Aviserad översyn av studiestödssystemet
Interpellation 2024/25:365 av Niklas Sigvardsson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-01-27
- Överlämnad
- 2025-01-27
- Anmäld
- 2025-01-28
- Svarsdatum
- 2025-02-18
- Besvarad
- 2025-02-18
- Sista svarsdatum
- 2025-02-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
I budgetpropositionen för 2025 aviserar regeringen att en översyn av studiestödssystemet ska göras. Enligt regeringen har ingen översyn genomförts sedan 2001, och de förändringar som gjorts sedan dess kräver en översyn. Det har under flertalet debatter både från regeringsföreträdare och ledamöter från regeringspartier framhållits hur bra det svenska studiestödssystemet är och att det är ett av världens bästa studiestödssystem. En av framgångsfaktorerna har varit att vi brett över partigränserna varit överens och gjort upp gemensamt för att skapa trygga och långsiktiga överenskommelser. Jag kan enbart hoppas att regeringen kommer att fortsätta det breda anslaget och avser att söka breda lösningar. Det är en av anledningarna till att vi socialdemokrater anser att om en översyn ska genomföras bör det vara genom en parlamentarisk kommitté eller liknande för att skapa långsiktiga och breda överenskommelser.
Därför vill jag fråga utbildningsminister Johan Pehrson följande:
- Avser utbildningsministern att tillsätta en bred och parlamentariskt sammansatt utredning för långsiktiga och stabila överenskommelser?
- Kan utbildningsministern ytterligare motivera vad det är för problem som utredningen kommer att adressera?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:365
Webb-tv: Aviserad översyn av studiestödssystemet
Dokument från debatten
- Tisdag den 18 februari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:72
- Protokoll 2024/25:72 Tisdagen den 18 februariProtokoll 2024/25:72 Svar på interpellation 2024/25:365 om aviserad översyn av studiestödssystemet
Protokoll från debatten
Anf. 8 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Niklas Sigvardsson har frågat mig om jag avser att tillsätta en bred och parlamentariskt sammansatt utredning för långsiktiga och stabila överenskommelser. Niklas Sigvardsson har också frågat mig om jag ytterligare kan motivera vad det är för problem som utredningen kommer att adressera.
Det svenska studiestödssystemet är ett av världens mest generösa. Studiestödet är grundläggande för en jämlik utbildning och ger alla, oavsett bakgrund, möjlighet att studera. Kunskap och bildning förutsätter att individen kan studera, och i många fall är det studiemedlen som gör det ekonomiskt möjligt.
Grunderna i dagens studiestödssystem har dock funnits sedan 2001. Det har sedan dess inte genomförts någon större översyn av systemet. Vissa förändringar har dock gjorts, och nya stöd har tillkommit. Regeringen aviserade därför i budgetpropositionen för 2025 att det finns behov av en översyn av studiestödssystemets samtliga beståndsdelar förutom omställningsstudiestöd, studiehjälp, det vill säga bidrag till gymnasieelever, och vissa andra mindre stöd under utgiftsområdet.
I budgetpropositionen anger regeringen också att utgångspunkterna för översynen bör vara ett studiestödssystem som är följsamt mot dagens och framtida utbildningssystem och arbetsmarknadens behov. Effektiviteten i rekryteringen till studier ska öka, och utgångspunkterna för när nya utbildningar ska ge rätt till studiestöd bör ses över. Studiestödet ska också bidra till en ökad genomströmning vid högre utbildning samtidigt som tryggheten för de studerande värnas och de studerandes skuldsättning beaktas.
När det gäller den aviserade utredningens utformning och innehåll kan jag endast hänvisa till att frågan hanteras inom ramen för Regeringskansliets sedvanliga beredningsprocess.
