Arbetsvillkoren inom gigekonomin
Interpellation 2024/25:580 av Eva Lindh (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-04-01
- Överlämnad
- 2025-04-03
- Anmäld
- 2025-04-04
- Svarsdatum
- 2025-04-25
- Besvarad
- 2025-04-25
- Sista svarsdatum
- 2025-04-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Nina Larsson (L)
I Norrköping har nu buden som arbetar för Wolt strejkat, vilket Norrköpings Tidningar har skrivit om. Arbetsvillkoren är helt orimliga, med alltför långa och många arbetsdagar för en lön runt 10 000 kronor i månaden före skatt. Därutöver måste buden stå för kostnader för bil och telefon. Buden i Norrköping berättar att när omkostnaderna är borträknade har de en ungefärlig timpenning på 17 kronor. Buden är egenföretagare, men Wolt bestämmer förutsättningarna och de skrivna avtalen verkar inte hållas. Här finns inget kollektivavtal, och då är det svårt att få rimliga arbetsvillkor.
Därutöver är arbetsmiljön för dem som arbetar inom den så kallade gigekonomin något som måste tas på allvar. För buden handlar det om rätt förutsättningar för trafiksäkerhet och arbetskläder med mera. Arbetsmiljöverket har drivit en rättslig tvist mot Wolt för att få företaget att ta sitt arbetsmiljöansvar. Wolt har överklagat domen.
Politik, fackförbund och andra kunniga på området borde ta fram en strategi för att komma till rätta med dessa dåliga arbetsvillkor och den dåliga arbetsmiljön.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Nina Larsson:
Avser statsrådet att agera för att komma till rätta med arbetsvillkoren och arbetsmiljön för dem som jobbar inom de områden inom gigekonomin där detta inte fungerar?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:580
Webb-tv: Arbetsvillkoren inom gigekonomin
Dokument från debatten
- Fredag den 25 april 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:105
- Protokoll 2024/25:105 Fredagen den 25 aprilProtokoll 2024/25:105 Svar på interpellation 2024/25:580 om arbetsvillkoren inom gigekonomin
Protokoll från debatten
Anf. 109 Statsrådet Nina Larsson (L)
Herr talman! Eva Lindh har frågat mig om jag avser att agera för att komma till rätta med arbetsvillkoren och arbetsmiljön för dem som jobbar inom de områden inom gigekonomin där detta inte fungerar.
Jag vill börja med att tacka Eva Lindh för en angelägen fråga. Alla arbetstagare i Sverige ska ha goda arbetsvillkor och en säker arbetsmiljö, oavsett formen för arbetet. Detta uppnår vi bäst genom den svenska arbetsmarknadsmodellen, där arbetsmarknadens parter tar ett huvudansvar för arbetsvillkoren och ansvarar för lönebildningen på arbetsmarknaden. Den svenska arbetsmarknadsmodellen ska värnas även på den här delen av arbetsmarknaden.
Regeringen har, liksom den tidigare regeringen, varit mycket aktiv under förhandlingarna i EU om det så kallade plattformsdirektivet. Direktivet syftar bland annat till att förbättra arbetsvillkoren för plattformsarbete, det vill säga arbete inom den så kallade gigekonomin.
Plattformsdirektivet innehåller bestämmelser om att korrekt sysselsättningsstatus ska kunna fastställas för personer som utför plattformsarbete. Det handlar i huvudsak om att kunna fastställa om en person som utför plattformsarbete är en arbetstagare. Regeringen har tillsatt en utredning för att utreda hur plattformsdirektivet ska genomföras i svensk rätt. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 december i år (dir. 2024:116). Jag ser fram emot att ta del av utredningens analyser och förslag.
Parallellt med arbetet kring plattformsdirektivet har, precis som Eva Lindh framfört, arbetsmiljöfrågor inom gigekonomin prövats i domstol vid flera tillfällen – Arbetsmiljöverket är och har varit part i målen. Jag och regeringen följer även den rättsutvecklingen.
Anf. 110 Eva Lindh (S)
Herr talman! Jag vill börja med att säga hej till det nya statsrådet och gratulera henne till det mycket viktiga uppdraget. Det är avgörande och viktiga frågor som hör till statsrådets ansvarsområde.
