Åtgärder mot ROT-fusk
Interpellation 2012/13:434 av Pärssinen, Raimo (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2013-05-22
- Inlämnad
- 2013-05-22
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2013-06-04
- Sista svarsdatum
- 2013-06-05
- Besvarad
- 2013-06-27
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 22 maj
Interpellation
2012/13:434 Åtgärder mot ROT-fusk
av Raimo Pärssinen (S)
till finansminister Anders Borg (M)
I medierna har framlagts uppgifter om ett omfattande fusk kring ROT-avdraget. Materialkostnader skrivs om till arbetskostnader varigenom företag otillbörligen tillägnar sig skatteavdrag. Avsaknaden av kvittokrav är en av de faktorer som möjliggör denna form av skatte- eller snarare bidragsfusk som understöder illojal konkurrens och de ohederliga företagarna i branschen. Radioprogrammet Kaliber har även hävdat att svart arbetskraft används, vilket är synnerligen allvarligt eftersom ROT-avdraget i så fall snarare ökat än minskat den svarta ekonomin.
Skatteverket har i sin skrivelse Uppföljning och utvärdering av fakturamodellen för skattereduktion för husarbete redan den 13 februari 2012 till regeringen hävdat att det behövdes en justering av reglerna om skattereduktion på så sätt att det av lagtexten framgår hur arbetskostnaden ska beräknas. Utvecklingen förefaller ha gett myndigheten rätt.
Mina frågor till ministern är:
Vilka åtgärder avser finansministern att vidta med anledning av ROT-fusket?
Mot bakgrund av vilka fakta och omständigheter har finansministern nonchalerat Skatteverkets skrivelse som aktualiserade problemen för mer än ett år sedan?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2012/13:434
Webb-tv: Åtgärder mot ROT-fusk
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2012/13:130 Torsdagen den 27 juniProtokoll 2012/13:130 9 § Svar på interpellation 2012/13:434 om åtgärder mot ROT-fusk
Protokoll från debatten
Anf. 22 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Raimo Pärssinen har frågat mig om hanteringen av Skatteverkets rapport om uppföljning och utvärdering av fakturamodellen som används för ROT-avdrag. Han har även frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta mot ROT-fusk. Frågorna är ställda mot bakgrund av uppgifter i medierna om att företag felaktigt kallar materialkostnader för arbetskostnader.
Att kalla materialkostnader för arbetskostnader är fusk. Fusk är givetvis oacceptabelt och ska bekämpas. Ett företag som begär utbetalning från Skatteverket ska ge verket tillfälle att granska underlaget och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Detta ger Skatteverket ett verktyg för att säkerställa att utbetalningar sker på korrekta grunder.
Om Skatteverket bedömer att en begäran om utbetalning helt eller delvis avser annat än arbetskostnader kan verket vägra att betala ut pengar i den delen. Ett sådant beslut kan överklagas till domstol. Om det vid domstolsprövningen visar sig att problemet inte går att lösa med nuvarande utformning av lagstiftningen kan det bli nödvändigt med ett tydliggörande.
Skatteverkets rapport bereds inom Regeringskansliet. Jag vill inte föregripa denna beredning, men jag utesluter inte att det kan bli aktuellt att skärpa lagstiftningen. RUT och ROT syftar bland annat till att minska svartarbetet. Enligt Skatteverket har också svartarbetet minskat påtagligt tack vare dessa reformer. Det är därför viktigt att vårda dem.
Anf. 23 Raimo Pärssinen (S)
Herr talman! Tack, Anders Borg, för svaret! Det var väl ett svar som nästan var väntat.
Jag har haft ett antal olika debatter med Anders Borg rörande olika typer av skatteundandragande och skattefusk. Jag måste säga att det just inte händer någonting. Jag får samma svar hela tiden.
