Antalet utbildningsplatser i högre utbildning
Interpellation 2025/26:60 av Linus Sköld (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-10-09
- Överlämnad
- 2025-10-10
- Anmäld
- 2025-10-14
- Svarsdatum
- 2025-10-23
- Besvarad
- 2025-10-23
- Sista svarsdatum
- 2025-10-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Det är lågkonjunktur i Sverige. Tillväxten är låg. Arbetslösheten växer. Ändå skär regeringen ned på antalet utbildningsplatser i folkhögskolor, i kommunal vuxenutbildning och i akademin. Antalet sökande till högre utbildning ökade med tiotusentals till höstterminen 2025 jämfört med föregående år. Ändå var det flera tusen färre som kunde påbörja en utbildning den här hösten.
Det är en direkt konsekvens av regeringens politik. Inte nog med att regeringen i budgeten för 2025 minskade takbeloppen för lärosätena med 100 miljoner. Nu föreslås ytterligare minskningar både 2026 och därpå följande år.
Jag vill därför fråga gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm:
- Vilka ytterligare åtgärder avser ministern att vidta för att minska antalet utbildningsplatser de närmaste åren?
- Avser ministern att vidta några åtgärder för att arbetskraften ska stå bättre rustad för arbetslivet när konjunkturen vänder?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:60
Webb-tv: Antalet utbildningsplatser i högre utbildning
Dokument från debatten
- Torsdag den 23 oktober 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:24
- Protokoll 2025/26:24 Torsdagen den 23 oktoberProtokoll 2025/26:24 Svar på interpellation 2025/26:60 om antalet utbildningsplatser i högre utbildning
Protokoll från debatten
Anf. 21 Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Herr talman! Linus Sköld har frågat mig vilka ytterligare åtgärder jag avser att vidta för att minska antalet utbildningsplatser de närmaste åren samt om jag avser att vidta några åtgärder för att arbetskraften ska stå bättre rustad för arbetslivet när konjunkturen vänder.
För att stärka förutsättningarna för hög kvalitet i utbildning och utbildningsutbud fortsätter regeringen att prioritera höjda ersättningsbelopp till flera utbildningsområden inom högskolan. Det är en viktig signal om att hög kvalitet ska vara i fokus. Regeringens kvalitetssatsningar inom utbildningsområdena natur och teknik respektive humaniora, samhälle, juridik och teologi skapar förutsättningar för höjd kvalitet inom de utbildningar som är störst inom högskolan. Det innebär att nära tre fjärdedelar av studenterna får del av kvalitetssatsningarna.
Det är viktigt att de ökade resurserna per student kan omsättas i bland annat ökad lärarledd tid för att främja studenters lärande och förståelse. Det ger studenter bättre förutsättningar att förstå komplexa samband, reflektera kritiskt och nå djupare kunskaper inom sitt ämne. För att värna en hög kvalitet inom musikområdet föreslår regeringen nu i budgetpropositionen för 2026 att ersättningsbeloppet för detta område också höjs.
Regeringens genomförda och föreslagna kvalitetssatsningar genom ökad ersättning per student har delvis finansierats genom att medel har omfördelats mellan lärosäten. Det har inneburit att vissa lärosäten har fått sänkta takbelopp. Det är upp till lärosätena att avgöra hur många studenter de tar in och på vilka utbildningar, vilket innebär att den här förändringen kan se olika ut på olika lärosäten.
Det är viktigt att poängtera att det inte enbart är antalet utbildningsplatser som är av betydelse, utan även utbildningarnas kvalitet och deras inriktning. Syftet med omfördelningen är att stärka drivkrafterna för ett utbildningsutbud med hög kvalitet. Arbetskraften står bara bättre rustad för arbetslivet när konjunkturen vänder om både utbildningarna håller hög kvalitet och inriktningen möter arbetslivets efterfrågan.
Linus Skölds fråga handlar om antalet utbildningsplatser i högre utbildning. Både yrkeshögskolan och högskolan tillgodoser efterfrågan på eftergymnasialt utbildad arbetskraft. Båda utbildningsformerna är relevanta i detta sammanhang.
I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen en fortsatt permanent utbyggnad av utbildningsplatser inom yrkeshögskolan. Under mandatperioden har regeringen satsat på en successiv utbyggnad av yrkeshögskolan, och i budgeten för 2026 föreslår regeringen ytterligare 900 miljoner kronor under perioden 2026–2028, vilket motsvarar cirka 12 000 nya årsplatser.
När det gäller folkhögskolorna tillfördes under pandemin i omgångar tillfälliga medel till folkhögskolorna. Eftersom dessa medel var just tillfälliga upphörde de sedan. Däremot har folkhögskolorna från och med 2024 tillförts 100 miljoner kronor permanent, och stöd till folkhögskolorna har därmed inte skurits ned.