Folk arbetar tolv timmar per dag, sex sju dagar i veckan, för en lön på ungefär 10 000 kronor i månaden före skatt. Man kan ju nästan tro att det inte handlar om svenska förutsättningar eller svenska villkor, men det gör det. Det innebär att inte alla arbetstagare i Sverige har goda arbetsvillkor eller en säker arbetsmiljö.
Norrköpings Tidningar har skrivit om den strejk som Wolt-arbetarna hade för ett antal veckor sedan. De strejkade mot sina arbetsvillkor. NT skrev om de helt orimliga villkoren för de arbetare som jobbar för just företaget Wolt. De har alltså en lön på 10 000 kronor i månaden före skatt. Det innebär att de har en ungefärlig timpenning på 17 kronor i timmen.
Men det är inte bara så att de får en dålig lön, utan de måste också själva stå för förutsättningarna för att bedriva jobbet. Med allt detta borträknat innebär det alltså 17 kronor i timmen.
Buden är egenföretagare, men Wolt bestämmer förutsättningarna. De skrivna avtalen verkar inte hållas. Det finns inget kollektivavtal.
Det är svårt att få rimliga arbetsvillkor när det inte finns ett kollektivavtal. Det är också svårt eftersom de inte är formellt anställda. Det är en speciell anställningsform, och det är på detta sätt som det ser ut inom gigekonomin.
Arbetstagare i Sverige i dag utsätts för denna exploatering. De som har intervjuats, de som har strejkat och som arbetar för Wolt, har själva sagt att de blir utnyttjade som slavar.
Arbetet ska som sagt alltid ske under sjysta och rättvisa villkor med rimliga löner, trygga anställningsvillkor och en arbetsmiljö som respekterar individens rättigheter och värdighet. Detta är viktigt och borde gälla alla som arbetar i Sverige.
Jag och många med mig anser att det som förekommer inom gigekonomin inte är acceptabla förutsättningar för arbetstagare. Vi måste uppmärksamma detta, och vi måste också agera. Det var också därför som jag ställde den här interpellationen till det dåvarande statsrådet. Nu har den förtjänstfullt tagits över av statsrådet Nina Larsson.
I svaret ser jag inte att det finns någon avsikt att agera. Min fråga kvarstår: Tänker statsrådet agera, och tycker statsrådet att det här är rimliga förutsättningar för arbetstagare i Sverige?
Anf. 111 Statsrådet Nina Larsson (L)
Fru talman! Vi är många som har tagit del av berättelserna om dåliga arbetsvillkor och dålig arbetsmiljö på denna del av arbetsmarknaden. Givetvis ska alla arbetstagare i Sverige ha rätt till det skydd som följer av det arbetsrättsliga eller arbetsmiljörättsliga regelverket.
Frågorna om hur vi ska komma till rätta med arbetsvillkoren och arbetsmiljön inom gigekonomin är frågor som berör flera områden. Det är juridiskt komplext när det gäller att hitta en lämplig balans mellan olika intressen. Det är viktigt att fortsätta värna företags innovationskraft och konkurrenskraft och samtidigt tillgodose att arbetstagare i Sverige har goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö.
Den teknikutveckling och innovationskraft som möjliggör och erbjuder lösningar för folk i gemen att underlätta sitt livspussel på olika sätt är i grunden en väldigt positiv sak. Men det måste förstås, vilket jag också instämmer med Eva Lindh i, ske under ordnade former. Vi måste ha ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden.
Jag kan som statsråd inte kommentera förhållanden i enskilda företag eller liknande. I vissa fall skulle det kunna handla om arbetslivskriminalitet och att människor exploateras och utnyttjas på den här delen av arbetsmarknaden. Arbetslivskriminaliteten snedvrider konkurrens och är också systemhotande. Här har regeringen vidtagit flera åtgärder för att stärka arbetet mot arbetslivskriminaliteten.
Fru talman! Jag vill också återkomma till frågan om plattformsdirektivet. Den är central också här.
När vi tittar tillbaka ett antal år kan vi se att det också inom bemanningsbranschen initialt fanns utmaningar, och de reglerades sedan allt eftersom man kunde följa utvecklingen på området. Här menar jag att plattformsdirektivet är en viktig del för att komma vidare. Nu finns det ett beslut inom EU. Vi har ett direktiv. Vi har en pågående utredning som ser över hur vi kan införa plattformsdirektivet i svensk rätt. Vi får anledning att återkomma till utredningens förslag och analys.