Vi har missbruk av F-skattsedeln, som vi har pratat om, och 3:12-reglerna. Allt som händer, skumrasket i offentliga upphandlingar, görs det ingenting åt. Arbetskraftsinvandringen har varit aktuell också. Den bryr sig inte heller Anders Borg om. Och varför inte ta lex Laval-lagstiftningen, som nu har blivit fälld av ILO:s expertkommitté, att man inte kan stoppa de svartarbetare som kommer och jobbar för 15 kronor i timmen, att facken inte kan göra något åt det.
Jag kan också nämna missbruket av tillfälliga anställningar. Där fällde EU-kommissionen Sverige.
Inte heller bemanningsbranschens alla bekymmer, där man rundar lagen om anställningsskydd, är intressant för regeringen.
Det har under ett antal år förts en diskussion om solidariskt entreprenadavdrag. Det är Anders Borg inte heller intresserad av. Alla dessa diskussioner går ut på att hitta ett sätt att beivra skatteundandragande och skattefusk.
Nu kanske vi kan få en månadsredovisning som skulle vara ett effektivt sätt att komma åt dem som fuskar med skatter och avgifter. Eller varför kan man inte utöka systemet med personalliggare och införa flera oannonserade besök? Det är Anders Borg inte heller intresserad av.
Nu har det så kallade HUS-avdraget, eller ROT-avdraget, dykt upp i medierna. Man har hittat ett antal olika sätt att fuska med detta.
Tidigare har vi haft debatter om den osunda konkurrensen när det gäller åkeribranschen. Anders Borg är inte intresserad av det heller. Vi har också haft en lång debatt om redovisningscentraler för taxibranschen för att det ska rensas upp i detta träsk också. Det är Anders Borg inte heller intresserad av.
Nu skriver Anders Borg i svaret att han inte vill föregå en beredning. Men när det gäller andra saker gick det väldigt fort. Att ändra den kritiserade så kallade rehabkedjan gick jättefort. Förändringarna av a-kassan gick också jättefort.
Men alla dessa frågor som handlar om att kunna stoppa det utbredda fusk som är väl känt intresserar inte Anders Borg. Nu har det visat sig att ROT-avdraget innebär att de dyraste anbuden blir de billigaste. Det har konstaterats både i radioprogrammet
Kaliber
och i tv-programmet
Uppdrag granskning
. Det finns också ett antal vittnesmål från seriösa företagare i branschen som säger att det inte går att konkurrera om man inte fuskar.
Det finns många vittnesmål som handlar om den svarta arbetskraft som jobbar för 15 kronor i timmen under detta ROT-täcke. Dessa personer behöver inte redovisa någonting, men de finns där och jobbar för 15 kronor i timmen och blir fullständigt utnyttjade. Det intresserar inte heller Anders Borg. Han bereder frågan som han bereder alla andra frågor som handlar om skattefusk och där det inte har hänt någonting.
Men Skatteverket har lämnat ett förslag om detta. Det gjorde man redan i fjol. Det går att göra saker åt detta. Men Anders Borg har visat kalla handen när det gäller dessa förslag. Han hävdar nu återigen att Skatteverket får ta fram alla sina verktyg och använda dem. Men hur går det ihop när generaldirektören på Skatteverket, Ingemar Hansson, själv säger att de med gällande lagstiftning inte kan göra någonting. Detta blir då något slags moment 22, Anders Borg.
Anf. 24 Gunnar Andrén (FP)
Herr talman! En viktig politisk trätofråga sedan flera år tillbaka är: Vem är bäst på att bekämpa skattefusk, skattefiffel och skattebedrägerier? Det finns många segrare i detta.
Jag ska ta min utgångspunkt i en viss erfarenhet från skatteutskottet. Vi i utskottet har i denna fråga inte legat på latsidan. Så sent som den 4 juni i år hade vi en ordentlig utfrågning och fick information. Där deltog finansminister Anders Borg, statssekreterare Mikael Lundholm, kansliråden Peter Österberg och Nils-Fredrik Carlsson från Finansdepartementet. Från Skatteverket deltog överdirektör Helena Dyrssen, den rättsliga experten Pia Blank Thörnroos och enhetschefen Magnus Wallin. Vi fick där en ordentlig genomgång i många avseenden, inte minst när det gäller siffror, som jag inte ska nämna här, från Helena Dyrssen. Också finansministern kom, som väntat, med olika infallsvinklar.
