Arbetslösheten i Södermanland
Interpellation 2016/17:594 av Lotta Finstorp (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-08-16
- Överlämnad
- 2017-08-16
- Anmäld
- 2017-08-31
- Svarsdatum
- 2017-09-14
- Besvarad
- 2017-09-14
- Sista svarsdatum
- 2017-09-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
I juli månad presenterades statistik som visar att Södermanland har Sveriges högsta arbetslöshet med hela 10,2 procent. Därefter kommer Gävleborgs län med 10,1 procent. I riket ligger snittet på 7,3 procent, något som är oförändrat sedan samma månad i fjol. Trots rådande högkonjunktur och goda tider förmår inte regeringen att minska jobbklyftan i landet. Detta om något är oroande.
Inget län vill toppa listan för högst arbetslöshet, med överhängande risk att hamna i en negativ spiral av färre företag, färre jobb och mindre framtidstro.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson följande:
Vilka nya åtgärder avser ministern och regeringen att tillsätta för att se till att sänka arbetslösheten i Södermanland?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:594
Webb-tv: Arbetslösheten i Södermanland
Dokument från debatten
- Torsdag den 14 september 2017Kammarens föredragningslistor 2017/18:4
Protokoll från debatten
Anf. 8 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Herr talman! Lotta Finstorp har frågat mig vilka nya åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att se till att sänka arbetslösheten i Sörmland.
Utvecklingen på arbetsmarknaden är stark. Sedan regeringen tillträdde är det mer än 200 000 fler som har jobb. Omkring 70 procent av sysselsättningsökningen har tillkommit bland utrikes födda, och sysselsättningsgraden bland både inrikes och utrikes födda är nu den högsta sedan 2005, då SCB införde mätningar uppdelade på födelseland.
Arbetslösheten har minskat med mer än 1 procentenhet sedan regeringen tillträdde. Det mål som den tidigare regeringen satte upp 2014 om 5 miljoner sysselsatta till 2020 har redan uppnåtts.
Det kvarstår dock stora utmaningar. Andelen arbetslösa som står långt ifrån arbetsmarknaden har ökat under många år. Det gäller främst nyanlända och dem som saknar en fullföljd gymnasieutbildning. Regeringen arbetar målmedvetet för att fler ska komma i arbete.
Att fler går över till utbildning är avgörande för att minska arbetslösheten, för att möta arbetsmarknadens behov och för att långsiktigt komma till rätta med den tudelade arbetsmarknaden. I höstens budgetproposition avser regeringen att ytterligare förstärka Kunskapslyftet, som fullt utbyggt kommer att omfatta ca 90 000 utbildningsplatser till 2021.
Regeringen inför en utbildningsplikt för nyanlända och skärper kravet på alla arbetslösa i behov av utbildning att ta del av utbildning. Regeringen avser att införa en möjlighet till lån för att ta körkort, i ett första steg för vissa personer som varit arbetslösa under längre perioder, för att stärka deras möjligheter till jobb. Regeringen avser också att förenkla och förstärka anställningsstöden till arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa och nyanlända.
Sörmland har tagit, och tar fortsatt, ett stort ansvar för mottagande av nyanlända. Det är nödvändigt att alla kommuner är med och tar ansvar för mottagandet för att skapa bättre förutsättningar för nyanländas etablering. Regeringen har därför infört en bosättningslag som innebär att alla kommuner är skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning. Kommuner med goda förutsättningar ska ta emot fler.
Regeringen månar om ett Sverige som håller ihop. Därför omlokaliseras nu flera statliga myndigheter, varav delar av Strålsäkerhetsmyndigheten flyttar till Södermanlands län, närmare bestämt till Katrineholm. Detta är ett sätt att bidra till att det finns statliga jobb för tjänstemän och akademiker utanför de större städerna och ett sätt att ta vara på kompetensen i hela landet.
Regeringen har vänt stora underskott till överskott i statens finanser. Det ger oss goda möjligheter att nu investera kraftigt i insatser för en fortsatt stark sysselsättning och tillväxt.
Anf. 9 Lotta Finstorp (M)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret!
