Åtgärder mot kraftigt skattebortfall av bolagsskatten
Interpellation 2007/08:322 av Olovsson, Fredrik (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-01-21
- Anmäld
- 2008-01-22
- Besvarad
- 2008-02-01
- Sista svarsdatum
- 2008-02-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
Interpellation
2007/08:322 Åtgärder mot kraftigt skattebortfall av bolagsskatten
av Fredrik Olovsson (s)
till finansminister Anders Borg (m)
En av få skatter som regeringen inte sänkt eller avskaffat är bolagsskatten. En dom i Regeringsrätten riskerar emellertid att kraftigt minska statens intäkter från bolagsskatten. Ett särskilt upplägg, en så kallad räntesnurra, ger företag möjligheter att minska sin skatt genom att kvitta vinst mot ränteavdrag i nybildade dotterbolag. Om samma upplägg används av flera stora bolag anser Skatteverket att 60 miljarder i skatteintäkter hotas. Det motsvarar ett nästan lika stort skattebortfall som de skattesänkningar som regeringen redan drivit igenom. Trots de stora risker för ett mycket omfattande skattebortfall som domen ger upphov till har regeringen inte presenterat några förslag för att täppa till luckorna i skattelagstiftningen som gör räntesnurror möjliga.
Jag har därför följande fråga till finansministern:
Avser finansministern att lägga fram några förslag för att täppa till hålen i bolagsbeskattningen eller, om så inte är fallet, hur avser finansministern annars att skydda denna viktiga skattebas?
Debatt
(25 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:322
Webb-tv: Åtgärder mot kraftigt skattebortfall av bolagsskatten
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:61 Fredagen den 1 februariProtokoll 2007/08:61 4 § Svar på interpellation 2007/08:322 om åtgärder mot kraftigt skattebortfall av bolagsskatten
Protokoll från debatten
Anf. 10 Anders Borg (M)
Fru talman! Fredrik Olovsson har frågat mig om jag avser att lägga fram några förslag för att täppa till hålen i bolagsbeskattningen och, om så inte är fallet, hur jag annars avser att skydda denna viktiga skattebas.
Bolagsskatten är ett viktigt nationellt instrument bland annat för att finansiera offentliga utgifter. Jag delar därför Fredrik Olovssons uppfattning att det är viktigt att skydda bolagsskattebasen.
Bakgrunden till Fredrik Olovssons interpellation är en nyligen meddelad dom där Regeringsrätten inte ansåg att vissa transaktioner kunde underkännas med stöd av skatteflyktslagen. Denna typ av transaktioner brukar kallas för räntesnurror. Begreppet räntesnurra inrymmer dock en mängd olika komplexa förfaranden. Jag anser att det är viktigt att lagar efterlevs, att skatteplanering förebyggs och att skattefusk bekämpas.
Inom Finansdepartementet sker ett kontinuerligt arbete med att utvärdera och vid behov anpassa skattereglerna efter nya förutsättningar och situationer som följer till exempel av utvecklingen inom rättspraxis. Den aktuella frågan rymmer många frågeställningar som kräver en noggrann analys. Den fortsatta utvecklingen och analysen av denna får utvisa vilka eventuella åtgärder som kan bli aktuella.
Anf. 10 Anders Borg (M)
Fru talman! Fredrik Olovsson har frågat mig om jag avser att lägga fram några förslag för att täppa till hålen i bolagsbeskattningen och, om så inte är fallet, hur jag annars avser att skydda denna viktiga skattebas.
Bolagsskatten är ett viktigt nationellt instrument bland annat för att finansiera offentliga utgifter. Jag delar därför Fredrik Olovssons uppfattning att det är viktigt att skydda bolagsskattebasen.
Bakgrunden till Fredrik Olovssons interpellation är en nyligen meddelad dom där Regeringsrätten inte ansåg att vissa transaktioner kunde underkännas med stöd av skatteflyktslagen. Denna typ av transaktioner brukar kallas för räntesnurror. Begreppet räntesnurra inrymmer dock en mängd olika komplexa förfaranden. Jag anser att det är viktigt att lagar efterlevs, att skatteplanering förebyggs och att skattefusk bekämpas.
Inom Finansdepartementet sker ett kontinuerligt arbete med att utvärdera och vid behov anpassa skattereglerna efter nya förutsättningar och situationer som följer till exempel av utvecklingen inom rättspraxis. Den aktuella frågan rymmer många frågeställningar som kräver en noggrann analys. Den fortsatta utvecklingen och analysen av denna får utvisa vilka eventuella åtgärder som kan bli aktuella.
Anf. 10 Anders Borg (M)
Fru talman! Fredrik Olovsson har frågat mig om jag avser att lägga fram några förslag för att täppa till hålen i bolagsbeskattningen och, om så inte är fallet, hur jag annars avser att skydda denna viktiga skattebas.
Bolagsskatten är ett viktigt nationellt instrument bland annat för att finansiera offentliga utgifter. Jag delar därför Fredrik Olovssons uppfattning att det är viktigt att skydda bolagsskattebasen.
Bakgrunden till Fredrik Olovssons interpellation är en nyligen meddelad dom där Regeringsrätten inte ansåg att vissa transaktioner kunde underkännas med stöd av skatteflyktslagen. Denna typ av transaktioner brukar kallas för räntesnurror. Begreppet räntesnurra inrymmer dock en mängd olika komplexa förfaranden. Jag anser att det är viktigt att lagar efterlevs, att skatteplanering förebyggs och att skattefusk bekämpas.
Inom Finansdepartementet sker ett kontinuerligt arbete med att utvärdera och vid behov anpassa skattereglerna efter nya förutsättningar och situationer som följer till exempel av utvecklingen inom rättspraxis. Den aktuella frågan rymmer många frågeställningar som kräver en noggrann analys. Den fortsatta utvecklingen och analysen av denna får utvisa vilka eventuella åtgärder som kan bli aktuella.
Anf. 11 Fredrik Olovsson (S)
Fru talman! Precis som finansministern sade har denna debatt sin bakgrund i domen från Regeringsrätten. Enligt Skatteverkets bedömningar riskerar den att leda till att statens intäkter från bolagsskatten halveras och att statskassan dräneras på 60 miljarder kronor. Det är i princip lika mycket pengar som regeringen redan har sänkt skatten med på andra områden under den här mandatperioden. Görs inget för att stoppa skatteflykten hotas återigen välfärd och trygghet av nya stora besparingar och nedskärningar.
När frågan dök upp i medierna för första gången i slutet av förra året sade regeringen via statssekreterare Ingemar Hansson på Finansdepartementet till Rapport att det "inte är aktuellt att se över lagstiftningen för bolagsskatten. En enskild dom är inte tillräckligt för att motivera en sådan översyn."
Detta svala intresse består väl fortfarande. Finansministern säger just ingenting i sitt interpellationssvar när det gäller om man verkligen tänker ändra på lagen.
Många företag ägnar sig åt ett ganska avancerat skattetricksande. Det gäller inte minst den här typen av så kallade räntesnurror. Det är koncerner som genom att dra om streck och flytta boxar i sin organisation försöker hitta lägen där man å ena sidan kan göra avdrag för ränteutgifter och å andra sidan slippa betala skatt på ränteinkomster. De här åtgärderna - tricksandet med boxar och streck och olika utländska bolag - är heller inte kommersiellt motiverade. Det är bolag och transaktioner som skapas och finns till för en enda uppgift. De har inga anställda, ingen produktion, och de finns av ett enda skäl, nämligen att sänka skatten.