Anf. 9 Niklas Sigvardsson (S)
Fru talman! Tack, utbildningsminister Pehrson, för svaret! Inledningsvis kan vi konstatera att vi i grunden är väldigt överens om att vi ska ha ett av världens mest generösa och bästa studiestödssystem och att det är viktigt att vi fortsätter att ha detta som utgångspunkt när vi ska göra en översyn av studiestödssystemet. Mycket av vår framgång som nation – vi är en stark kunskapsnation och möjliggör studier för de allra flesta i vårt samhälle – har trots allt sin grund i ett jämlikt utbildningssystem men också i ett jämlikt finansieringssystem för högre studier. Det är kanske av denna anledning som vi socialdemokrater är väldigt måna om att vi fortsätter ha denna utgångspunkt som grundtanke i hela vårt studiestödssystem.
När vi läste budgetpropositionen i höstas och såg att det aviserades en översyn av studiestödssystemet kom vi ganska snabbt fram till slutsatsen att det, om vi gör en översyn, bör ske en bred förankringsprocess och därmed också en gemensam parlamentarisk översyn, som handlar just om att vi vill skapa långsiktiga förutsättningar för att studiestödssystemet ska leva över tid. Precis som utbildningsministern säger har mycket av grunderna i studiestödssystemet funnits länge, även om jag tycker att regeringen missar att det gjordes ett väldigt stort arbete 2007–2009 via den parlamentariskt tillsatta Studiesociala kommittén, som skulle belysa många frågor gällande studiestödssystemet och CSN. Det var en parlamentarisk kommitté som den folkpartistiske utbildningsministern Lars Leijonborg adresserade och som hade bred förankring i alla riksdagens partier.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är därför vi tycker att det är viktigt att man fortsätter på den banan när det gäller studiestödssystemet. Det är också anledningen till att en av mina frågor handlar om huruvida vi ska fortsätta den starka tradition vi har i Sverige av att den som är student eller den som är ung och på väg in i studier ska kunna vara trygg med att vi är politiskt överens om studiestödssystemets största och bärande delar. Då kan man ta risker som att belåna sig i hög grad för att kunna fortsätta studera.
Det är också därför jag frågar om utbildningsministern kommer att tillsätta en parlamentarisk översyn av detta. Utbildningsministern svarar inte riktigt på den frågan annat än att den sedvanligt kommer att beredas inom Regeringskansliet. Då får jag väl formulera om frågan delvis och säga: Tycker utbildningsministern att det är viktigt att vi har en bred förankring av studiestödssystemet, så att det stabilt håller över tid? Om svaret på den frågan är ja, hur kommer utbildningsministern att säkerställa att det nya studiestödssystemet har denna breda parlamentariska förankring?
När det gäller motivet till översynen tänker jag återkomma i mitt nästa inlägg.
Anf. 10 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Det långa svarets korta innebörd är i det här fallet att vi bereder frågan. Hur det har sett ut under tidigare kloka, liberala, borgerliga regeringar när man har jobbat för att ha ett modernt, effektivt och starkt studiemedelssystem för individens möjligheter och för Sveriges framtid hänger naturligtvis ihop med vilka resurser som finns på Regeringskansliet. Utredningar är inte gratis, utan de kostar också resurser som då måste prioriteras.
Jag hör det som Niklas Sigvardsson säger och tar det med mig. Jag kan försäkra att det som han och andra socialdemokrater för fram under interpellationsdebatter, i motioner eller i riksdagen i övrigt kommer mig till kännedom. Jag lyssnar med stort intresse, vill jag understryka.
Vi ska komma ihåg att en utredning kommer att leda till resultat. Det kommer att finnas personer som tas in i utredningen – utredaren eller de som bereder utredningen gör detta – och man lyssnar på experter och andra som har mycket att bidra med, inte minst studenter. Sedan kommer förslaget kanske, om det håller kvalitet, att skickas på remiss. Då kommer det in remissvar, och sedan kommer det hela att beredas. Sedan kommer det till riksdagen för klokskaper och förbättringar i form av motioner. Det är alltså inte så att partierna i Sveriges riksdag inte skulle ha möjlighet att påverka vad som är ett av världens mest generösa studiemedelssystem.