Jag är väldigt bekymrad över mitt hemlän Sörmland, som ligger så strategiskt i landet och ändå har så hög arbetslöshet. Dessutom befinner sig Sverige i högkonjunktur. Arbetslösheten är på många håll i landet väldigt hög men nästan obefintlig i andra delar, för den svenska högkonjunkturen märks inte i hela landet.
Min hemkommun Flen, som ligger en timme med tåg från Stockholm och ännu kortare tid från Södertälje, har en stor arbetsmarknad som också tillhör Sörmland. Många pendlar naturligtvis hit från Flen för att arbeta. I Flen är det 16,1 procents arbetslöshet.
Flen är en kommun som har tagit emot många flyktingar och nyanlända. Vi har en lång, stolt tradition av att göra det också. Men jag tror inte att det någon gång historiskt har sett så här illa ut. Det var därför intressant när jag tog emot analytikern på Arbetsförmedlingen, som hade tittat på siffrorna för Sörmland, hur han förklarade orsakerna till att det är så hög arbetslöshet i Sörmland. Arbetslösheten är alltså 10,2 procent i länet.
Analytikern säger för det första att Sörmland är ett gammalt industrilän som haft svårt att ställa om, för det andra att ungdomar i Sörmland är mindre benägna än andra att studera på högskola och för det tredje att det är svårt för grupper som är födda utanför Europa att komma in på arbetsmarknaden. Jag tycker att hans analys är intressant. Det är en betydligt bredare analys än att slentrianmässigt förklara arbetslösheten med att vi har tagit emot många nyanlända.
I Sörmland finns dessutom utrikes födda som efter många, många år inte har kommit in på arbetsmarknaden. Jag känner personer i Flens kommun som har varit utanför arbetsmarknaden i 20 år och som har gått runt i sfi-systemet gång på gång. Om man dessutom får barn ska man kunna fortsätta med sfi. Regeringen borde verkligen ta tag i detta för att hitta lösningar så att man kan ha med sig sitt lilla barn till undervisningen.
Jag var för några år sedan på studiebesök hos en utbildningsanordnare i Flen. Där hade man löst det på så sätt att man hade en öppen barnverksamhet i rummet bredvid. De kvinnor som jag träffade var tandläkare från Syrien. De kunde fortsätta att läsa sin sfi utan avbrott. Det kan vara en lösning att titta på.
Jag tog i går ut månadsstatistiken från Arbetsförmedlingen och försöker verkligen förstå varför det ser ut som det gör i mitt hemlän. Jag har tittat på människor födda i Sverige som bor i Katrineholms kommun, som har varit öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd och varit utan arbete i mer än 24 månader. Mellan augusti 2016 och augusti 2017 har den gruppen ökat med 14,6 procent. De har alltså varit arbetslösa mer än 24 månader.
I Flens kommun har öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd som är födda i Sverige ökat med 12,1 procent från augusti 2016 till augusti 2017. Jag tror inte att vi har haft några stora varsel under den här perioden. Jag har inget svar på vad det beror på, men jag är väldigt oroad över att det ser ut så här. Men man måste ha en politik som gör att företagen vågar och vill anställa.
Jag ser fram emot en fortsatt debatt med arbetsmarknadsministern kring detta.
Anf. 10 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Herr talman! Det här är en jätteviktig fråga, för precis som Lotta Finstorp säger går det väldigt bra för Sverige, men det går inte riktigt bra för alla i Sverige. Därför behövs det en aktiv politik för att säkerställa att också de som av olika skäl står långt från arbetsmarknaden får en chans att ta del av den starka jobbtillväxt som vi har just nu.
Sanningen är att det är många företag som startar, växer och vill anställa. Det är inte där vi har det stora problemet i dag, utan det stora problemet är tudelat. Å ena sidan finns det många företag som letar efter rätt kompetens till de lediga jobben och å andra sidan har vi arbetslösa som inte passar för de lediga jobben, de som alltså står väldigt långt från arbetsmarknaden. Glädjande är att där kan politiken verkligen göra skillnad.