Detta kan man förstås tycka är ett upplägg som borde träffas av skatteflyktslagen. Jag tycker det. Skatteverket tyckte det, men Regeringsrätten har en annan uppfattning. Därför blir ändå den fråga vi måste ställa oss om lagen ska ändras så att det inte är möjligt med denna typ av skatteflykt. Finansministerns närmaste medarbetare Ingemar Hansson tyckte alltså inte att lagen behövde ändras. Vilken är finansministerns uppfattning? Har Anders Borg en annan uppfattning än sin statssekreterare?
Jag tycker att det är självklart att vi måste göra något åt detta. Enligt Skatteverkets bedömningar handlar det om 60 miljarder kronor om de större bolagen på bred front skulle använda sig av den här metoden. Inget talar egentligen för att de skulle låta bli. Varför skulle de säga nej till den här möjligheten?
Lika mycket som de stora skattesänkningar som regeringen redan har drivit igenom, med stora konsekvenser för rättvisan och trygghetssystemen, skulle man behöva spara ihop för att ha råd med denna kanske ofrivilliga skattesänkning för storbolagen. Frågan är om den som är sjuk, pensionär eller arbetslös återigen ska drabbas av nedskärningar för att regeringen i det här fallet passivt accepterar en halvering av bolagsskatten.
Det finns många skäl att vara orolig. Kanske jag slipper vara orolig när vi har haft den här debatten i dag. Anders Borg har goda möjligheter att också förbättra min nattsömn.
Anf. 11 Fredrik Olovsson (S)
Fru talman! Precis som finansministern sade har denna debatt sin bakgrund i domen från Regeringsrätten. Enligt Skatteverkets bedömningar riskerar den att leda till att statens intäkter från bolagsskatten halveras och att statskassan dräneras på 60 miljarder kronor. Det är i princip lika mycket pengar som regeringen redan har sänkt skatten med på andra områden under den här mandatperioden. Görs inget för att stoppa skatteflykten hotas återigen välfärd och trygghet av nya stora besparingar och nedskärningar.
När frågan dök upp i medierna för första gången i slutet av förra året sade regeringen via statssekreterare Ingemar Hansson på Finansdepartementet till Rapport att det "inte är aktuellt att se över lagstiftningen för bolagsskatten. En enskild dom är inte tillräckligt för att motivera en sådan översyn."
Detta svala intresse består väl fortfarande. Finansministern säger just ingenting i sitt interpellationssvar när det gäller om man verkligen tänker ändra på lagen.
Många företag ägnar sig åt ett ganska avancerat skattetricksande. Det gäller inte minst den här typen av så kallade räntesnurror. Det är koncerner som genom att dra om streck och flytta boxar i sin organisation försöker hitta lägen där man å ena sidan kan göra avdrag för ränteutgifter och å andra sidan slippa betala skatt på ränteinkomster. De här åtgärderna - tricksandet med boxar och streck och olika utländska bolag - är heller inte kommersiellt motiverade. Det är bolag och transaktioner som skapas och finns till för en enda uppgift. De har inga anställda, ingen produktion, och de finns av ett enda skäl, nämligen att sänka skatten.
Detta kan man förstås tycka är ett upplägg som borde träffas av skatteflyktslagen. Jag tycker det. Skatteverket tyckte det, men Regeringsrätten har en annan uppfattning. Därför blir ändå den fråga vi måste ställa oss om lagen ska ändras så att det inte är möjligt med denna typ av skatteflykt. Finansministerns närmaste medarbetare Ingemar Hansson tyckte alltså inte att lagen behövde ändras. Vilken är finansministerns uppfattning? Har Anders Borg en annan uppfattning än sin statssekreterare?
Jag tycker att det är självklart att vi måste göra något åt detta. Enligt Skatteverkets bedömningar handlar det om 60 miljarder kronor om de större bolagen på bred front skulle använda sig av den här metoden. Inget talar egentligen för att de skulle låta bli. Varför skulle de säga nej till den här möjligheten?
Lika mycket som de stora skattesänkningar som regeringen redan har drivit igenom, med stora konsekvenser för rättvisan och trygghetssystemen, skulle man behöva spara ihop för att ha råd med denna kanske ofrivilliga skattesänkning för storbolagen. Frågan är om den som är sjuk, pensionär eller arbetslös återigen ska drabbas av nedskärningar för att regeringen i det här fallet passivt accepterar en halvering av bolagsskatten.
Det finns många skäl att vara orolig. Kanske jag slipper vara orolig när vi har haft den här debatten i dag. Anders Borg har goda möjligheter att också förbättra min nattsömn.
Anf. 11 Fredrik Olovsson (S)
Fru talman! Precis som finansministern sade har denna debatt sin bakgrund i domen från Regeringsrätten. Enligt Skatteverkets bedömningar riskerar den att leda till att statens intäkter från bolagsskatten halveras och att statskassan dräneras på 60 miljarder kronor. Det är i princip lika mycket pengar som regeringen redan har sänkt skatten med på andra områden under den här mandatperioden. Görs inget för att stoppa skatteflykten hotas återigen välfärd och trygghet av nya stora besparingar och nedskärningar.
När frågan dök upp i medierna för första gången i slutet av förra året sade regeringen via statssekreterare Ingemar Hansson på Finansdepartementet till Rapport att det "inte är aktuellt att se över lagstiftningen för bolagsskatten. En enskild dom är inte tillräckligt för att motivera en sådan översyn."
Detta svala intresse består väl fortfarande. Finansministern säger just ingenting i sitt interpellationssvar när det gäller om man verkligen tänker ändra på lagen.
Många företag ägnar sig åt ett ganska avancerat skattetricksande. Det gäller inte minst den här typen av så kallade räntesnurror. Det är koncerner som genom att dra om streck och flytta boxar i sin organisation försöker hitta lägen där man å ena sidan kan göra avdrag för ränteutgifter och å andra sidan slippa betala skatt på ränteinkomster. De här åtgärderna - tricksandet med boxar och streck och olika utländska bolag - är heller inte kommersiellt motiverade. Det är bolag och transaktioner som skapas och finns till för en enda uppgift. De har inga anställda, ingen produktion, och de finns av ett enda skäl, nämligen att sänka skatten.
Detta kan man förstås tycka är ett upplägg som borde träffas av skatteflyktslagen. Jag tycker det. Skatteverket tyckte det, men Regeringsrätten har en annan uppfattning. Därför blir ändå den fråga vi måste ställa oss om lagen ska ändras så att det inte är möjligt med denna typ av skatteflykt. Finansministerns närmaste medarbetare Ingemar Hansson tyckte alltså inte att lagen behövde ändras. Vilken är finansministerns uppfattning? Har Anders Borg en annan uppfattning än sin statssekreterare?
Jag tycker att det är självklart att vi måste göra något åt detta. Enligt Skatteverkets bedömningar handlar det om 60 miljarder kronor om de större bolagen på bred front skulle använda sig av den här metoden. Inget talar egentligen för att de skulle låta bli. Varför skulle de säga nej till den här möjligheten?
Lika mycket som de stora skattesänkningar som regeringen redan har drivit igenom, med stora konsekvenser för rättvisan och trygghetssystemen, skulle man behöva spara ihop för att ha råd med denna kanske ofrivilliga skattesänkning för storbolagen. Frågan är om den som är sjuk, pensionär eller arbetslös återigen ska drabbas av nedskärningar för att regeringen i det här fallet passivt accepterar en halvering av bolagsskatten.