Anf. 22 Linus Sköld (S)
Herr talman! Som Lotta Edholm mycket riktigt påpekade i sitt svar rörde min interpellation huvudsakligen utbildningsplatser i akademin. I en bisats nämnde jag några andra utbildningsformer för vuxna, bland annat folkhögskolorna. Då kunde inte Lotta Edholm hålla sig utan var tvungen att töja på sanningen när det gäller folkhögskolorna.
Jag kommer därför att inleda där Lotta Edholm avslutade och korrigera en viktig felaktighet i hennes svar. Lotta Edholm säger att regeringen inte har skurit ned på platserna i folkhögskolan. Det stämmer inte. Det år som folkhögskolorna fick den permanenta förstärkningen med 100 miljoner minskade antalet årsstudieplatser i folkhögskolorna med över 4 000. Det är alltså en minskning med 7,3 procent av antalet som studerar på folkhögskola. Det är för mig helt obegripligt att påstå att detta inte är en nedskärning.
Låt oss gå vidare till högre utbildning, som debatten egentligen skulle handla om. Till antagningen i höstas ansökte 411 000 personer om plats på högre utbildning. Det är rekord. Antalet utbildningsplatser – utbildningsutbudet både när det gäller antalet utbildningar som fanns att söka och när det gäller hur många som till slut antogs – minskade i höstas.
Bara för någon vecka sedan gick ansökningstiden för vårterminen ut, och UHÄ har redan presenterat statistiken. Det är rekord igen; så här många har inte sökt plats på högre utbildning en vårtermin sedan 2009, det vill säga sedan det var finanskris i Sverige.
Vi har lågkonjunktur i landet. Företag går i konkurs i en skala och på ett sätt som regeringen fullständigt ignorerar. Sverige har en tillväxt som ligger i Europas bottenliga och en arbetslöshet som rusar. Vi har 100 000 fler arbetslösa nu än när Lotta Edholm tillträdde sin förra ministerpost som skolminister, som det då hette.
Regeringens arbetsmarknadspolitik kan sammanfattas med att man avvecklar all arbetsmarknadspolitik och gör dem som är arbetslösa fattigare.
Lotta Edholms företrädare deklarerade år 2024 en omläggning av regeringens utbildningspolitik. Regeringen skulle prioritera utbildningar som leder till jobb, och det skulle bli färre utbildningar av hobbykaraktär i akademin.
Enligt statistiken inför vårterminens antagning ökar antalet sökande till sjuksköterskeprogrammet med 18 procent. Samtidigt läggs tre sjuksköterskeutbildningar ned, trots att antalet sökande ökar med 18 procent.
Därför är min fråga till Lotta Edholm enkel: Tycker Lotta Edholm att sjuksköterskeutbildningar är utbildningar av hobbykaraktär?
(Applåder)
Anf. 23 Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Herr talman! Nej, jag är inte bekymrad över att antalet platser i högre utbildning minskar något. Högre utbildning ska inte vara en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Människor som är arbetslösa måste få en utbildning på den nivå som leder till jobb.
Det vi nu ser i Västeuropa är en utveckling där den allmänna efterfrågan på akademiskt utbildad personal faktiskt minskar. Det finns många skäl till det. Däremot har vi en stark efterfrågan på yrkesutbildade människor i Sverige. Det är klart att dessa frågor hänger ihop. Om man tror att man löser arbetslösheten genom att människor läser kurser som de annars inte skulle ha läst tror jag att man skjuter sig i foten. Man lurar då också unga människor att ta på sig studielån och en lång akademisk utbildning som sedan inte leder till jobb.
Jag menar att det finns en fara med att göra som Socialdemokraterna tidigare gjorde: att bygga ut antalet platser väldigt kraftigt men samtidigt inte tillföra medel för att öka kvaliteten i utbildningarna. Man måste göra både och om man gör en sådan kraftig utbyggnad. Det regeringen nu gör är att satsa på att öka kvaliteten i de högre utbildningar vi redan har men också att satsa stort på yrkeshögskolan. Vi har i dag enorma brister på yrkesutbildad personal.
Lösningen på detta kan inte vara att ständigt bara utöka antalet platser utan att samtidigt utöka kvaliteten. Det är detta som både lärosäten och studenter på senare år har klagat på. Man får till exempel färre och färre undervisningstimmar. Många som undervisar i den högre utbildningen känner att de är otillräckliga.
