Återkrav mot arbetsskadade
Interpellation 2025/26:137 av Jessica Rodén (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-11-11
- Överlämnad
- 2025-11-12
- Anmäld
- 2025-11-13
- Sista svarsdatum
- 2025-11-28
- Svarsdatum
- 2025-12-12
- Besvarad
- 2025-12-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Arbetsskadeförsäkringen ska ge trygghet till den som skadat sig i jobbet. Men enligt uppgifter från Dagens Arbete har återkraven från Försäkringskassan mot personer med livränta ökat med över 600 procent på tio år. Det handlar om människor som beviljats ersättning, som i god tro trott att allt varit korrekt men som långt senare krävs på stora belopp.
Detta pekar på allvarliga systembrister. Reglerna är svårbegripliga och informationen otillräcklig. Ansvaret för att allt blir rätt ligger dessutom ofta på individen trots att det är staten som hanterar besluten.
Jag vill därför fråga äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje:
- Hur ser ministern på att personer med livränta kan få stora återkrav trots att de agerat i god tro inom ett system med svårbegripliga regler?
- Avser ministern att vidta lagändringar som stärker rättssäkerheten i arbetsskadeförsäkringen och minskar risken för återkrav mot den försäkrade?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:137
Webb-tv: Återkrav mot arbetsskadade
Dokument från debatten
- Fredag den 12 december 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:51
Protokoll från debatten
Anf. 2 Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Fru talman! Jessica Rodén har frågat mig hur jag ser på att personer med livränta kan få stora återkrav trots att de agerat i god tro inom ett system med svårbegripliga regler. Jessica Rodén har även frågat mig om jag avser att vidta lagändringar som stärker rättssäkerheten i arbetsskadeförsäkringen och minskar risken för återkrav mot försäkrade.
Dessutom har Sanne Lennström frågat mig hur jag och regeringen kan skapa förutsättningar för Försäkringskassan att förbättra kvaliteten och rättssäkerheten i handläggningen och beslutsfattandet gällande återkrav av sjukpenning och föräldraförsäkring.
Fru talman! Arbetsskadeförsäkringen är en viktig del av den svenska socialförsäkringen. Den som skadas eller blir sjuk av sitt arbete ska ersättas för sin inkomstförlust och inte drabbas ekonomiskt. I och med livräntan kan den försäkrades inkomstförlust täckas med i princip 100 procent upp till det fastlagda taket i arbetsskadeförsäkringen. Om den skadade fortsätter att arbeta i ett arbete med lägre lön än den han eller hon hade i arbetet där skadan inträffade ersätter arbetsskadeförsäkringen även denna inkomstförlust, men eftersom ersättningen i många fall är hög kan eventuella återkrav också bli stora.
Varje enskild person har ett ansvar att informera sig om vilka omständigheter som kan påverka rätten till och storleken på en beviljad ersättning från socialförsäkringen och att anmäla ändrade omständigheter till Försäkringskassan. Genom detta kan enskilda minska risken för stora återkrav i samband med Försäkringskassans efterkontroller. Den enskilde får i samband med sin ansökan information om vilka omständigheter som kan påverka rätten till och storleken på den beviljade livräntan från Försäkringskassan.
Försäkringskassans arbete med handläggning av förmåns- och återkravsärenden styrs bland annat av bestämmelser i socialförsäkringsbalken och förvaltningslagen (2017:900). Enligt 110 kap. 13 § socialförsäkringsbalken ska Försäkringskassan se till att ärenden blir utredda i den omfattning som deras beskaffenhet kräver. Enligt 9 § förvaltningslagen ska ett ärende handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Försäkringskassan har också en skyldighet att tillhandahålla relevant information för att undvika felaktiga utbetalningar och minska risken för återkrav.
Jag förväntar mig nu att Försäkringskassan arbetar för att ärenden handläggs i enlighet med gällande regelverk, fru talman. Försäkringskassan har ett tydligt uppdrag från regeringen i årets regleringsbrev, där det anges att myndigheten ska vidta åtgärder för att motverka att enskilda blir återbetalningsskyldiga.
När felaktiga utbetalningar ändå sker är det viktigt för socialförsäkringssystemets legitimitet att de betalas tillbaka. Försäkringskassan har dock ett stort handlingsutrymme om den enskilde bedöms ha handlat i god tro. Återkravet får anpassas till den enskildes ekonomiska och sociala situation och helt eller delvis efterskänkas.
