Åtgärder för att bryta Sveriges oljeberoende

Interpellation 2005/06:58 av Danielsson, Staffan (c)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-10-24
Anmäld
2005-10-25
Besvarad
2005-11-07
Sista svarsdatum
2005-11-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 24 oktober

Interpellation 2005/06:58 av Staffan Danielsson (c) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin (s)

Åtgärder för att bryta Sveriges oljeberoende

Dagens stora energi- och miljöfråga är klimatfrågan och växthuseffekten. Därför är det oerhört viktigt att snabbt bryta Sveriges @ och världens @ fortfarande stora beroende av fossila bränslen och drivmedel, och att övergå till förnybara bränslen och drivmedel. Kyotoöverenskommelsen är ett viktigt steg i det arbetet.

80 % av världens energiförsörjning är alltjämt fossilbaserad, så de stora utmaningarna återstår. Den svenska energiförsörjningen kom för 35 år sedan till 77 % från oljan, vilket genom en imponerande omställning har sjunkit till dagens omkring 30 %. Dock är att notera att energitillförseln från oljan sedan mitten av 1980-talet ligger stadigt på nivån 200 terawattimmar, sedan kärnkraften byggts ut.

Sverige har sedan 1982 fördubblat sin produktion av biobränslen från ca 50 till över 100 terawattimmar, till cirka hälften av vad oljan tillför. Potential finns för att fortsätta i samma takt. Detta kräver tydliga fortsatta politiska spelregler som ger förutsättningar för detta.

Oljeberoendet är i dag störst på drivmedelsområdet inom transportsektorn, som står för en tredjedel av de svenska utsläppen av växthusgaser. EU:s målsättning är att andelen förnybara drivmedel inom unionen ska vara 5,75 % vid år 2010.

I Sverige var drivmedelsförbrukningen 77 TWh år 2003, varav över 98 % kom från fossila bränslen. Etanol svarade för 1,27 terawattimmar, rapsolja (RME) för 0,05 terawattimmar och biogas för 0,11 terawattimmar.

Sedan dess har etanolimporten från främst Brasilien ökat starkt, och i dag ersätter etanol främst i form av låginblandning ca 5 % av all bensin. Sverige lär ta emot ca 10 % av Brasiliens etanolexport, en situation som knappast torde vara bestående.

Samhällsbyggnadsministern har i en debattartikel i Dagens Nyheter utvecklat regeringens nya mål för energipolitiken: att Sverige till 2020 ska bryta beroendet av fossila bränslen. Artikelns rubrik är ”Oljan ska vara borta från Sverige år 2020” och ministern skriver om de enorma fördelarna med ett fossilbränslefritt Sverige. Detta skapar självfallet stora förväntningar.

Centerpartiet är sedan länge starkt pådrivande för en sådan energiomställning och driver på för kraftfulla åtgärder för att starkt öka vår inhemska produktion av biobränslen och förnybara drivmedel. Inspiration till denna interpellation kommer från ett miljöseminarium i Norrköping initierat av Centerpartiet i Östergötland.

Samhällsbyggnadsministerns åtgärdsförslag för att åstadkomma det hon utlovar lever dock inte upp till förväntningarna.

Det nationella programmet mot oljeberoendet är allmänt formulerat med följande punkter:

·            Skattelättnader för att konvertera oljevärmda hus till förnybar energi

·            Elcertifikat under utsträckt tidrymd

·            Tillåt högre inblandning av etanol i bensin

·            Ökade energiforskningsanslag (efter kraftiga nedskärningar detta år)

·            Mer fjärrvärme

·            Nya klimatinvesteringspengar (Klimp)

·            En utredning om jordbrukets energiproduktion

Åtgärdsförslagen känns tama i relation till de storstilade löftena.

Även med oerhört kraftfulla åtgärder och forskningsgenombrott torde inte Sverige vara fossilbränslefritt år 2020. Och tyvärr tvekar regeringen ofta i de nödvändiga besluten, medan tiden rinner iväg. Detta ökar inte trovärdigheten i allmänt hållna löften. Det är bra med höga mål, men de måste följas upp av konkreta åtgärder.

