Arbetsmiljön i äldreomsorgen
Interpellation 2024/25:524 av Nadja Awad (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-03-13
- Överlämnad
- 2025-03-13
- Anmäld
- 2025-03-14
- Sista svarsdatum
- 2025-03-28
- Svarsdatum
- 2025-04-08
- Besvarad
- 2025-04-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Tenje (M)
I en nyligen publicerad rapport från TCO lyfts konsekvenser av bristande arbetsmiljö i offentlig sektor. Enligt rapporten planerar 180 000 tjänstemän i åldern 50–67 att av arbets- och/eller hälsorelaterade skäl gå i pension före riktåldern. Kvinnor är överrepresenterade och utgör 63 procent av gruppen.
Detta innebär en stor förlust av kompetent bemanning. Om de kunde arbeta i nuvarande omfattning i ytterligare ett år skulle det medföra ett arbetskraftstillskott på ungefär 150 000 helårs- och heltidstjänster under den närmaste 10–15-årsperioden.
Underfinansieringen av välfärden har pågått under lång tid, vilket syns på flera sätt. Sjuktalen är högre än inom andra sektorer. Drygt hälften (53 procent) av landets socialchefer uppger att de har svårt att ge de insatser som individen har behov och rätt till – äldreomsorg och stöd till barn och unga är särskilt drabbade.
Äldreomsorgen är särskilt pressad av de undermåliga arbetsvillkoren. Fler än hälften av medlemmarna i Kommunal som arbetar i äldreomsorgen vill lämna yrket.
Socialstyrelsen konstaterade nyligen i en rapport att sjukskrivningarna inom äldreomsorgen måste minska ifall den ska klara sitt uppdrag i framtiden. För att det ska ske krävs i sin tur att arbetsmiljön förbättras, konstaterar myndigheten. Äldreomsorgens undersköterskor har dubbelt så många sjukdagar som genomsnittet på arbetsmarknaden. Om äldreomsorgens 21 sjukdagar per år och anställd kunde minskas till 10 skulle arbetstid motsvarande 6 000 årsarbetare bli tillgänglig.
Socialstyrelsen menar att arbetsgivarna behöver ge medarbetarna bättre stöd, ökad närhet till chefer och större möjligheter till fortbildning. I dag har chefer i äldreomsorgen ansvar för dubbelt så många medarbetare – 48 stycken – som den genomsnittlige chefen på arbetsmarknaden.
Bristerna inom äldreomsorgen har varit kända under lång tid, och ändå har alltför lite hänt. I grunden handlar det om resurser som regeringen satsat på skattesänkningar till de rikaste i stället för på välfärden.
Kvinnor är överrepresenterade bland de anställda inom äldreomsorgen, precis som i en stor del av välfärdens verksamheter som är helt centrala för att samhället ska fungera och som präglas av resursbrist och bristande arbetsmiljö. Det är hög tid att regeringen tar alla dessa signaler på allvar och prioriterar välfärden, de anställda inom den och deras arbetsmiljö framför skattesänkningar till de rikaste.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Anna Tenje:
Avser statsrådet att ta några initiativ för att förbättra arbetsmiljön inom äldreomsorgen?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:524
Webb-tv: Arbetsmiljön i äldreomsorgen
Dokument från debatten
- Tisdag den 8 april 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:97
Protokoll från debatten
Anf. 77 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Mikael Dahlqvist har frågat mig om regeringen kommer att garantera att kommunerna får ökade statsbidrag för att klara äldreomsorgen framöver och på vilket sätt jag och regeringen avser att förbättra arbetsvillkoren för personalen inom äldreomsorgen. Mikael Dahlqvist har även frågat mig hur jag och regeringen tänker säkra att samtliga äldre i hela landet får likvärdig och högkvalitativ äldreomsorg i alla landets kommuner.
Nadja Awad har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att förbättra arbetsmiljön inom äldreomsorgen.
