Arbetsskadeförsäkringen
Interpellation 2024/25:100 av Isabell Mixter (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-10-10
- Överlämnad
- 2024-10-11
- Anmäld
- 2024-10-15
- Sista svarsdatum
- 2024-10-25
- Svarsdatum
- 2024-11-07
- Besvarad
- 2024-11-07
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Tenje (M)
P4 Värmland rapporterade den 10 oktober 2024 om en undersköterska som skadat sig i sitt arbete på förlossningen. Hon nekas arbetsskadeförsäkring trots att hon skadat sig på arbetet och varit sjukskriven i ett år till följd av det.
Regelverket för arbetsskadeförsäkringen har blivit alltmer restriktivt, och allt färre får sina arbetsskador godkända, i synnerhet kvinnor. De huvudsakliga skälen till detta är den så kallade bevisregelns utformning och varaktighetskravet.
Den förra regeringen tillsatte en utredning, Arbetsskadeutredningen, för att se över arbetsskadeförsäkringen. Slutbetänkandet från utredningen, En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring (SOU 2023:53), presenterades i september 2023.
Ett år efter att utredningens förslag lades på regeringens bord har vi inte sett några tecken på att regeringen avser att gå vidare med dem. Vänsterpartiet anser att det är oerhört angeläget för den här undersköterskan och alla andra arbetsskadade att utredningens förslag genomförs så att fler får den ersättning de borde ha rätt till. Allra viktigast är de förslag som syftar till att förändra grundvillkoret. Vänsterpartiet menar vidare att den fasta prövningstidpunkt som föreslås i utredningen för att utreda rätten till livränta borde tidigareläggas.
Enligt utredningens beräkning skulle utredningens förslag innebära att 1 500 fler per år skulle bli beviljade ersättning. Det skulle vara ett stort kliv framåt och skulle innebära stor skillnad för många av dem som skadas i arbetet.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Anna Tenje:
Avser statsrådet att ta initiativ för att genomföra förslagen i En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring (SOU 2023:53)?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:100
Webb-tv: Arbetsskadeförsäkringen
Dokument från debatten
- Torsdag den 7 november 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:26
- Protokoll 2024/25:26 Torsdagen den 7 novemberProtokoll 2024/25:26 Svar på interpellation 2024/25:100 om arbetsskadeförsäkringen
Protokoll från debatten
Anf. 123 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Isabell Mixter har frågat mig om jag avser att ta initiativ för att genomföra förslagen i En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring (SOU 2023:53).
En välfungerande arbetsskadeförsäkring är viktig och bidrar, tillsammans med åtgärder som förebygger arbetsskador, till att människor vill delta och stanna kvar i arbetslivet. Arbetsskadeutredningen (S 2021:11) har haft i uppdrag att se över arbetsskadeförsäkringen och analysera hur finansieringen av försäkringen kan förändras för att skapa drivkrafter för arbetsgivare att förebygga arbetsskador och motverka långa sjukskrivningar.
Utredningen lämnade den 14 september 2023 betänkandet En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring - för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet (SOU 2023:53). Betänkandet är mycket omfattande och innehåller ett stort antal förslag som spänner över i stort sett hela, eller i alla fall stora delar av, arbetsskadeförsäkringen. Det har remissbehandlats och bereds just nu i Regeringskansliet. Jag kan inte föregripa arbetet i det här skedet.
Jag kan dock konstatera att det inslag i P4 Värmland som interpellanten hänvisar till har fokus på att skadade har nekats ersättning från den kollektivavtalade arbetsskadeförsäkringen på grund av Afa Försäkrings tolkning av begreppet olycksfall i arbetet. Det är viktigt att komma ihåg - och jag vill bara påminna om - att villkoren för ersättning från den kollektivavtalade försäkringen styrs av arbetsmarknadens parter och att regeringen endast kan lämna förslag i fråga om den offentliga arbetsskadeförsäkringen. Det aktuella betänkandet, som jag hänvisade till, fru talman, innehåller inga förslag gällande en ändring av begreppet olycksfall.
Anf. 124 Isabell Mixter (V)
Fru talman! Tänk dig ett samhälle där du går till jobbet varje dag - som sjuksköterska, undersköterska, lagerarbetare eller snickare - och är trygg med att arbetsgivaren gör allt den kan för att förebygga skador i arbetet. Om olyckan trots allt skulle vara framme och du skadar dig på arbetet är du tryggt försäkrad. Du kan fortsätta att försörja din familj och bo kvar i ditt hus även om du skadar dig på jobbet.
