Anslag för trafikavtal
Interpellation 2015/16:725 av Peter Helander (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-06-10
- Överlämnad
- 2016-06-14
- Anmäld
- 2016-06-15
- Svarsdatum
- 2016-06-28
- Sista svarsdatum
- 2016-06-28
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Johansson (S)
Anslaget för trafikavtal skapades 1999 genom en sammanslagning av flera separata anslag. Basnivån på anslaget har sedan dess legat på ca 831 miljoner kronor per år. 1999 bildades också Rikstrafiken, som delvis hade till uppgift att förvalta anslaget. Styrningen från regeringen är ganska vag och säger inte så mycket mer än vad riksdagen angett som ändamål med anslaget, nämligen att det ska användas för kollektivtrafik som inte uppstår på kommersiella villkor och som är betydelsefull för att minska brister i tillgängligheten med interregional kollektivtrafik.
Rikstrafiken tog efter ett antal år fram en metod för att ta reda på vilken trafik som myndigheten kan och bör engagera sig i. Kortfattat går den ut på att från varje kommuns huvudort mäta tillgängligheten till cirka åtta funktionella målpunkter. Det som företrädarna för kommunerna oftast anser är viktigast är tillgänglighet till Stockholm och Arlanda. Exempel på andra målpunkter är regionsjukhus och universitet. När man mäter använder man sig av en databas med landets alla tidtabeller. Resultatet blir ett schema med rött, gult och grönt samt en sammanvägning till en total bedömning. När Trafikverket övertog Rikstrafikens uppgifter 2011 fortsatte de att använda samma metod.
De senaste åren har Gotlandstrafiken tagit en allt större andel av anslaget. I början av 2000-talet var den årliga nettokostnaden för Gotlandstrafiken ca 200 miljoner kronor, och nu är den ca 500 miljoner kronor. Den stora neddragningen har skett på tågsidan. Det beror inte i första hand på att man inte har råd med motiverad trafik. Det handlar snarare om att när Rikstrafiken bildades gick mycket av statens ersättning till regional tågtrafik, som domineras av arbets- och skolpendling. Denna ersättning var orättvist fördelad över landet och var ett resultat av historiska förhållanden, baserat på SJ:s agerande. Rikstrafiken minskade successivt under cirka tio år sitt engagemang i dessa typer av tågavtal, och den trafiken är nu i många fall endast föremål för de regionala kollektivtrafikmyndigheternas avtal. Staten har endast ett eget tågavtal kvar – nattågstrafiken till övre Norrland. Dessutom ingår Trafikverket så kallade samverkansavtal med regionalkollektivtrafikmyndigheter om buss och tågtrafik där denna trafik är till för både regionala och interregionala ändamål.
Det faktum att Gotlandsavtalet är relativt långt (tio år plus flera års förberedelsetid) och att det är så pass stort gör att man kan säga att annan trafik i viss mån får anpassas till Gotlandstrafikens villkor. Anslaget är inte indelat i anslagsposter, och det är därför Trafikverket som gör bedömningarna från fall till fall om vad som är befogat att ingå avtal om.
Eftersom Gotlandstrafiken har ett nytt förhandlat avtal med kostnadsökningar samtidigt som den allmänna trafiken på flera flygplatser får förlängning ur samma pott måste Trafikverket spara in mellan 35 och 50 miljoner kronor under 2017.
För Tåg i Bergslagen, som opererar i mitt hemlän Dalarna men även i Gävleborg, Värmland, Västmanland, Örebro och Östergötland, innebär det att man inte kommer att få någon ersättning från Trafikverket eftersom pengarna är slut.
Det är orimligt att den nödvändiga regionaltrafiken i stora delar av Svealandsregionen ska läggas ned för att andra trafikavtal råkade upphandlas i ett tidigare skede. Det vore ett slag mot den regionala utvecklingen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anna Johansson:
Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att se till att Trafikverkets ram för denna regionala tågverksamhet utökas, så att den inte behöver läggas ned?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:725
Webb-tv: Anslag för trafikavtal
Dokument från debatten
- Tisdag den 28 juni 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:127
- Protokoll 2015/16:127 Tisdagen den 28 juniProtokoll 2015/16:127 Svar på interpellation 2015/16:725 om anslag för trafikavtal
Protokoll från debatten
Anf. 1 Statsrådet Anna Johansson (S)
Svar på interpellationer
Herr talman! Peter Helander har ställt frågan om vilka åtgärder jag tänker vidta för att se till att Trafikverkets ram för den regionala tågtrafiken utökas, så att den inte behöver läggas ned.