Det finns många skäl att vara orolig. Kanske jag slipper vara orolig när vi har haft den här debatten i dag. Anders Borg har goda möjligheter att också förbättra min nattsömn.
Anf. 12 Marie Engström (V)
Fru talman! Jag ställde en fråga till finansminister Anders Borg med precis samma innehåll som den här interpellationen. Jag får väl tacka Fredrik Olovsson för att han tog upp detta igen, så att jag fick möjlighet att debattera. Svaret på min fråga, som jag fick för några veckor sedan, överensstämmer ganska väl med svaret på interpellationen. Det blev alltså egentligen inget svar alls, skulle jag vilja påstå. Men det är bra att vi i alla fall får möjlighet att debattera.
Det är mycket den här hösten och vintern som handlar om skattefusk och skatteundandragande. Det som är unikt med just det här fallet är att detta är något som i dag är tillåtet enligt svensk lagstiftning. Så här får man göra. Att fuska med skatt är i vart fall bedrägligt, och det är något som vi kan åtgärda, men det fall vi diskuterar nu kan vi inte göra något åt. Det gör väl att frågan är extra besvärlig, och det är kanske därför det blir så svårt för finansministern och Finansdepartementet att komma med ett bra svar eller hitta en lösning.
Vi har en skatteflyktslagstiftning i det här landet. Det är just den som nu har blivit prövad i Regeringsrättens dom, och det har visat sig att skatteflyktslagstiftningen inte är till fyllest. Den är tydligen helt tandlös. Detta måste vara ett problem.
Jag kan ha förståelse för att man inte kan åtgärda detta utan vidare genom att bara knäppa med fingrarna. Men är det då inte viktigt att Anders Borg som landets finansminister går ut och säger något och tycker något? Problemet är ju att det är alldeles tyst från hans sida. Precis som Fredrik Olovsson säger har Skatteverket sagt att detta i ett värstascenario kan handla om 60 miljarder kronor. Då är man uppe i så höga belopp att det blir svårt att föreställa sig. 500 miljoner förstår vi vad det är, men 60 miljarder är ett alldeles enormt stort belopp. Kanske är det därför som den här frågan inte får den uppmärksamhet den förtjänar.
Jag kan ta ett exempel. I går såg jag ett tv-inslag om Delegationen mot felaktiga utbetalningar från socialförsäkringen och om hur man arbetar för att sätta stopp för bidragsfusket. Där jobbar regeringen väldigt hårt. Jag tycker att det borde läggas ned minst lika mycket energi i den här frågan.
Jag skulle vilja fråga finansministern: Är det inte läge att vi skapar en delegation mot skattefusk, till exempel, och samtidigt tittar på vad man har gjort i andra länder. Det är ju inte bara Sverige som har drabbats av de här uppläggen utan även andra länder. I vissa fall har man tagit till ganska drastiska åtgärder, som att begränsa möjligheten att göra ränteavdrag och så vidare.
Jag väntar på svar från Anders Borg. Jag hoppas att svaret åtminstone är lite mer tydligt än vad svaret var på den här interpellationen.
Anf. 12 Marie Engström (V)
Fru talman! Jag ställde en fråga till finansminister Anders Borg med precis samma innehåll som den här interpellationen. Jag får väl tacka Fredrik Olovsson för att han tog upp detta igen, så att jag fick möjlighet att debattera. Svaret på min fråga, som jag fick för några veckor sedan, överensstämmer ganska väl med svaret på interpellationen. Det blev alltså egentligen inget svar alls, skulle jag vilja påstå. Men det är bra att vi i alla fall får möjlighet att debattera.
Det är mycket den här hösten och vintern som handlar om skattefusk och skatteundandragande. Det som är unikt med just det här fallet är att detta är något som i dag är tillåtet enligt svensk lagstiftning. Så här får man göra. Att fuska med skatt är i vart fall bedrägligt, och det är något som vi kan åtgärda, men det fall vi diskuterar nu kan vi inte göra något åt. Det gör väl att frågan är extra besvärlig, och det är kanske därför det blir så svårt för finansministern och Finansdepartementet att komma med ett bra svar eller hitta en lösning.
Vi har en skatteflyktslagstiftning i det här landet. Det är just den som nu har blivit prövad i Regeringsrättens dom, och det har visat sig att skatteflyktslagstiftningen inte är till fyllest. Den är tydligen helt tandlös. Detta måste vara ett problem.
Jag kan ha förståelse för att man inte kan åtgärda detta utan vidare genom att bara knäppa med fingrarna. Men är det då inte viktigt att Anders Borg som landets finansminister går ut och säger något och tycker något? Problemet är ju att det är alldeles tyst från hans sida. Precis som Fredrik Olovsson säger har Skatteverket sagt att detta i ett värstascenario kan handla om 60 miljarder kronor. Då är man uppe i så höga belopp att det blir svårt att föreställa sig. 500 miljoner förstår vi vad det är, men 60 miljarder är ett alldeles enormt stort belopp. Kanske är det därför som den här frågan inte får den uppmärksamhet den förtjänar.
Jag kan ta ett exempel. I går såg jag ett tv-inslag om Delegationen mot felaktiga utbetalningar från socialförsäkringen och om hur man arbetar för att sätta stopp för bidragsfusket. Där jobbar regeringen väldigt hårt. Jag tycker att det borde läggas ned minst lika mycket energi i den här frågan.
Jag skulle vilja fråga finansministern: Är det inte läge att vi skapar en delegation mot skattefusk, till exempel, och samtidigt tittar på vad man har gjort i andra länder. Det är ju inte bara Sverige som har drabbats av de här uppläggen utan även andra länder. I vissa fall har man tagit till ganska drastiska åtgärder, som att begränsa möjligheten att göra ränteavdrag och så vidare.
Jag väntar på svar från Anders Borg. Jag hoppas att svaret åtminstone är lite mer tydligt än vad svaret var på den här interpellationen.
Anf. 12 Marie Engström (V)
Fru talman! Jag ställde en fråga till finansminister Anders Borg med precis samma innehåll som den här interpellationen. Jag får väl tacka Fredrik Olovsson för att han tog upp detta igen, så att jag fick möjlighet att debattera. Svaret på min fråga, som jag fick för några veckor sedan, överensstämmer ganska väl med svaret på interpellationen. Det blev alltså egentligen inget svar alls, skulle jag vilja påstå. Men det är bra att vi i alla fall får möjlighet att debattera.
Det är mycket den här hösten och vintern som handlar om skattefusk och skatteundandragande. Det som är unikt med just det här fallet är att detta är något som i dag är tillåtet enligt svensk lagstiftning. Så här får man göra. Att fuska med skatt är i vart fall bedrägligt, och det är något som vi kan åtgärda, men det fall vi diskuterar nu kan vi inte göra något åt. Det gör väl att frågan är extra besvärlig, och det är kanske därför det blir så svårt för finansministern och Finansdepartementet att komma med ett bra svar eller hitta en lösning.
Vi har en skatteflyktslagstiftning i det här landet. Det är just den som nu har blivit prövad i Regeringsrättens dom, och det har visat sig att skatteflyktslagstiftningen inte är till fyllest. Den är tydligen helt tandlös. Detta måste vara ett problem.