Jag tror att det är mycket viktigt att i en sådan här debatt ha klart för sig hur mycket pengar det ändå handlar om. Det handlar om 9,6 miljarder kronor för 2009, om 13 ½ miljard kronor för 2010, om 13,7 miljarder kronor för 2011 och om 14,6 miljarder kronor för 2012. Det är svårt att veta, och man kan diskutera om detta inte varit något effektivt.
I valrörelsen 2010 deltog jag i en massa debatter om ROT-avdragets vara eller icke vara. Jag är ändå lite förvånad över den frågeställning som den annars så kloke Raimo Pärssinen har tagit upp här och där han helt skjuter in sig på den eventuella fuskgraden i det hela. Det är naturligtvis helt oacceptabelt med fusk, bedrägerier och fiffel. Det måste bekämpas. Men i debatter så sent som 2010 där jag deltog tillsammans med vice ordföranden Lars Johansson, Helena Leander och Jacob Johnson hade denna debatt inte varit möjlig. Ni vill ju avskaffa hela ROT-avdraget.
Det är klart att vi ska bekämpa fusk, fiffel, båg och bedrägerier. Men man måste ändå konstatera att när det gäller att bekämpa skattefusk och skattefiffel har nästan ingen åtgärd varit så effektiv, i alla fall enligt mitt sätt att se, som just införandet av ROT-avdraget. Tidigare förekom ett utbrett skattefiffel.
Den redovisning som lämnades till skatteutskottet, och som även generaldirektör Ingemar Hansson stod bakom, visar att acceptansen av skattefiffel har minskat. Det tycker jag är mycket bra.
Sedan ska vi, som Raimo Pärssinen säger, se till att detta minskar. Jag är övertygad om att Finansdepartementet så småningom kommer att komma med förslag om vad man ytterligare kan göra för att minska möjligheterna till skattefiffel.
Men ibland måste man säga att om det är någonting som har varit bra och minskat skattefifflet och skattefusket i detta land så är det införandet av ROT-avdraget.
Anf. 25 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Precis som Gunnar Andrén påpekar har vi haft en genomgång av denna frågeställning i skatteutskottet. Där redovisade Skatteverket att de genomför fler kontroller inom RUT- och ROT-området än inom andra områden. Och slutsatsen är att det inte finns några tecken på att det förekommer mer fusk på detta område än på andra områden. Skatteverket har också redovisat att de gör bedömningen att de kan göra ytterligare insatser inom den nuvarande lagstiftningen för att ytterligare bekämpa fusk inom RUT- och ROT-systemet.
Det som jag redovisade för skatteutskottet, då Raimo Pärssinen deltog, var att vi för närvarande bereder förslag som vi räknar med att skicka ut på remiss under hösten och att lagstiftningen ska träda i kraft under det kommande riksdagsåret. Mycket snabbare än så går det naturligtvis inte att jobba med denna typ av frågor.
Det är framför allt två olika typer av frågeställningar som man kan överväga här. Man kan eventuellt helt övergå till elektroniska system som gör att man får en förbättrad spårbarhet i de ekonomiska transaktionerna. Man kan också fundera på om man ska ta in ytterligare uppgifter om antalet arbetade timmar. Det är ytterligare ett uppgiftslämnande, och det brukar många normalt sett vara skeptiska till. Men i detta sammanhang kan det vara ett rimligt sätt att skapa ett verktyg för Skatteverket för att se om antalet arbetade timmar och fakturabelopp står i proportion till varandra. Därigenom har man ytterligare en möjlighet att på ett begåvat sätt från Skatteverket koncentrera kontrollresurserna till de områden där man kan vara bekymrad över att det finns svårigheter.