Några exempel:

Eon, före detta Sydkraft, fortsätter oförtrutet sin planering för en massiv fossilgasintroduktion i Götaland och Mälardalen. Regeringen vilar på frågan om man ska bevilja koncession eller ej. Vid vår interpellationsdebatt om detta i januari gav statsrådet de positiva beskeden att hela det planerade storskaliga projektet ska prövas i ett sammanhang, och utifrån en övergripande miljöanalys. Min uppfattning är att en sådan prövning rimligen endast kan sluta i ett nej, och efter regeringens nu publicerade målsättning torde rimligen frågan vara avgjord.

I dagsläget är etanolen från jordbruksgrödor det i särklass största biodrivmedlet. Här ligger Sverige efter USA och flera EU-länder. Dessa länder har givit stabila förutsättningar för att säkerställa investeringar i en inhemsk etanolproduktion, bland annat genom att utnyttja den skyddstull som WTO medger får tas ut vid import av etanol. Endast Sverige tillämpar inte denna möjlighet av EU-länderna. Rykten har sagt att regeringen avser att göra denna förändring, så att vår inhemska etanolproduktion inte hotas. Inget har dock hänt, och tas inte nödvändiga beslut snabbt så är situationen allvarlig för den svenska etanolproduktionen. Och att förlita sig på en fortsatt hög import från Brasilien och andra länder torde vara en riskabel politik.

Regeringen har tillsammans med andra EU-länder tidigare medverkat till att etanol inte får blandas in i bensin med mer än max 5 %, trots att USA och Brasilien blandar in både 10 % och över 20 %, utan några problem med motorerna. Det är bra att regeringen nu stöder att EU ökar gränsen till 10 %, men det verkar dröja. Sverige borde här kunna ta initiativ och gå före och tillåta inblandning till 10 % eller helst 15 %.

Med klara besked om dessa två åtgärder är sannolikheten dessutom stor för att ytterligare etanolfabrik eller -fabriker byggs i Sverige. Vi har inte råd att vänta! Tänk på 2020!

Det finns också långtgående planer på att bygga en fabrik för tillverkning av rapsolja (RME) i Blekinge. RME kan och får i dag blandas in i diesel med 5 % i andra EU-länder, medan Sverige har begränsningen endast 2 %. Även här har regeringen aviserat att ett sådant beslut är på väg. Vägverket har föreslagit konkreta lösningar. Miljöklassningen och beskattningen måste ske så att inte diesel i en RME-blandning straffbeskattas. Men inget har hänt. Vi har inte råd att vänta! Tänk på 2020!

Regeringen har, inspirerad av den närstående krafter, uppställt ett rätt fyrkantigt mål att snabbt kräva förnybara bränslen på de allra flesta bensinmackar i landet. Tanken är självfallet god, men kan leda till att investeringen inte blir teknikneutral utan görs i endast etanolpumpar, och att mindre bensinhandlare @ inte oljebolagen @ tvingas stå för investeringen, något som kan fördyra för dem. Etanol säljs ju genom låginblandning i hela landet, och rena etanolpumpar drivs redan snabbt fram av marknadsutvecklingen där efterfrågan och förutsättningar finns. De tillgängliga volymerna är ju som framgått ännu rätt begränsade. Med stor sannolikhet kan andra stimulanser och åtgärder @ till exempel investeringsstöd eller en kvotplikt på nationell nivå @ vara bättre för utvecklingen av de förnybara drivmedlen.

Jag ställer följande frågor till samhällsbyggnadsministern:

1.   Kommer ministern att föreslå ytterligare åtgärder @ utöver de redan föreslagna @ för att till år 2020 ha ett fossilbränslefritt Sverige?

2.   Avser ministern att vidta åtgärder mot en storskalig fossilgas- och naturgasutbyggnad i Sverige?

3.   Avser ministern att vidta åtgärder så att den importerade etanolen liksom i vår omvärld beläggs med den tull som är godkänd enligt WTO:s regelverk?

