Arbetsmiljöinspektörer i Norrbotten

Interpellation 2023/24:404 av Zara Leghissa (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-01-30
Överlämnad
2024-01-31
Anmäld
2024-02-01
Svarsdatum
2024-02-09
Besvarad
2024-02-09
Sista svarsdatum
2024-02-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Paulina Brandberg (L)

 

I Norrbotten sker just nu investeringar i mångmiljardklassen med anledning av den nyindustrialisering som den socialdemokratiska regeringen inledde år 2014 och som lett till industrins gröna omställning som gjort Sverige världsledande.

Med tillväxten av antalet arbeten och den tunga industri som präglar ett län som Norrbotten vore det rimligt att regeringen också matchar tillsynskapaciteten hos Arbetsmiljöverket för att säkra trygga arbetsplatser. Verkligheten är den motsatta. I Norrbotten, på en fjärdedel av Sveriges yta, finns en bygginspektör. Totalt har Arbetsmiljöverket 6,8 årsarbetskrafter i Norrbotten som arbetar med inspektion samt två medarbetare som styrs från arbetslivskriminalitetscentret i Umeå. Det är 40 mil mellan Kiruna och Piteå.

Jag vill därför fråga statsrådet Paulina Brandberg:

 

Hur ska statsrådet säkerställa att Arbetsmiljöverket ges tillräcklig kapacitet för att möta den utveckling som Norrbottens län befinner sig i?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2023/24:404, Arbetsmiljöinspektörer i Norrbotten

Interpellationsdebatt 2023/24:404

Webb-tv: Arbetsmiljöinspektörer i Norrbotten

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 41 Statsrådet Paulina Brandberg (L)

Fru talman! har frågat mig hur jag ska säkerställa att Arbetsmiljöverket ges tillräcklig kapacitet för sin tillsynsverksamhet för att kunna möta den utveckling som Norrbottens län befinner sig i.

Jag vill börja med att tacka för frågan och säga att jag delar engagemanget. En prioriterad fråga för regeringen är att främja industrins gröna omställning. Detta innefattar självklart ett parallellt arbete i syfte att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö för arbetstagarna.

En helt central utgångspunkt för regeringens arbetsmiljöpolitik är att ingen ska skadas eller mista livet till följd av sitt arbete. I det ligger att ge myndigheterna så goda förutsättningar som möjligt att genomföra sitt uppdrag på ett bra sätt. Under flera års tid har Arbetsmiljöverket fått permanenta tillskott för att stärka sitt tillsynsarbete och genomföra fler arbetsmiljöinspektioner. Arbetsmiljöverkets förvaltningsanslag är högre för 2024 än det var för 2023, och detta anslag får användas för bland annat arbetsmiljöinspektioner.

Det grundläggande syftet med Arbetsmiljöverkets tillsyn är att kontrollera att arbetsgivare lever upp till arbetsmiljölagstiftningen. Enligt Arbetsmiljöverkets instruktion ska tillsyn främst planeras med utgångspunkt i analyser av arbetsmiljörisk och risk för att aktörer medvetet bryter mot regelverket. Hur detta arbete utförs, vilka kategorier av anställda och vilket antal anställda som ska utföra tillsynen är dock något som Arbetsmiljöverket självt har att planera och besluta om. Jag förutsätter att Arbetsmiljöverket fullgör sina uppgifter på ett effektivt, välavvägt och ändamålsenligt sätt, inte minst på tillsynsområdet.

Utöver sin ordinarie inspektionsverksamhet samordnar Arbetsmiljöverket även myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet. I samverkan deltar ytterligare åtta myndigheter med både personal och analyskapacitet. Från arbetslivskriminalitetscentret i Umeå planeras inspektioner av arbetsplatser för Västerbotten och Norrbotten, och vid dessa inspektioner deltar även personal från de andra myndigheterna. De gemensamma inspektionerna ger ett mervärde jämfört med om myndigheterna enbart skulle driva arbetet mot arbetslivskriminalitet inom den egna organisationen.

