trängselskatten. Regeringen gör alltså ett avsteg från avtalet för det västsvenska paketet. Skälet är sannolikt trixande för att få ihop statsbudgeten och klara kraven i budgetregelverket. En övergång till att finansiera det västsvenska paketet med lån väcker också frågan om vem som ska betala för de extra räntekostnader som uppstår samt på vilket sätt och hur länge.
Mina frågor till statsrådet Anna Johansson blir därför:
- Anser statsrådet att den ändring av regleringsbrevet för Trafikverket som gör att investeringar i det västsvenska paketet finansieras med lån i stället för med intäkter från trängselskatt lever upp till det avtal staten ingått med övriga avtalsparter?
- Hur stor extra kostnad uppskattar statsrådet kommer att uppstå genom att finansieringen av Västsvenska paketet sker med lån i stället för intäkter från trängselskatt?
- Vilken part anser statsrådet ska betala de extra kostnader som uppstår genom att finansieringen av Västsvenska paketet sker med lån i stället för intäkter från trängselskatt?
- Gör statsrådet bedömningen att vi kommer att ha trängselskatt längre och/eller med en högre avgift i Göteborg för att finansiera de extra kostnader som uppkommer genom att finansieringen av Västsvenska paketet sker med lån i stället för intäkter från trängselskatt?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:362
Webb-tv: Avtalsbrott och budgettrixande med det västsvenska paketet
Dokument från debatten
- Tisdag den 1 mars 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:72
- Protokoll 2015/16:72 Tisdagen den 1 marsProtokoll 2015/16:72 Svar på interpellation 2015/16:362 om avtalsbrott och budgettrixande med det västsvenska paketet
Protokoll från debatten
Anf. 113 Statsrådet Anna Johansson (S)
Fru talman! Lars Hjälmered har frågat mig om jag anser att den ändring av regleringsbrevet för Trafikverket som gör att investeringar i Västsvenska paketet ska finansieras med lån i stället för med intäkter från trängselskatt lever upp till det avtal staten ingått med övriga avtalsparter. Lars Hjälmered har dessutom frågat hur stor extra kostnad som uppskattas uppstå genom att finansieringen av Västsvenska paketet sker med lån i stället för med intäkter från trängselskatten. Vidare har Lars Hjälmered frågat vilken part som ska betala de extra kostnader som uppstår genom att finansieringen av Västsvenska paketet sker med lån i stället för med intäkter från trängselskatt. Slutligen har Lars Hjälmered frågat om jag gör bedömningen att Göteborg kommer att ha trängselskatt längre och/eller med högre avgift för att finansiera de extra kostnader som uppkommer genom att finansieringen av Västsvenska paketet sker med lån i stället för med intäkter från trängselskatt.
Den ändring av regleringsbrevet som öppnar för att lånefinansiera bland annat Västsvenska paketet innebär inte att regeringen tar beslut som är i strid med fattade riksdagsbeslut. Regeringen har under hösten noga följt utgiftsutvecklingen, vilken sent i höstas visade på att utgifterna för framför allt migration beräknas öka kraftigt 2016 jämfört med när budgetpropositionen togs fram.
För att undvika att slå i utgiftstaket och för att värna välfärdens verksamheter aviserade regeringen i slutet av 2015 ett antal åtgärder med utgiftsbegränsande effekt. Regeringen är enligt budgetlagen skyldig att vidta åtgärder för att undvika ett överskridande av taket.
En av åtgärderna avseende 2016 innebär att den planerade anslagsfinansieringen av objekten Investeringar i Stockholmsregionen samt Västsvenska infrastrukturpaketet om 1,5 miljarder kronor tillfälligt kommer att finansieras med lån. Åtgärden påverkar inte statens åtagande i Västsvenska paketet. Staten bidrar med sin del av kostnaderna enligt det avtal som tecknats mellan berörda parter.