Jag ser fram emot att tillsätta utredningen. Då kan jag berätta mer om hur den kommer att se ut.
Anf. 11 Niklas Sigvardsson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag ska göra allt jag kan för att inte fultolka det ministern precis sa. Jag ska försöka snälltolka det.
Vi får väl se om det blir en parlamentarisk utredning eller inte. Jag hoppas på det, men jag känner mig kanske inte jättetrygg med svaret. För dem som tittar på detta och för dem som sitter på läktaren kan jag nämna att de motioner som vi riksdagsledamöter väcker efter att utredningen är färdig och propositionen har lagts ytterst sällan brukar leda till någon förändring i förslagen. Även om vi har möjlighet att yttra oss är det alltså inte ofta de synpunkter som förs fram ger resultat.
Ministern nämner i svaret de frågor som utredningen ska ta upp. Om man går tillbaka och tittar på kommittédirektiven för den studiesociala utredningen, som kom 2007, kan man se att många av de tankegångarna fanns redan där. Det handlar om att effektivisera genomströmningen, alltså hur man skapar ett effektivt studiemedelssystem för genomströmning. Man tar upp vikten av att studiestödssystemet verkligen är ett tryggt system som bär över tid och att vi definierar hur vi ska hjälpa grupper som står långt ifrån utbildning att komma närmare utbildning. Där finns väldigt många frågor som jag hoppas att vi kan fortsätta att diskutera.
Den studiesociala utredningen presenterade ju sina förslag för ganska länge sedan, men det finns fortfarande mycket att arbeta med för att vi ska få ett studiestödssystem som blir ännu bättre än det vi har.
Vad innebär det då att det ska vara en effektivare rekrytering till studier, och hur ska vi jobba med genomströmning? Här vill jag ta upp några farhågor. Det handlar om de attacker som tidigare utbildningsministern Mats Persson gjorde mot de fristående kurserna vid lärosäten. Jag tänkte ta tillfället i akt att fråga vad den nuvarande utbildningsministern anser: Är detta något som utredningen ska se över – kommer man att kunna få studiemedel för fristående kurser, eller är det bara för fristående kurser där det finns en brist på arbetsmarknaden? Vem avgör i så fall vilken brist som finns?
När man talar med företrädare för olika intresseorganisationer – studentorganisationer eller studentaktiva – är detta en oro som lyfts. Den här regeringen har ju tidigare talat om fristående kurser i kanske inte alltför positiva ordalag. Därför undrar jag lite om vilka problem som regeringen ser när man nu ska utforma översynen. Det finns en oro från oss socialdemokrater om att man har tänkt bygga om det generella och tydliga studiestödssystemet för individen. Alltså att individen själv kan bestämma vilka kurser han eller hon vill läsa och få studiestöd för och därmed antingen stärka sin ställning på arbetsmarknaden eller bara använda dem för att ta ett steg in i den högre utbildningen.
Jag tänker att den andra delen av den här debatten handlar om vilka andra problem man ser. Är fristående kurser en av de röda flaggor som viftar för regeringen? Kommer man att begränsa den möjligheten genom den kommande utredningen?
Anf. 12 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Jag brukar ju inte vifta med röda flaggor, men jag ser andra här i kammaren som ofta gör det. Jag tänker på de röda partifanorna i Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns flera delar i studiestödet som är avsedda för att de studerande ska kunna hålla en bra studietakt. Det handlar bland annat om krav på studieresultat och om en begränsning när det gäller antalet veckor och tolv terminers heltidsstudier. Det handlar om fribeloppet, som gör det möjligt för studenter att tjäna en extra krona och dryga ut sitt studiebidrag.
Genomströmningen bidrar till effektiviteten och till att studenternas inträde på arbetsmarknaden går lite fortare. Den minskar också den ekonomiska börda som det innebär att studera en längre tid.