Fru talman! I Sverige har vi en ordning med kommunal självstyrelse. Äldreomsorgen ryms inom det kommunala ansvarsområdet. Kommunerna har genom den kommunala beskattningsrätten både ett långtgående ansvar för och en stor möjlighet att påverka finansieringen av sin verksamhet. Skatteintäkterna står för den allra största delen av kommunernas totala intäkter. Kommunernas ekonomiska förutsättningar är därför, liksom för övrig offentlig sektor, starkt kopplade till skatteunderlagets utveckling och den ekonomiska tillväxten. För att långsiktigt stärka kommunernas ekonomi och förutsättningar att finansiera äldreomsorgen har därför ökad tillväxt och en återupprättad arbetslinje stor betydelse.
Regeringen har en hög ambitionsnivå för arbetsmiljöpolitiken. Alla, såväl kvinnor som män, ska orka, kunna och vilja arbeta ett helt arbetsliv. Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att ta fram förslag till en ny arbetsmiljöstrategi för åren 2026–2030 (dir. 2024:56). Uppdraget ska redovisas senast den 11 juni 2025.
Arbetsmiljön är en viktig del i att stärka äldreomsorgens kompetensförsörjning. Enligt arbetsmiljölagstiftningen är det arbetsgivaren som har ansvaret för arbetsmiljön. Av arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall samt systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö.
Den svenska arbetsmarknadsmodellen innebär att arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer tecknar kollektivavtal om löner, arbetstider och andra anställningsvillkor samt samverkar om arbetsmiljön. Kommunerna har ansvar för att vidta åtgärder för att säkerställa personal- och kompetensförsörjningen. Kommunsektorns ekonomi förväntas som helhet stärkas under 2025, jämfört med de två senaste åren, till följd av den framgångsrika kampen mot inflationen. Regeringen genomför även åtgärder för att minska sjukskrivningar och stärka rehabilitering, något som har betydelse för kompetensförsörjningen i äldreomsorgen, där rapporter visar på höga sjuktal.
Äldreomsorgen är en prioriterad fråga för regeringen, som också har vidtagit flera åtgärder för att stärka omsorgens kvalitet. Kommunerna får även fortsatt statsbidrag specifikt för äldreomsorgen, dels sektorsbidraget som kommunerna kan använda fritt för att säkerställa en god vård och omsorg om äldre personer och som även kan användas för insatser som förbättrar personalens arbetsmiljö, dels Äldreomsorgslyftet som har förlängts till 2026.
I budgetpropositionen för 2025 lämnas flera förslag för att stärka svensk äldreomsorg, exempelvis fast omsorgskontakt i särskilt boende, stärkt anhörigstöd samt fortsatt stöd till kunskapsspridning om och kvalitetsregister för personer med demenssjukdom. För regeringen är det angeläget att fortsätta att stödja kommunerna i deras arbete med att stärka kompetensen hos personalen inom äldreområdet. Regleringen av yrket undersköterska och Äldreomsorgslyftet kan bidra till en tryggare och säkrare äldreomsorg, till att det blir mer attraktivt att arbeta i äldreomsorgen och till att arbetet kan organiseras mer effektivt. För 2025 vidgar regeringen Äldreomsorgslyftet för att stärka kompetensen i det svenska språket inom äldreomsorgen.
Regeringen tillsatte tidigt under mandatperioden flera utredningar för att stärka såväl den medicinska kompetensen i den kommunala hälso- och sjukvården som kunskaper i svenska språket i äldreomsorgen. Betänkandena bereds i sedvanlig ordning i Regeringskansliet. En annan viktig aspekt av äldreomsorgen är ledarskapet, som kan påverka äldreomsorgens organisering och kvalitet, och regeringen bedömer att ledarskapet har en stor betydelse för äldreomsorgens arbetsmiljö. Regeringen bedömer därför också att det är angeläget att chefer tar del av de möjligheter att höja kompetensen som finns inom ramen för Äldreomsorgslyftet.
Utöver detta finns personal- och kompetensförsörjningen, som givetvis inte bara kan lösas med fler händer i vården. Där måste kompletteringar ske med hjälp av välfärdsteknik. Därutöver finns den nya viktiga socialtjänstlagen, som kommer att komplettera och höja kvaliteten.