Den ökade upplåningen under 2016 medför marginellt ökade räntekostnader. Det är i dagsläget svårt att förutsäga storleken på eventuella extra kostnader eftersom dessa kommer att vara beroende av den framtida ränteutvecklingen. Räntan har varit lägre under en period, vilket påverkar storleken på de eventuella merkostnader som uppstår för att ta upp dessa lån. Givet dagens bedömningar kommer eventuella merkostnader inte att belasta trängelskatteanslagen utan finansieras från anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Åtgärden kommer inte att medföra någon försening av arbetet med berörda infrastrukturprojekt och påverkar inte heller statens åtaganden.
Intäkterna från trängselskatten i Göteborg får enligt anslagets ändamål endast användas till utgifter för investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg i Göteborg.
Jag vill avslutningsvis betona att den ökade lånefinansieringen i närtid inte kommer att ha någon påverkan på framtida trängselskatteuttag i Göteborg - detta eftersom merkostnader kommer att finansieras från ett annat anslag och inte via framtida trängselskatteintäkter.
Anf. 114 Lars Hjälmered (M)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Västsverige och Göteborg är en växande region. Vi är mycket av ett logistiskt och industriellt nav i Sverige, även om det finns andra sådana också. Göteborgs hamn är stor och viktig. Både för hamnens skull och för dess betydelse som knutpunkt för hela Sverige och Norden när det gäller att få in och ut gods liksom för att få en fungerande arbetspendling krävs ordentliga och rejäla satsningar på infrastruktur. Detta var en av grunderna till att det för ett antal år sedan slöts avtal om det västsvenska paketet mellan ett antal parter. Det var staten tillsammans med ett antal lokala och regionala aktörer.
I paketet finns ett antal viktiga satsningar, till exempel en ny förbindelse under Göta älv och en ersättning för Götaälvbron. Det är ett antal parter som delar på finansieringen, till exempel Göteborgs kommun och Region Halland. Staten bidrar med ungefär hälften av kostnaden, och en väldigt stor del är trängselskatten, som bilister och andra förare får betala när de passerar in i och genom Göteborg.
Genom åren har det kommit upp en del diskussioner. Tidigare har vi diskuterat det så kallade Backaundantaget, med en väldigt speciell situation i en del av Göteborg, som vi säkert får anledning att återkomma till. Det har handlat om utländska fordon och såklart också detta med statens finansiering - detta att låna upp pengar i stället för att använda intäkterna direkt, som man tidigare har gjort och som egentligen har stipulerats i avtalet. Detta agerande från regeringen har skapat rätt onödig osäkerhet i diskussionen. Göteborgs stad har med förvåning mötts av beskedet att man ska låna, och man har ställt frågan om det är i enlighet med avtalet. Man frågar sig vad staten vill och varför man inte har fått information om detta.
Det har också väckt ett antal frågor: Hur mycket blir den extra kostnaden när man lånar upp? Vem ska betala det hela? Påverkar det byggnationen etcetera?
Anledningen till min interpellation var att jag ville få ett förtydligande. I det avseendet välkomnar jag en del av svaret från statsrådet, som jag tycker är förlösande och tydliggörande på flera viktiga punkter. Man tydliggör att det alltså inte är göteborgare som kör bil som ska betala en extra kostnad, utan staten tar detta. Det är viktigt.
Sedan finns det olika uppfattningar när det gäller om detta är i enlighet med avtalet. Det får andra avgöra. Jag tycker också att statsrådet är tydlig med att det handlar om en form av budgettrixande. Jag tänkte lämna den diskussionen därhän.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns dock ett antal kvarstående frågor i detta som jag ville skjuta in mig på. Statsrådet skriver i svaret att man lånar upp pengar när det är lågt ränteläge, vilket ger en väldigt liten kostnad. Det är någon som ska betala den kostnaden. Det tas på ett statligt anslag. Då är min fråga: Kommer regeringen att fortsätta med detta också efter 2016, alltså under budgetåret 2017 och vidare?
Det finns en promemoria från Trafikverket där man har räknat på att detta, om man gör det under evinnerlig tid, skulle ge en extrakostnad på ungefär 1 miljard. Nu är detta inte aktuellt, men frågan är ändå: Vilken samlad kostnad räknar regeringen med i samband med detta? Den frågan skulle jag gärna vilja ha svar på.
