Åtgärder mot hotet från högerextremismen
Interpellation 2024/25:635 av Mattias Vepsä (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-04-24
- Överlämnad
- 2025-04-25
- Anmäld
- 2025-04-28
- Sista svarsdatum
- 2025-05-09
- Svarsdatum
- 2025-05-16
- Besvarad
- 2025-05-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
För ett år sedan begicks ett flertal nazistattacker i Sverige. Ett antirasistiskt möte i Gubbängen i Stockholm stormades, och på flera ställen över landet stördes Socialdemokraternas förstamajfirande. Detta visade att nazister och högerextrema är redo att med våld skrämmas och hotas för att nå sina politiska mål.
Aktiviteten i högerextrema kretsar är fortsatt hög. De senaste åren har dessa grupperingar förändrat sin strategi. I dag försöker man rekrytera unga online, och man organiserar sig i så kallade aktivklubbar där man samlas för att utöva kampsport och träning.
För bara några dagar sedan visade sig nazister på Stockholms gator. Det hängdes nazistiska banderoller över Essingeleden, en händelse som av en moderat riksdagsledamot förringades och relativiserades. Och i stadsdelen Aspudden larmar fotbollsklubben IFK Aspudden-Tellus om att läktaren kapats av högerextrema grupper som sprider hat och antisemitiska budskap.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Tar ministern och regeringen kampen mot högerextremismen på allvar, och hur tänker ministern och regeringen agera för att garantera föreningslivets trygghet?
Debatt
(8 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:635
Webb-tv: Åtgärder mot hotet från högerextremismen
Dokument från debatten
- Fredag den 16 maj 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:117
- Protokoll 2024/25:117 Fredagen den 16 majProtokoll 2024/25:117 Svar på interpellation 2024/25:635 om åtgärder mot hotet från högerextremismen
Protokoll från debatten
Anf. 105 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Mattias Vepsä har frågat mig om jag och regeringen tar kampen mot högerextremismen på allvar och hur jag och regeringen tänker agera för att garantera föreningslivets trygghet.
Jag delar Mattias Vepsäs uppfattning att högerextremismen utgör ett reellt hot. Men hotet från den våldsbejakande extremismen kommer från flera håll. Enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning kommer det främsta terrorattentatshotet mot Sverige under 2025 sannolikt från en ensamutförande aktör som agerar utifrån en våldsbejakande islamistisk eller högerextremistisk bevekelsegrund. Sett över lite längre tid – och det behöver vi göra för att kunna rusta oss inför framtiden – kommer hotet från den våldsbejakande extremismen även från den autonoma våldsbejakande vänstern. Vi måste ha bredden och långsiktigheten att hantera alla dessa hot samtidigt.
Som framgår av regeringens nationella strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism (skr. 2023/24:56) behöver samhället mobilisera för att stärka motståndskraften bland barn och unga. Yrkesverksamma inom bland annat skola, fritidsverksamhet och socialtjänst behöver både ha tillgång till kunskap om den våldsbejakande extremistiska propaganda som sprids i digitala miljöer och ha tillgång till rätt verktyg för att kunna förebygga hat och hot, våldsbejakande extremism och terrorism.
I detta sammanhang vill jag peka på Center mot våldsbejakande extremism, CVE, vid Brottsförebyggande rådet, som fyller en mycket viktig funktion i att ge behovsanpassat stöd till lokala aktörer och bidra till högre effektivitet i de förebyggande insatserna.
Regeringen har gett ett uppdrag till Brottsförebyggande rådet – eller CVE – Säkerhetspolisen, Polismyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att vidta åtgärder för att införliva den nationella strategin i sina verksamheter, i syfte att den ska få fullt genomslag på nationell, regional och lokal nivå och framför allt kunna fungera som ett effektivt redskap i det praktiska arbetet.
Regeringen har dessutom gett de myndigheter som ingår i Samverkansrådet mot terrorism i uppdrag att utveckla och intensifiera arbetet mot terrorism och våldsbejakande extremism i syfte att stärka Sveriges säkerhet. Myndigheterna ska intensifiera sin samverkan, och Säkerhetspolisen ska samordna den långsiktiga utvecklingen av detta arbete.