(Applåder)
Anf. 78 Mikael Dahlqvist (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Under pandemin pratade alla partier om äldreomsorg och vård. Vi upptäckte stora brister, och vi såg revorna i vår välfärd. Alla partier lovade guld och gröna skogar. Nu skulle äldreomsorgens problem tas om hand.
Jag skrev interpellationen, fru talman, för att påvisa att revorna kvarstår, att det finns en ekonomisk utmaning och att vi måste ta ett rejält tag om äldreomsorgen framöver.
Jag är lite orolig över bilden som regeringen förmedlar i sitt svar. Trots alla fina ord om ambitioner, arbetslinjer och välfärdsteknik saknas fortfarande äldreomsorgens verklighet i svaret.
Statsrådet hänvisar gång på gång till kommunernas ansvar, men verkligheten är sådan att alltfler kommuner nu larmar om att de inte klarar av uppdraget fullt ut. Det är inte konstigt. Vi står inför bland annat en demografisk utveckling som innebär att andelen personer över 80 år kommer att öka med 50 procent fram till 2035. Det kommer att finnas enorma behov som det krävs mer än kommunalt självstyre för att klara av att möta.
Fru talman! Regeringen lyfter också fram arbetsmiljöpolitiken och framhåller att de prioriterar äldreomsorgen. På pappret låter det som kraftfulla löften. Men när man jämför med verkligheten uppstår flera frågor.
Regeringen utlovar hög ambition i arbetsmiljöpolitiken och har gjort en utredning och tagit fram en ny strategi för 2026–2030. Men konkreta åtgärder för att förbättra arbetsmiljön utifrån dagens situation uteblir.
Trots att ambitionerna är höga går det att utläsa i exempelvis Kommunals medlemsundersökning att var tredje anställd i äldreomsorgen överväger att lämna yrket på grund av ohållbara arbetsvillkor som stress, låg bemanning och låga löner. Detta tyder på diskrepans mellan retorik och praktiska insatser. Det handlar alltså inte om brist på ambition eller vilja hos personalen utan brist på politiskt ansvar uppifrån.
Fru talman! Ministern lyfter också upp Äldreomsorgslyftet, som är en viktig satsning som vi socialdemokrater var med och införde. Men att man använder det som huvudargument är oroväckande. Det är en tillfällig utbildningssatsning som varken är permanent eller tillräcklig för att möta det framtida enorma kompetensbehovet.
Fru talman! När jag frågar hur regeringen vill säkra en likvärdig och trygg äldreomsorg får jag höra att det är kommunernas ansvar. När jag frågar om arbetsvillkoren för personalen får jag återigen höra att det är kommunernas ansvar. När jag frågar om finansieringen är svaret att ekonomisk tillväxt är viktigt.
Regeringen måste sluta skylla ifrån sig. Vi socialdemokrater menar att staten måste ta ett större ansvar för säkrare och jämlik äldreomsorg i hela vårt land. För det krävs både resurser och styrning. Det handlar om trygghet för våra äldre och respekt för dem som varje dag går till jobbet i omsorgen.
Mina frågor kvarstår, fru talman.
Anf. 79 Nadja Awad (V)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Fru talmannen får ursäkta min bristande vandel. Den här regeringen verkar nämligen tycka att man ska vakta sin tunga när man inte alls delar deras politik eller ideologier, och vi i Vänsterpartiet delar varken deras politik eller deras ideologier. De innebär nämligen att man prioriterar skattesänkningar för miljonärer och miljardärer före undersköterskan och ensamstående tvåbarnsmamman Sandra Gunnarsson, 39 år, i Malung. Hon jobbar heltid inom äldreomsorgen men tvingas jaga mat på extrapris. Hon hoppar över måltider för att klara månaden och oroar sig för att bli sjuk eller behöva vabba. Då spricker budgeten.
Regeringen prioriterar bidrag för kakelläggning i köket och städhjälp för miljarder och åter miljarder kronor före Roland Bergendal, som nu tyvärr är död. Men enligt sonen Niklas hade han kunnat leva i tio år till ifall han hade fått det sällskap och den vård som ett äldreboende kan ge.