För att stärka Försäkringskassans kärnverksamhet föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) ett stort tillskott till Försäkringskassan. Även i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) har tillskott gjorts till myndigheten, vilket innebär att förvaltningsanslaget beräknas öka de kommande åren. Detta är de största tillskotten till Försäkringskassan sedan 2010-talets början.
I syfte att skapa förutsättningar för färre felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen har även flera ändringar föreslagits, och trätt i kraft under mandatperioden, som ger beslutande myndigheter utökad tillgång till uppgifter i bland annat arbetsgivardeklarationerna. Syftet är att i kontrollsyfte säkerställa korrekta beslutsunderlag. Vissa åtgärder är genomförda, och andra är under arbete.
Det är viktigt att regelverket för återkrav är tydligt, förutsägbart och rättssäkert, fru talman. Regeringen beslutade därför den 6 mars 2025 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda just vilka åtgärder som kan garantera mer rättssäkra och effektiva regler för återkrav. Uppdraget ska redovisas senast den 16 juni 2026.
Regeringen har med detta gett Försäkringskassan väldigt goda förutsättningar att klara sina uppdrag och då även när det gäller återbetalningsverksamheten. Genom den tillsatta utredningen har regeringen dessutom lagt grunden för mer rättssäkra och effektiva återkrav framöver.
Anf. 3 Jessica Rodén (S)
Fru talman! Arbetsskadeförsäkringen är en hörnsten i den svenska modellen. Den bygger på en enkel men grundläggande idé, nämligen att den som skadas i sitt arbete inte ska få sin ekonomi raserad utan kunna känna trygghet. Det är ett löfte mellan staten och löntagarna.
Detta är ett löfte som vi socialdemokrater tar på stort allvar. Det handlar nämligen om tillit – om att våga utbilda sig, ta ett jobb och gå till jobbet varje dag, också när det gäller tunga och ibland farliga jobb, i vetskap om att samhället finns där om något händer. Det är så vi bygger trygghet tillsammans. Men i dag håller arbetsskadeförsäkringen inte vad den lovar, och det är inte bara ett svek mot den arbetare som har slitit ut sig på jobbet utan ett hot mot den generella välfärdsidén om trygghet genom arbete.
Antalet personer som får livränta har rasat med 88 procent på 20 år. Samtidigt drabbas människor som försöker göra rätt – som rapporterar in sina inkomster och som litar på Försäkringskassan – av återkrav på hundratusentals kronor. Det är tydligt att systemet inte fungerar i sin nuvarande form.
Fru talman! Vi har kunnat läsa om Camilla, som fick en förslitningsskada i axlarna när hon som 21-åring packade galgar. Hon kontaktade själv Försäkringskassan för att stoppa livränteutbetalningarna när hon fick ett nytt jobb och förändrad inkomst. Trots det fick hon ett återkrav på 44 000 kronor. Camilla valde att med hjälp av sitt fackförbund driva ärendet i domstol, och det dröjde tre år innan hon fick rätt.
Vi har också hört om Kurt-Åke, som efter sju år med livränta fick ett kravbrev på över en kvarts miljon kronor. Det handlade inte om fusk, utan det handlade om att Försäkringskassan gjort fel i sina kalkyler. Med hjälp av LO-TCO Rättsskydd överklagades beslutet till förvaltningsrätten, som i sitt beslut kritiserade Försäkringskassans utredning och upphävde beslutet om återbetalningskrav.
Fru talman! Vi socialdemokrater menar att trygghetssystemen ska vara just trygga. De ska bygga på tillit, inte misstänksamhet. De ska vara rättssäkra, inte godtyckliga. De ska också fungera för dagens arbetsmarknad, inte gårdagens. Därför behöver arbetsskadeförsäkringen reformeras. Vi socialdemokrater vill se ett system som går att förstå, som bygger på verkliga arbetsvillkor och som ger stöd till den som faktiskt har blivit skadad i sitt arbete, oavsett om skadan är fysisk, psykisk eller orsakad av smitta.
Vi behöver ta bort de undantag som gör att många i kvinnodominerade yrken inom vård, skola och omsorg aldrig ens kommer i fråga för ersättning. Vi behöver också införa en fast tidpunkt för prövning så att människor inte faller mellan stolarna, och vi behöver se till att Försäkringskassan tar ett tydligare ansvar för att informera och vägleda människor genom försäkringssystemet.