Det är väldigt centralt att idrotten och föreningslivet är tryggt och säkert för alla. Polismyndigheten och Riksidrottsförbundet har sedan 2018 en gemensamt framtagen överenskommelse om samverkan, och det finns ett nära och regelbundet samspel mellan parterna. Nyligen beslutade regeringen om ett nytt permanent bidrag på 10 miljoner kronor per år till Riksidrottsförbundet. Syftet är att stärka idrottens motståndskraft mot idrottsrelaterad brottslighet, inte minst riktad mot unga idrottare.
Regeringen ser med största allvar på de hot som kommer från olika våldsbejakande extremistmiljöer. Vi följer utvecklingen noga och överväger löpande nya åtgärder och insatser.
Anf. 106 Mattias Vepsä (S)
Herr talman! Jag tackar Gunnar Strömmer för svaret.
Jag har ställt en fråga om regeringens arbete för att bekämpa högerextremismen eller snarare om regeringen tar kampen mot högerextremismen på allvar. Jag skulle vilja dela upp debatten i två delar.
Under påskhelgen hängdes nazistiska banderoller upp över Essingeleden, som skär rakt igenom Stockholm. Det var tre stora banderoller som nazister hade hängt upp för att fira Adolf Hitlers födelsedag. En del av min fråga handlade om hur händelsen kom att förringas och relativiseras av en moderat riksdagsledamot, Lars Beckman, som skrev: ”Har palestinierna satt upp dem?”
Detta tilltag är, tror jag, ett uttryck för en radikalisering i onlinemiljöer där det politiska klimatet blir förgiftat av en polarisering. Man försöker på olika sätt skapa uppmärksamhet alternativt rikta misstro mot varandra. I det här fallet var det antagligen ett smaklöst sätt att få uppmärksamhet.
En del av det vi vet om extrema miljöer är att man syresätter varandra. Extremister på höger- och vänstersidan i islamistiska och högerextrema kretsar syresätter varandra. Denna polarisering och det hätska debattklimatet gör att extremismen växer. Mot denna bakgrund var den moderata riksdagsledamotens tilltag allt annat än smart.
Jag och justitieministern har under den här mandatperioden haft flera debatter om riksdagsledamöter som har betett sig på ett sätt som faktiskt har piskat upp stämningen och enligt mig bidragit både till att Sverigebilden har solkats ned och till att hotbilden mot enskilda, mot det parlamentariska och mot Sverige har ökat. Det är en utveckling som vi alla naturligtvis behöver ta avstånd från.
Innan vi diskuterar sakfrågan – vad regeringen avser att göra för att stötta föreningslivet – vill jag ta upp ytterligare en sak.
Under samma tidsperiod såg vi hur nazister stormade in på en läktare i Aspudden vid en fotbollsmatch i en lägre division. De tog över läktaren och skrämde barn och unga som fanns i närheten och alla dem som hade gått för att titta på fotboll och stötta sitt lokala lag.
Vi kan inte ha en situation där högerextremister kan kapa idrottsläktare eller hänga upp banderoller på Essingeleden hur som helst.
Herr talman! Jag ville ta tillfället i akt att nämna detta, för tilltaget med nazistiska fanor och det som Lars Beckman gjorde ansågs av moderaterna i Gävleborg vara ett tillspetsat sätt att kommentera de antisemitiska strömmar som finns.
Enligt SKMA krävs ett tydligt ställningstagande härifrån riksdagen. Man menar att det här inte var ett tillspetsat inlägg i debatten om fientlighet, utan det syftade uppenbart till att underblåsa misstro och fientlighet mot palestinier för att de är palestinier. Genom det som hände liksom Beckmans tilltag instrumentaliseras problemen med nazism och antisemitism. Lars Beckman brydde sig inte om hur detta hat drabbar andra. Hans kommentar var oacceptabel och är något man måste ta avstånd från.
Det finns ett önskemål om att moderata centrala företrädare tar ställning mot detta. Är justitieministern redo att ta ställning mot detta beteende?