Jag delar naturligtvis Gunnar Andréns uppfattning, som också Skatteverket har redovisat, om att RUT och ROT har varit en central del i att öka legitimiteten för skattesystemet. Vi har i mätningar av attityder som görs från Skatteverket att acceptansen för fusk med skatterna har minskat. Vi har också sett att acceptansen för att arbeta svart har minskat. Det är färre som i dag är beredda att arbeta svart - på goda grunder - eftersom man naturligtvis får lägre pension, sämre social trygghet och ökade risker i arbetslivet när man arbetar svart.
Det är inte heller så att regeringen har varit långsam i arbetet med skattefusk. Jag läser närmast dagligen i tidningarna att regeringen har skyndat och rusat fram med förslag på 3:12-området och i fråga om ränteavdrag, handelsbolag och allt vad det nu är och där det framkommer kritik om att regeringen går för fort fram.
Jag tror att man i det löpande arbetet med att stävja skatteplanering, skatteupplägg och svartarbete ibland måste agera snabbt. Det uppkommer nämligen nya upplägg i princip hela tiden, och då gäller det att stävja dem i ett snabbt tempo. Det har vi till exempel kunnat se inom både 3:12-systemet och ränteavdragssystemet; det har varit väldigt snabba rörelser i systemen. Då gäller det att snabbt ta fram en lagstiftning och stävja det.
Det arbetet ska vi naturligtvis fortsätta med. Vi har bland annat den stora företagsskatteutredningen, som jag tror kommer att ha en viktig roll inte minst för att stävja det uppenbara undandragande av skatt som förekommer i företagssektorn. Det gäller inte minst den kommunala företagssektorn, vilket ju framkom i en rapport från Skatteverket i veckan - det visade sig att det förekommer en hel del ränteupplägg. Därför är den typen av begränsningar av ränteavdrag en central del.
Det är dock klart att vi ska återkomma till riksdagen med förslag inom RUT- och ROT-området. Tanken är att vi helt enkelt ska göra det svårare att fuska i systemet.
Anf. 26 Raimo Pärssinen (S)
Herr talman! Jag har någon gång sagt att Anders Borg är väldigt ordrik i sina svar men att det ekar tomt. Jag hoppas att det inte gör det den här gången.
Det är väl bra att det kommer förslag. Det är ju ni som har gjort förändringarna när det till exempel gäller 3:12-reglerna. Ni har sett att det har gått för långt - ändra på det då, tack! Ni gjorde också förändringar när det gäller F-skatten, och frågan är om Anders Borg är beredd att gå in och titta ordentligt även på det för att få slut på missbruket av F-skattsedeln. Och hur är det med solidariskt entreprenadavdrag - är Anders Borg också där villig och intresserad av att gå in och göra förändringar i den riktning vi vill?
Hur blir det med månadsredovisningen? Den har tydligen Anders Borg dragit tillbaka, och det hade varit ett synnerligen effektivt sätt att komma åt skatterufflarna. Varför inte gå vidare med personalliggare och oannonserade besök? Det gäller fler myndigheter, inte bara Skatteverket. Låt Arbetsmiljöverket också göra det!
Skärp kontrollen av det så kallade HUS-avdraget, alltså ROT-avdraget! Frågan är om det blir gjort, för i svaret säger Anders Borg att det kan bli nödvändigt med ett tydliggörande och att han inte utesluter att det kan bli aktuellt att skärpa lagstiftningen. I svaret hänvisar Anders Borg till att den ordning med ruffel och fusk vi har i dag får gå till domstolsprövning och att det efter den domstolsprövningen kan bli aktuellt med lagstiftning. Samtidigt säger Skatteverkets ledning med Ingemar Hansson och rättsliga experter i spetsen att man saknar de lagliga verktygen i dag.