Jag kan ha förståelse för att man inte kan åtgärda detta utan vidare genom att bara knäppa med fingrarna. Men är det då inte viktigt att Anders Borg som landets finansminister går ut och säger något och tycker något? Problemet är ju att det är alldeles tyst från hans sida. Precis som Fredrik Olovsson säger har Skatteverket sagt att detta i ett värstascenario kan handla om 60 miljarder kronor. Då är man uppe i så höga belopp att det blir svårt att föreställa sig. 500 miljoner förstår vi vad det är, men 60 miljarder är ett alldeles enormt stort belopp. Kanske är det därför som den här frågan inte får den uppmärksamhet den förtjänar.
Jag kan ta ett exempel. I går såg jag ett tv-inslag om Delegationen mot felaktiga utbetalningar från socialförsäkringen och om hur man arbetar för att sätta stopp för bidragsfusket. Där jobbar regeringen väldigt hårt. Jag tycker att det borde läggas ned minst lika mycket energi i den här frågan.
Jag skulle vilja fråga finansministern: Är det inte läge att vi skapar en delegation mot skattefusk, till exempel, och samtidigt tittar på vad man har gjort i andra länder. Det är ju inte bara Sverige som har drabbats av de här uppläggen utan även andra länder. I vissa fall har man tagit till ganska drastiska åtgärder, som att begränsa möjligheten att göra ränteavdrag och så vidare.
Jag väntar på svar från Anders Borg. Jag hoppas att svaret åtminstone är lite mer tydligt än vad svaret var på den här interpellationen.
Anf. 13 Raimo Pärssinen (S)
Fru talman! Jag kom att tänka på när skatteutskottet hade bjudit in forskare till sig för att höra om synen på, och viljan, att betala skatt och så vidare. Det var en sak som var väldigt tydlig, nämligen att hur vi ledande politiker beter oss styr väldigt mycket hur folk beter sig. Eller jag ska kanske inte säga "vi" utan "regeringen", som är de mest ledande politikerna. Det har en väldig påverkan på den allmänna skattemoralen. Vi vet ju att regeringen har haft en lång resa med sina svartarbetande medhjälpare och så vidare.
Vi vet också att en statsvetare tittade på de olika partierna och hur de såg på skattefusk. Det var ett parti som stack ut, om jag uttrycker mig så, som ställde sig lite vid sidan av. Det var faktiskt Moderaterna, som värderade bidragsfusk, som man kallade det, som värre än skattefusk.
Nu har vi alltså en debatt här i kammaren som handlar om väldigt mycket skattemedel, utifrån industrivärlden. Men det finns nu ett annat exempel, regionalt, därifrån jag kommer. Det gäller alltså Sandvik, där Skatteverket driver ett fall. Det handlar om 5 miljarder i skatt som det allmänna ombudet vill driva in. Det är precis samma förfarande som i det exempel som Fredrik Olovsson pekar på. Totalt handlar det om 18 miljarder, men det handlar om att samhället ska få in 5 miljarder eller inte via ett bolag i Holland.
Jag började med att säga att det är väldigt viktigt med ett signalsystem. Då borde väl också finansministern, i stället för att stå här och säga "jaså" eller "jaha", kunna uttrycka en vilja. I stället säger han att den fortsatta utvecklingen och analysen av denna får utvisa vilka eventuella åtgärder det kan bli.
Vad tycker finansministern om det beteende som företagen har? Eller nöjer sig finansministern med att säga: Ja, men nu har vi den lagstiftningen, och då är väl det bra.
Det vore lite förlösande att få höra en åsikt, om än personlig, när det gäller detta förfarande med räntesnurror och de enorma summor pengar som finns i det här. Det är lika mycket pengar som den här regeringen på ett mycket oförtjänt och orättvist sätt har sänkt skatterna med. Man har låtit pengar flöda över till dem som redan har mycket.
Anf. 13 Raimo Pärssinen (S)
Fru talman! Jag kom att tänka på när skatteutskottet hade bjudit in forskare till sig för att höra om synen på, och viljan, att betala skatt och så vidare. Det var en sak som var väldigt tydlig, nämligen att hur vi ledande politiker beter oss styr väldigt mycket hur folk beter sig. Eller jag ska kanske inte säga "vi" utan "regeringen", som är de mest ledande politikerna. Det har en väldig påverkan på den allmänna skattemoralen. Vi vet ju att regeringen har haft en lång resa med sina svartarbetande medhjälpare och så vidare.
Vi vet också att en statsvetare tittade på de olika partierna och hur de såg på skattefusk. Det var ett parti som stack ut, om jag uttrycker mig så, som ställde sig lite vid sidan av. Det var faktiskt Moderaterna, som värderade bidragsfusk, som man kallade det, som värre än skattefusk.
Nu har vi alltså en debatt här i kammaren som handlar om väldigt mycket skattemedel, utifrån industrivärlden. Men det finns nu ett annat exempel, regionalt, därifrån jag kommer. Det gäller alltså Sandvik, där Skatteverket driver ett fall. Det handlar om 5 miljarder i skatt som det allmänna ombudet vill driva in. Det är precis samma förfarande som i det exempel som Fredrik Olovsson pekar på. Totalt handlar det om 18 miljarder, men det handlar om att samhället ska få in 5 miljarder eller inte via ett bolag i Holland.
Jag började med att säga att det är väldigt viktigt med ett signalsystem. Då borde väl också finansministern, i stället för att stå här och säga "jaså" eller "jaha", kunna uttrycka en vilja. I stället säger han att den fortsatta utvecklingen och analysen av denna får utvisa vilka eventuella åtgärder det kan bli.
Vad tycker finansministern om det beteende som företagen har? Eller nöjer sig finansministern med att säga: Ja, men nu har vi den lagstiftningen, och då är väl det bra.
Det vore lite förlösande att få höra en åsikt, om än personlig, när det gäller detta förfarande med räntesnurror och de enorma summor pengar som finns i det här. Det är lika mycket pengar som den här regeringen på ett mycket oförtjänt och orättvist sätt har sänkt skatterna med. Man har låtit pengar flöda över till dem som redan har mycket.
Anf. 13 Raimo Pärssinen (S)
Fru talman! Jag kom att tänka på när skatteutskottet hade bjudit in forskare till sig för att höra om synen på, och viljan, att betala skatt och så vidare. Det var en sak som var väldigt tydlig, nämligen att hur vi ledande politiker beter oss styr väldigt mycket hur folk beter sig. Eller jag ska kanske inte säga "vi" utan "regeringen", som är de mest ledande politikerna. Det har en väldig påverkan på den allmänna skattemoralen. Vi vet ju att regeringen har haft en lång resa med sina svartarbetande medhjälpare och så vidare.
Vi vet också att en statsvetare tittade på de olika partierna och hur de såg på skattefusk. Det var ett parti som stack ut, om jag uttrycker mig så, som ställde sig lite vid sidan av. Det var faktiskt Moderaterna, som värderade bidragsfusk, som man kallade det, som värre än skattefusk.
Nu har vi alltså en debatt här i kammaren som handlar om väldigt mycket skattemedel, utifrån industrivärlden. Men det finns nu ett annat exempel, regionalt, därifrån jag kommer. Det gäller alltså Sandvik, där Skatteverket driver ett fall. Det handlar om 5 miljarder i skatt som det allmänna ombudet vill driva in. Det är precis samma förfarande som i det exempel som Fredrik Olovsson pekar på. Totalt handlar det om 18 miljarder, men det handlar om att samhället ska få in 5 miljarder eller inte via ett bolag i Holland.