4.   Avser ministern att ta initiativ så att Sverige kan gå före med att öka den tillåtna etanolinblandningen i bensin?

5.   Avser ministern att vidta åtgärder så att RME kan blandas in med 5 % i diesel?

6.   Avser ministern att ompröva kravet på förnybara drivmedelspumpar på landets bensinmackar?

 

Debatt

(6 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2005/06:58, Åtgärder för att bryta Sveriges oljeberoende

Interpellationsdebatt 2005/06:58

Webb-tv: Åtgärder för att bryta Sveriges oljeberoende

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Mona Sahlin (S)
Fru talman! Staffan Danielsson har ställt flera frågor till mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att bryta Sveriges oljeberoende. Det gläder mig att kunna konstatera att Staffan Danielsson delar min syn att det är viktigt att snabbt bryta Sveriges och också världens beroende av fossila bränslen och drivmedel och att genomföra en omställning till ett hållbart energisystem. Tyvärr tycker han dock inte att åtgärdsförslagen lever upp till förväntningarna. Låt mig börja med att konstatera att regeringen lagt fast ett mål som är både nödvändigt och rimligt. Vår användning av fossil energi påverkar klimatet, och det råder heller ingen tvekan om att de fossila bränslena är ändliga. När det gäller oljan är effekterna av begränsad tillgång inte långt borta i det tidsperspektiv som man måste ha när det gäller att ändra så stora och komplexa infrastrukturer som vårt energisystem och vårt transportsystem. Detta är ju också helt i överensstämmelse med den strategi som Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om, och som bygger på visionen att Sverige på lång sikt baserar hela energitillförseln på förnybar energi. Om vi börjar förbereda oss nu för den omställning som måste komma kan vi förhoppningsvis göra den så enkel och smärtfri som möjligt. Om vi väntar tills vi blir tvingade av omständigheterna riskerar det att bli både kostsamt och kaotiskt. I själva verket är det så att de länder som tar täten och satsar på omställning och teknikutveckling har stora vinster att göra, både miljömässigt och ekonomiskt. De åtgärder som jag beskrev i artikeln i Dagens Nyheter den 1 oktober var en början på arbetet med att skapa förutsättningar för att bryta beroendet av fossila bränslen till år 2020. Det är klart att det kommer att behövas betydligt större insatser än så, så svaret på Staffan Danielssons fråga om jag avser att föreslå ytterligare åtgärder är därför naturligtvis ja! Jag menar att regeringen tydligt har talat om vad vi vill uppnå och att vi påbörjat arbetet med insatser som naturligtvis inte räcker ända fram men som är en kraftfull start. Staffan Danielsson frågar också om jag avser att vidta åtgärder mot en storskalig naturgasutbyggnad i Sverige mot bakgrund av de av Eon, före detta Sydkraft, planerade ledningsdragningarna. Jag har tidigare informerat Staffan Danielsson om innebörden i den lämplighetsbedömning regeringen har att göra om och när en eventuell tillståndsansökan överlämnas till regeringen för beslut. Den prövningen varken kan eller får jag förstås föregripa. Jag vill dock återigen understryka att den svenska naturgaspolitiken, såsom den har uttryckts i samarbetet mellan våra partier och Vänsterpartiet, ligger fast. Därför finns det inte skäl för mig att nu vidta några särskilda åtgärder. Vad gäller frågan om etanol är ju kostnaden för etanol importerad från Brasilien i dagsläget mycket lägre än för etanol producerad i Sverige eller Europa. För att kunna möta efterfrågan på etanol som drivmedel behöver vi importera, samtidigt som vi på längre sikt kan behöva utnyttja den potential som Sverige har för en kostnadseffektiv inhemsk produktion av biodrivmedel. Det pågår arbete inom Regeringskansliet där man ser över förutsättningarna för detta, och i det sammanhanget ser man förstås också på vilken tullsats som ska gälla för import. Staffan Danielsson frågar också om jag avser att ta initiativ så att Sverige kan gå före med att öka den tillåtna etanolinblandningen i bensin. Mitt svar är att detta tyvärr inte är möjligt i dag. Sverige kan inte på egen hand tillåta högre inblandning än 5 % av etanol i bensin. Det skulle strida mot EU-direktiv om kvaliteten på bensin och dieselbränslen. EG-kommissionen ska dock senast den 31 december i år göra en översyn av bränslespecifikationerna i direktivet och bland annat se över volymprocenten för inblandning av etanol. Sverige är pådrivande i EG-kommissionens expertgrupp för bränslefrågor för att ändra bränslekvalitetsdirektivet så att det blir tillåtet med 10 % etanolinblandning. När det gäller frågan om RME har Vägverket på regeringens uppdrag utrett förutsättningarna för att det ska bli möjligt att blanda in 5 % RME i diesel. Vägverkets slutredovisning har remissbehandlats, och regeringen avser att under våren 2006 lämna en proposition till riksdagen med förslag till ny specifikation så att den nuvarande praktiska gränsen på 2 % kan höjas till 5 % RME i Mk 1-diesel. Till sist: Kravet på att tillhandahålla förnybara drivmedel är en del av regeringens program för att öka användningen av förnybara drivmedel och förstås minska oljeberoendet. En proposition med förslag till lagstiftning om detta överlämnades till riksdagen den 13 oktober 2005. Jag kan självklart inte nu ompröva det kravet.