Anf. 115 Cecilia Magnusson (M)
Fru talman! Som min värderade kollega Lars Hjälmered så väl uttryckte det är det västsvenska paketet oerhört viktigt. Det är en investering som är helt ovärderlig för göteborgare, för Västsverige och för hela Sverige. Detta paket måste värnas och vårdas.
Mot bakgrund av vad infrastrukturministern nu har visat är jag orolig för att man inte vårdar paketet. Jag skulle önska att infrastrukturminister Anna Johansson gav oss bättre svar än dem hon har gett i svaret till Lars Hjälmered. Jag är därför väldigt tacksam för att den här diskussionen har kommit upp.
Trängselskatten har det varit en stor diskussion om, inte bara i Göteborg utan i hela Västsverige. Det är viktigt att vi vårdar och värnar det avtal där staten är en viktig ingående part.
Infrastrukturminister Anna Johansson sa i sin inledning att hon och regeringen inte har brutit mot riksdagsbeslutet. En av parterna, Göteborgs stad, anser dock att man har brutit mot avtalet gentemot Göteborg. Jag tycker att det är viktigt att detta inte går ut över någon annan.
Nu säger infrastrukturministern att det inte ska gå ut över någon annan. Jag vill dock ta upp den principiella inställningen, nämligen att har man ingått ett avtal är det det som måste gälla. Man kan inte trixa med det under resans gång, utan man måste kunna lita på varandra som avtalspartner.
Infrastrukturministern säger att detta inte ska drabba det västsvenska paketet eller göteborgarna. Men vem kommer det att drabba då? Vilka andra projekt kommer att behöva inställas eller försenas? Det skulle vara bra om vi fick ett svar om vem som kommer att drabbas. Det kanske är Norrbotniabanan, som har diskuterats här tidigare - vad vet jag?
Detta är en mycket viktig förtroendefråga. Infrastrukturministern sa i den tidigare debatten att detta är kallare än Antarktis. Så uttryckte hon sig. Jag kan ge ett annat exempel på något som är kallare än Antarktis och som Anna Johansson har haft en mycket aktiv del i, nämligen det så kallade Backaundantaget.
Trängselskatten innehåller ett stort misstag när det gäller den del av Göteborg som heter Backa. Alliansregeringen gjorde klart att från den 1 januari 2015 skulle Backaundantaget realiseras, alltså att de som bor i Backa skulle få en lättnad i fråga om trängselskatten. Detta är över ett år sedan. Backaundantaget är kallare än Antarktis i dag, eller, som Leif Pettersson uttryckte det: Det är längre bort än Mars.
Jag vill gärna få svar från infrastrukturministern om när vi kan få se Backaundantaget realiserat. Det är dags nu. Det är en förtroendebransch vi arbetar i. Vi behöver få veta mer om trängselskatten och budgettrixandet men också om ni kommer att realisera Backaundantaget.
Anf. 116 Statsrådet Anna Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Vikten av att det här paketet kommer till stånd och att de olika objekt som ingår i det blir av är naturligtvis oerhört centralt. Det handlar om att förbättra möjligheterna för godstrafiken till och från Göteborgs hamn, som är avgörande för hela Sveriges exportindustri, och om möjligheterna att starta nya företag och skapa nya arbetstillfällen i västra Götaland. Och det handlar framför allt om möjligheten för Göteborg som stad och Göteborgsregionen att växa med nya bostäder, nya arbetstillfällen och en fungerande pendling.
Jämfört med andra storstäder har Göteborg sämre infrastruktur och kollektivtrafik. De här satsningarna, inte minst Västlänken, som kommer att innebära stora möjligheter för tågtrafiken till och från Göteborgs central och för pendeltågstrafiken, är helt avgörande.