Jag började med att säga att det är väldigt viktigt med ett signalsystem. Då borde väl också finansministern, i stället för att stå här och säga "jaså" eller "jaha", kunna uttrycka en vilja. I stället säger han att den fortsatta utvecklingen och analysen av denna får utvisa vilka eventuella åtgärder det kan bli.
Vad tycker finansministern om det beteende som företagen har? Eller nöjer sig finansministern med att säga: Ja, men nu har vi den lagstiftningen, och då är väl det bra.
Det vore lite förlösande att få höra en åsikt, om än personlig, när det gäller detta förfarande med räntesnurror och de enorma summor pengar som finns i det här. Det är lika mycket pengar som den här regeringen på ett mycket oförtjänt och orättvist sätt har sänkt skatterna med. Man har låtit pengar flöda över till dem som redan har mycket.
Anf. 14 Anders Borg (M)
Fru talman! Jag vill tacka Fredrik Olovsson och Marie Engström för att vi får en viktig debatt i den här frågan, som jag också tycker kan föras i ett bra tonläge. Där tycker jag kanske att Raimo Pärssinen förskjuter tonen lite i debatten.
Vi kan naturligtvis prata om betydelsen av skattemoral och regeringen. Jag skulle kunna börja med Gunnar Strängs fastigheter och fortsätta över Ove Rainer och kanske möjligtvis Thomas Bodströms svarttjänster eller Laila Freivalds syn på hur man hanterar lägenheter. Vi skulle kunna göra en lång lista och hålla på över kanske ett 20-tal socialdemokratiska statsråd som på olika sätt har hamnat fel i sådana där debatter.
Jag tänker inte föra den diskussionen. Jag tycker att den här frågan är för komplicerad för att vi ska partipolitisera den. Den är komplicerad av flera skäl.
Det första är att vi vill att svenska företag utan att späda ut sitt ägande ska kunna expandera. De ska kunna låna pengar och köpa andra företag eller göra stora investeringar. Då är det viktigt att vi har ett system där det är möjligt att hantera den situationen. Vi vill inte att den enda vägen för svenska företag att expandera ska vara att ta in nytt ägande och därmed ofta utländskt ägande. Det är ofta bättre att entreprenörer och företagare själva äger sina bolag och därför kan gå till kapitalmarknaden och hantera en expansionssituation.
Det är, så att säga, grundproblemet här.
Sedan tror jag att vi ska sansa debatten lite grann. Det här räkneexemplet på 60 miljarder bygger på att samtliga svenska företag med mer än 100 anställda skulle bete sig på det här sättet. Lite mer sansade kalkyler från oss och Skatteverket säger att det kan finnas en risk för 6-10 miljarder. Nu är 6-10 miljarder också en mycket stor siffra.
Jag kan säga att det finns många saker jag hellre skulle använda 6-10 miljarder till. Jag skulle hellre göra en satsning på kunskap i förskolan för de pengarna. Jag skulle hellre ha en forskningsproposition eller en infrastrukturproposition för de pengarna. Jag skulle hellre sänka jobbskatteavdraget ytterligare så att även låg- och medelinkomsttagare kunde få en bättre lönsamhet i att arbeta.
Det är därför det är viktigt att vi är tydliga på den punkten. Om det är det beskedet som efterfrågas av Fredrik Olovsson och Marie Engström är jag beredd att ge det. Vi ska värna bolagsskattebasen. Det är självklart att vi vill ha en låg och effektiv bolagsskattebas som har två effekter. Den ena är att det ska löna sig att investera i Sverige. Det ska vara konkurrenskraftigt att investera i Sverige.
Bolagsskatten är skatten på produktionsinvesteringar i Sverige. Kapitalet kommer alltid att kräva en internationellt bestämd avkastning på sina investeringar. Bolagsskatten bestämmer hur mycket mer eller mindre lönsamt det är att investera i just Sverige. Därför är det viktigt att bolagsskatten är låg. Samtidigt är det viktigt att vi värnar alla våra skattebaser därför att det är med goda skattebaser vi kan ha låga skattesatser.
Jag kommer naturligtvis, om det inte har varit tydligt, att bedriva det arbete vi gör med utgångspunkt i att vi ska värna bolagsskattebasen och samtidigt ha en effektiv och väl fungerande bolagsskatt. Därför tycker jag att vi lite grann konstruerar en motsättning här.
Jag vill faktiskt ge en eloge till Marie Engström när hon säger att det inte går att knäppa med fingrarna för att lösa den här frågan. Så enkel är den inte. Jag kan också notera - det ska också Fredrik Olovsson ha heder av - att varken Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet har sagt: Lös det så här! Det finns nämligen inte någon enkel lösning som ni på det sättet kan peka på.
Vi gör ett arbete, och vi ska försöka återkomma i den här frågan med utgångspunkten att vi ska ha en låg och effektiv bolagsskatt.
En
förutsättning för det är att vi värnar bolagsskattebasen. Det är med den inriktningen vi bedriver det här arbetet.
I detta anförande instämde Gunnar Andrén (fp).
Anf. 15 Fredrik Olovsson (S)
Fru talman! Jag har stor respekt för att frågan är komplex. Det är alltid svåra avvägningar som måste göras, och skattelagstiftning är kanske inte det enklaste som man kan ägna sig åt. Det är ofta tekniskt komplicerat och besvärligt. Ändrar man i ena änden kan det bli besvär i den andra.
Men jag vill ändå återkomma till det som är själva kärnpunkten. Anders Borg säger att han gärna vill värna bolagsskattebasen. Innebär det också att regeringen kommer att föreslå en förändring av lagstiftningen? Det är ju precis som Marie Engström i det här fallet sade. Räntesnurror är faktiskt tillåtet enligt svensk lag. För att det inte ska vara tillåtet med räntesnurror måste man ändra i lagen. Så länge man inte gör det är den här möjligheten öppen.
Regeringen gjorde en bedömning först. Den här domen kom i början av november. I slutet av december, alltså två månader senare, sade Ingemar Hansson att det inte är aktuellt med en översyn av bolagsskattebasen. Den behöver inte ändras på grund av det som har hänt. En enskild dom är inte tillräcklig för att motivera en sådan översyn.
Jag utgår från att Ingemar Hansson inte drog till med en chansning så där i största allmänhet. Det är inte riktigt så som jag känner Ingemar Hansson. Det måste rimligtvis ha funnits en bedömning, kanske också en politisk bedömning, om att ingenting behövde göras. Då är frågan varför den bedömningen har ändrats eller inte ändrats. Jag får inte riktigt klarhet i vad finansministern egentligen tycker på den punkten.
Sedan kan man möjligen resonera lite grann kring om det verkligen finns så mycket tid att fundera på den här frågan. Skatteverkets analyschef sade att det kunde handla om 60 miljarder kronor. Och det fönstret, så att säga, är öppet tills lagen har ändrats.
Efter tre månader kan finansministern inte presentera några bedömningar eller analyser, inte ens bakom lyckta dörrar i skatteutskottet - om det på något vis skulle vara ett hemlighetsmakeri kring det här.
Statsministern sade i gårdagens frågestund, som svar på en fråga om just det här med räntesnurror, att det var extremt kurspåverkande, så han kunde inte stå och skarva i talarstolen.
Jag utgår från att Anders Borg aldrig står och skarvar i talarstolen, men det vore i alla fall viktigt, tror jag, att få klarhet i den delen.