Ett av Trafikverkets uppdrag är att för statens räkning avtala om inter-regional kollektivtrafik som är transportpolitiskt motiverad men inte kan bedrivas kommersiellt. Det transportpolitiska motivet är att skapa tillgänglighet i hela landet. Statlig ersättning till allmännyttig järnvägstrafik har funnits länge, och under en längre tid har detta även avsett både buss och flyg. Sedan 1999 har medel avsatts på ett anslag för statsbudgeten. Trafikavtal innebär i dagsläget att Trafikverket betalar ersättning till trafikföre-tag för interregional kollektiv persontrafik med flyg, tåg, båt eller buss. Trafikavtalen uppgår i dag till totalt 851 miljoner kronor per år. Den senaste upphandlingen och avtalet för Gotlandstrafiken beslutades under den förra alliansregeringen 2014. Avtalet sträcker sig från 2017 och tio år framåt.
Som Peter Helander väl känner till görs bedömningar om ekonomiska ramar inom ramen för statens årliga budgetprocess. I denna process vägs olika behov mot varandra, och jag kan här inte föregripa det arbetet.
På ett generellt plan är min utgångspunkt att trafikavtalen även fortsättningsvis har stor betydelse för de delar av landet där det inte finns kommersiella förutsättningar att driva kollektivtrafik.
Anf. 2 Peter Helander (C)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet Anna Johansson för svaret.
Jag vet att statsrådet har fått brev från Region Dalarna, Landstinget Dalarna, Region Gävleborg, Landstinget Västmanland och Region Örebro i samma fråga. Trafikverket har ju meddelat att det årliga anslaget på 35 miljoner kronor till Tåg i Bergslagen ska upphöra från och med 2017, om Trafikverket inte får ytterligare medel. De fyra ägarlänen till Tåg i Bergslagen kostnadstäcker själva med 220 miljoner kronor per år.
Om anslaget upphör kommer det att innebära en kraftig reducering av trafiken på sträckorna Mora-Borlänge och Hallsberg-Mjölby. Anledningen till att anslaget upphör är inte en förändring av det transportpolitiska övergripande målet om att man ska säkerställa samhällsekonomisk effektivitet och långsiktig hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Anledningen är att pengarna är slut. Det beror på att kostnaderna för Gotlandstrafiken har ökat från 200 miljoner i början på 2000-talet till 500 miljoner kronor. Hela anslaget har egentligen sedan 15 år tillbaka legat stilla på ca 850 miljoner kronor. Det har inte skett någon nämnvärd uppräkning.
Jag kan tycka att det är ett märkligt system. Beroende på när i tiden trafiken upphandlas kan man förlora anslaget. Om Tåg i Bergslagens upphandling och det trafikavtalet hade varit klart före Gotlandstrafiken hade kanske Gotlandstrafiken drabbats i stället för Tåg i Bergslagen.
Min fråga till statsrådet Anna Johansson blir därför om statsrådet tycker att den här typen av hantering är tillfredsställande och om statsrådet tänker ta något initiativ för att komma till rätta med det som kan uppfattas som ett lotteri mer än en förd politik för att säkra en hållbar transportförsörjning i hela landet.
Anf. 3 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Det är precis som Peter Helander säger, att anslaget har legat relativt stilla under en längre period. Samtidigt har de regionala trafikhuvudmännen utökat sin verksamhet, så att trafiken har fortsatt att öka. Men på några platser i landet finns det fortfarande ett stort behov av statlig medfinansiering för att trafiken ska kunna bedrivas. Som jag sa i mitt svar ser även jag det behovet.
Jag har svårt att tänka mig någon form av anslagsfinansiering där anslaget räknas upp automatiskt i förhållande till hur avtalen utvecklas. Det skulle möjligen kunna vara kostnadsdrivande i den meningen att man alltid får full kostnadstäckning, oavsett hur dyra trafikavtalen blir. Jag tror kanske inte att det är en ultimat modell för trafikens bedrivande.
Precis som jag nämnde i svaret är det här en fråga som regeringen kommer att överväga i samband med budgetpropositionen, så jag ber att få återkomma när den processen är slutförd.