Därför kommer regeringen självklart att vårda den överenskommelse som finns mellan parterna i det här projektet. Västra Götaland är en av parterna. Göteborgs kommun är en. Hallandsregionen är ytterligare en, och sedan är det naturligtvis staten. Där är det en viktig princip. Till skillnad från i Stockholm, där man inte hade den typen av överenskommelse, finns det en överenskommelse om att intäkterna från trängselskatten ska användas till satsningar i det här geografiska området. Det är naturligtvis en oerhört viktig princip, också för att upprätthålla en legitimitet kring uttaget av trängselskatt med anledning av hur den diskussionen har varit.
Däremot är det naturligtvis inte avgörande för projektets trovärdighet eller för framskridandet från exakt vilket konto de här pengarna tas. Det som är viktigt är att staten står för sin del av åtagandet, det vill säga att den summa som trängselskatterna inbringar ska staten bidra med. I den delen finns det inga som helst tveksamheter. Staten står fast vid sin del av avtalet och kommer så att fortsätta göra.
Jag tycker att det är väldigt intressant när Cecilia Magnusson tar upp frågan om Backaundantaget. I oktober 2014 tillträdde jag som infrastrukturminister. Om den tidigare alliansregeringen hade haft för avsikt att införa ett undantag den 1 januari 2015 är det jättekonstigt att det inte fanns någonting förberett för det på Finansdepartementet när jag tillträdde i oktober 2014. Det hade varit en rekordsnabb process om det skulle utredas, lagrådsremitteras, riksdagsbehandlas och dessutom införas ett nytt system från den 1 januari 2015 när det inte var förberett i oktober 2014.
Anf. 117 Lars Hjälmered (M)
Fru talman! Jag ska säga något kort om Backaundantaget. Man kan dividera om hur mycket som var förberett och inte. Vi kan bara konstatera att finansminister Magdalena Andersson stod i valkampanjen och var otroligt tydligt med ett vallöfte från Socialdemokraternas sida. Det är alltså inte infört, och vi skriver nu 2016.
Det skapar en osäkerhet om viktiga investeringar i Göteborg. Det handlar om trovärdigheten kopplad till det västsvenska paketet. Det är en osäkerhet i onödan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan kommer vi in på finansieringen och budgettrixandet. Där är infrastrukturministern tydlig med att det är just ett budgettrixande. Det är ökade kostnader för migration, sjukskrivning etcetera. För att få någon ordning på ekonomin behövde man trixa. Det är bra att det är tydligt i den delen.
Jag ställde också mina frågor för att få ett ganska tydligt löfte från ministerns sida om att jag som göteborgare inte ska ta en extra kostnad. I den delen tycker jag att det är bra att det kommer ett tydligt besked. Det är alltså inte de andra avtalsslutande parterna som ska in i det hela.
Men kvar i den här diskussionen, fru talman, är åtminstone två frågor. Varför har regeringen och Trafikverket inte informerat de andra avtalsslutande parterna om att man skulle göra detta budgettrixande? Det är rätt konstigt med den förvåning vi kunde se hos lokala partikollegor, brett politiskt, kring frågan: Varför agerar man på ett sådant sätt? Sedan har vi den ekonomiska frågan, fru talman, som jag ställde i det förra inlägget och som jag vill upprepa. Statsrådet Johansson säger: Nu är det låg ränta. Det ger inte jättestora kostnader. Men då är min fråga: Hur stora extrakostnader ger det? Vi vet att Trafikverket har lämnat en promemoria till Finansdepartementet där de har sagt att skulle man göra detta under hela avtalsperioden handlar det om en extrakostnad på ungefär 1 miljard kronor för staten. Nu är det inte aktuellt i den storleksordningen, men faktum kvarstår. Kommer regeringen att fortsätta med detta också andra budgetår efter 2016? Det torde vara en ganska enkel fråga för infrastrukturministern att svara på: Överväger man detta eller inte? Vad blir de årliga extrakostnaderna för ytterst oss som skattebetalare?
När man trixar på det här sättet är det inte som att det inte ger en kostnad eller som att någon annan betalar. Det är alltid Sveriges skattebetalare som får betala för den typ av göranden som regeringen håller på med, som när det gäller den här typen av trixande. Då tycker jag att det vore ansvarsfullt och anständigt om ministern kunde svara på: Vilken extrakostnad ger det när regeringen trixar på detta sätt? Kommer man att använda den här rockaden också under kommande budgetår? Återigen: Varför har man inte informerat de andra avtalsslutande parterna om att man skulle göra detta? Det är något som hade kunnat undvika rätt mycket av den osäkerhet vi har kunnat se i den här frågan.