Anf. 2 Staffan Danielsson (C)
Fru talman! Först vill jag understryka att ingen hellre än jag och Centerpartiet vill se politiska storverk för att fortast möjligt utveckla och få i gång inhemsk volymproduktion av förnybara bränslen och drivmedel. Vi har drivit det här länge och allt otåligare. En del händer, men det måste gå fortare - där delar jag Mona Sahlins uppfattning. Jag är också fullt överens med Mona Sahlin om behovet av visioner och tydliga mål för att vi med kraftfulla politiska och marknadsmässiga insatser ska kunna minska vårt och världens oljeberoende. Politik handlar naturligtvis om att sätta upp mål, men det handlar också om att dessa mål ska vara nåbara och om att medborgarna ska kunna ha förtroende för att de är det. Dessutom menar jag att om man sätter upp radikala mål och löften så gäller det att man lever upp till dem i praktiskt handlande och vidtar de åtgärder som behövs för att det väldiga arbetet genast ska börja rulla. Det är på de här två punkterna som jag är kritisk, dels till vad Mona Sahlin och Göran Persson nu i Malmö lovar - för rundhänt, tycker jag - dels till vad man de facto gör - för lite, för passivt och i vissa avseenden fel. Vad är det som du lovar det svenska folket, Mona Sahlin, i din DN-artikel nyligen? Rubriken lyder: "Oljan ska vara borta från Sverige år 2020". Okej, rubriken har du inte satt själv, men den som gjorde det tolkade uppenbarligen artikeln så, liksom mängder med människor som jag har pratat med. Du skriver i artikeln två nyckelmeningar: "Förutsättningar ska skapas för att bryta beroendet av fossila bränslen till år 2020. Ett fossilbränslefritt Sverige skulle få enorma fördelar." I näst sista meningen kommer en brasklapp, med formuleringen: "År 2020 ska ingen bilist vara ensidigt hänvisad till bensin." Men det har inte många uppfattat. Statministern spädde på med att uttala att Sverige år 2020 ska ha avvecklat sitt oljeberoende. Det är stora utfästelser. Om vi för 25 år sedan hade satt upp målet att avveckla Sveriges kärnkraftsberoende och sedan hade lyckats minska användningen med 20 %, det vill säga att tre fjärdedelar eller mer av användningen bestod, skulle man då kunna anse att vi hade nått målet? Nej, rimligen inte. Den väldiga utmaning vi nu står inför, att ersätta de fossila drivmedlen med förnybara bränslen, är en lång resa. Den kräver att alla beslut som vi kan fatta i dag måste fattas med kraft och konsekvens. Men så sker ju inte! Det duger inte att minska energiforskningsanslagen med flera hundra miljoner, som man gjorde i fjol. Det duger inte att hålla öppet för en storskalig fossilgasutbyggnad i Syd- och Mellansverige. Det duger inte att kanske låta en tillfällig tullbefriad etanolimport från Brasilien slå ihjäl den svenska etanolexpansionen. Och det duger inte att ge efter för fyrkantiga och ineffektiva krav på etanolpumpar vid landets bensinmackar - ett förslag som nu sablas ned av en fullständigt förödande remisskritik. Är Mona Sahlin medveten om att även om regeringen skulle leva upp till sina utfästelser och anamma förslag från Centerpartiet och andra miljökrafter, så gör erfarna energiexperter analysen att år 2020 är alltjämt tre fjärdedelar eller mer av drivmedlen fossila? Har vi då verkligen avvecklat vårt oljeberoende? Vilken är regeringens prognos för hur långt vi har kommit år 2020, mot bakgrund av de utfästelser man ger? Har det kanske gått rätt snabbt att yxa till både mål och kommission, eller kan vi kanske enas om en konkretare målsättning som också innefattar vilka åtgärder som måste sättas i sjön? Jag återkommer till dessa.