Det handlar också om att väldigt många studenter i dag kommer till våra lärosäten utan tillräckliga kunskaper. Den generation som nu lämnar grundskolan utan att kunna läsa och skriva ordentligt och som sedan går igenom gymnasiet utan att få med sig tillräckliga kunskaper kommer nu till den högre utbildningen.
Det är inte rimligt att vi bara fortsätter att bygga ut och bygga ut om vi inte samtidigt tillför resurser för att öka kvaliteten. Nu tillför regeringen resurser för att utöka kvaliteten avsevärt på ett sätt som inte skedde under de socialdemokratiska åren. Det skäms inte jag det minsta för, utan jag tycker att det är bra. Samtidigt bygger vi ut yrkeshögskolan kraftigt, för det är också ett viktigt sätt att ge människor bättre utbildning.
Anf. 24 Linus Sköld (S)
Herr talman! Återigen töjer Lotta Edholm på sanningen. Regeringen tillför inte resurser. Regeringen sänker taket, det vill säga den skär ned på summan pengar lärosätena kan spendera och på antalet människor de kan ta in. Det gör regeringen för att finansiera en liten höjning av prislapparna.
Vi socialdemokrater har inte gått emot höjningen av prislapparna, och det vet Lotta Edholm mycket väl. Vi omfamnar den, och vi tycker att det är viktigt med kvalitetsförstärkningar i den högre utbildningen. Men det kan inte ske på bekostnad av antalet utbildningsplatser i ett arbetsmarknadsläge där det människor behöver allra mest är just tillgång till utbildningsplatser. Man kan inte skära ned med tusentals platser när vi har rekordmånga sökande.
Lotta Edholm talar sig varm för yrkeshögskolan. Ja, den är viktig – vi socialdemokrater har ingen annan uppfattning. Vi har lagt mer pengar än regeringen i varje budget till yrkeshögskolan. Vi har samma uppfattning som regeringen: Yrkeshögskolan fyller en jätteviktig funktion för utbildning av den svenska arbetskraften. Men den är en väldigt liten pusselbit jämfört med komvux, som regeringen gör drakoniska neddragningar på och jämfört med akademin, som regeringen gör stora minskningar i.
I tider av lågkonjunktur när arbetslösheten stiger kommer människor att söka sig till utbildningar för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Det är helt rimligt. Den svenska modellen fungerar så att när konjunkturen går ned måste staten satsa. Det offentliga måste kompensera för nedgången, och en av de smartaste sakerna man kan göra är att satsa på utbildning, för då kommer arbetskraften tillbaka när konjunkturen vänder och har en starkare kompetens än vad man hade när konjunkturen började vika.
Jag tycker att vi ska bygga det här landets konkurrenskraft på kompetens. Lotta Edholm företräder en regering som tycker att vi ska bygga landets konkurrenskraft på låga löner och kassa arbetsvillkor. Det är skillnaden mellan oss. Det är därför Lotta Edholm inte tycker att man ska ha tillgång till högre utbildning. Det är därför Lotta Edholm inte tycker att det behöver finnas en aktiv arbetsmarknadspolitik. Det räcker med att göra arbetslösa fattiga. Då minskar nämligen det som håller uppe lönenivåerna, och man kan få billig arbetskraft att bygga vår konkurrenskraft med.
Det är mycket bättre för landets välstånd och för en stark sammanhållning om vi kan bygga vår konkurrenskraft på hög kompetens och stor kunskapsnivå. Men eftersom Lotta Edholm nu står här och säger att antalet utbildningsplatser i akademin är för många och att det därför är viktigt att vi minskar på dem får hon gärna svara på min ursprungsfråga: Vilka ytterligare åtgärder tänker Lotta Edholm vidta för att minska antalet utbildningsplatser?
Anf. 25 Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Herr talman! Jag tror att vi är helt eniga om att arbetskraften ständigt måste få tillgång till utbildning. Till exempel förs det nu en väldigt viktig diskussion om hur människor som redan har en hög utbildning ska kunna få tillgång till exempelvis till kortare kurser som kan förbättra deras möjligheter i arbetslivet. En civilingenjör kanske behöver en kortare kurs om AI, grön omställning eller vad det nu är för någonting. Det är otroligt viktigt.
Samtidigt är det viktigt att påpeka att vi har en minskad efterfrågan på just akademiker i största allmänhet. Under de senaste två åren har vi sett en unik ökning av antalet arbetslösa akademiker, och jag menar att vi måste ta hänsyn till det när det gäller utbildningsbehoven. Att utbilda akademiker i största allmänhet är då inte det mest självklara att göra.