Regeringens ministrar gav sig själva skattesänkningar på flera tusenlappar varje månad i stället för att stötta undersköterskan Anna Brandenberg. Hon har jobbat inom hemtjänsten i 20 år men har förstört sin kropp totalt. Hon jobbar när ingen annan jobbar och har ytterst sällan firat en hel storhelg med sina barn eller haft kafferast på jobbet.
Hur kan regeringen behandla välfärdsarbetare på det här sättet? Hur kan regeringen behandla äldre på det här sättet? De här dåliga prioriteringarna är fullkomligt oacceptabla, fru talman. Politiken måste prioritera annorlunda och ta större ansvar för äldreomsorgen.
Digitalisering och effektivisering, som äldreministern har nämnt här, kommer inte att lyckas skapa den omvälvande förändring som krävs inom äldreomsorgen. Ska digitalisering och effektivisering förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren för personalen och ge god omsorg och vård till äldre? Ska de lösningarna leda till att man kan anställa de 130 000 personer som behövs till 2033, enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR?
Fru talman! Det kommer de inte att göra. Därför vill jag fråga äldreminister Anna Tenje: Kommer digitalisering och effektivisering att ge Sandra bättre arbetsvillkor? Hade det gett Roland den vård och omsorg han behövde? Kommer det att ge Anna den kafferast som hon aldrig har haft?
Anf. 80 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Under pandemin pratade alla om äldreomsorgen. Ibland känns det som att det bara är jag kvar. Jag brinner verkligen för svensk äldreomsorg. Det handlar om att förbättra arbetsmiljön för att yrkena ska bli mer attraktiva och fler ska söka sig dit, givet den kompetensförsörjningsbrist vi ser. Men det handlar också om att stärka kvaliteten utifrån flera olika aspekter, inte minst de som framkom i Coronakommissionens rapport och Ivos olika granskningar.
Jag blev glad när de här två interpellationerna ställdes till mig. Det blir jag alltid när jag får möjlighet att komma hit till kammaren och diskutera äldreomsorg. Det sker dock inte särskilt ofta. Jag får inte heller komma till utskottet särskilt ofta och berätta vad regeringen gör i fråga om äldreomsorgen – tyvärr, säger jag. Vi har nämligen väldigt mycket att berätta.
Jag tänkte att detta skulle ge mig en möjlighet att prata om den viktiga utredning om språkkravet inom äldreomsorgen som nu håller på att beredas. Den tidigare regeringen valde att göra precis ingenting, trots att man visste hur stora problemen med språkförbistring inom äldreomsorgen var.
Jag tänkte att detta skulle ge mig möjlighet att prata om den utredning om förstärkt medicinsk kompetens som jag precis har fått på mitt bord. Vi behöver täppa till gapen mellan kommun och region och se till att äldre som bor på ett särskilt boende eller för den delen tar del av hemtjänsten kan få den medicinska kompetens som Coronakommissionen tydligt pekade ut som en av de största bristerna i svensk äldreomsorg.
Jag trodde att jag kanske skulle få möjlighet att prata om den nya demensstrategi som vi nu har lagt fram för att höja kvaliteten inom demensvården. Vi ska se till att det inte är postnumret som avgör vilken diagnos man kan få över huvud taget eller för den delen om man kan få en god och jämlik vård.
Jag tänkte att vi kunde prata om den nya socialtjänstlagen, som på många olika sätt kommer att fokusera på att stärka kunskapsstyrningen av äldreomsorgen och se till att det är forskningen och den beprövade erfarenheten som ska stärka upp äldreomsorgen.
Vi kanske också skulle kunna prata om de nya förslagen om fast omsorgskontakt, inte bara i hemtjänsten utan också på särskilt boende, som jag nu har lagt fram. Vi vet att det stärker kvaliteten otroligt mycket för de allra sköraste.
Fru talman! Vi kunde för den delen prata om fast anhörigkontakt, som vi också har gått fram med i budgeten, eftersom vi vet att 20 procent av alla svenskar är någon form av anhörigvårdare. Dessutom blir en fjärdedel av dem tyvärr själva sjuka på grund av att stödet till dem är så dåligt. Alltsedan vi skrev vårt Tidöavtal har det varit en viktig del att anhörigvården i Sverige måste bli mycket bättre.