Trygga människor vågar ta risker. De vågar byta jobb, studera vidare och starta företag. De vågar vara med och bygga Sverige starkare. Då måste staten hålla sin del av avtalet. Hur ser statsrådet på att människor, trots att de har lämnat korrekta uppgifter, drabbas av återkrav på grund av att Försäkringskassans interna datasystem inte fungerar?
Anf. 4 Sanne Lennström (S)
Fru talman! Den granskning som Inspektionen för socialförsäkringen nyligen presenterade visar något väldigt allvarligt, nämligen att mer än hälften av Försäkringskassans återkravsärenden gällande sjukpenning och föräldrapenning innehåller rättsliga brister.
Det handlar om totalt 202 granskade ärenden, och det rör sig inte om små avvikelser utan om så pass stora brister att de kan leda till felaktiga återkrav, oklara beslut och stora konsekvenser för helt vanliga människor som antingen är sjuka eller tar hand om sina barn. Kort sagt pratar vi om rättssäkerheten när våra medborgare är i kontakt med svenska myndigheter.
Rapporten visar att 59 procent av ärendena har minst en brist. Det kan exempelvis saknas motivering för beslutet. 22 procent innehåller brister i den materiella riktigheten, vilket alltså innebär att själva bedömningen inte är korrekt eller att det helt enkelt saknas underlag. 54 procent har brister i formell riktighet, som bristfälliga motiveringar till varför ett återkrav ens görs.
För sjukpenningen är situationen särskilt allvarlig; där har 74 procent av ärendena minst en rättslig brist. Gällande föräldraförsäkringen är motsvarande siffra 45 procent. Inte minst gällande sjukpenningen pratar vi om människor som redan befinner sig i en väldigt utsatt situation och som nu riskerar att mötas av felaktiga återkrav från staten.
ISF beskriver också hur Försäkringskassan saknar tillräckliga underlag, gör bedömningar som inte är rättsligt underbyggda och även använder mallar som gör att det saknas stöd i de individuella omständigheterna runt fallen. Detta gäller särskilt bedömningen av ond tro och eftergift, det vill säga om föräldern eller den sjuke har agerat uppsåtligt och inte bara gjort fel icke-avsiktligt.
Många beslut saknar dessutom begriplig motivering, vilket gör att människor inte ens förstår varför de har blivit återbetalningsskyldiga. Vi ser också att den interna organiseringen skapar risker i ansvarsfördelningen.
Allt detta handlar om rättssäkerhet. Slutsatsen från ISF är att Försäkringskassans återkravshandläggning är bristfällig, och i stort handlar det här om förtroendet för den svenska socialförsäkringen. Människor ska inte riskera att drabbas av återkrav på tiotusentals kronor för att staten inte har gjort sitt jobb. Rättssäkerheten får verkligen inte anses vara förhandlingsbar.
Jag är fullt medveten om att vi har självständiga myndigheter i Sverige, och flera av ISF:s rekommendationer rör Försäkringskassans interna arbete, organisation och rutiner. Jag vet dock också att regeringen har en utredning på gång som ska se över hur regelverket för återkrav i socialförsäkringen ska kunna utformas på ett effektivt sätt.
Jag läste en del om det här på regeringens hemsida. Man har väldigt starkt fokus på att komma åt bidragsfusk, vilket naturligtvis är väldigt viktigt för att upprätthålla tron på systemet och på att vi förvaltar skattepengarna väl.
Utredningen ska presenteras i sommar. Kommer den också att ha fokus på bristerna gällande felaktiga återkrav, enligt ministerns bedömning i dagsläget?
Anf. 5 Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Fru talman! Som jag började med att redogöra för är det viktigt att det är lätt att göra rätt och att regelverket för återkrav är tydligt, förutsägbart och rättssäkert.
Som ett snabbt svar på Sanne Lennströms direkta fråga till mig vill jag säga att detta definitivt är en del av den utredning som vi nu har tillsatt. Det rör sig nämligen om två sidor av samma mynt. Om vi ska beivra bidragsbrottsligheten och se till att den minskar samt se till att våra gemensamma skattepengar inte hamnar i kriminellas fickor och att vi kan strypa den kriminella ekonomin är det viktigt att det är lätt att göra rätt. Det gäller att myndigheterna delar information med varandra och att detta sker automatiskt, så att de som handlar i god tro inte riskerar att hamna i en situation där det blir fel, där de får återkrav riktade mot sig och där de skuldsätts. Det gäller också att vi ser till att det blir oerhört kännbart och svårt att begå bidragsbrott.