Frågan är om vi har råd att vänta på ett långt utredningsarbete när pengarna samtidigt kan rinna ut ur statskassan på det här sättet. Det är klart att man kunde ha hoppats på att finansministern skulle ha haft med sig någon lagstiftning, om inte en färdig lagstiftning i alla detaljer, så kanske någon form av stopplagstiftning som skulle göra att just den här metoden och modellen inte längre skulle kunna användas. Det är ju i grunden mycket oroväckande. 60 miljarder kronor är fantastiskt mycket pengar.
Jag sade tidigare att det handlar om ungefär lika mycket som de skatter som Anders Borg har sänkt och som han ville sänka. För att ha råd med de skattesänkningarna tvingade man fram ganska brutala nedskärningar och försämringar i våra trygghetssystem, och vi har fått betala mer för att vara med i a-kassan. 400 000 människor tycker inte ens att de har råd med det längre.
Då blir man lite orolig om ytterligare 60 miljarder ska plockas bort och på något vis finansieras. Jag ska inte fråga hur det i så fall skulle ske. Så långt har vi inte kommit.
Jag tycker att det är jättebra om vi kan ha den här debatten utan att partipolitisera den för mycket, åtminstone så länge som vi ändå hoppas att finansministern ska lägga fram några förslag som gör att vi inte behöver resonera kring hur 60 miljarder kronor plockas ihop från en budget som borde användas till många av de saker som finansministern tog upp tidigare. Nu riskerar vi snarare att få fundera över hur vi ska spara ihop pengarna.
Det återstår att se vad finansministern har för svar på frågorna.
Anf. 16 Marie Engström (V)
Fru talman! När det gäller de 60 miljarder kronorna sade jag i mitt anförande att Skatteverket säger att i ett värstascenario skulle vi kunna hamna där. Det var mitt sätt att sätta lite perspektiv på det. Det betyder också att om vi inte gör något nu, om vi inte lämnar några signaler nu, kan vi hamna i ett värstascenario. Jag sade inte att vi var där i dag.
Återigen till det som är unikt i den här frågan: Det är precis det som jag sade förut. I dag är det faktiskt lagligt att göra så här. Då säger Anders Borg att vi står här och pratar och har inte några egna förslag.
Jag har sagt flera gånger att jag tycker att vi i dag har problem med vår skatteflyktslag. Enligt skatteflyktslagen får man inte göra upplägg som inte är affärsmässigt betingade. Nu när man har prövat detta menar man att det fanns affärsmässiga skäl att göra på det här sättet. Det är ju det som är ett problem som jag ser det, och kanske många andra i andra länder eftersom man har åtgärdat det.
Man har gjort så för att kringgå skatt, för att erodera en skattebas. Jag är lika bekymrad som Anders Borg eller någon annan för att just bolagsskattebasen kommer att eroderas på sikt med det här.
Vi har ett vidare problem med skatteundandragande över huvud taget. Det har vi debatterat jättemycket. Jag tog upp i mitt anförande att jag vill jämföra det här med regeringens arbete kring det ni kallar bidragsfusk. Jag måste naturligtvis säga att allt fusk ska bekämpas. Där har ni satt in väldigt tydliga och tuffa åtgärder med delegationer och så vidare.
Jag ställde frågan förut till Anders Borg, och nu ställer jag den igen: Är regeringen beredd att skapa en delegation mot skattefusk där man på ett mer konkret sätt kan jobba med den här typen av frågor? Man kanske kan ta ett mycket bredare grepp.
Det kanske är som någon sade förut, att den här typen av frågor ska vi jobba lite mer med över partigränserna.
Anf. 17 Raimo Pärssinen (S)
Fru talman! Man kan göra som Anders Borg. Man kan stå i kammaren och säga att det här ska vi inte politisera. Men vi skiljer oss åt. Vi bär på så olika värderingar. De värderingarna kommer fram i konkret politik. Det är precis som Marie Engström sade här. När det gäller den lilla människan är det minsann kontroll. Det är jakt, och det är krav. Även om man är sjuk eller arbetsskadad ska man ut och arbeta under alla förhållanden. Vi träffar många sådana människor och för en dialog för att lära oss om deras verklighet.
Men när man kommer till frågor som handlar om skatteflykt till stora värden, kanske ända upp mot 60 miljarder kronor, har finansministern inget större tyckande. Han väntar på en analys, och han funderar på om det kan finnas några åtgärder som ska göras.
Det kontrasterar väldigt mycket. Skärpan finns framme, de konkreta stenhårda förslagen finns framme när det handlar om den lilla människan. Det är alltifrån att man minsann ska kolla om barnet är sjukt. Nu ska man ha ett intyg från dagis - så är det - så att alla gör rätt för sig. Om Sandvik kan undkomma 5 miljarder i skatt är det en senare fråga. Man kanske funderar på hur man ska analysera det och ställa sig till det.
Det är det jag menar, Anders Borg. Det är där kraften och spänningsfältet ligger i politiken. Det är i de olika värderingarna. Låt oss bryta dem gemensamt i debatter och annat! Stå inte här och säg att det här ska man inte politisera!
Jag tror inte att någon regering har blivit så uppmärksammad någonsin i detta land som den regering som Anders Borg sitter i när det gäller att bli behäftad med svartarbete och skattefusk.
Anf. 17 Raimo Pärssinen (S)
Fru talman! Man kan göra som Anders Borg. Man kan stå i kammaren och säga att det här ska vi inte politisera. Men vi skiljer oss åt. Vi bär på så olika värderingar. De värderingarna kommer fram i konkret politik. Det är precis som Marie Engström sade här. När det gäller den lilla människan är det minsann kontroll. Det är jakt, och det är krav. Även om man är sjuk eller arbetsskadad ska man ut och arbeta under alla förhållanden. Vi träffar många sådana människor och för en dialog för att lära oss om deras verklighet.
Men när man kommer till frågor som handlar om skatteflykt till stora värden, kanske ända upp mot 60 miljarder kronor, har finansministern inget större tyckande. Han väntar på en analys, och han funderar på om det kan finnas några åtgärder som ska göras.
Det kontrasterar väldigt mycket. Skärpan finns framme, de konkreta stenhårda förslagen finns framme när det handlar om den lilla människan. Det är alltifrån att man minsann ska kolla om barnet är sjukt. Nu ska man ha ett intyg från dagis - så är det - så att alla gör rätt för sig. Om Sandvik kan undkomma 5 miljarder i skatt är det en senare fråga. Man kanske funderar på hur man ska analysera det och ställa sig till det.
Det är det jag menar, Anders Borg. Det är där kraften och spänningsfältet ligger i politiken. Det är i de olika värderingarna. Låt oss bryta dem gemensamt i debatter och annat! Stå inte här och säg att det här ska man inte politisera!
Jag tror inte att någon regering har blivit så uppmärksammad någonsin i detta land som den regering som Anders Borg sitter i när det gäller att bli behäftad med svartarbete och skattefusk.
Anf. 17 Raimo Pärssinen (S)
Fru talman! Man kan göra som Anders Borg. Man kan stå i kammaren och säga att det här ska vi inte politisera. Men vi skiljer oss åt. Vi bär på så olika värderingar. De värderingarna kommer fram i konkret politik. Det är precis som Marie Engström sade här. När det gäller den lilla människan är det minsann kontroll. Det är jakt, och det är krav. Även om man är sjuk eller arbetsskadad ska man ut och arbeta under alla förhållanden. Vi träffar många sådana människor och för en dialog för att lära oss om deras verklighet.
Men när man kommer till frågor som handlar om skatteflykt till stora värden, kanske ända upp mot 60 miljarder kronor, har finansministern inget större tyckande. Han väntar på en analys, och han funderar på om det kan finnas några åtgärder som ska göras.