Vänsterpartiet anser att arbetsskadeförsäkringen ska vara trygg, rättssäker och jämställd. Den som skadar sig på jobbet ska ha rätt till stöd, hjälp och ersättning. Alla arbetstagare, oavsett vilket kön eller yrke de har, ska ges likvärdiga möjligheter att få skador erkända som arbetsskador.
Så är det inte i dag. På drygt tio år har antalet personer som beviljats livränta blivit sex gånger mindre. Denna nedgång sammanföll enligt Inspektionen för socialförsäkringen med den förändring av sjukförsäkringen som den moderatledda regeringen genomförde år 2008. På 20 år har antalet personer som får livränta minskat med hela 80 procent.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kan hålla med Anna Tenje om att det exempel jag använde skriftligt inför denna interpellationsdebatt kanske inte var perfekt, men jag har ett annat exempel från P4 Värmland.
Thomas Martinsson är en av dem som har skadat sig på arbetet. Han skadade ryggen på arbetet för elva år sedan men får inte någon ersättning från Försäkringskassan och har inte fått rätt till livränta. I dag lever han utan inkomst. Han har konstant smärta och kan inte arbeta. Han är bara en av många som har drabbats av det otillräckliga skydd som arbetsskadeförsäkringen ger i dag. När han blev intervjuad av P4 Värmland den 4 november sa han att det nästan är så att våra husdjur har bättre försäkringsskydd än vad vi har på jobbet. Han sa också att han inte är lat och att han gärna hade jobbat om han hade kunnat, men det går inte.
Frågan om en förbättrad arbetsskadeförsäkring aktualiserades väldigt tydligt under pandemin. Många av dem som arbetade i kontaktyrken drabbades av långtidscovid och blev nekade livränta på grund av det regelverk som i dag finns gällande arbetsskadeförsäkringen. Beviskraven är alltför höga för att man ska beviljas livränta.
År 2021 tillsattes en utredning för att göra en översyn av arbetsskadeförsäkringen. Utredningen har lämnat sitt betänkande till regeringen. Där finns en rad förslag som skulle göra att fler får rätt till ersättning och till en mer korrekt sådan. Försäkringen skulle bli mer könsneutral; i dag missgynnas framför allt kvinnor av regelverket för arbetsskadeförsäkringen. Besluten skulle bli mer rättssäkra och likformiga. Livräntan skulle också bättre följa inkomstutvecklingen.
Detta är efterlängtade förbättringar som vi i Vänsterpartiet välkomnar. Vi skulle vilja göra en del justeringar i de förslag som finns, men det väntar vi med tills de eventuellt ligger på bordet.
Anna Tenje hänvisade i sitt svar till att utredningen är omfattande och till att den bereds i Regeringskansliet. Jag kan dock konstatera att det föreslogs i betänkandet att förändringarna skulle träda i kraft den 1 juli 2024, så jag tror att det är många som väntar och undrar när regeringen ska komma till skott. Avser Anna Tenje att ta några initiativ till att förslag ska komma på bordet?
Anf. 125 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Jag vill börja med att återigen understryka att en välfungerande arbetsskadeförsäkring i kombination med ytterligare åtgärder som förebygger arbetsskador är en väldigt viktig del av arbetslinjen. Det bidrar till att människor vill och kan arbeta och till att de vill stanna kvar i arbetslivet mycket längre. Det är en väldigt viktig försäkring.
Arbetsskadeutredningen har lämnat många förslag på nya bestämmelser i ett regelverk som rör väldigt viktiga men komplicerade frågor. Bland annat föreslår utredningen att de bestämmelser som beskriver vad en arbetsskada är ska göras om helt. Utredningen föreslår också att grundkraven för livränta ändras för att fler som ansöker om livränta ska kunna få en arbetsskadeprövning. Syftet är att åstadkomma en försäkring som fyller sin funktion, det vill säga att ge enskilda ekonomisk trygghet vid arbetsskada och att säkerställa att kvinnor och män ges ett likvärdigt skydd. Gott så!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Att antalet personer som är mottagare av livränta har minskat de senaste åren har olika förklaringar. Det finns framför allt ett stort utflöde ur försäkringen för personer som tidigare har beviljats livränta och har haft det under en tid men som nu går i ålderspension. Den främsta orsaken till att det rör sig om färre personer är enligt Arbetsskadeutredningen att färre ansöker om livränta. Samtidigt har andelen ansökningar som leder till beviljande av livränta faktiskt ökat sedan 2016.