Anf. 118 Cecilia Magnusson (M)
Fru talman! Jag blir lite beklämd när infrastrukturministern vägrar svara på de frågor som vi har ställt och väldigt klart framfört. Det är självklart att det är oerhört viktigt - jag är glad att infrastrukturministern säger det - att det västsvenska paketet kommer att genomföras. Men det är faktiskt viktigt att man gör det enligt det avtal som man har slutit.
Infrastrukturministern vägrade att ta ordet "avtal" i sin mun. Hon kallade det en "överenskommelse". Ett avtal är viktigare än en överenskommelse. Jag skulle uppskatta om infrastrukturministern här i kammaren kunde garantera att staten kommer att stå fast vid det avtal som vi har.
Jag ställde också frågan: Vilka andra projekt kommer att drabbas av att räntekostnaderna kommer att belasta någon annan för de upptagna lån som man har för att finansiera det västsvenska paketet?
Anna Johansson! När kommer ni att realisera Backaundantaget? När det gäller flera frågor och interpellationer har infrastrukturministern sagt: Med skyndsamhet behandlar vi detta. Det har man snart gjort i tre kvarts år. När har man skyndat klart? När kan Backaborna få sitt undantag från trängselskatten?
Anf. 119 Statsrådet Anna Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag kan en gång till hänvisa till det avtal som föreligger, eftersom jag har använt det uttrycket vid flera tillfällen.
Jag fick fyra frågor i interpellationen från Lars Hjälmered. Jag har faktiskt svarat på alla fyra. Om vi ska komma någon vart i en sådan här diskussion är det bra om vi också lyssnar till varandra. Då blir det mycket enklare.
Staten står fast vid sin del av överenskommelsen, sin del av avtalet. Den summa som man får in från trängselskatterna ska också användas i det västsvenska paketet. Sedan gör man en annan finansiering av de pengarna. Men det som är viktigt för göteborgarna är naturligtvis att de projekt som det här omfattar fortsätter enligt plan och att staten står fast vid sin del av avtalet. De här pengarna står staten för, eftersom trängselskatten är en statlig skatt som går in i statskassan. När det gäller statskassan är det inte så att pengarna liksom rinner ned i olika rör och att de sedan stannar där, utan en budget är en helhet.
Man skulle kunna ställa en fråga tillbaka. Vi hamnade i ett läge där de kraftiga migrationsströmmar som vi såg i slutet av förra året medförde stora ökade kostnader för staten. Anser Moderaterna att det hade varit bättre att inte betala ut de extra medlen till kommuner och landsting för att klara av de extra kostnader som uppstod? Det var nämligen det valet man gjorde. Det handlade om att dra ned på andra saker eller att hantera frågor på ett annat sätt för att slippa göra den typen av neddragningar eller säga till kommunerna: Nu får ni klara detta bäst ni kan.
Regeringen valde att skjuta till medel för att kommuner och landsting skulle klara den svåra uppgift som de ställdes inför. Det har jag inga problem med att stå för. Men vi står också upp för avtalet.
Med vallöften är det så att man har fyra år på sig att leverera. Än så länge har det inte ens gått ett och ett halvt år sedan regeringen tillträdde. Vi har redan levererat när det gäller merparten. Antingen är vi färdiga med leverans eller så har vi påbörjat leverans när det gäller i stort sett alla de vallöften som vi gav. Och vi har fortfarande två och ett halvt år på oss.
Ni behöver inte vara oroliga för att vi inte kommer att leverera i fråga om vårt vallöfte. Det kommer vi att göra. Men jag tycker fortfarande att det som jag nämnde tidigare är intressant. Om den tidigare regeringen hade tänkt införa Backaundantaget från den 1 januari 2015, som Cecilia Magnusson påstår, undrar jag: Varför fanns det inget förberett i Finansdepartementet när Magdalena Andersson klev in där i oktober? Det hade gått mycket fortare då. Det fanns ingenting. Hon fick börja från början. Det fanns inget som var skickat till Lagrådet. Det här är ju en lagstiftningsförändring, eftersom hela trängselskatten är en lag.