Anf. 107 Talman Andreas Norlén
Jag påminner om att debatten handlar om justitieministerns ämbetsutövning.
Anf. 108 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Regeringens utgångspunkt i arbetet är kristallklart. Vi har prioriterat upp arbetet inte bara mot den organiserade brottsligheten utan också mot den extremistiska våldsbejakande miljön, oavsett om den är högerextrem eller vänsterextrem eller om den drivs av framför allt islamistiska övertygelser.
En väldigt viktig erfarenhet är att extremistiska miljöer har en tendens att förstärka varandra, vilket Mattias Vepsä helt riktigt säger. Det är en realitet att terrorhotet framför allt kommer från den våldsbejakande islamistiska miljön. Därför är det viktigt att säkerställa att våra myndigheter också ser vad det skapar för dynamik i relation till andra extremistmiljöer, och det gör våra myndigheter.
Det här gäller förstås Säkerhetspolisen men även det samspel som sker mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen på detta område. Det är också en central del i det uppdrag som Center mot våldsbejakande extremism har. Jag vill påminna om att det är en väldigt viktig del i deras arbete.
Sett över längre tid vet vi att den extremistiska miljön varierar i fråga om politiska tyngdpunkter. Under senare år har hotet inte i första hand kommit från den våldsbejakande extremistiska autonoma vänstermiljön. Men sträcker vi ut tidsperspektivet bakåt vet vi att det är ett hot som vi löpande måste följa. Att se på alla extremistiska miljöer och med full kraft bekämpa dem är utgångspunkten för detta arbete.
Vad gäller relationen till föreningslivet och idrottsrörelsen kan vi mycket riktigt se att olika miljöer – extrema och för den delen sådana som har snitt mot den organiserade brottsligheten – använder till exempel idrotts- och föreningslivet för sin rekrytering eller som en plattform för att manifestera sina budskap.
Jag tog nyligen emot en utredning som handlar om tryggare idrottsarrangemang. Även om upprinnelsen till den framför allt gäller andra incidenter i samband med stora idrottsevenemang finns det med som en viktig komponent. De olika åtgärder som föreslås där tar naturligtvis också sikte på den här problematiken.
Jag kan alltså försäkra Mattias Vepsä om att regeringen i sitt arbete tar dessa problem på allra största allvar och också driver dessa frågor framåt mycket metodiskt och målmedvetet vad gäller både styrning och resurssättning, och även på andra sätt.
Anf. 109 Mattias Vepsä (S)
Herr talman! Tack, justitieministern, för svaret!
Det är klart att vi kan ha en diskussion om enskilda ledamöters uppträdande i sociala medier, utanför kammaren. Jag tycker att det vore på sin plats att också justitieministern, som representant för Moderata samlingspartiet, på ett tydligt sätt markerade avståndstagande när det gäller hur man uttrycker sig i den politiska debatten. Det är klart att de ledamöter som företräder regeringspartierna här inne är en del av regeringsunderlaget. Det är viktigt att vi både bidrar till att upprätthålla en ordentligt genomtänkt ton i debatten och hjälper varandra i den viktiga kampen mot extremism och inte deltar i det polariserande samtalet.
Nog om detta. Jag skulle vilja återvända till den andra delen av interpellationen, som berördes både i svaret och i inläggen därefter. Det handlar om hur regeringen understöder arbetet för att vårt föreningsliv ska kunna bli mer motståndskraftigt.
För det första tycker jag att det är anmärkningsvärt att regeringen har gjort så stora neddragningar på folkbildningen. Folkbildningen är ett sätt att syresätta och förstärka föreningslivet brett. Vi ser hur två av tio studieförbund har fått lägga ned. Vi ser hur allt fler föreningar larmar om att det är svårt att hitta möteslokaler eller att genomföra alla de studiecirklar, kurser och ledarskapsutbildningar som krävs för att stärka föreningslivets infrastruktur, vilket jag tror är en nyckel för att stärka det demokratiska samtalet – vår demokratiska motkraft till antidemokratiska organisationer.