Det kontrasterar väldigt mycket. Skärpan finns framme, de konkreta stenhårda förslagen finns framme när det handlar om den lilla människan. Det är alltifrån att man minsann ska kolla om barnet är sjukt. Nu ska man ha ett intyg från dagis - så är det - så att alla gör rätt för sig. Om Sandvik kan undkomma 5 miljarder i skatt är det en senare fråga. Man kanske funderar på hur man ska analysera det och ställa sig till det.
Det är det jag menar, Anders Borg. Det är där kraften och spänningsfältet ligger i politiken. Det är i de olika värderingarna. Låt oss bryta dem gemensamt i debatter och annat! Stå inte här och säg att det här ska man inte politisera!
Jag tror inte att någon regering har blivit så uppmärksammad någonsin i detta land som den regering som Anders Borg sitter i när det gäller att bli behäftad med svartarbete och skattefusk.
Anf. 18 Anders Borg (M)
Fru talman! Låt mig börja med Raimo Pärssinen. Vi har naturligtvis olika värderingar. Det är uppenbart att vi tror på full sysselsättning och att Socialdemokraternas värderingar leder till massarbetslöshet. Men man ska också leva upp till sina värderingar. Det är viktigt att man lever som man lär och att man står för det man säger.
Vi har haft en diskussion om hur det är med kommunerna och deras hantering av bolagsförsäljningar, husförsäljningar, fastighetsförsäljningar. Hur hanterar man det skattemässigt? Då utgår jag från att alla lever som de lär, följer den goda moral som de offentligt proklamerar och ser bekymret även när kommuner i olika delar av landet försöker undandra sig skatt.
Jag återgår till Marie Engström och Fredrik Olovsson. Jag är naturligtvis glad för att ni har förtroende för Ingemar Hansson och mig och att vi ska kunna hjälpa er med er nattsömn. Jag ska försöka göra det ytterligare lite grann.
Skatteundandragande är något som vi ska försöka bekämpa. Vi ska försöka sätta regler som gör det komplicerat och svårt. Expansion i företag ska vi bejaka, företag som lånar pengar för att köpa andra företag för att bättre kunna expandera på en marknad eller lånar pengar för att investera i framtida produktion och framtida löner. Det är vi för.
Och vi är för en låg effektiv bolagsskatt av just det skälet att det är produktionsskatt i Sverige. Enligt alla normala tankemönster - kapitalägarens ersättning bestäms på kapitalmarknaden i världen - är bolagsskatt en skatt, när man har räknat igenom det och fått allt till slut, som i huvudsak bärs av löntagarna för det minskar utrymmet för löneökningar. Därför är det viktigt, och detta har ofta gjort att svenska socialdemokrater har bidragit till att vi har en låg och effektiv bolagsskatt. Det är jag naturligtvis också för.
Men jag skulle önska att vi tillsammans kunde sansa den här diskussionen lite. Jag tycker inte att vi ska ge intrycket att 60 miljarder är hotade. Skatteverket har i lite mer realistiska bedömningar en väsentligt lägre siffra. Jag tror också att det är bra om vi tillsammans över blockgränserna kan skicka en tydlig signal till berörda företag och berörda organisationer att det här inte kommer att vara ett sätt att komma undan bolagsskatt. Man kommer att betala bolagsskatt i Sverige också i framtiden, och vi ska värna denna skattebas.
Vi ska se till att vi har ett regelsystem, förordningar, lagar och tillämpning, som gör att man betalar den skatt man ska i Sverige. Det är mycket bättre att vi tillsammans skickar en signal om att så är det i dag, och så ska det vara i morgon. Det tror jag också kan bidra till att man undviker det.
Jag tror inte att alla företag med fler än 100 anställda kommer att gå den här vägen. Jag skulle bli väldigt förvånad om de gjorde det. Jag skulle tycka att det var oklokt, för jag tror inte att det här är något som är ett framtida sätt att ens undandra sig skatt.
Jag kritiserade inte Marie Engström för att hon inte hade en klar lösning på detta. Jag gav henne faktiskt en eloge, och den utsträcker jag gärna till Fredrik Olovsson. Det är en komplicerad fråga. Vi ska inte skapa skatteregler som hindrar svenska företag eller ger svenska ägare sämre förutsättningar än utländska ägare. Jag tror att det är bra för Sverige med en stark industri och starka industriägare, men vi ska komma åt skatteundandragandet.
Vi ska ta oss framåt i den här frågan på ett sätt som gör att vi kan bevara en låg och effektiv skattebas. Jag tycker att det är bra om vi tillsammans kan vara tydliga med att vi i grunden inte är oroliga för att 60 miljarder ska försvinna, för vi är beredda att vidta de åtgärder som krävs för att vi ska ha en låg och effektiv bolagsskatt på sikt.
Sverige ska inte bli ett land där man kan smita ifrån sina skatter. Det ska vara ett land där man vill betala sin skatt för att den är just låg och effektiv och det är bra att driva produktion i Sverige.
Anf. 19 Fredrik Olovsson (S)
Fru talman! Som socialdemokrat är jag naturligtvis för produktion och jobb i Sverige. Ibland när man lyssnar på Anders Borg kan man få intrycket att vi skulle stå för massarbetslöshet och tycka att det är en bra idé. Det faller naturligtvis på sin egen orimlighet.
Jag tycker dessutom att vi vid flera tillfällen har visat att vi har lyckats ganska bra med det. Exempelvis det sista året innan Anders Borg fick möjlighet att ta över skapades det 153 000 nya jobb i Sverige. Jag tror att Konjunkturinstitutet hoppas på ungefär 20 000 nya jobb under Anders Borgs regim i år. Ibland får man vara lite försiktig med hur man argumenterar.
Det är jättebra att Anders Borg säger att man i Sverige ska betala sin skatt och sin bolagsskatt. Det är en bra inställning från en finansminister. Allt annat hade varit väldigt överraskande. Men i just detta fall krävs det faktiskt någonting av Anders Borg. Det räcker inte att han i största allmänhet tycker det. Det krävs också handling. I dag är det nämligen lagligt att använda just den här räntesnurran som gör att man kan komma undan skatt som i alla fall jag och Marie Engström tycker att man borde betala i Sverige. För att det inte ska vara möjligt att använda räntesnurran måste Anders Borg göra någonting. Han måste ändra på lagen. Det återstår helt enkelt att se om Anders Borg förmår att göra det.
Än så länge, i den här debatten, låter det som att han tycker att det vore bra om pengarna kom in men att han inte är övertygad om att han behöver göra någonting för att så ska bli fallet. Jag tror att han får ändra inställning där. I så fall tror jag att Marie Engström, jag och Raimo Pärssinen kommer att rösta för ett sådant förslag i kammaren. Det är i alla fall tre ledamöter på väg till den majoritet som finansministern behöver.
Anf. 19 Fredrik Olovsson (S)
Fru talman! Som socialdemokrat är jag naturligtvis för produktion och jobb i Sverige. Ibland när man lyssnar på Anders Borg kan man få intrycket att vi skulle stå för massarbetslöshet och tycka att det är en bra idé. Det faller naturligtvis på sin egen orimlighet.
Jag tycker dessutom att vi vid flera tillfällen har visat att vi har lyckats ganska bra med det. Exempelvis det sista året innan Anders Borg fick möjlighet att ta över skapades det 153 000 nya jobb i Sverige. Jag tror att Konjunkturinstitutet hoppas på ungefär 20 000 nya jobb under Anders Borgs regim i år. Ibland får man vara lite försiktig med hur man argumenterar.