Lotta Finstorp citerade en analyschef på Arbetsförmedlingen som sa att det handlar om omställningsförmåga, om ungdomar med låg utbildningsnivå eller låg motivation för utbildning och om utrikes födda. Mycket av detta handlar om att göra stora satsningar på utbildningar, men det måste ske på ett flexibelt sätt.
Låt mig ta ett exempel på ett som jag tycker bra sätt att jobba, som vi kallar för lokala spår till jobb. Det gör man i Eskilstuna. Jag hade chans att göra ett besök där förra veckan. I och runt Eskilstuna växer det fram många nya arbetsplatser inom lager och logistik. Det är jobb som inte kräver någon lång utbildning men som kräver yrkeskunnande för att man ska kunna ta dem. Man har nu i samarbete med branschen skapat en särskild utbildning riktad till nyanlända med sfi och yrkeskunnande inom lager och logistik. Jag fick träffa dem som hade börjat denna utbildning och de mycket engagerade och härliga lärarna som jobbade med denna. Eleverna berättade att det kändes som om de hade vunnit när de kom in på utbildningen, för de var så säkra på att de skulle få ett jobb när de var klara. Företagen ställer också upp med praktik och hjälper till med det som man behöver kunna. Och utbildningen anpassas så att man får träna svenska språket och får de yrkeskunskaper man behöver samlat.
Precis den här modellen tror jag att vi ska använda lokalt, för det är också ett sätt att kraftigt öka motivationen hos personer som kanske inte är jättemotiverade för studier. Men när det där jobbet finns synligt när man är klar med utbildningen ökar motivationen för många att både lära sig svenska och lära sig ett yrke.
Regeringen har gett ett uppdrag till Delegationen för unga och nyanlända att särskilt satsa på detta, och vi satsar utökade resurser i den budgetproposition som presenteras nästa vecka för riksdagen för att man ska kunna jobba mer med att utveckla de lokala jobbspåren till de jobb som finns ute i kommunerna. Det är motiverat med lite extra resurser, för det kostar på en del att ta fram särskilt utbildningsmaterial och att utforma utbildningarna så att de är anpassade för detta.
Den modell man nu använder i Eskilstuna vill jag förstås gärna sprida till många andra kommuner i Sörmland och till övriga landet. Jag tror att det är en framgångsväg för att skapa den viktiga bryggan mellan dem som står långt från arbetsmarknaden och de lediga jobben, som just nu är många.
Anf. 11 Lotta Finstorp (M)
Herr talman! Lokalt spår tror jag mycket på, eftersom förutsättningarna att anställa och våga anställa är väldigt olika ute i landet. Man kan inte lita på att högkonjunkturen kommer att hålla i sig några år till, även om det ibland i denna kammare låter som att det alltid skulle vara på det här sättet. Men vi som har varit med länge vet ju att den kommer att vika om några år, och då är vi inne i en lågkonjunktur. Därför gäller det att rusta både landet och människor inför kommande lågkonjunktur. Jag vill inte stå här och vara djävulens advokat, men vi vet alla att det är så det ser ut.
I valrörelsen 2014 var det ganska högljutt från Socialdemokraterna, och arbetsmarknadsministern kanske var den som var mest högljudd vad gällde till exempel att fas 3 skulle bort. Alla skulle få riktiga jobb i form av extratjänster och traineejobb. Jag skulle vilja att ministern bara nämner något om varför det inte har tagit fart.
Jag tror inte att de som är nyanlända är de som i första hand ska få extratjänster, för man behöver bli mer rustad. Men det finns andra som skulle kunna ta dem. Då tänker jag på dem som har varit arbetslösa längre än 24 månader. Mitt i en högkonjunktur är det så pass många som 14 procent i vissa delar i Sörmland som är arbetslösa och har varit det under så lång tid. Att de inte har fått in en fot på arbetsmarknaden under högkonjunkturens uppgång tycker jag är bekymmersamt.