Det är ganska uppenbart och tydligt att förändringen måste komma härifrån riksdagen, så att vi kan styra upp det här. Jag önskar alltså inte bara tomma ord och ordrika tal, Anders Borg, utan även lite handling i det hela. Det är samma sak som har varit med taxibranschen - jag har i så många år försökt att trycka på Anders Borg när det gäller detta, och han har vägrat ända tills en majoritet i riksdagen sade: Var så god, ta fram ett förslag om att införa redovisningscentraler i taxibranschen!
Är det så som den gode Gunnar Andrén säger, det vill säga att vi nu verkligen har kommit åt fusket när det gäller de hushållsnära tjänsterna genom att införa ROT och RUT - ja, då är det väl bra. Är Gunnar Andrén helt nöjd med den situation som är i dag?
Vi vill naturligtvis gå vidare och se till att man gör det här, men det finns motstridiga uppfattningar i det hela. En står finansminister Anders Borg för, och Skatteverkets generaldirektör står för den andra. Borg skriver i svaret att han eventuellt kan tänka sig att göra en förändring men att det ska ske först efter domstolsprövning - när det är omvittnat att det sker ett omfattande fusk.
Sedan finns det en annan intressant fråga. Det här handlar väldigt mycket om att det är mycket arbetskraft som blir utnyttjad i olika situationer. Frågan är om Anders Borg är beredd att gå in och göra en ordentlig översyn av på vilket sätt man kan hindra till exempel missbruket när det gäller tvånget att ha F-skattsedel för att jobba. Det handlar även om när man tar in utländska bemanningsföretag och säger att man tecknar kollektivavtal på rimlig nivå men, visar det sig, betalar 15 kronor i timmen. Är Anders Borg intresserad av det också? Det vore klädsamt om han var det.
Jag hoppas nu verkligen på att det kan hända någonting när det gäller det här, men jag tvivlar, herr talman. Vi har försökt många gånger, men vi har tvivel. Det har hänt för lite. Nu har vi chansen! Det här är klappat och klart och hur tydligt som helst, Anders Borg.
Anf. 27 Peter Persson (S)
Herr talman! Jag tycker att det är en mycket angelägen fråga Raimo Pärssinen har ställt i sin interpellation till finansministern. Många upprördes över den bild medierna gav av att man använder sig av ett mycket generöst system, som ROT-bidraget, för att fuska med material och arbete och på så sätt snedvrida konkurrensen på ett helt orimligt sätt. Ett antal företagare som vill bedriva en hederlig verksamhet, som också ger de intäkter till samhället som samhället rimligen och rätteligen ska ha, var djupt upprörda.
Jag konstaterar att finansministern även i den här frågan när det rör fusk på skatteområdet är undanglidande, fördröjande, utredande och reflekterande.
År 2009 skrev Sveriges Möbeltransportörers Förbund till finansministern och uppmärksammade honom på det utbredda fusket med RUT-avdrag i kombinationen av städning och flytt. Flyttjänster görs alltså om till städning, vilket berättigar till skatteavdrag. Det är en precis parallell till det Raimo Pärssinen tar upp. År 2012, alltså förra året, var jag i kontakt med förbundet och ställde en fråga om detta till Anders Borg. Det bereddes inom Regeringskansliet.
Nu har det gått fyra år. De seriöst organiserade Sveriges Möbeltransportörers Förbund har inte fått ens ett svar från Finansdepartementet att ärendet har inkommit och diarieförts. Fyra år! Människor verkar ute i samhället, och deras verksamheter utsätts för illojal konkurrens byggd på fusk med skattesystemet.
Anders Borg visar en helt annan handlingskraft på andra skatteområden eller transfereringsområden. Över en natt fick arbetslösa och sjuka i vårt land radikalt förändrade levnadsvillkor genom ett klubbslag här i riksdagen. Då var det inga utvärderingar och ingen lång eftertanke. Åtskilliga av de människorna finns nu på kommunernas socialkontor. Jag minns också när ni skulle driva igenom en utvidgning av RUT till att omfatta även läxhjälp i hemmet. Det var sju dagars remisstid, och sedan - pang - klubbade en majoritet igenom detta i riksdagen.