Det är jättebra att Anders Borg säger att man i Sverige ska betala sin skatt och sin bolagsskatt. Det är en bra inställning från en finansminister. Allt annat hade varit väldigt överraskande. Men i just detta fall krävs det faktiskt någonting av Anders Borg. Det räcker inte att han i största allmänhet tycker det. Det krävs också handling. I dag är det nämligen lagligt att använda just den här räntesnurran som gör att man kan komma undan skatt som i alla fall jag och Marie Engström tycker att man borde betala i Sverige. För att det inte ska vara möjligt att använda räntesnurran måste Anders Borg göra någonting. Han måste ändra på lagen. Det återstår helt enkelt att se om Anders Borg förmår att göra det.
Än så länge, i den här debatten, låter det som att han tycker att det vore bra om pengarna kom in men att han inte är övertygad om att han behöver göra någonting för att så ska bli fallet. Jag tror att han får ändra inställning där. I så fall tror jag att Marie Engström, jag och Raimo Pärssinen kommer att rösta för ett sådant förslag i kammaren. Det är i alla fall tre ledamöter på väg till den majoritet som finansministern behöver.
Anf. 19 Fredrik Olovsson (S)
Fru talman! Som socialdemokrat är jag naturligtvis för produktion och jobb i Sverige. Ibland när man lyssnar på Anders Borg kan man få intrycket att vi skulle stå för massarbetslöshet och tycka att det är en bra idé. Det faller naturligtvis på sin egen orimlighet.
Jag tycker dessutom att vi vid flera tillfällen har visat att vi har lyckats ganska bra med det. Exempelvis det sista året innan Anders Borg fick möjlighet att ta över skapades det 153 000 nya jobb i Sverige. Jag tror att Konjunkturinstitutet hoppas på ungefär 20 000 nya jobb under Anders Borgs regim i år. Ibland får man vara lite försiktig med hur man argumenterar.
Det är jättebra att Anders Borg säger att man i Sverige ska betala sin skatt och sin bolagsskatt. Det är en bra inställning från en finansminister. Allt annat hade varit väldigt överraskande. Men i just detta fall krävs det faktiskt någonting av Anders Borg. Det räcker inte att han i största allmänhet tycker det. Det krävs också handling. I dag är det nämligen lagligt att använda just den här räntesnurran som gör att man kan komma undan skatt som i alla fall jag och Marie Engström tycker att man borde betala i Sverige. För att det inte ska vara möjligt att använda räntesnurran måste Anders Borg göra någonting. Han måste ändra på lagen. Det återstår helt enkelt att se om Anders Borg förmår att göra det.
Än så länge, i den här debatten, låter det som att han tycker att det vore bra om pengarna kom in men att han inte är övertygad om att han behöver göra någonting för att så ska bli fallet. Jag tror att han får ändra inställning där. I så fall tror jag att Marie Engström, jag och Raimo Pärssinen kommer att rösta för ett sådant förslag i kammaren. Det är i alla fall tre ledamöter på väg till den majoritet som finansministern behöver.
Anf. 20 Anders Borg (M)
Fru talman! Jag tackar Fredrik Olovsson, Raimo Pärssinen och Marie Engström för den här diskussionen. Vi kommer att ha andra tillfällen att diskutera vår syn på värderingar och vår syn på sysselsättningspolitik. Jag är naturligtvis övertygad om att den politik som vi står för leder till en minskning av det utanförskap som har byggts upp under de socialdemokratiska åren. Konjunkturinstitutet säger att minskningen av utanförskapet under regeringsåren är 180 000. Där har vi skillnaden. OECD, kommissionen, IMF och KI säger att regeringens åtgärder har kraftig effekt på sysselsättningen. Den socialdemokratiska regeringen skapade en del jobb under högkonjunkturen. Ingen - inte OECD, inte IMF, inte kommissionen - har sagt att det berodde på de åtgärder som genomfördes. Men det är en annan diskussion. Låt oss därför ta den vid de tillfällen då vi diskuterar den fulla sysselsättningens värde.
Jag tycker att Fredrik Olovsson, Marie Engström och Raimo Pärssinen kan ha förtröstan. Anklagelser om bristande handlingskraft är sällan det som vi på Finansdepartementet möter. Vi kommer att göra det som vi kan och som är nödvändigt när det gäller lagar, regler, förordningar och tillämpningar för att Sverige också i framtiden ska ha en bolagsskatt som är låg och effektiv och som bidrar till att vi får produktion i Sverige.
Anf. 20 Anders Borg (M)
Fru talman! Jag tackar Fredrik Olovsson, Raimo Pärssinen och Marie Engström för den här diskussionen. Vi kommer att ha andra tillfällen att diskutera vår syn på värderingar och vår syn på sysselsättningspolitik. Jag är naturligtvis övertygad om att den politik som vi står för leder till en minskning av det utanförskap som har byggts upp under de socialdemokratiska åren. Konjunkturinstitutet säger att minskningen av utanförskapet under regeringsåren är 180 000. Där har vi skillnaden. OECD, kommissionen, IMF och KI säger att regeringens åtgärder har kraftig effekt på sysselsättningen. Den socialdemokratiska regeringen skapade en del jobb under högkonjunkturen. Ingen - inte OECD, inte IMF, inte kommissionen - har sagt att det berodde på de åtgärder som genomfördes. Men det är en annan diskussion. Låt oss därför ta den vid de tillfällen då vi diskuterar den fulla sysselsättningens värde.
Jag tycker att Fredrik Olovsson, Marie Engström och Raimo Pärssinen kan ha förtröstan. Anklagelser om bristande handlingskraft är sällan det som vi på Finansdepartementet möter. Vi kommer att göra det som vi kan och som är nödvändigt när det gäller lagar, regler, förordningar och tillämpningar för att Sverige också i framtiden ska ha en bolagsskatt som är låg och effektiv och som bidrar till att vi får produktion i Sverige.
Anf. 20 Anders Borg (M)
Fru talman! Jag tackar Fredrik Olovsson, Raimo Pärssinen och Marie Engström för den här diskussionen. Vi kommer att ha andra tillfällen att diskutera vår syn på värderingar och vår syn på sysselsättningspolitik. Jag är naturligtvis övertygad om att den politik som vi står för leder till en minskning av det utanförskap som har byggts upp under de socialdemokratiska åren. Konjunkturinstitutet säger att minskningen av utanförskapet under regeringsåren är 180 000. Där har vi skillnaden. OECD, kommissionen, IMF och KI säger att regeringens åtgärder har kraftig effekt på sysselsättningen. Den socialdemokratiska regeringen skapade en del jobb under högkonjunkturen. Ingen - inte OECD, inte IMF, inte kommissionen - har sagt att det berodde på de åtgärder som genomfördes. Men det är en annan diskussion. Låt oss därför ta den vid de tillfällen då vi diskuterar den fulla sysselsättningens värde.
Jag tycker att Fredrik Olovsson, Marie Engström och Raimo Pärssinen kan ha förtröstan. Anklagelser om bristande handlingskraft är sällan det som vi på Finansdepartementet möter. Vi kommer att göra det som vi kan och som är nödvändigt när det gäller lagar, regler, förordningar och tillämpningar för att Sverige också i framtiden ska ha en bolagsskatt som är låg och effektiv och som bidrar till att vi får produktion i Sverige.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.