Vi skulle också kunna prata om välfärdstekniken. Jag kom precis från en presskonferens på eftermiddagen där vi visade att vi får nya verktyg och nytt lagstöd, om vi väljer att gå vidare med de förslag som utredningen lämnat. Inte bara somatiskt sjuka äldre ska kunna ta del av välfärdstekniken utan även personer med kognitiv svikt. Vi vet nämligen att välfärdstekniken kan höja kvaliteten och öka tryggheten men framför allt öka friheten för våra äldre, så att man får ha kvar sitt självbestämmande och sin integritet. Det kan också stärka och förbättra arbetsmiljön för dem som arbetar inom äldreomsorgen och komplettera medarbetarnas viktiga arbete.
Men i stället hamnade vi i en diskussion om skatt. Jag beklagar detta, för äldreomsorgen förtjänar mer plats.
(Applåder)
Anf. 81 Mikael Dahlqvist (S)
Fru talman! Jag tackar Anna Tenje för svaret.
Statsrådet säger att hon känner sig ensam om att tala om äldreomsorgen i vårt land. Jag ska ge några förklaringar. Jag tycker personligen att regeringen och statsrådet ska få tid på sig att visa handlingskraft. Nu har det gått drygt två år av mandatperioden. Att statsrådet inte blir kallad till socialutskottet i den mån hon önskar kanske beror på att vi inte ser några skarpa reformer från statsrådets sida.
Det är intressant, fru talman, att statsrådet i sitt svar både skriftligt och muntligt hänvisar till de flesta reformer som den socialdemokratiska regeringen var med och tog fram: skyddad yrkestitel – Socialdemokraterna tillsammans med samarbetspartierna, Äldreomsorgslyftet – Socialdemokraterna tillsammans med samarbetspartierna, fast omsorgskontakt – Socialdemokraterna tillsammans med samarbetspartierna.
Fru talman! Det är klart att det råder brist på reformer och brist på handling. Men fortfarande kvarstår den viktigaste frågan här i dag: ekonomiska förutsättningar för äldreomsorgen här och nu. Redan i dag går kommunerna på knäna och har svårt att klara sitt uppdrag. När jag möter kommunföreträdare får jag många gånger berättat för mig att man har oerhört svårt att få pengarna att räcka.
Det andra stora problemet är kompetensbristen. Arbete inom äldreomsorg och omsorg över huvud taget utgör inga högstatusyrken. Det är många som använder det som genomgångsjobb. Många saknar adekvat utbildning. Många är människor med utländsk bakgrund. Jag kan hålla med statsrådet om att språket är en utmaning. Men för att kunna ge skäliga arbetsvillkor, skäliga lönevillkor och så vidare krävs det att kommunen som arbetsgivare har goda ekonomiska förutsättningar.
Jag håller med statsrådet om en sak: Pengar löser inte alla utmaningar vi ser nu och framöver inom äldreomsorgen. Men det behövs en grundplåt för att klara att ge värdiga villkor. Får vi personal som höjer sin kompetens, får bättre villkor och känner att yrkets status ökar kommer det naturligtvis också de boende till gagn. Vi får då automatiskt högre kvalitet.
Min fråga till ministern är om hon själv är nöjd med hur svensk äldreomsorg ser ut i dag i landet. Det kommer fler och fler rapporter om oegentligheter: att man är ensam på natten som personal, att man inte får komma ut tillräckligt mycket i hemtjänsten och annan vanvård. Det var därför vi socialdemokrater föreslog en nationell äldreomsorgslag. Det var framför allt för att vi ville säkra en kvalitet oavsett var man bor i landet. Precis som ministern själv sa är det ett postnummerlotteri. Vilka förutsättningar man får beror på i vilken kommun man hamnar.
Fru talman! När det gäller grundplåten och ekonomin är jag fortsatt intresserad av att statsrådet svarar, för det är grunden för att kunna utveckla äldreomsorgen här och nu.