Anf. 112 Eva Lindh (S)
Fru talman! Arbetsmiljön för dem som arbetar inom den så kallade gigekonomin är något som måste tas på allvar. Exemplet med dem som har strejkat mot arbetsvillkoren och arbetsmiljön hos Wolt är en del. Men det finns fler exempel, och missförhållandena riskerar också att sprida sig till fler områden. Tiden att agera är nu.
När det gäller arbetsmiljön pågår just nu en rättslig tvist, precis som statsrådet var inne på. Arbetsmiljöverket har drivit den rättsliga tvisten eftersom det inte finns någon som just nu verkar ta ansvar för den arbetsmiljö som de arbetstagare som arbetar inom gigekonomin i Sverige faktiskt utsätts för.
Domen, som gav Arbetsmiljöverket rätt i att Wolt faktiskt har ett arbetsmiljöansvar, har företaget självt överklagat. Vi vet ännu inte riktigt vad som kommer att hända med detta. Men detta är situationen nu.
Min mening är att om det inte blir tydligt att Wolt har ett ansvar här – jag tycker ju att företaget har ett ansvar, men lagstiftningen kanske inte är tillräcklig i det här fallet – måste vi ta ansvar och se över lagstiftningen.
Jag älskar den svenska modellen. Den är fantastisk. Det är fantastiskt att vi har haft en så lång tid av samarbete mellan näringsliv, företag och fackliga organisationer för att förbättra förutsättningarna för arbetstagare och att fackliga organisationer under lång tid har drivit en bättre arbetsmiljö och bättre arbetsvillkor för arbetstagare i Sverige. Det är otroligt viktigt.
Jag brukar inte vara den som längtar efter lagstiftning på det här området, för sådant brukar arbetsmarknadens parter kunna lösa själva. Men här har vi en speciell situation. Det är ju inte tydligt att man är anställd, utan företaget betalar bara när man har uppdrag och så vidare. Det ligger ju i problematiken i detta. Därför borde samhället ha ett större ansvar, naturligtvis tillsammans med de fackliga organisationerna. De är också väldigt engagerade.
Jag träffade Transportarbetareförbundet ganska nyligen och pratade om detta. De är också tydliga. Fackliga organisationer driver frågan. Men det är lite knepigt vem som ska ta ansvar, och då borde vi kanske alla ta ett ansvar – politiken, fackförbund och andra kunniga på området – och gemensamt se över vad kan vi göra för att stoppa dessa orimliga arbetsvillkor för ett ganska stort antal arbetstagare på vår arbetsmarknad.
I flera länder har man också lagstiftat om detta. Jag har förstått att Finland, Norge och Spanien har gjort det. Då ser det inte ut på samma sätt.
Jag vet inte om det här är rätt. Därför vädjar jag till regeringen att ta ansvar. Regeringen har ju inte bara makten och kraften utan också förutsättningarna för att göra något åt detta. Jag vädjar alltså till det nya statsrådet att ta tag i den här frågan, bjuda in och se över vad som behöver göras för att stoppa de helt orimliga förutsättningarna.
Anf. 113 Statsrådet Nina Larsson (L)
Fru talman! Jag instämmer verkligen i synen på att den svenska modellen är här för att stanna. Den är också en helt central del av Sveriges konkurrenskraft och en otroligt given grund för att vi har en så väl fungerande arbetsmarknad som vi har i Sverige. Jag instämmer verkligen i det.
En annan styrka som Sverige har handlar om innovationskraften och den tekniska utvecklingen. Vi behöver verkligen se till att vi gifter ihop de båda storheterna, om man nu ska kalla det så.
Men grunden gäller. Arbetstagare i Sverige ska ha goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö. Här är det viktigt att fler aktörer tar sitt ansvar, precis som Eva Lindh är inne på. Regeringen gör detta i och med plattformsdirektivet, som jag nu återkommer till. Det kommer att ha en central betydelse för de här frågorna. Men arbetsmarknadens parter, arbetsgivare och övriga parter, behöver ta sitt ansvar och följa regelverken.
En av de frågor som utredningen om genomförandet av plattformsdirektivet ska titta på är hur en så kallad rättslig presumtion om korrekt sysselsättningsstatus ska kunna genomföras i svensk rätt. Syftet med bestämmelsen är att motverka så kallade falska egenföretagare, som också Eva Lindh är inne på.