Jag vill även erinra om att det höga tonfallet från den moderatledda regeringen mot det som anses vara fusk med bidrag, som jag självfallet också är skarpt kritisk mot, beräknas kosta 20 miljarder kronor. Det gäller egen aktivitet, alltså medvetet fusk. Samtidigt beräknas skattefusket ha en omfattning av minst 133 miljarder. Det är 20 miljarder, ställt mot 133 miljarder. Det är en gigantisk skillnad, och det är det också i handlingskraft - mot det
ena
slår nämligen Anders Borg till.
Anf. 28 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Låt mig åter redovisa de besked som vi fick i skatteutskottet och som både Peter Persson och Raimo Pärssinen har full kännedom om. Skatteverket konstaterar att det görs fler kontroller på det här området. Man gör bedömningen att ytterligare insatser kan göras. Skatteverket ser inget avvikande mönster inom RUT- och ROT-området i förhållande till andra. Regeringen har varit tydlig med att den återkommer med förslag. Nu måste man se till att underlagen fungerar och att vi till slut får remissvar så att vi så småningom kan gå vidare i de här frågorna med en lagrådsremiss under våren. Där råder i grund och botten ingen meningsskiljaktighet.
Det faktum att vi har minskat skattekilarna kraftigt gör att skattesystemet i dag har väsentligt större legitimitet och väsentligt mindre kostnader i termer av färre jobb och lägre tillväxt. Vi har tidigare haft en enorm skillnad mellan vad man måste arbeta ihop för att kunna betala en hantverkares eller någon annan typ av tjänst och vad den som utför tjänsten till slut får betalt för att utföra tjänsten. Det är mycket stora skattekilar till följd av höga marginaleffekter, relativt höga kommunalskatter och höga arbetsgivaravgifter. Det har gjort att det förmodligen funnits stora snedvridningar i svensk ekonomi som har kostat jobb och tillväxt. Det finns mycket forskning som tyder på att kostnaden per skattekrona för de offentliga utgifterna i samhällsekonomiska termer ligger någonstans på 1,50 och 2,50. Vi vet att de kostnaderna är stora. Det faktum att vi har minskat skattekilarna har förmodligen haft stora positiva effekter på svensk ekonomi.
Arbetet med att hålla reda på skattefusk och skatteundandragande är komplicerat. Att vi till exempel diskuterar kring 3:12-reglerna är en följd av de förändringar som den socialdemokratiska regeringen genomförde den 1 januari 2006. Det gjordes med anledning av den utredning som bland annat P-O Edin hade gjort. Man valde att utvidga möjligheterna för företagare som äger och tar risk i bolag att ta ut kapitalavkastning, beskattade pengar från företaget snarare än arbetsinkomstbeskattade. Den diskrepansen gör att man får upplägg som ställer till det. Det har vi nu städat upp.
På samma sätt var det när räntsnurrorna började dra i väg. Det var när den socialdemokratiska regeringen tog bort och förändrade regler för onoterade andelar som räntesnurrorna riktigt tog fart. Ofta handlar det om att det görs ändringar. Jag vill inte säga annat än Raimo Pärssinen, att både förändringen av 3:12-relgerna och förändringen i onoterade andelar förmodligen var rimliga och väl avvägda åtgärder när de genomfördes, men ofta blir det så att de får bieffekter. Då får man städa för att förhindra nya skatteupplägg. Det gör regeringen löpande.
Anf. 29 Raimo Pärssinen (S)
Herr talman! Jag är oroad över de seriösa företagarna i Sverige. Statsrådet kan följa upp de rustningar som sker i bostadsrättsföreningar när de ska ordna innergårdar och balkonger, byta balkonger och så vidare. De seriösa företagarna säger: Det går inte att räkna på sådana, vi är utkonkurrerade av oseriösa företag.