Anf. 82 Nadja Awad (V)
Fru talman! Jag upprepar mig för att kunna korrigera några faktafel. Jag har närvarat vid två budgetdebatter om äldreomsorgen. Äldreminister Anna Tenje var inte närvarande vid någon av de debatterna. Jag har två gånger kallat upp äldreministern till utskottet för att prata om äldreomsorgen. Det har inte någon annan ledamot i utskottet gjort. Jag har haft interpellationsdebatter med äldreministern. Vi har till och med varit i samma panelsamtal om äldreomsorgen. Vi har alltså påtalat äldreomsorgens brister under den här mandatperioden i olika debatter, i utskottet, i skriftliga frågor, i panelsamtal och så vidare.
Men ingenting som händer på området gör att äldreomsorgen blir bättre. Socialstyrelsen konstaterar i sin senaste lägesrapport att äldreomsorgens kvalitet är den sämsta på tio år. Uppenbarligen har det hänt något väldigt hemskt med äldreomsorgen. Socialstyrelsen konstaterar också i sin senaste rapport om personalen i äldreomsorgen att det i dag finns en obalans mellan arbetskrav och resurser. Det är därför Vänsterpartiet tar upp skatter. Regeringen prioriterar skattesänkningar för miljonärer och miljardärer före resurser till kommunernas äldreomsorg.
I dag har den dåliga arbetsmiljön inom äldreomsorgen en direkt påverkan på personalens hälsa och kvaliteten på den omsorg och vård som ges till äldre. Undersköterskor sjukskrivs mer än någon annan yrkesgrupp. Personal flyr från äldreomsorgen, och arbetsplatsen blir inte direkt attraktiv för ny personal. Äldres hälsa äventyras, och när omsorgen och vården brister eller inte är tillgänglig faller det på anhörigas lott att ta ett ökat ansvar. Det är ett faktum att kvinnor är överrepresenterade både bland personal och bland dem som tar ett stort ansvar för äldre familjemedlemmar. En utbyggd och fungerande äldreomsorg är alltså också en förutsättning för ett jämställt samhälle.
Allt detta kräver politiskt ansvarstagande och finansiering, fru talman. Det skapar den omvälvande förändring som äldreomsorgen behöver för att klara dagens och framtidens utmaningar.
Det här är ingenting nytt – äldreministern har hört det innan: Vänsterpartiet tycker att vi behöver införa nationella bemanningsriktlinjer. Heltid och fasta anställningar ska erbjudas. Antalet medarbetare per chef behöver minska. Man behöver ge möjlighet till återhämtning via arbetstidsförkortning med bibehållen lön och erbjuda yrkes- och kompetensutveckling. 100 procent av personalen ska vara yrkesutbildad inom vård och omsorg eller vara under utbildning. Delade turer med ett långt obetalt hål mitt på dagen och stressframkallande minutstyrning inom hemtjänsten är förlegat och måste bort.
Det här skulle förbättra både arbetsmiljön och personal- och kompetensförsörjningen. Men det kräver tillhörande finansiering. Vill regeringen ta ett ökat finansieringsansvar gentemot kommunerna? Vill regeringen ta ett större ansvar och införa nationella bemanningsriktlinjer? Vill regeringen satsa på äldreomsorgen på riktigt? Det är mina kvarstående frågor till statsrådet.
Anf. 83 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Låt mig börja med att påpeka att ingen skugga ska falla på vare sig ledamoten Awad eller ledamoten Dahlqvist. Vi står här i kväll för att diskutera just äldreomsorgen. Det är också mycket riktigt så att jag vid två tillfällen har varit i utskottet tack vare att ledamoten Awad bjudit in mig. Ingen skugga ska falla på dessa ledamöter. Jag kan bara konstatera att det initialt i den här diskussionen inte kändes som att vi skulle diskutera äldreomsorg. Nu tycks vi ändå vara på spåret igen, och det är jag väldigt glad över.
Låt oss då diskutera de höga sjukskrivningstalen inom offentlig sektor, som på ena sidan av min portfölj berör mig väldigt mycket, och hur vi ska förbättra arbetsmiljön inom äldreomsorgen.