Jag tror att man skulle behöva tänka mycket mer i hängrännor än i stuprör, och det har arbetsmarknadsministern och jag stått i den här kammaren och debatterat förut. Det går inte an att en minister försöker lägga pålagor på företagen medan en annan minister kämpar med näbbar och klor för att få fler människor att få ett riktigt arbete. Här måste man gå i takt. Signalsystemet - ta bara 3:12-reglerna - gör att man inte vågar anställa, för man vet inte vad det kommer att bli för förslag.
I ministerns svar nämns Strålsäkerhetsmyndigheten i Katrineholm. Det är jättebra att man flyttar ut den, men det är väldigt få av de långtidsarbetslösa som kommer att få arbete där.
I Katrineholm finns sedan tidigare en myndighet, IAF, där två av tre medarbetare är inpendlare.
Jag tänker att Strålsäkerhetsmyndigheten är högspecialiserad och att det inte är jättelätt att hitta alla de anställda i Sörmland utan att många kommer att pendla från Stockholm. Det kommer inte bli många arbetslösa sörmlänningar som kommer att få dessa jobb. Men kanske har någon som fått ett jobb i Sörmland en medföljare med hög akademisk utbildning som kan få jobb där.
Jag är oroad över hur denna problematik ska lösas. Jag tror att det snarare handlar om att släppa loss. Företagen måste få lättare regler. Allt detta hänger ihop. Då kan ännu fler våga anställa. Kanske måste man lätta på arbetsrättsliga regler för att företagen ska våga anställa.
Vad gäller utbildningskontrakt vet jag inte vad som har hänt med de åtgärder som inte riktigt har kommit igång. Jag ser siffror på hur få som har kommit in kontra vad som utlovades: I juli hade 425 personer fått en traineetjänst. Det kan vara fel siffror, jag vet inte, men det är mindre än 1 ½ procent av det uppsatta målet. Det är väl verkligen för dem som har varit utan arbete i mer än 24 månader som dessa arbeten skulle fungera bra.
Anf. 12 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Herr talman! Det var många frågor från Lotta Finstorp, och jag ska försöka ta dem allihop.
När den gamla regeringen styrde hade Sverige skyhög ungdomsarbetslöshet. En av de stora frågorna i valrörelsen var att vi skulle åtgärda detta, och vi lovade kaxigt att införa en 90-dagarsgaranti: Ingen ung människa skulle gå arbetslös mer än max 90 dagar. För att klara detta skulle vi införa traineejobb, utbildningskontrakt och annat.
Vi har gjort det, och vi har klarat ungdomsarbetslösheten. Glädjande nog har de allra flesta ungdomar kunnat få jobb även utan subventioner. Traineejobben, som riktade sig till ungdomar med gymnasiekompetens, blev överflödiga eftersom många ungdomar med gymnasiekompetens är eftertraktade på arbetsmarknaden. Därför avskaffas nu traineejobben.
Nu står vi inför nya utmaningar med långtidsarbetslösa och nyanlända. Vi ska klara det också. Det blir inte lätt, men vi klarade ungdomsarbetslösheten och ska klara även detta.
När man lyssnar på Lotta Finstorp kan man tro att det går dåligt för företagen i Sverige. Det gör det inte; det går jättebra för företagen i Sverige. Vi har en enormt stark tillväxt. Vi har en stor orderingång, stark export, få varsel inom det privata näringslivet och stark jobbtillväxt med över 100 000 nya jobb i den privata sektorn sedan denna regering tillträdde. Det går alltså väldigt bra för företagen. Deras största bekymmer är tillgången på kompetens, och här är de förstås beroende av en fungerande bostadspolitik och infrastruktursatsningar för att det ska kunna lösas.
Nej, att flytta Strålskyddsmyndigheten till Katrineholm är givetvis inte i första hand en åtgärd för att skapa jobb för den som är långtidsarbetslös eller nyanländ. Åtgärden handlar om att regeringen är övertygad om att det finns viktig kompetens som staten behöver också i Sörmland.
Lotta Finstorp tog också upp frågan om sfi för föräldralediga. Jag delar denna uppfattning, och därför anslår regeringen resurser för detta i den budget vi nu lägger fram så att man kan fortsätta med sfi även när man är föräldraledig.