Anf. 3 Mona Sahlin (S)
Fru talman! Staffan Danielsson och jag är nog överens i princip. Det uttrycks också här i talarstolen. Jag uppfattar att också Staffan Danielsson uppskattar målet, låt vara i princip. Han för sedan ett resonemang om rubriken på min artikel och om hur rubriken uppfattades. Alla som har skrivit debattartiklar i DN vet att det inte är alltid rubriken återger själva innehållet i artikeln. Det är ett mycket radikalt och mycket tufft mål. Det ska år 2020 finnas alternativ till oljan, framför allt när det gäller uppvärmning och transportsektorn. Det är där det stora och långsiktigt ohållbara beroendet av fossila bränslen finns i dag. Jag tycker att det är ett viktigt, konkret arbete som vi - Centerpartiet, Vänsterpartiet och socialdemokratin tillsammans - har gjort i energipolitiken i Sverige under de senaste åren. Undan för undan har vi visat tvivlarna, motsägarna och pessimisterna att det förnybara energisamhället som är det enda långsiktigt hållbara. Arbetet med detta, som vi nu diskuterar i termer av målet om att bli av med oljeberoendet, är inte nytt, utan det är något som inte minst våra tre partier har arbetat med under mycket lång tid. Min bedömning är att det inför framtiden kommer att bli ännu viktigare att sätta in detta perspektiv i den politiska debatten - precis så radikalt och spännande som det är, men det är också svårt att diskutera om det oljefria eller det fossilbränslefria samhället. Den kommission som statsministern presenterade grundtankarna om i Malmö för några dagar sedan - det kommer tydliga förslag om detta inom kort - kommer att visa på vilket sätt vi måste arbeta och vilka konkreta målsättningar som man måste sätta upp under detta för att komma närmare. Låt oss tänka på att det under de senaste 30 åren har hänt oerhört mycket när det gäller oljeanvändningen i Sverige. Det har radikalt, ja faktiskt enormt radikalt, minskat, inte minst inom uppvärmningsområdet. Också industrins användande av olja som energikälla har minskat. Dessa saker uppnåddes, kan man säga, dels av att oljepriset gick upp, dels av de politiska initiativ och de rätt stora infrastrukturförändringar som gjordes i början på 1970-talet, inte minst handlar det om fjärrvärmesystemet. Jag vill påstå att dessa två instrument fortfarande kommer att vara viktiga. Oljan är dyr. Priset har gått upp med 300 % sedan 1996. Dessutom behövs det fortsatta politiska initiativ för att göra övergången möjlig. Till detta har vi nog anledning att återkomma. Det handlar både om hur man fortsätter samarbetet med industrin för att minska oljeanvändningen där - det finns ett mycket stort intresse för det - och om hur man fortsätter att bygga upp de politiska grepp som kommer att krävas i infrastrukturen för att göra detta möjligt. Och inte minst handlar det om det som Staffan Danielsson nämnde, nämligen fortsatta insatser för att göra icke-fossila drivmedel tillgängliga och ekonomiskt möjliga. Vi kan konstatera att kunderna, bilisterna, nu på allvar har börjat upptäcka fördelarna med miljöbilarna. Jag tror att det kommer att skapa ett helt annat tryck på oss politiker. Låt mig allra sist i det här inlägget nämna att naturgas är ett fossilt bränsle. När jag talar om det fossilbränslefria samhället menar jag självklart inte att vi ska byta ett fossilt bränsle mot ett annat. Därom hoppas jag att det inte råder någon tvekan.