När det gäller idrottens studieförbund är de än så länge besparade från dessa nedskärningar. Jag vet att de är glada över att de har fått behålla sina medel. Jag hoppas att regeringen står emot de krafter i form av Sverigedemokraterna som jag vet finns nära regeringen, som brukar säga att folkbildning inte är en del av ett samhällsskydd utan snarare samhällssplittrande. Jag hoppas i det här läget att idrotten och Sisu kan få behålla sina medel eftersom vi nu ser hur högerextrema har närmat sig just idrotten. Det är det första vädjandet till justitieministern: att stå upp för folkbildningen och föreningslivets möjlighet att organisera sig.
En annan fråga som jag har är om justitieministern och regeringen anser att det utöver strategierna som handlar om samverkan – att polisen, CVE, kommunerna och RF, i det här fallet, ska öka sin samverkan – finns skäl att gå vidare och se om det finns mer konkreta saker att göra. Jag vet till exempel att det när det gäller problemet med aktivklubbar, som jag nämner i min fråga, kan vara enskilda privatpersoner som hyr anläggningar av kommunerna, men det kan vara problem att veta och att göra bakgrundskontroller. Polisen eller andra myndigheter kan sitta på avgörande information som kommuner och förvaltningar kan vara i behov av för att kunna göra ordentliga bakgrundskontroller eller, för den delen, införa till exempel id-kontroller – bygga system som gör att man kan underlätta för kommuner, idrottsföreningar och föreningsliv att få veta vem det är som hyr en lokal. Det är en del av den här frågan. Det finns alltså skäl att gå vidare här.
Socialdemokraterna anslog 40 miljoner extra till CVE just för att stärka arbetet och kampen mot extremism brett. Vi hörde också att ministern läste upp några satsningar, som 10 miljoner till RF. Detta är bra – här är vi överens. Det behövs resurser. Men finns det skäl att också se vad vi kan göra konkret?
Anf. 110 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Det är klart att folkbildningen har en utomordentligt central funktion i vårt samhälle också på detta område. Jag vill möjligtvis tillägga en aspekt när det gäller folkbildningen och radikalisering. Ett väldigt viktigt skäl bakom en uppstramning av en hel del av finansieringen av folkbildningen har också varit att offentliga resurser uppenbart i alltför hög grad har gått till att finansiera ideella sammanhang som i stället används som plattform och bas för rekrytering och radikalisering, inte minst av unga.
Jag tycker att det är otroligt viktigt att när det handlar om den problematik som vi nu talar om, oavsett om det rör sig om vänsterextremism, våldsbejakande islamism eller högerextremism, ta till sig att det är helt centralt att säkerställa att det inte läcker som ett såll, som det i alltför hög grad har gjort historiskt. Vi måste ha en stram förhandskontroll och uppföljning av hur den typen av medel till folkbildningen används så att de inte tvärtom göder den extremism som vi har ett väldigt starkt samhällsintresse av att motverka.
När det gäller finansieringen av idrottsrörelsen och dess folkbildning är det inte bara så att medlen är intakta. Som jag nämnde har vi ökat medlen till arbetet för att öka motståndskraften mot organiserad brottslighet, oavsett om den ägnar sig åt annan kriminalitet än ideologiskt eller religiöst motiverad extremism, men naturligtvis även den typen av arbete. Det tycker jag är väldigt viktigt.
Jag nämnde också den utredning som jag tog emot härförleden, som handlar om tryggare idrottsevenemang. En lång rad av de förslagen tar också sikte på den brottslighet som vi talar om nu. Det kommer att vara väldigt viktigt att genomföra detta framåt.
Jag vill slutligen ta upp det här med sekretessen och möjligheten att göra effektivare bakgrundskontroller. Det var även uppe i en tidigare interpellationsdebatt här. Det är väldigt viktigt att vi, när vi river sekretesshinder, gör det åt båda hållen. Det gör vi nu, glädjande nog, genom att vi i höst kommer att få på plats en bestämmelse i sekretesslagstiftningen som innebär en generell möjlighet att bryta sekretess, det vill säga åt båda hållen. Det är klart att en viktig del i detta handlar om att kommuner, inte minst, och andra – kanske regioner – ska få ta del också av exempelvis information från brottsbekämpningen för att kunna fatta mer informerade beslut, oavsett om det handlar om lokalhyra, upphandlingar, placeringar av barn eller vad det nu kan vara.