Låt mig också säga något om de extratjänster som regeringen har infört och som delvis är en ersättning för fas 3. Det innebär att man blir anställd med riktig lön för att kunna utföra ett arbete som behöver göras.
I måndags var jag i Arboga. Där har man många nyanlända, och man har också problem med människor som har bott en längre tid i Arboga men fortfarande inte lärt sig bra svenska. De har tragglat runt på sfi utan att det riktigt har tagit fart. Nu har man erbjudit svenskfödda långtidsarbetslösa en extratjänst som språkstödjare.
Jag besökte en verksamhet där deltagarna går på sfi på förmiddagen och deltar i språkstödjande verksamhet på eftermiddagen för att träna på att prata. Den leddes av utbildad personal, men här fanns också personer som var anställda på en extratjänst och som tidigare var i fas 3. Jag pratade med en av dem, och hon sa att det var det bästa jobb hon hade haft. En annan svensk kvinna hade varit långtidssjukskriven och arbetstränade nu. Hon sa att hon blev glad varje dag hon kom till jobbet.
Det är ett exempel på en vinn-vinnsituation. Den som har stått långt från arbetsmarknaden får göra nytta och tjäna pengar eller arbetsträna för att komma tillbaka, samtidigt som många som kanske inte har talat tillräckligt mycket svenska för att få fart på språkutvecklingen får en helt avgörande och viktig språkträning.
Anf. 13 Lotta Finstorp (M)
Herr talman! Ministern säger att Alliansen misslyckades med ungdomsarbetslösheten. Man får inte glömma att vi först gick igenom en recession och därefter en mycket kraftig lågkonjunktur.
Det hade ju varit konstigt om regeringen inte hade klarat ungdomsarbetslösheten i den högkonjunktur som vi nu är inne i.
När det har varit en lågkonjunktur, och detta kan man följa i decennier, blir det dessutom en jobless growth. Man anställer inte lika många som fick gå när lågkonjunkturen kom. Nog om detta.
Jag tror också att lokala lösningar är bra. Vi måste släppa loss företagsamheten. Jag hör när jag är ute på företag att de har värsta orderingången men att de är osäkra på när konjunkturen kommer att vika och att om de anställer kan det bli problem när de sedan måste varsla.
Det finns alltså en osäkerhet, och därför vore det bra om ministern kunde titta på Moderaternas förslag. Där finns bra idéer för hur företagen ska våga anställa fler.
Jag tycker om samhällsdebattören Gunnar Wetterberg; han är mycket intressant. Han skrev nyligen i Expressen: "Dagens optimism kan göra mig mörkrädd. Runt om i landet sitter 'ekonomisk expertis' och förlänger glada kurvor tre-fyra-fem år framåt i tiden. Kommuner spekulerar i storvulen infrastruktur, regeringen prognostiserar generösa reformutrymmen, partierna bjuder över varandra om elcyklar och pensioner."
Jag tror att det ligger något i detta. Gör regeringen inte rätt i högkonjunktur kommer vi att få sota för det i lågkonjunktur många decennier framåt.
Anf. 14 Arbetsm.- och etableringsmin. Ylva Johansson (S)
Herr talman! Ja, vi har en god konjunktur, och den sjunkande arbetslösheten bedöms till mindre än hälften bero på konjunkturen och till mer än hälften bero på regeringens politik. Alla nya jobb och hela den sjunkande arbetslösheten är inte regeringens förtjänst, men en hel del är det.
Vi behöver rusta oss för andra tider, och det är precis det regeringen gör. Vi tog över stora underskott i statens finanser. Vi har nu vänt det till överskott. År efter år blir överskotten större och större, för vi vet att Sverige behöver det inför sämre tider.
I årets budget kan vi lägga 40 miljarder på reformer som gör att Sverige håller ihop och bygger Sverige starkare för framtiden. Samtidigt kan vi betala av 40 miljarder på statsskulden.
Det är viktigt för framtiden att vi minskar vår statsskuld och skapar oss ett utrymme. Det kommer att bli svårare tider, och då behöver vi utrymme i de offentliga finanserna. Det har regeringen sett till att skaffa, och det är bra för Sverige.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.