Anf. 4 Staffan Danielsson (C)
Fru talman! Det sista tillkännagivandet uppskattar jag. Min uppfattning är att om vi ska bryta fossilbränsleberoendet är det mycket konstigt om vi samtidigt i stor skala introducerar ett nytt fossilt bränsle, som ändå kommer att ta slut och som behövs på kontinenten. Vi är överens om målen. Vi är dock kanske inte överens om åtgärderna. Jag återkommer till det. Det intryck svenska folket har fått är alltså att år 2020 ska vi ha kommit bort från vårt oljeberoende. Mona Sahlin definierar det hela som att det ska finnas alternativ till att tanka bensin och dieselolja. Om det är det som är målet, sådant det nämndes i artikeln och av statsministern, är det så radikalt? Alternativ finns ju redan i dag i stor utsträckning. Det viktiga är volymen förnybara drivmedel. Man måste få fram volymer förnybara drivmedel som hälls i bilarna i stället för fossila bränslen. Landets energiexperter säger att även om vi vidtar kraftfulla åtgärder från i dag, där regeringen tvekar på flera punkter, kommer vi till 75-80 % att vara beroende av fossila drivmedel år 2020. Jag ser gärna att det går snabbare, men då måste åtgärderna vara ännu kraftfullare, och då måste vi börja redan i dag. Även om vi uppnår detta menar jag att det är fel att ge intryck av att vi då har avvecklat vårt oljeberoende. Det var min poäng: Man ska vara ärlig mot medborgarna. Jag vill ställa några konkreta frågor och följa upp mina andra frågor. Fossilgasen går jag inte in på mer. Vi återkommer när regeringen fattar sitt beslut. Jag hoppas att det blir ett logiskt beslut, inte minst mot bakgrund av de senaste utfästelserna. Etanolfrågan är högaktuell. Etanol är det förnybara bränsle som i närtid finns tillgängligt för att ersätta bensin. Det ersätter i dag 5 % av all svensk bensin, och det tankas över hela landet i snart sagt alla bensinmackar. Ca 80 % av etanolen importeras från Brasilien, från sockerrörsodlingar och annat, och undslipper tull i Sverige genom ett kryphål som finns i endast den svenska tullagen. Det gör etanolen till en obestämd tullfri kemikalie så snart den blandas med lite bensin. EU har, med godkännande av WTO, satt upp vissa tullar för importetanol för att, liksom USA, säkerställa en inhemsk produktion av förnybara drivmedel. Regeringen verkar nu handlingsförlamad. Man har ännu inte täppt till kryphålet, trots att man på sätt och vis har ställt detta i utsikt. Det hotar nu dagens svenska etanolfabrik, som ersätter bensin motsvarande 1 % av den svenska användningen. Dessutom stoppas den miljardinvestering i en fördubbling eller en tredubbling av etanolproduktionen som är planerad. Statsrådets svar på den här frågan är oroande och otillfredsställande, nämligen att vi nu behöver importera billig tullfri sockerrörsetanol och att vi först på längre sikt kan behöva producera vår egen etanol. Regeringen har ju medgett skattebefrielse och öppnat för den här fabriken. Slå nu inte ihjäl dem genom att inte täppa till det här hålet! EU irriterar sig i dag över att Sverige skär pipor i vassen genom att inte respektera den gemensamma tullinjen och därigenom drar till sig en oproportionerligt stor andel av den brasilianska etanolexporten. Nu växer efterfrågan på brasiliansk etanol på andra marknader, och tillgången för Sverige kan strypas. Har vi då slagit ut vår svenska etanolfabrik och inte passat på att bygga en till är vi inne på fel väg och har ökat oljeberoendet. Här hoppas jag att regeringen kan ta ett snabbt beslut, och jag ser fram emot ett positivt besked av samhällsbyggnadsministern.