Det är precis som ledamöterna har varit inne på. Socialstyrelsen kom nyligen med en rapport som är en lägesbeskrivning. I den gjordes en beskrivning av hur det ser ut i dagsläget för arbetsmiljön inom äldreomsorgen. Man konstaterar att det ser likadant ut nu som det gjorde för 20 år sedan. Det kan göra mig väldigt provocerad.
Det gäller alldeles oavsett vilka färger de olika regeringarna har haft däremellan, eller för den delen vilken påverkan de kommunala och regionala styrena har haft på den delen. Det lämnar jag därhän. Jag kan bara konstatera att det är provocerande att vi har låtit saker och ting pågå i 20 år, och att vi ändå har låtit det vara som det är.
Det tycker inte jag att vi kan göra. Just därför var jag väldigt snabb med att bjuda in regionala och kommunala företrädare och också SKR för att diskutera situationen med höga sjukskrivningstal inom offentlig sektor och påpeka vikten av att det nu är dags att vi gör någonting.
Vi har ett rejält batteri i budgeten för 2025 med olika åtgärder för återgång till arbete. Det handlar om arbetsgivarens skyldighet att de facto upprätta en åtgärdsplan när man har någon som riskerar att vara borta längre än 30 dagar.
Givet att våra kommuner och regioner, SKR, är de största arbetsgivarna för många av de kvinnor som i dagsläget är sjukskrivna var detta en minst sagt angelägen fråga att adressera och diskutera med dem.
Där har vi nu kommit igång ordentligt. Nu gäller det att vi tar på oss den politiska ledartröjan och i nämnder och styrelser frågar: Är det så här vi ska ha det med de höga sjukskrivningstalen?
Det gäller att inte bara ha målsättningen att sänka sjukskrivningstalen utan att de facto koppla en ordentlig handlingsplan till de målen så att vi kan flytta fram positionerna.
Fru talman! Jag är oerhört angelägen om att förbättra arbetsmiljön inte minst för de anställda i äldreomsorgen och för många hårt arbetande kvinnor inom offentlig sektor.
Det är viktigt att vi skapar goda förutsättningar för att fler ska kunna orka och vilja arbeta längre. Det är viktigt utifrån ett pensionsperspektiv men också viktigt utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv för äldreomsorgen.
Det är viktigt att fler kan gå från deltid till heltid och kan leva på sin lön. Det är viktigt att fler kan gå från deltid till heltid, så att vi får fler arbetade timmar. Där är ledarskapet otroligt viktigt. Jag nämnde särskilt i mitt inledningsanförande att vi har öppnat för Äldreomsorgslyftet just för att säkra och stärka ledarskapet.
I dagsläget har en enhetschef eller en mellanchef inom äldreomsorgen 48 medarbetare under sig som de ska hjälpa, stötta och utveckla samtidigt som man ska bedriva en verksamhet av god kvalitet. Det säger sig självt att det blir väldigt tufft om man inte ens har fått med sig en fullgod ledarskapsutbildning i bagaget.
Här jobbar vi febrilt för att stärka äldreomsorgen även när det gäller arbetsmiljön. Det handlar inte bara om kvalitativa insatser för att höja kvaliteten.
Anf. 84 Mikael Dahlqvist (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Det finns ett uttryck: När allt är allas ansvar blir det till slut ingens. Det är precis det jag upplever när jag lyssnar på statsrådet och läser interpellationssvaret.
När det handlar om den ekonomiska utvecklingen för kommunerna måste vi först och främst se till att få tillväxt. På så sätt kan vi ge kommunerna möjlighet att få mer resurser. När det handlar om kvalitet och likvärdighet i landet är det kommunalt självstyre. När det handlar om utmaningen med kompetensförsörjning är också det ett arbetsgivaransvar.
Fru talman! I grunden har statsrådet rätt. Det är kommunerna som är arbetsgivare för äldreomsorgen. Men det finns likväl ett lika stort om inte ännu större ansvar för oss som företräder den statliga nivån att ge förutsättningar till arbetsgivarna, det vill säga i första hand kommunerna och de privata utförarna.
Ministern talade i sitt senaste anförande nästan hela tiden om sjukskrivningar, vilket är ett jättestort problem. Ett av skälen till varför vi har höga sjukskrivningstal inom äldreomsorgen är att personalen har scheman som är alldeles för tajta.