Vi fortsätter att jobba skyndsamt med frågan och kommer att leverera även på detta vallöfte. Det kan ni vara helt trygga med.
Anf. 120 Lars Hjälmered (M)
Fru talman! När det gäller frågan om kommuner och landsting slöts det först en överenskommelse mellan regeringen och ett antal partier om migration, och extra resurser i kommuner och landsting var alltså en del av det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Låt oss lämna den diskussionen och komma tillbaka till huvudfrågan om trängselskatt. Infrastrukturministern sa alldeles nyss: Lars Hjälmered ställde fyra frågor som jag har svarat på. Jag kan bara konstatera att min andra fråga, fru talman, löd så här: Hur stor extra kostnad uppskattar statsrådet kommer att uppstå genom att finansieringen av Västsvenska paketet sker med lån i stället för intäkter från trängselskatten?
Vi har ännu inte hört något svar på den frågan. Ministern säger att räntan är låg nu, så kostnaden torde, antar jag, vara lägre än om det är ett högre ränteläge. Då får jag väl för en tredje gång upprepa frågan: Hur stor extra kostnad i kronor eller miljoner kronor räknar ministern med att den här abrovinken, budgettrixandet, ger upphov till som landar på utvecklingsanslaget i statens budget? Det är väl en ganska enkel fråga att svara på.
Den andra frågan är: Tänker sig regeringen att man ska fortsätta med den här typen av lånefinansiering vad gäller Västsvenska paketet och Stockholmsöverenskommelsen, inte bara 2016 utan också kommande år? Då kan man ju lägga kostnaderna på varandra så att det blir en rätt ansenlig kostnad som rimligen kommer att trycka ut någonting annat.
Man kan säga att ränteläget är lågt och att det inte blir så jättestora kostnader, men allt annat lika genererar det en extra kostnad, och kvar för ministern att svara på är: Hur stor blir denna extra kostnad?
Vi tar det en tredje gång så får ministern en tredje chans att svara på detta.
Anf. 121 Statsrådet Anna Johansson (S)
Fru talman! Jag har som sagt var redan svarat på alla de fyra frågorna. När det gäller den fråga som Lars Hjälmered lyfter i sitt sista inlägg här var svaret att det torde bli en tämligen liten fördyring, men exakt hur stor eller liten vet vi inte eftersom vi inte har fått den uppskattningen än.
Den här regeringen fattar beslut om varje års budget i oktober månad. Det har vi för avsikt att göra även detta år, det vill säga komma med förslag om 2017 års budget till riksdagen under hösten i år. Det innebär att vad vi tänker göra under budgetåret 2017 har vi naturligtvis inte tagit ställning till än. Det tror jag inte är något unikt för den här regeringen, utan det är en ganska vanlig ordning att man fattar beslut på det sättet.
När det gäller varför de andra parterna inte blev informerade var det så att redan i december förra året redogjorde Magdalena Andersson i en debattartikel för de åtgärder som regeringen vidtog för att komma under utgiftstaket utan att belasta kommuner och landsting. Jag tolkar Lars Hjälmereds svar i inläggen här som att Moderaterna hade föredragit en åtstramning på kommunsektorn i stället för att lösa problemen på det här sättet, och det är ju också ett besked.
Skälet till att det inte ytterligare informerades var att man från regeringens och Trafikverkets sida gjorde bedömningen att detta inte var en åtgärd som påverkade avtalstroheten. Därför fanns det ingen anledning. Staten står kvar vid sitt åtagande enligt avtalet.
De pengar som staten har sagt att man ska bidra med kommer staten att bidra med. Alltså finns det ingenting som påverkar avtalet i grunden. Det är skälet till att det inte informerades ytterligare. Men uppgifterna fanns tillgängliga i december förra året.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.