Från regeringens sida har vi gett historiskt stora tillskott till Försäkringskassan. Detta är det största tillskottet sedan 2010-talets början.
Fler ändringar har föreslagits, som vi har varit inne på, både lagstiftningsmässigt och när det gäller andra delar. De har trätt i kraft under mandatperioden för att färre felaktiga utbetalningar ska ske. Den utredning som vi precis talade om fäster särskild vikt vid att minska de felaktiga utbetalningarna och beivra bidragsbrottsligheten samt, givetvis, vid att regelverket ska vara både rättssäkert och effektivt.
Jag skulle vilja påstå, fru talman, att Försäkringskassan aldrig har haft så goda förutsättningar som nu när det gäller att komma till rätta med de problem som finns. Samtidigt kommer ingenting av sig självt. Detta har ju varit ett hårt och stort arbete från regeringens sida. Vi har anslagit hundratals miljoner. Vi har gett flera uppdrag till myndigheten i regleringsbrev. Vi har stiftat nya lagar och gett nya förutsättningar och fler verktyg för att myndigheten ska kunna arbeta både framåtlutat och rättssäkert.
Regeringen förutsätter givetvis att Försäkringskassan fortsätter att ta ansvar genom att ta till sig de stora anslag som nu har kommit samt att man utreder och tar fram fler verktyg för att kunna jobba ännu mer effektivt. Förutsättningarna finns på plats, och den politiska inriktningen är väldigt tydlig. Medlen och stödet från regeringen finns också. Nu vilar ett stort ansvar på Försäkringskassan att leverera sin del. Jag har inget skäl att tro att man inte kommer att lyckas med det, givet att jag har en mycket god dialog med Försäkringskassan och att man definitivt delar denna ambition.
När det gäller de stora återkraven vill jag än en gång poängtera att Försäkringskassan har ett stort handlingsutrymme. Om den enskilde bedöms ha handlat i god tro får återkravet anpassas till den enskildes ekonomiska och sociala situation. Återkravet kan helt eller delvis efterskänkas.
Som ledamoten redogjorde för har vi ett system som är sådant att man kan överklaga. Det går vidare om man får rätt, och då upphävs återkravet. Detta system tycks fungera alldeles utmärkt. Det är dock beklagligt när det går så långt att man hamnar i den situationen.
Anf. 6 Jessica Rodén (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Vi har alltså en arbetsskadeförsäkring som är så komplicerad att inte ens Försäkringskassan själv klarar av att tillämpa den korrekt. Trots det läggs hela ansvaret på individen – på den som redan är skadad, sjuk eller utsliten.
Försäkringskassans egna system pratar inte med varandra. En person som anmäler en ny inkomst i ett SGI-ärende får inte automatiskt den uppgiften uppdaterad i sitt livränteärende. Det betyder att Försäkringskassan har rätt uppgifter på plats, men de når inte fram. Sedan kommer återkravet. Det är då inte medborgaren som har gjort fel, utan det borde vara systemet som vi adresserar här.
Detta gäller inte bara enstaka fall. 68 procent av alla felaktigt utbetalda livräntor beror på att Försäkringskassan har gjort fel; det slår både intern granskning och domstolar fast gång på gång. Men det är ändå individen som får ta hela smällen, och smällen kan vara brutal. Vi har hört om återkrav på 280 000 kronor för att lönen har höjts med 10 kronor i timmen. Vi har hört om 2 500 ärenden som ligger på hög – återkraven tickar på i tysthet i flera år, och när brevet till slut kommer har skulden vuxit till en halv miljon.
Fru talman! Man blir inte frisk av att göras fattig.
Vi måste också prata om livräntans indexering. Livräntan är tänkt att täcka inkomstförlusten, men när indexeringen halkar efter löneutvecklingen blir skillnaden mindre – inte för att arbetsförmågan har ökat utan för att systemet räknar fel. När livräntan försvinner på papperet, trots att inkomstförlusten är kvar, kommer återkravet – ofta på hela beloppet.
Statsrådet säger att det är individens ansvar att rapportera in nya uppgifter, men vad är statens ansvar när den offentliga sektorn brister, när systemen inte är samordnade och när myndigheten själv står för felen?
Vad är regeringens plan för att komma till rätta med dessa uppenbara systemfel i arbetsskadeförsäkringen?