Personalen har inte tillräcklig möjlighet till vila och är underbemannad och stressad. Då krävs det en högre bemanning på schemat för att få ett bättre schema, fler medarbetare och mer återhämtning. Då kommer en hel del av de stora sjukskrivningstalen att minska.
Men då krävs det som hela den här debatten har handlat om. Då måste vi se till att kommunerna får mer pengar. Därmed vill jag tacka för debatten.
Anf. 85 Nadja Awad (V)
Fru talman! Tack, statsrådet, för den här debatten!
Som jag har konstaterat innan har det visat sig av Socialstyrelsens senaste lägesrapport att kvaliteten i äldreomsorgen är den sämsta på tio år. Det är ett resultat av nedskärningar i äldreomsorgen över hela landet.
Jag har varit väldig tydlig med vad jag tycker har varit fel i regeringens prioriteringar vad gäller skattesänkningar, höjningen av de egna ministerlönerna och att ge bidrag till kakelläggning i köket och städhjälp för de rika.
Digitalisering och effektivisering kommer inte att ge Sandra bättre arbetsvillkor. Det kommer heller inte att ge den omsorg som Roland skulle ha behövt eller den kafferast som Anna så gärna skulle vilja ha.
Det kräver politiskt ansvar att skapa en ny normering inom äldreomsorgen. Det handlar om rätt till heltid och fast anställning, bättre lönevillkor och andra viktiga förändringar av arbetsvillkoren.
Det skulle förbättra arbetsmiljön och göra att personal- och kompetensförsörjningen ökar. Men det kräver ett ökat finansieringsansvar från statligt håll. Det räcker inte med kommunernas kommunalskatt.
Det gäller speciellt för de mindre kommunerna i glesbygden och på landsbygden. De får inte skatteintäkterna att räcka till. De mäktar helt enkelt inte med.
Därför var den här debatten väldigt nödvändig. Det konstaterades ändå från statsrådets håll att regeringen inte tänker ta ett ökat finansieringsansvar gentemot kommunerna, eller skapa en ny normering inom äldreomsorgen med nationella bemanningsriktlinjer.
Den här debatten var väldigt tydlig. Den särskiljer hur det ser ut med en borgerlig regering och hur det skulle ha sett ut med en vänsterregering. Där är skillnaderna enorma. Tack för debatten!
(Applåder)
Anf. 86 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Jag vill börja med att slå fast att äldreomsorgen är kommunernas ansvar. Det är en del av det kommunala självstyret och den kompetens som kommunerna har.
Mig veterligen vill vare sig Vänsterpartiet eller Socialdemokraterna avskaffa den svenska modellen eller det kommunala självstyret. Interpellanterna får ändå finna sig i att inte staten i alla dess delar kan gå in och detaljstyra kommunerna.
Detta är en del av deras kompetens och deras kommunala självstyre. Så tycker jag att vi ska ha det. Men med det sagt står inte regeringen eller staten på något vis handfallna utan kan stärka de olika delarna.
Jag har varit väldigt tydlig med att vi nu på punkt efter punkt, nästan som på en checklista efter Coronakommissionens ganska genomgripande kritik, kan checka av område efter område där det tidigare har funnits stora brister inom äldreomsorgen. Vi kan nu på punkt efter punkt åtgärda just de bristerna och förbättra kvaliteten inom äldreomsorgen.
När det gäller just arbetsmiljön ser jag att vi har ett gemensamt stort intresse från kommuner och regioner och från statens sida. Det gäller inte minst från min egen sida, givet att det är angeläget att få ned sjukskrivningstalen.
På så vis kan vi få fler arbetade timmar och få fler, ofta kvinnor, att kunna gå från deltid till heltid så att de kan stå på egna ben och försörja sig själva. Det handlar framför allt om att bidra till kompetensförsörjningen i ännu högre grad, givet att man jobbar heltid.
De här frågorna ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Jag är återigen väldigt glad över att frågorna har väckts i kammaren igen, och jag ser fram emot fler debatter. Det är väldigt välgörande. Stort tack!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.