Vad gäller arbetslivskriminalitet gav regeringen i december 2023 ett förlängt uppdrag till de samverkande myndigheterna att under 2024 fortsätta sitt tidigare uppdrag. Regeringen avser att senast under tredje kvartalet 2024 återkomma med ett förnyat uppdrag. Delegationen mot arbetslivskriminalitet ska, i enlighet med sina direktiv, redovisa en uppföljning och analys av myndigheters samverkan senast den 23 februari 2024. Det förnyade uppdraget ska beakta förslagen i delbetänkandet och innebära ett effektivare genomförande av regeringens prioriteringar. Bland annat ska arbetet slå hårdare mot den kriminella ekonomin, organiserad brottslighet i företagsmiljö och människoexploatering genom arbete.

Frågan om Arbetsmiljöverkets tillsynskapacitet är viktig, och jag kommer naturligtvis att fortsätta att aktivt följa frågan.


Anf. 42 Zara Leghissa (S)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Paulina Brandbergs engagemang i denna så viktiga fråga gläder mig.

I Norrbotten sker just nu investeringar i mångmiljardklassen med anledning av den nyindustrialisering som den socialdemokratiska regeringen inledde år 2014. Den har lett till industrins gröna omställning, vilket har gjort Sverige världsledande.

Där stora industrietableringar och samhällsomvandlingar sker finns dock även en baksida: Arbetare utnyttjas, löner dumpas, vi ser brott mot arbetstidslag och arbetsmiljölag samt ovärdiga bostäder till ockerpriser. Risken för arbetslivskriminalitet och att kvinnor utsätts för våld, människohandel och prostitution är hög. Med tillväxten av antalet arbeten och den tunga industri som präglar ett län som Norrbotten vore det rimligt att regeringen också matchade tillsynskapaciteten hos Arbetsmiljöverket för att säkra trygga arbetsplatser.

Vilka förutsättningar och resurser har då Arbetsmiljöverket i Norrbotten i dag? I Norrbotten, som täcker en fjärdedel av Sveriges yta, finns en enda bygginspektör. Totalt har Arbetsmiljöverket 6,8 årsarbetskrafter i Norrbotten som arbetar med inspektion samt två medarbetare som styrs från arbetslivskriminalitetscentret i Umeå, vilket ligger i Västerbotten.

Fru talman! Det finns även goda exempel där arbetsmarknadens parter samverkar och där fundamentet är kollektivavtal. Till exempel kom Byggnadsarbetareförbundet i Norrbotten i förra veckan överens med företaget H2 Green Steel om ett antal åtgärder för att säkerställa goda arbetsvillkor och motverka arbetslivskriminalitet vid det enorma stålverksbygget. De tar sitt ansvar.

Det räcker dock inte på långa vägar, utan mer måste göras. År 2023 var ett mycket dystert år för arbetarna: 65 personer miste livet på jobbet i Sverige. I januari i år var dödssiffran uppe i 6 personer. Detta måste få ett slut. Tycker statsrådet att regeringens satsningar för en trygg och säker arbetsmiljö är tillräckliga?


Anf. 43 Statsrådet Paulina Brandberg (L)

Fru talman! Självklart ska vi ha en god arbetsmiljö och ett fungerande arbete för att upprätthålla en god arbetsmiljö i hela landet. Detta är en självklarhet.

Som jag tidigare har nämnt har regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att genomföra fler fysiska och oanmälda kontroller. Detta är en av regeringens åtgärder för att komma till rätta med den negativa utveckling vi ser. När det gäller hur detta faktiskt genomförs har regeringen tillfört resurser till Arbetsmiljöverket, som har bekräftat att man kommer att öka antalet inspektioner. Hur Arbetsmiljöverket fördelar sin tillsynsverksamhet och hur den genomförs är det dock Arbetsmiljöverket som beslutar om. Regeringen följer såklart frågan noga, men regeringen kan inte gå in och styra verksamheten på det sättet.

Jag vill i detta sammanhang betona att inspektionsverksamheten är viktig men att vi aldrig kommer att kunna tillsyna bort den här utvecklingen, det vill säga de arbetsolyckor och dödsolyckor vi ser. Även om vi ökar tillsynen med ett stort procenttal kommer vi inte att kunna inspektera bort alla brister på våra arbetsplatser.