Linus Sköld säger att vi skär ned på komvux, och då gissar jag att han menar statsbidragen till komvux. Dem skär vi inte ned. Däremot är det så att hälften av statsbidragen till komvux brinner inne varje år, vilket förmodligen beror på att kommunerna tycker att dessa statsbidrag är svåra att söka, att de inte lämpar sig för de utbildningar man har och så vidare. Därför höjer vi nu ersättningsnivåerna i det statliga bidraget till kommunerna med i genomsnitt 20 procent. Det kommer att vara lite olika beroende på vilka yrken det handlar om.
Vi förbereder nu också för att ge kommunerna lite mer långsiktiga villkor. I dag får man pengar på två år, och vi förbereder ett förslag som innebär att man ska kunna få dem på tre år så att dessa pengar, alltså ungefär hälften av statsbidraget, inte längre ska brinna inne. Det är ju ingen idé att lägga mer pengar på statsbidraget om man inte samtidigt ser till att kommunerna faktiskt kan använda sig av det.
Jag är glad att Linus Sköld tycker att det är viktigt att bygga ut yrkeshögskolan. Det ska vi fortsätta med. Vi gör historiska satsningar även på det området, för det är en utbildning som faktiskt leder till jobb.
Vi har en ökande arbetslöshet bland akademiker. Att då tro att om man bara bygger ut högre utbildning vid våra lärosäten så kommer det att leda till jobb är att skjuta sig själv i foten.
Anf. 26 Linus Sköld (S)
Herr talman! Jag ska börja med att syna ännu ett av Lotta Edholms falska påståenden med utgångspunkt i hennes egen budget. Jag ska högläsa siffrorna: Anslaget 2025 till statens stöd till komvux var ungefär 4 356 miljoner. Anslaget 2026 föreslås bli 3 712 miljoner. Även om bara hälften av pengarna skulle gå åt är ju detta det en sänkning med 350 miljoner. Den nominella sänkningen är alltså nästan 700 miljoner.
Det kan man inte kalla för något annat än en neddragning. Om bara hälften av pengarna går åt är det också märkligt att utfallet för 2024 är redovisat till 4,2 miljarder. Lotta Edholm fortsätter att töja på sanningen. Det tycker jag är mycket besvärande.
Det är samma sak när det gäller påståendet att högre utbildning inte leder till jobb. Den rapport som jag hänvisade till i början gällande ansökningsstatistiken inför vårterminens utbildningar visar fler sökande till samtliga redovisade yrkesexamensutbildningar som alla har en bristsituation på kommande fem års sikt: arbetsterapeut, biomedicinsk analytiker, fysioterapeut, högskoleingenjör, läkare, psykolog, receptarie, sjuksköterska, socionom, tandhygienist, tandläkare och yrkeslärare. Mest ökar söktrycket till sjuksköterskeutbildningen, samtidigt som tre utbildningsanordnare lägger ned.
Kommer sjuksköterskor att gå arbetslösa efter genomgången utbildning? Om Lotta Edholm tror det gör hon en helt annan bedömning än vad hennes egna myndigheter gör. Vi kan inte klumpa ihop det här. Regeringen skulle prioritera utbildningsplatser som leder till jobb. Hur går det med det?
Anf. 27 Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Herr talman! Som Linus Sköld säkert vet bestämmer vi inte exakt hur många platser det ska finnas vid högskola och universitet. Min enda poäng i detta är att vi inte kan fortsätta att bara bygga ut antalet högskoleplatser utan att samtidigt främja kvaliteten.
När jag läser Socialdemokraternas budgetreservation noterar jag att ordet kvalitet över huvud taget inte förekommer i texten. Det beror på att Socialdemokraterna under många år har byggt ut och byggt ut utan att samtidigt tillföra pengar för att upprätthålla kvaliteten i utbildningen.
Yrkeshögskolan är en annan sak. Vi vet att 85 procent av dem som går yrkeshögskolan får jobb. Det beror i väldigt stor utsträckning på konstruktionen, det vill säga att utbildningarna sker i nära samarbete med branscherna. Det leder naturligtvis till att det är utbildningar som efterfrågas av arbetsmarknaden, och jag är glad att Socialdemokraterna numera tycker att det här är en bra idé och en bra utbildning. Vi har nu ett stort pilotprojekt på gång för att se till att överföra en del av dessa idéer om hur man arbetar till komvux.
När det gäller statsbidragen till komvux fryser alltså nästan 50 procent av dem inne, och det finns olika skäl till det. Linus Sköld kanske skulle gå hem till sina socialdemokratiska kommunalrådskompisar och fråga varför man inte utnyttjar de här pengarna. Vi kommer nu att göra det lättare och även höja ersättningsnivåerna med i genomsnitt 20 procent, vilket jag tror kommer att underlätta.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.