Anf. 5 Mona Sahlin (S)
Fru talman! Låt mig bara först, för ordningens skull, upprepa det som vi brukar ha med när vi diskuterar gasen. Jag sade ingenting om miljöprövningen av den här ledningen. Det varken kan eller ska eller får jag göra. Jag vill också upprepa den strategi som vi tillsammans har när det gäller naturgasen, att den kan vara viktig i en övergångsdel, men den måste helt och hållet bygga på marknadsbaserade lösningar. Och jag vill igen upprepa vad jag sade: Det är ett fossilt bränsle och ingår inte i den långsiktigt hållbara samhällsutvecklingen. Sedan måste jag förtydliga målet. Det är inte så att vi står här och för första gången har upptäckt att vi måste bygga upp ett samhälle utan detta enorma beroende av den ändliga och miljöfarliga och dyra energilösning som oljan är. Det har varit i fokus under lång, lång tid, inte minst för vårt energipolitiska samarbete. Men vi måste göra mer. Vi måste göra mer samlat. Och jag känner att det var oerhört viktigt att också sätta upp ett mål som visar vad det faktiskt handlar om, att detta inte är någon tillfällig kris, att oljan just nu är dyr, utan det är ett ändligt bränsle, och vi måste ha en strategi för hur man kommer bort från det. Jag har också tyckt att det har varit oerhört viktigt att visa det här för allmänheten här hemma men också i diskussionen i andra länder, för vi är inte ensamma om att föra den här diskussionen. Det handlar om att ju tidigare ett samhälle som Sverige, som internationellt sett har kommit väldigt långt, kan visa att den här övergången inte bara är möjlig utan att den är det enda möjliga när det handlar om energilösningar och jobb i framtiden, desto lättare kommer övergången att vara. Detta är inget som något enda land i världen kan vända ryggen till och säga: Det här berör inte oss. Den här diskussionen om att våga sticka ut huvudet och sätta upp ett mål har också väckt ett väldigt intresse hos många länder runtom i världen som står inför samma diskussion. Jag vill igen betona de exempel som jag hade i artikeln och som jag också nämnde här. Det var två mycket tydliga vägar men inte något för att uppnå hela målet. Det handlar inte bara om att det ska finnas alternativ till fossilt drivmedel. Varje bilist ska ha alternativ, och varje husägare ska ha alternativ. Det var två exempel på hur man måste leda diskussionen och sätta upp de politiska styrfunktionerna för att kunna komma närmare målet om det fossilfria samhället. Etanolen har en oerhört viktig funktion i detta. Därom råder ingen som helst tvekan. Jag försökte i svaret ändå antyda, för att kontra, att man behöver vara lite realistisk också, precis som Staffan Danielsson nu har sagt till mig flera gånger. Vi kommer under en tid framöver att behöva både import och en ökad inhemsk produktion. Det ska vi vara klara över. Men det är oerhört viktigt att vi bygger upp en större del av inhemsk produktion av de alternativa drivmedlen dit etanol absolut hör. Jag kan i dag inte säga mer än ungefär följande: När det gäller tullsatsen ser regeringen över detta just nu, och vi kommer med besked inom kort. Sedan får åhörarna lägga ihop de två beskeden, och så kan regeringen vara tydlig här om ett antal dagar eller veckor.

Anf. 6 Staffan Danielsson (C)
Fru talman! Det har dröjt väldigt länge med det här beskedet, och det är stor oro inom etanolkretsar. Jag kan bara hoppas på och se fram emot ett positivt besked mycket snart. Då kan vi lägga den frågan till handlingarna. Annars gör vi inte det. Men låt oss återkomma då. Vi är överens om att vi ska göra mer och att vi ska ha höga mål, självklart. Men vad nyttar det om vi har etanolpumpar över hela landet och folk vill tanka och det inte finns någon etanol? Det är den diskussionen jag för. Att det finns alternativ är bra, men om folk vill utnyttja dem och det inte finns volymer är det ju mest ord. Jag vill ha fram volymer, gärna också import, men vi ska ta vårt ansvar nationellt och så vidare. Jag vill också ge Mona Sahlin beröm vad gäller RME, rapsolja, som också är ett inhemskt förnybart bränsle. Det handlar inte om jättevolymer men är ändå viktigt. Där är det ett positivt besked i svaret, att regeringen i vår kommer att ge möjlighet att höja inblandningen av rapsolja i diesel till 5 % från dagens 2 %. Det har gått sakta och segt här, men det kommer nu, och det är positivt. Sedan vill jag avslutningsvis säga något. Vi ska ha visioner och gå före. Sanningens minut väntar när det gäller etanolen, fossilgasen. Jag hoppas på positiva besked. Vi måste inleda marschen bort från oljeberoendet. Det vore härligt att se biobränslena fortsätta att expandera över hela Sverige och att se vår inhemska drivmedelsproduktion växa och utvecklas över hela landet. Det brinner jag för, och det brinner vi i Centerpartiet för. Vi kommer att fortsätta att driva på i kampen mot växthuseffekten och för att bioenergi och biodrivmedel snabbt ska ersätta så mycket olja som möjligt. Vi har en energiöverenskommelse, och jag hoppas verkligen att vi inom ramen för den, brett i Sveriges riksdag, kan vidta kraftfulla åtgärder för att möjliggöra det här. Men då måste vi börja nu, även i de konkreta delfrågorna.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.