Grunden ligger i stället i det systematiska arbetsmiljöarbete som sker ute på våra arbetsplatser. Regeringen måste se till att det finns goda förutsättningar för att bedriva arbetsmiljöarbetet på ett effektivt sätt, för all forskning visar att man genom ett effektivt och systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatserna faktiskt kan kunna förebygga många av de olyckor som inträffar.

Regeringen har gett ett uppdrag till Arbetsmiljöverket att se hur vi kan få fler att vilja engagera sig som skyddsombud, vilket är en åtgärd som vi ser som viktig. Nästa vecka kommer jag också att träffa representanter för arbetsmarknadens parter för att lyssna in vilka åtgärder de ser som nödvändiga för att kunna få tryggare arbetsplatser framför allt i byggbranschen.

Utöver detta är det viktigt att gå fram med en offensiv mot arbetslivskriminaliteten. Vi måste pressa bort de aktörer som tar genvägar i säkerhetsarbetet och sparar pengar på bekostnad av arbetstagarnas liv och hälsa. Förutom att skada enskilda arbetstagare riskerar de att konkurrera ut seriösa arbetsgivare på arbetsmarknaden.

Regeringen kommer att fortsätta att utveckla arbetet och utesluter inga åtgärder för att få säkrare arbetsplatser i hela landet.


Anf. 44 Zara Leghissa (S)

Fru talman! Utöver dem som dör på jobbet dör cirka 3 000 personer per år i förtid av sjukdomar eller skador orsakade av ohälsosamma arbetsmiljöer. Drygt 700 personer dör av jobbstress varje år, och ny forskning visar att vart tjugonde självmord har samband med arbetsrelaterad mobbning och sexuella trakasserier. Dessa dödsfall sker i skymundan och får inte så stor uppmärksamhet. Det handlar om människor som mister sina liv alltför tidigt av orsaker som kunde ha förhindrats. Det handlar om hög arbetsbelastning, arbetsrelaterad stress och skiftarbete, för att nämna några orsaker. Arbetsmiljöverket bedömer att dödsfall på grund av just arbetsrelaterad stress ökar.

Andra faktorer som enligt forskning har stor inverkan på anställdas hälsa i negativ mening är arbete genom bemanningsföretag, tidsbegränsade anställningar, deltidsanställningar, flera arbetsgivare samtidigt, arbete på en arbetsplats utan kollektivavtal, eget företag, arbete med otillräcklig inkomst, låg sysselsättningstrygghet och brist på rättigheter och skydd.

Fru talman! En majoritet av dem som utsätts för dessa riskfaktorer är kvinnor som jobbar inom välfärd, handel och hotell och restaurang. Att säkerställa en trygg och säker arbetsmiljö i dessa sektorer är en central jämställdhetsfråga. Men den SD-ledda regeringen minskar kraftigt på stödet till kommuner och regioner, ett stöd de så väl behöver för att kunna jobba med det förebyggande, systematiska och organisatoriska arbetsmiljöarbetet - så som statsrådet själv nämnde. Människor ska ju även jobba i allt högre ålder. Men nu blir kollegorna färre, och arbetsbelastningen och stressen ökar. Den välbehövliga återhämtningen uteblir, och oron över att inte ha mat för dagen och tak över huvudet ökar. Dessa faktorer påverkar om man dör en för tidig död eller inte.

Vad tänker statsrådet göra för att förhindra dödsfall på grund av arbetsrelaterade sjukdomar och skador?

(Applåder)


Anf. 45 Statsrådet Paulina Brandberg (L)

Fru talman! Låt mig börja med att rätta en felaktighet i ledamotens anförande. Regeringen leds inte av SD lika lite som Liberalerna och Centerpartiet ledde S-MP-regeringen under januariavtalet. Det kan vara bra att reda ut det.