Detta är ingen lätt fråga utan snarare en komplicerad sådan, och vi drar den definitivt inte i långbänk i onödan. När man tittar på förslagen bör man därför beakta att betänkandets huvudförslag innebär införande av en karenstid på 180 dagar för livränta. Det föreslås med andra ord att det inte ska vara möjligt att bevilja livränta de första 180 dagarna efter skadetillfället. Den som exempelvis råkar ut för en allvarlig olycka kommer med utredningens förslag att gå miste om livränta under sex månader, vilket över huvud taget inte finns med i dagens regelverk.
Anf. 126 Isabell Mixter (V)
Fru talman! Anna Tenje nämnde att en av anledningarna till att det betalas ut färre livräntor är att det kommer in få ansökningar. Det är ju också någonting som hanteras i förslagen i utredningen, alltså att Försäkringskassan automatiskt ska utreda om man har rätt till livränta. Detta är någonting som skulle förbättras om man genomförde de här förslagen.
Sedan vet jag inte om Anna Tenje menar att jag skulle vara kritisk till att det är en lång tidsgräns innan man kan bli beviljad livränta, men det kan jag tala om att jag är. Det är en av de saker som Vänsterpartiet invänder mot när det gäller den här utredningen. Vi anser att man snabbare borde utreda om det rör sig om en arbetsskada och att den tidpunkten borde förläggas till dag 90. I och med att Anna Tenje lyfte den frågan vill jag gärna höra ministerns syn på den.
Jag kan också konstatera att det inte kommer något besked om när förbättringarna i arbetsskadeförsäkringen ska komma. Det är oerhört angeläget att vi får en förändring på plats. Exempelvis menar LO nu att huvudregeln har blivit att en arbetsskadad arbetstagare inte får någon ersättning från försäkringen. Detta beror på den bevisregel som finns och på det så kallade varaktighetskravet.
Man kan också konstatera att det är en betydligt minskande andel som får rätt till livränta. En effekt av det är att statens kostnader för arbetsskadeförsäkringen har minskat betydligt. I genomsnitt har försäkringen ett överskott på 1,8 miljarder kronor årligen. Det är en väldigt orimlig ordning - detta är ju en försäkring som vi gemensamt betalar in till och som står med väldigt stora överskott, samtidigt som vi vet att människor skadar sig i arbetet men inte får den ersättning de faktiskt har rätt till.
Jag ser det därför som oerhört angeläget att vi kommer fram med ett sådant här förslag, och jag hoppas också att Anna Tenje och regeringen kan leverera ett besked.
Om utredningens förslag skulle genomföras skulle det innebära att 1 500 fler per år skulle bli beviljade ersättning. Det skulle vara ett enormt kliv framåt, och det skulle innebära stor skillnad för många av dem som skadas i arbetet. Jag vill därför återigen fråga Anna Tenje om man avser att genomföra de här förslagen.
Anf. 127 Statsrådet Anna Tenje (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Arbetsskadeförsäkringen och dess regelverk är som vi har nämnt tidigare ett mycket komplext område, och förändringen måste hanteras med ganska stor eftertanke. Det tänker jag att ledamoten känner till, med tanke på att den tidigare regeringen, som hennes parti gav stöd till, inte heller lagstiftade på detta område. Man hade ju en annan utredning, det vill säga Utredningen om en mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada, som tillsattes under den dåvarande S-MP-regeringen och som Vänsterpartiet var med och stöttade. Då hade man en utredning igång. Den var inte lika omfattande som arbetsskadeutredningen men hade ett snarlikt syfte. Den resulterade inte heller i någon lagstiftningsprodukt utan lämnades därhän.
De här frågorna kräver respekt och stor eftertanke, och det är just därför de förslag som nu presenterats i vår utredning bereds.
Det var bra att Isabell Mixter kom in på frågan om 180-dagarskarensen, för den gjorde mig lite konfunderad. Det verkar ändå som att Vänsterpartiet i sitt budgetförslag nu har omfamnat dessa förändringar i arbetsskadeförsäkringen, då de är med i budgeten.