Det här är allvarligt. Vi har i tidigare debatter sagt att den privata byggmarknaden i Stockholm är sönderslagen. Det är delvis kriminella element som ligger bakom. Men det här har inte varit så intressant för Anders Borg. Det är det som bekymrar mig. Varför tillåta större och större marknadsstörningar som gör att den som verkligen vill göra rätt för sig slås ut? Vi såg exempel på det i programmet
Uppdrag granskning
. Det är det som händer.
Det betyder att vi tappar många företagare som har tecknat kollektivavtal, som har ordning och reda och som vill göra rätt för sig. De tvingas in i fusket. Då räcker det inte med att säga att Skatteverket konstaterar att det inte är mer fusk här än på andra områden. På Skatteverket säger man att man vill ha förtydliganden av gränsdragningar och bättre verktyg. Det kan man få via lagstiftning, och det kan Anders Borg lägga fram förslag om.
Ta taxifusket. Det motsvarar 2 miljarder kronor, men Anders Borg har inte gjort någonting åt det. Det svar jag har fått av Anders Borg är: Ja, men vi har ju sänkt transportmomsen. Det var inte kraftfullt svarat, och det stoppar inte heller skattefusket. Gör någonting nu, Anders Borg!
Anf. 30 Peter Persson (S)
Herr talman! Jag konstaterar att vi i den här debatten med finansministern, som i många andra debatter med honom om området fusk och undanhållande av skatt, dess värre får i svar: Vi bereder, vi avvaktar, eventuellt, kanske, så småningom.
Anders Borg har två verkningsfulla instrument, färdigutredda, klara att sätta i gång med. Månadsvisa kontrolluppgifter säger bransch efter bransch skulle vara någonting utomordentligt gynnsamt. Skattemyndigheten får rätt att gå in, se hur många som finns på arbetsplatsen, se om de är med i ett system för en sjyst utbetalning. Detta tillsammans med en personal- och närvaroliggare skulle medverka till att få bort oerhört mycket av fusk. Men det händer ingenting. Snabbt kan ni slå till, jag upprepar det, med försämringar mot arbetslösa, sjuka och med kontroller när det gäller barn i förskola. Men när det undanhålls inkomstmöjligheter på långt över 100 miljarder är ni inte beredda att agera.
Jag frågar dig, Anders Borg, och hoppas få ett svar: Är det inte rimligt att de seriösa flyttarna av möbler får svar på det brev som de tillställde det departement som du är chef över redan 2009? Jag påminner än en gång om att det är fyra år som det legat i diariet.
Anf. 31 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Låt mig åter redovisa att vi har haft en bra hearing i skatteutskottet där alla de frågor som vi har debatterat med anledning av den här interpellationen noggrant har gåtts igenom. Skatteverket har redovisat de mycket omfattande kontrollmekanismer som används på området. Man sätter in stora resurser för att säkra att det inte ska förekomma fusk. Låt mig åter påminna om Skatteverkets bedömning att detta inte är ett särskilt fuskomfattat område.
Låt mig vara tydlig, Raimo Pärssinen, med att vi har en utmärkt myndighetsdialog med Skatteverket. Ingemar Hansson är en utmärkt generaldirektör, och vi lyssnar naturligtvis på vad verket gör för bedömningar på olika områden och tar in det i vårt lagstiftningsarbete. Skatteverket har gjort en granskning på det här området och kommit med ett antal idéer som inte är färdiga lagförslag och som behöver bearbetas. Nu gör departementet det skyndsamt, och det kommer att resultera i att vi i höst lägger fram förslag som innebär förändringar av RUT- och ROT-systemet. Det tror jag är klokt. RUT- och ROT-systemet är väldigt bra. Det bidrar till att vi får mindre skattekilar och fler jobb, gör att människor arbetar på sina arbetsplatser och inte ersätter arbete med hemmaarbete.
Det kommer åtgärder på det här området, och det är i grund och botten ett väl fungerande system.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.