Anf. 4 Peter Helander (C)
Herr talman! Precis som statsrådet säger i sitt svar kommer man att hantera budgeten inom de ekonomiska ramarna. Jag förstår att statsrådet inte kan föregripa det arbetet, och jag har full respekt för det. Jag förstår också att det finns många krav på en infrastrukturminister som också kanske har en hök till finansminister som sätter ramar för utgifterna.
Men det handlar också om hur man prioriterar i politisk verksamhet. Jag kommer från Dalarna, och där upplever vi över partigränserna en stor frustration för att saker inte prioriteras. Tåg i Bergslagen är ett exempel, och det beskedet fick vi under våren. Som ytterligare grädde på moset fick vi i januari besked från Trafikverket om att spåret på järnvägssträckan Borlänge-Uppsala är så dåligt att restiden riskerar att förlängas med 45 minuter - detta på en sträcka som är 18 mil, vilket är en katastrof.
Trafikverket säger att man inte har några medel, så därför behöver det omfördelas eller tillföras medel till Trafikverket. Man säger att den här försämringen kan bestå i över tio år. Det kommer inte att hända någonting.
Vi har också en flygplats i Mora som jag säkert kommer att återkomma med en interpellation om. Ur samhällsekonomisk synvinkel behandlade Trafikverket flygplatsens verksamhet på ett mycket märkligt sätt.
Jag vet att riksdagsledamöter i statsrådets eget parti har uppvaktat statsrådet i den här frågan. Vi är många som gör det. Före valet rekommenderade nuvarande försvarsminister Peter Hultqvist människor att rösta på Socialdemokraterna, för då skulle man ordna de problem som fanns på Dalabanan.
Även om statsrådet inte kan ge några löften här och nu hyser jag en stor förhoppning om att problemen med anslaget för trafikavtal, Dalabanans status och Mora flygplats kommer att lösas.
Anf. 5 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Det finns stora behov i infrastruktursystemet runt om i landet. Jag påminner om att finansministern i den tidigare regeringen vid några tillfällen uttalade att Sverige hade överinvesterat i järnvägen. Jag kan bara konstatera att den här regeringen inte instämmer i det påståendet. Vi ser nu runt om i landet att järnvägar faktiskt tappar i status.
Genom att skjuta till 1,24 miljarder plus ytterligare 100 miljoner till järnväg på landsbygden tar sig regeringen nu an det eftersatta underhållsbehov som finns. De pengarna ska naturligtvis användas så klokt som möjligt. Trafikverket behöver prioritera de sträckor som är allra mest utsatta. Det innebär naturligtvis att även Dalabanan finns med bland de objekt som man tittar på.
Jag hoppas att vi kan ha en bred samsyn kring behovet av att rusta upp svensk järnväg och fortsätta ta igen tappat underhåll. Det påverkar möjligheterna att resa och få ökad tillgänglighet i hela landet.
Trafikavtalen är som sagt en fråga som vi avser att återkomma till i budgetprocessen.
Anf. 6 Peter Helander (C)
Herr talman! Jag är glad att statsrådet kommer att återkomma. Kanske ger hon då information om satsningar på trafikavtalen. Vi är i alla fall några stycken som kommer att följa upp den frågan.
Att tidigare regeringar inte har satsat så mycket på tågunderhåll som de borde ha gjort är säkert riktigt. Det gäller regeringar under kanske 30-40 år tillbaka.
Det är viktigt att prioritera tågtrafiken. Den har stor betydelse för Dalarnas utveckling och möjliga tillväxt. Då har jag inte ens nämnt satsningar på andra järnvägar som kostar mycket mer. Befolkningen och politikerna i Dalarna är något skeptiska till satsningar på höghastighetsjärnvägar, då vi själva inte har en järnväg som fungerar.
Anf. 7 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Jag tror att vi befinner oss i ett läge där vi behöver bygga en hållbar trafikinfrastruktur som ska bära långt in i framtiden samtidigt som vi ser till att vårda och underhålla den järnväg vi har, så att den kan fungera tillfredsställande i alla delar av landet. Det här är naturligtvis svåra avvägningar och prioriteringar, men politik handlar om att prioritera och att försöka få skattebetalarnas pengar att räcka till så mycket samhällsnyttigheter som möjligt. Vi ser behovet av en fungerande kollektivtrafik, också med tåg, i hela vårt land. Vi vet att det finns ställen där det är svårt att klara detta utan statligt stöd. Den här frågan kommer som sagt att hanteras i den ordinarie budgetprocessen.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.