En karenstid på 180 dagar är tämligen omfattande, och det kan tyckas märkligt att Vänsterpartiet vurmar för ett snabbt införande av utredningens förslag och även i sin budgetmotion har med medel för detta - men utan att nämna konsekvenserna för exempelvis undersköterskan i inslaget i P4 Värmland eller personen i det exempel ledamoten tog upp här. Å ena sidan omfamnar man dessa förslag i sin budget. Å andra sidan skriver man i sin budget, jag tror att det är på sidan 37, att man vill avskaffa karensavdraget eftersom det är skadligt och innebär inkomstförluster på 3 000-6 000 kronor, vilket är en betydande summa. Att då omfamna dessa förslag i arbetsskadeförsäkringen och därmed införa en 180-dagarskarens för människor som har drabbats av en skada skulle väl i så fall vara tämligen betydande.
För mig är denna fråga inte så enkel. Det handlar inte heller om att kunna plocka russinen ur kakan när det gäller arbetsskadeförsäkringen, utan det behöver ses som en helhet. Det är en komplex fråga, och den förtjänar att diskuteras och beredas på ett korrekt och ansvarsfullt sätt. Det handlar om en försäkring som lägger grunden för att skapa trygghet på arbetsplatser och för de människor som drabbas av olyckor och skador.
Jag är den första att skriva under på din visionära berättelse om hur bra det vore, Isabell Mixter. Min tanke är att arbetsgivare ska jobba för att minska risken för olyckor. Det var just därför vi gav tilläggsuppdraget till utredningen. Det handlar om att hitta drivkrafter för arbetsgivare att minimera riskerna för arbetsskadeolyckor på arbetsplatsen så att de aldrig någonsin ens uppkommer och försäkringen förhoppningsvis används i ännu mindre utsträckning.
Anf. 128 Isabell Mixter (V)
Fru talman! Jag vädjar till statsrådet att följa spelreglerna för interpellationsdebatter, det vill säga att det är interpellanten som ställer frågorna och statsrådet som svarar.
Jag vill gärna ha svar på om Anna Tenje anser att dagens ordning är bra: att den som skadas på arbetet inte får rätt till ersättning, förlorar inkomst och kanske behöver flytta från sitt hem - detta för att arbetsgivaren inte har sett till att det inte ska uppstå olyckor. Man kan exempelvis ha jobbat som sjuksköterska och fått covid och långtidssviter av det. Det är detta debatten behöver handla om.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag ska ändå svara på Anna Tenjes fråga om vår budget och att vi ställer oss bakom utredningen. I vår budgetmotion framgår det tydligt att vi ställer oss bakom vissa delar av utredningen men att vi samtidigt vill förändra tidsgränserna som föreslås i utredningen. Du kan gärna få den av mig så att du kan läsa på.
Inspektionen för socialförsäkringen konstaterar att en del av förklaringen till att många färre beviljas livränta i dag är de förändringar som den tidigare moderatledda regeringen genomförde 2008. Att då dra upp vad Vänsterpartiet inte gjorde under förra mandatperioden är inte riktigt rättvist.
Jag frågar därför: Vad ska regeringen göra för att människor ska kunna vara trygga på arbetet och veta att de är försäkrade?
Anf. 129 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Jag kan konstatera att interpellanten inte vill ta ansvar för de åtta år Vänsterpartiet stödde den dåvarande regeringen. Trots att man då hade möjlighet att göra förändringar i arbetsskadeförsäkringen valde man att inte göra någonting i frågan.
För mig är detta en viktig och angelägen fråga. En välfungerande arbetsskadeförsäkring och åtgärder som förebygger arbetsskador är en viktig del av arbetslinjen. Fler människor behöver kunna arbeta mer och längre, vilket förutsätter ett hållbart arbetsliv med betydligt färre arbetsskador.
Arbetsskadeförsäkringen och dess regelverk är dock ett komplext område som måste hanteras med eftertanke. Det går inte att plocka russinen ur kakan, utan man måste se det som en helhet, särskilt om man inte vill att någon ska falla mellan stolarna. Arbetsskadeutredningens betänkande bereds och analyseras nu som sagt i Socialdepartementet. Därefter har regeringen att ta ställning till behovet av eventuella förändringar i regelverket, och då återkommer vi.
Fru talman! Med detta sagt tackar jag för debatten. Tack också till interpellanten för en viktig fråga. Två gånger i dag har jag fått möjlighet att tala om detta, på frågestunden och i en interpellationsdebatt, och det tycker jag är bra och viktigt.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.