Det är korrekt att jag och regeringen har väldigt stort fokus på kvalitet snarare än kvantitet. Där uppfattar jag att Socialdemokraterna och regeringen skiljer sig lite åt. Vi menar att lärosätena kan utnyttja sina resurser bättre om man ser över detta på ett rimligt sätt. Vi har inget annat syfte än att bestämmelserna ska vara ändamålsenliga och till exempel öka genomströmningen.
Jag vill också vara tydlig med att det bara är studiemedelssystemet som ska ses över, alltså det stöd som ges till vuxna som studerar på till exempel universitet, högskolor, yrkeshögskolor och inom komvux. Det handlar alltså inte om omställningsstudiestödet, studiehjälp eller bidrag till gymnasieelever, vissa bidrag till föräldrautbildning när det gäller teckenspråk, vissa bidrag till elever med funktionsnedsättning eller olika former av bidrag för inläsning av kurslitteratur och så vidare. Sådant handlar det alltså inte om.
Vad det handlar om är att få ut mesta möjliga av det studiemedelssystem som för innevarande år innebär att alla studerande får ett bidrag för sin egen framtid – vi vet att det är bra för individen och att det bidrar till Sveriges framtid – på 4 433 kronor. Man får också ett väldigt subventionerat lån upp till 10 192 kronor.
Det är då normalbeloppet. Sedan finns det möjligheter till tillägg av olika skäl, i form av tilläggsbidrag och tilläggslån. Men jag stannar där. Det här är unikt, och det är en möjlighet för alla att i Sverige studera för sin egen framtid, för kunskap, för bildning och för nya möjligheter. Detta är jag väldigt stolt över, precis som Niklas Sigvardsson.
Anf. 13 Niklas Sigvardsson (S)
Fru talman! Avslutningsvis i den här debatten vill jag säga: Vi är till största delen överens om att vi ska ha ett studiestödssystem som är generellt och generöst, just för att det gynnar både individen och oss som land. Det är viktigt att den principen fortfarande ska ligga fast och att det är en väldigt tydlig del från regeringen. Det är glädjande så långt.
Tanken med just en parlamentarisk översyn är också att den bidrar till att kunskap finns i alla partier i den här kammaren. Man får då tillsammans träffa experter. Man får tillsammans reflektera och fundera över de förslag som kan vara de bästa möjliga för att åstadkomma så bra studiestödssystem som möjligt. Det är därför vi förespråkar just den här breda, tydliga förankringen. Studiestödssystemet måste ju kunna hålla över tid. Det måste kunna klara att vi byter regering. Det måste kunna klara att det sker saker i vårt samhälle. Det handlar om att vi gemensamt har tydliga och fastslagna breda riktlinjer.
Det är därför vi har den ingång som vi har i Socialdemokraterna. När man gör en översyn av ett så pass viktigt system, som studiestödssystemet, behöver man titta på de här delarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I en sådan parlamentarisk översyn behöver man inte vara helt överens med utredarens förslag. Det är därför vi har reservationer. Vi har särskilda yttranden i sådana utredningar för att man ska kunna visa sin avvikande mening. Men man har i alla fall fått ett bra kunskapsunderlag när det gäller hur man formar den bästa studiestödspolitiken för framtiden, där man ger individen möjlighet att välja vilka utbildningar som leder den individen mest och bäst framåt.
Med det tackar jag för den här debatten.
(Applåder)
Anf. 14 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Det är viktiga reflektioner, men jag står fast vid det jag sa inledningsvis. När det gäller den aviserade utredningens utformning och innehåll kan jag, enligt god svensk förvaltningstradition, inte göra annat än att hänvisa till att frågan på sedvanligt sätt bereds i Regeringskansliet. Det är gemensamma beredningar. Vartenda departement ska ha synpunkter. Det tar en enorm tid, om jag får säga det själv. Men det finns också ett värde i det. När vi är färdiga med detta kommer jag att återkomma med besked i frågan. Då kommer också en utredning att tillsättas.
Jag tackar för en bra debatt.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.