Anf. 7 Sanne Lennström (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för det positiva beskedet om utredningen! Jag ser fram emot att läsa förslagen framemot sommaren.
Det finns även andra åtgärder som vi har debatterat tidigare här i kammaren, bland annat med statsrådets kollega Slottner, angående att få bukt med problemet med att människor inte får tillräcklig hjälp med sina handlingar inför att de till exempel ska kontakta Försäkringskassan. Jag talar naturligtvis om att väldigt många av landets statliga servicecenter har lagts ned.
Statens servicecenter erbjuder en verksamhet som hjälper den enskilde att förstå sådant som till exempel är kopplat till föräldrapenning eller sjukpenning. Försäkringskassan är en av de myndigheter som har funnits hos Statens servicecenter.
Flera av kontoren runt om i landet är nu nedlagda; i mitt distrikt gäller det bland annat kontoret i Östhammar och det i Enköping. Detta leder till att människor som tidigare har kunnat få hjälp med sina ärenden inte längre kan få det. Det finns många som behöver den hjälpen, bland annat personer som befinner sig i ett digitalt utanförskap. Detta kan också öka risken för att man utan uppsåt gör fel och sedan står inför ett återkrav.
Jag inser att det här är Slottners område, men jag ville ändå nämna att det är en viktig pusselbit för att hjälpa människor att göra rätt. Precis som statsrådet sa ska det ju vara lätt att göra rätt.
Nu när vi har sett rapporten från Inspektionen för socialförsäkringen skulle jag vilja fråga statsrådet om det finns en risk att det har riktats felaktiga återkrav på andra områden inom Försäkringskassan än dem som vi debatterar här. Jag vet att många oroar sig och undrar över detta, så det skulle vara fint med ett besked om det här i dag.
Anf. 8 Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Fru talman! Stort tack till interpellanterna för bra frågor och en bra diskussion!
Jag kan börja med att konstatera att regeringen välkomnar Inspektionen för socialförsäkringens, ISF:s, granskning av den rättsliga kvaliteten i Försäkringskassans beslut om återkrav av sjukpenning och föräldrapenning. Rapporten kommer nu att analyseras närmare i Regeringskansliet. Vidare kommer Försäkringskassan att lämna ett svar på rapporten där myndigheten kommenterar inspektionens olika slutsatser och redovisar eventuella åtgärder som man avser att vidta med anledning av rapporten. Därefter kommer regeringen givetvis att ta ställning till om ytterligare åtgärder behöver vidtas utöver det arbete regeringen utgår från att Försäkringskassan redan gör.
Fru talman! Återigen: Försäkringskassan har nog aldrig haft bättre förutsättningar att utföra sitt arbete än vad man nu har. Man har fått historiskt stora anslag, de största sedan 2010-talets början. Man har även fått betydligt fler verktyg och bättre förutsättningar både digitalt och lagstiftningsmässigt för att korrekta uppgifter ska komma in mer eller mindre per automatik så att underlagen redan från början blir korrekta. Detta kommer att hjälpa framför allt den enskilde som inte har något uppsåt att göra fel men som ibland har svårigheter, precis som ledamöterna är inne på. Detta kommer även att underlätta betydligt för Försäkringskassan så att man kan kontrollera och göra rätt från början.
Det här kommer att minska bidragsbrottsligheten och göra det betydligt svårare för dem som försöker tillskansa sig våra gemensamma skattepengar och stoppa dem i sina egna fickor. Konsekvenserna för dem kommer dessutom att bli kännbara.
Men framför allt handlar det om att alla de som har stora behov också har rätt till dessa viktiga ersättningar. Det är dem systemet är till för, och det är också för dem det måste vara lätt.
Systemen är komplexa; det är inte tu tal om saken. Vi måste därför göra allt som står i vår makt för att förenkla och förbättra. Samtidigt får vi varken tumma på rättssäkerheten eller bli för naiva – något vi har sett i systemet och som har gjort det lätt för kriminella att tillskansa sig pengar de inte har rätt till. Det här är en balansgång vi måste manövrera.
Jag är fast besluten om att färre felaktiga utbetalningar ska ske. Kammaren har dessutom fastslagit ett gemensamt mål när det gäller felaktiga utbetalningar, och detta mål tänker jag att vi är helt överens om.