Det är alltså helt riktigt – det behovet är stort. Förändring är äntligen på väg.
Anf. 111 Mattias Vepsä (S)
Herr talman! Jag vänder mig mot beskrivningen. Jag vet inte vilken utredning av folkbildningen som ministern lutar sig mot. Jag har fått en lite annan uppfattning om det underlag som finns när det gäller nedskärningen av studieförbundens verksamhet. Det finns väldigt lite som pekar på att historiskt mycket pengar har läckt ut – att det har läckt som ett såll – och att det har varit en plattform för rekrytering av kriminella och extremister.
Det är klart att vi har haft problem med folkbildningen – det är ingen som sticker under stol med det. Men när vi pratar om delar i samhället som läcker som ett såll undrar man om vi i så fall med samma logik ska stänga HVB-hem, vårdcentraler och äldreomsorgsbolag. Ni diskuterade välfärdskriminaliteten brett i debatten här tidigare. Den gemensamma sektorn läcker som ett såll; 100–150 miljarder försvinner varje år. Det är klart att vi behöver göra saker där också, med exakt samma retorik: smäll igen och dra till. Vi skulle vilja öka både intensiteten i den lagstiftningen och kontrollmöjligheterna, ungefär på samma sätt som man nu resonerar kring folkbildningen.
Jag är ändå glad över att vi hade ett hyfsat bra meningsutbyte när det handlar om att stötta föreningar och kommuner i att titta på bakgrundskontrollerna – att göra det möjligt att se vilka det är som står bakom exempelvis hyra av lokaler för att kunna driva sina aktivklubbar, det vill säga nazisternas nya sätt att rekrytera fler unga män, framför allt, in i extremismen.
Jag välkomnar att justitieministern också understryker att den här kampen är viktig och önskar att vi tillsammans gör allt vi kan för att vi från den här kammaren ska skicka ut signaler om att vi inte accepterar högerextremism, vänsterextremism eller vad det än är som dyker upp och att vi gör allt vi kan för att stävja den utvecklingen.
Anf. 112 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Jag vill understryka folkbildningens betydelse i vårt samhälle och samtidigt säga att det är oerhört centralt att säkerställa att skattebetalarnas pengar går just till genuin folkbildning och inte till verksamheter som direkt eller indirekt ägnar sig åt eller främjar radikalisering eller rekrytering till extremistiska miljöer. Jag tycker att det finns rejält med underlag – jag återkommer gärna till detta – för insikten att vårt system har varit alldeles för slappt på den punkten. Jag är väldigt glad för att regeringen nu stramar upp detta.
Med den logiken ska vi också, bara för att nämna någonting om annan brottslighet som Mattias Vepsä tar upp, strama åt och stärka förhandskontrollen, tillsynen och efterhandskontrollen av alla verksamheter i samhället som kan nyttjas av kriminella krafter. Väldigt mycket av det vi nu gör hade naturligtvis gärna fått vara på plats för tio år sedan. Då hade vi varit i ett bättre läge än i dag. Men nu görs det. Det kommer ta tid att vända skutan, men jag är övertygad om att vi kommer att göra det om vi får alla möjligheter att fortsätta jobba långsiktigt.
Detta med idrottsrörelsen var väl ändå den sakliga kroken i dag. Även om en stor del av rekryteringen av barn och unga till extremistiska miljöer numera sker i den digitala miljön är det viktigt att vi inser att det inte betyder att rekryteringen i den fysiska miljön har upphört. Det gäller både rekryteringen till den organiserade brottslighetens knarkmarknader och rekryteringen in i sammanhang som är extremistiska och våldsbejakande och farliga för de unga som dras in i dem och för vårt samhälle i stort.
Jag är glad över att vi får möjlighet att diskutera hur vi på olika sätt kan stärka kampen mot terrorism och våldsbejakande extremism. Tack för det!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.