Vi behöver invänta utredningens analys och se vilka förslag som de identifierar för att kunna införa det här i svensk rätt. Det är också en fråga som tangerar andra områden. Då tänker jag på många av de mycket utsatta människor som är i behov av den här typen av gigjobb. Här är en viktig åtgärd, som regeringen har gjort, att införa lönekrav för arbetskraftsinvandring så att den här typen av jobb – som ses som tillfälliga jobb, gigjobb – inte ska kunna användas för att på felaktig grund ta sig till Sverige som arbetskraftsinvandrare.
Den här typen av jobb, med de enorma tekniska möjligheter och innovationer som de faktiskt innebär, är utmärkta som konkreta instegsjobb. Det är jobb som man kan ta tillfälligt. Man kan då bidra på olika sätt och ha en sysselsättning och en inkomst. Men det behöver ske under ordnade former.
Min bild är att vi behöver följa de rättsliga processer som pågår, och vi får i relativ närtid anledning att återkomma till just de exempel som Eva Lindh tar upp. Och så har vi utredningen om plattformsdirektivet, som kommer med förslag.
Anf. 114 Eva Lindh (S)
Fru talman! Det är ovärdigt att det i ett land som Sverige förekommer fruktansvärda, slavliknande arbetsvillkor för människor. Det måste vi stoppa. Det är inte rimligt.
Jag välkomnar den här debatten. Jag tycker att det är bra att vi tar upp samtalet. Det är lätt att fastna i detta, för man blir upprörd över de här förutsättningarna och de otroligt låga lönerna. Men jag vill också ta upp att det även är en arbetsmiljöfråga som vi måste ta på stort allvar.
Det här är frågor som kan vara livsavgörande. Det handlar till exempel om att de fordon som de kör ska vara trafiksäkra. Vem har ansvaret – om det blir en olycka eller händer någonting – för att fordonet inte är trafiksäkert? Vem är det som har det? Vi måste utreda och se att det här verkligen blir tydligt.
Vi har under lång tid haft bra regler för detta, med den svenska modellen. Är man på arbetet ska man vara skyddad och säker. Det är inte så på alla håll. Vi vet att arbetslivskriminalitet och att man inte följer regler tyvärr har resulterat i arbetsplatsolyckor och till och med dödsfall. Vi har alltså mycket att göra.
Jag tycker inte att vi har tagit den här frågan på så stort allvar som vi behöver göra. Därför välkomnar jag till exempel att Norrköpings Tidningar har gjort en bra reportageserie för att väcka människor och för att öppna ögonen på många fler, som inte har sett att det här förekommer.
Finns det någonting som statsrådet kan tänkas göra och ta initiativ till för att få stopp på de vidriga arbetsvillkoren och få ordning på arbetsmiljön, för allas säkerhet?
Anf. 115 Statsrådet Nina Larsson (L)
Fru talman! Jag delar verkligen Eva Lindhs engagemang i de här frågorna. Den här typen av missförhållanden hör inte hemma på den svenska arbetsmarknaden – absolut inte.
Jag har stora förhoppningar om att utredningen rörande plattformsdirektivet kommer att återkomma med bra förslag när det gäller att komma vidare i de här frågorna. Men det är också frågor som rör fler områden.
Precis som Eva Lindh var inne på har Arbetsmiljöverket en otroligt central och viktig roll när det gäller tillsyn. Det är viktigt att rättsläget klargörs, så att det blir klart och tydligt för alla vad det är som gäller. Det är också därför som vi följer rättsutvecklingen och de pågående processerna inom dessa områden. Vem som är arbetsgivare och som därmed har arbetsmiljöansvar är en central fråga. Vi kommer att kunna återkomma till det.
Det är också otroligt viktigt att stenhårt fortsätta jobba mot arbetslivskriminaliteten. Det är ett område där den här regeringen har stärkt arbetet på flera plan. Man har bland annat gett de nio samverkande myndigheterna fler och bättre verktyg i deras arbete mot arbetslivskriminalitet. Det är bland annat stärkta möjligheter att dela information i samband med deras gemensamma kontroller av arbetsplatser. Det är ett otroligt viktigt arbete. Att ytterligare riva sekretesshinder mellan myndigheter är också en viktig del av den här regeringens arbete.
Jag uppskattar stort Eva Lindhs initiativ till den här frågan. Jag instämmer i att det är en viktig fråga som vi behöver belysa och som vi behöver diskutera med arbetsmarknadens parter. Efter de pågående rättsliga processerna och den pågående utredningen har vi anledning att återkomma till den.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.