Fru talman! Låt mig även beröra Jessica Rodéns fråga om indexeringen av livräntan. Det är också en komplex fråga. Arbetsskadeutredningen är inte den första utredning som har belyst frågan och lämnat förslag. Utredningen om en mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada lämnade redan 2017 ett förslag om att arbetsskadelivräntan årligen skulle beräknas om och ge en förändring i inkomstindex. Jag kan bara konstatera att under åtta år gjorde Socialdemokraterna ingenting åt saken, och man tog inte förslaget vidare. I Socialdemokraternas nuvarande budget finns inte heller en enda krona budgeterad för just det Jessica Rodén nu pläderar för.
(Applåder)
Anf. 9 Jessica Rodén (S)
Fru talman! Vi socialdemokrater menar att trygghetssystemen ska bygga på tillit och inte misstänksamhet, att tryggheten ska finnas när den behövs och att den inte ska inte bli en fälla för den som försöker göra rätt. Men nu har Sverige ett system där återkraven har ökat med 600 procent, där Försäkringskassan orsakar majoriteten av felen, där människor skuldsätts trots att de har gjort rätt och där livräntan försvinner trots att inkomstförlusten består.
Fru talman! Det här är inte den svenska modellen. Det är inte en försäkring utan ett lotteri. Det är ett system som är så komplext att inte ens myndigheten klarar av att hantera det korrekt, vilket gör att löntagare som har försökt följa alla regler ändå får kravbrev på hundratusentals kronor.
Men det handlar inte bara om ekonomi; det handlar om rättvisa, tillit och ett samhälle som håller sitt löfte till den som gör rätt för sig. Lösningen finns i en statlig utredning som pekar på hur man kan ta bort undantag, införa rättvis indexering och bygga en arbetsskadeförsäkring som håller över tid för både män och kvinnor och för både fysisk och psykisk ohälsa. Det är dags att gå från ord till handling.
Tack för debatten!
(Applåder)
Anf. 10 Sanne Lennström (S)
Fru talman! I ISF-rapporten framkom även att det finns en olikhet mellan hur Försäkringskassan har uppskattat och redovisat sina återkrav och hur ISF har presenterat det felaktiga återkrav som finns i rapporten. Låt mig åter understryka att detta är allvarligt. Jag välkomnar dock dagens diskussion, för det är viktigt att vi diskuterar rättssäkerheten, hur våra skattepengar används och förtroendet för svenska myndigheter. Som statsrådet nämnde är det också viktigt att hitta en balans. Det ska vara lätt att göra rätt.
Givetvis har individen ett ansvar, men myndigheten har också ett ansvar att upprätthålla sin ställning och sitt förtroende gentemot svenska folket. När man är i kontakt med svenska myndigheter är man i kontakt med svenska staten. Kontakten måste då ske på ett värdigt och rättssäkert sätt så att förtroendet upprätthålls.
Med det tackar jag för dagens debatt!
(Applåder)
Anf. 11 Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Fru talman! Stort tack till båda interpellanterna för möjligheten att diskutera dessa viktiga frågor!
Jag blir dock lite mörkrädd när jag hör ledamoten Jessica Rodén säga att våra socialförsäkringssystem måste baseras på tillit, inte misstänksamhet. Jag blir lite nervös eftersom tillitsbaserade system är det som har tagit oss dit där vi är i dag där 15–20 miljarder kronor av våra gemensamma skattepengar varje år går till felaktiga utbetalningar och bidragsbrottslighet. Hälften av dessa 15–20 miljarder beräknas gå till kriminella och till att finansiera organiserad brottslighet, det vill säga till människor som absolut inte har rätt till våra gemensamma skattepengar och våra gemensamma socialförsäkringssystem. Detta sker alltså i dagens tillitsbaserade system.
Tillit är bra, men kontroll är bättre. Det har funnits en naivitet i de generösa välfärdssystemen som har gett kriminella en chans att tillskansa sig våra gemensamma skattepengar, som då flödar ut och göder organiserad brottslighet. Detta måste vi sätta stopp för, och därför har regeringen fått lagstiftning på plats, gett myndigheterna nya verktyg och sett till att det blir lätt att göra rätt. Vi har gått fram med dessa viktiga reformer just för att kunna säkra legitimiteten för de gemensamma välfärdssystemen och för att kunna fortsätta att garantera att de som har stora behov och rätt till socialförsäkringarna också ska få det de har rätt till. Att tumma på dessa reformer skulle riskera att göda den kriminella ekonomin ännu mer.
(Applåder)
I detta anförande instämde Caroline Högström (M).
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.