Jag är glad att ledamoten tar upp frågan om dem som blir sjuka, skadas och dör av jobbet. Jag är inte bara biträdande arbetsmarknadsminister utan också jämställdhetsminister, och det här är en jätteviktig fråga. Dessa sjukdomar, skador och dödsfall riskerar att bli mer osynliga. De får inte lika mycket rubriker i våra tidningar, och de sker mer i det dolda än vad dödsolyckorna på arbetsplatserna gör. Men givetvis måste vi hantera att människor dör både på och av jobbet.

Regeringen fortsätter att arbeta enligt den nollvision som finns i den arbetsmiljöstrategi som löper fram till 2025. Regeringen har påbörjat arbetet med att se hur vi tar vid efter att denna strategi löper ut. Det har ju skett stora förändringar på arbetsmarknaden, bland annat på grund av pandemin. Distansarbetet har ökat, vilket kan få gränsen mellan arbetstid och tid med familjen att suddas ut. För kvinnor kan detta innebära en större belastning gällande det obetalda hushållsarbetet. Det är viktigt att vi följer detta noga och ser till att vi får en arbetsmiljöstrategi som är anpassad efter den nya verkligheten på svensk arbetsmarknad.

En annan utmaning är att vi befinner oss i en ekonomisk kris. Det är också en riskfaktor eftersom det finns risk för att det tas fler och fler genvägar i säkerhetsarbetet på våra arbetsplatser och att arbetstagare pressas att jobba mer och snabbare för att hålla nere kostnaderna. Dessa risker måste vi ta på stort allvar och dämpa de negativa effekterna så att vi inte får ökad ohälsa på våra arbetsplatser på grund av den ekonomiska kris Sverige nu går igenom.

Regeringen kommer i sitt fortsatta arbete att vidta åtgärder för att motverka både dödsolyckor på arbetet och dödsfall av arbetet. Vi utesluter inga åtgärder framåt, för vi ser att detta kräver akuta lösningar.


Anf. 46 Zara Leghissa (S)

Fru talman! Det handlar inte om en risk för att människors arbetsbelastning och stress ökar. Det är redan verklighet.

Jag tackar statsrådet för debatten. Arbetsmiljöarbetet är viktigt, gör skillnad och räddar liv. Resurser måste ges till förebyggande arbete, till planerade och akuta insatser och till lärande i arbetsmiljöarbete. Detta måste regeringen säkerställa. Arbetsmiljöverkets närvaro på arbetsplatserna måste prioriteras, för annars lämnas de anställda åt sitt öde.

Vi socialdemokrater har fattat beslut som stärker arbetet mot arbetslivskriminalitet och för bättre arbetarskydd. Vi säger ja till nollvision mot arbetsrelaterade dödsfall och håller fast vid det, vi säger ja till en kriskommission inom byggbranschen, vi säger ja till mer stöd till kommuner och regioner och vi säger ja till att stärka skyddsombudens roll.

Fru talman! Alla anställda ska ha en trygg och säker arbetsmiljö, och alla arbetsgivare ska ha förutsättningar att lyckas med sitt arbetsmiljöansvar. Trygga arbeten och arbetsplatser ger trygga människor, vilket stärker demokratin, förlänger liv och borgar för en hög kvalitet och kontinuitet i verksamheterna. Det välkomnar unga in i arbetslivet och skapar också en trygg och hälsosam pension. Det skapar tillväxt och lyfter Sverige framåt.

Men vad vill den SD-ledda regeringen? Man påstår sig stå på de anställdas och arbetsgivarnas sida, men politiken går i motsatt riktning.

(Applåder)


Anf. 47 Statsrådet Paulina Brandberg (L)

Fru talman! Jag tänker inte använda mitt slutanförande till att upprepa de åtgärder som jag nu i tre debatter har lyft upp för hur vi ska förbättra arbetsmiljön och minska dödsfallen både på och av jobbet. Låt mig i stället tacka ledamoten för debatten.

Arbetsmiljöfrågor handlar om folkhälsa, jämställdhet och ekonomisk tillväxt och är viktiga att sätta fokus på, och det finns ett behov av att växla upp arbetet med dessa frågor.

Jag tackar åter ledamoten för engagemanget och debatten och önskar en fortsatt trevlig fredag och god helg.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.