Äldreomsorg
Interpellation 2015/16:359 av Karin Rågsjö (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-02-03
- Överlämnad
- 2016-02-03
- Anmäld
- 2016-02-04
- Sista svarsdatum
- 2016-02-24
- Svarsdatum
- 2016-03-22
- Besvarad
- 2016-03-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
Under de senaste veckorna har äldre människors boendeformer debatterats – en debatt som på många sätt blottlagt de brister som finns. Det blir nämligen allt svårare att få en plats på vård- och omsorgsboende. Antalet platser i permanent vård- och omsorgsboende, det som tidigare hette särskilt boende, minskade mellan 2002 och 2011 med 20 000 platser. Fram till och med 2011 minskade andelen personer över 65 år som hade särskilt boende från 7,5 procent till 5,2 procent. Under de senaste tre åren har antalet äldre i särskilt boende minskat med 3 200 personer, samtidigt som fler äldre får omfattande hemtjänstinsatser (Socialstyrelsens ekonomiska analyser och lägesrapport 2013). I stället ser man ett mönster där de gamla hänvisas till att bo kvar i sina ordinarie boenden och få hemtjänst trots att de önskar få flytta in på ett äldreboende. Socialstyrelsen skriver i sin rapport Vård och omsorg om äldre (2015) att ”möjligheterna för äldre att bo i särskilt boende har begränsats under de senaste fem åren”.
Ett åttiotal kommuner uppger att de har brist på boenden i förhållanden till de äldres behov, och ännu fler bedömer det som att det inom fem år kommer att råda brist på äldreboenden. Detta sker medan antalet äldre alltjämt ökar – andelen personer som är 80 år och äldre förväntas öka från 5,3 procent till 7,5 procent mellan 2013 och 2030.
Socialtjänstlagen stipulerar att äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande och att kommunerna ska inrätta särskilda boendeformer för service och omsorg för de som behöver det (socialtjänstlagen). På grund av bland annat den rådande bristen på boenden i många kommuner är det dessvärre inte ovanligt att äldre nekas plats på äldreboende, trots starka önskemål om att få flytta till ett sådant. Utöver de fördelar som en flytt till ett äldreboende skulle medföra för individen görs också samhällsekonomisk nytta eftersom de äldre som önskat flytta in på äldreboende men nekats står för en högre andel sjukhusbesök än de som beviljats inflyttning.
En bra äldreomsorg är inte bara en välfärdsfråga, det är också en viktig jämställdhetsfråga. Kvinnor är överrepresenterade både bland personalen och bland de anhöriga som tar ett stort ansvar för äldre familjemedlemmar när samhället inte förmår att tillgodose de äldres behov. En utbyggd och välfungerande äldreomsorg är en förutsättning för att många kvinnor ska kunna delta på arbetsmarknaden och därigenom ha en egen inkomst.
Kvinnor utgör också majoriteten i den äldre befolkningen eftersom de generellt sett lever längre än män. Kvinnor som har levt sina liv ihop med män lever ofta ensamma de sista åren i livet, och det är ett faktum att kvinnor i Sverige ofta är ett par år yngre än sin partner.
Oro och otrygghet bedöms inte längre som tillräckliga skäl för att bevilja vård- och omsorgsboende, utan i många fall krävs en demensdiagnos för att få en plats. Det förekommer även att väntetiderna för att få en plats är alltför långa, varmed ett större ansvar lastas över på de anhöriga.
Jag vill med anledning av detta fråga statsrådet Åsa Regnér:
- Vilka åtgärder anser statsrådet att det behövs för att säkerhetsställa äldres behov av äldreboende?
- Hur tänker statsrådet säkerställa att kommunernas bedömning av socialtjänstlagen blir mer likställd över landet?
- Anhöriga tvingas ta ett väldigt stort ansvar när det fattas boenden, vilket i sin tur får konsekvenser för jämställdheten. Vilka åtgärder vill statsrådet vidta för att minska dessa effekter?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:359
Webb-tv: Äldreomsorg
Dokument från debatten
- Tisdag den 22 mars 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:84
- Protokoll 2015/16:84 Tisdagen den 22 marsProtokoll 2015/16:84 Svar på interpellation 2015/16:359 om äldreomsorg
Protokoll från debatten
Anf. 62 Statsrådet Åsa Regnér (S)
Herr talman! Karin Rågsjö har frågat mig vilka åtgärder jag anser att det behövs för att säkerställa äldres behov av äldreboenden, hur jag tänker säkerställa att kommunernas bedömning av socialtjänstlagen blir mer likställd över landet samt vilka åtgärder jag vill vidta för att minska effekter på jämställdheten, till följd av anhörigas insatser vid brist på boenden.
Jag har nyligen svarat på liknande interpellationer som också gällt tillgången på plats för äldre i särskilt boende, och jag kommer därför att till viss del upprepa det som jag svarade då.
Äldrepolitiken ska skapa förutsättningar för jämlikhet, delaktighet och trygghet och stimulera att äldre kvinnor och män kan leva ett aktivt och gott liv efter arbetslivets slut. För att kunna göra det är tillgången till ändamålsenliga bostäder för äldre en viktig fråga. I syfte att öka antalet bostäder för äldre har regeringen i budgetpropositionen för 2016, med stöd av Vänsterpartiet, aviserat att det ska införas ett nytt investeringsstöd. Stödet ska stimulera ombyggnation och nybyggnation av särskilt boende samt hyresbostäder på den ordinarie bostadsmarknaden som riktar sig till personer över 65 år. Stödet ska också lämnas för att främja kvarboende för äldre personer genom mindre anpassningar av gemensamma utrymmen i det befintliga bostadsbeståndet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Investeringsstödet uppgår till 150 miljoner kronor 2016. Stödet beräknas därefter successivt byggas ut till 300 miljoner kronor 2017 för att sedan permanentas på 400 miljoner kronor från och med 2018. Förslaget om ett nytt investeringsstöd bereds för närvarande på Socialdepartementet.
Regeringen har dessutom gett en särskild utredare i uppdrag att ta fram förslag till en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Utredaren ska bland annat analysera om det finns behov av en ny boendeform där äldre personer som inte behöver omfattande vård och omsorg dygnet runt ändå kan få tillgång till trygghet och social gemenskap. Utredaren ska i detta sammanhang överväga om kommunerna bör ges ökade möjligheter att lämna stöd till äldre personer som inte bedöms behöva särskilt boende med dygnetruntomsorg eller om boendebegreppet i socialtjänstlagen bör utvecklas.
Utredaren ska vidare rapportera inom delområdet högre kvalitet och effektivitet. Såväl de äldre som deras anhöriga ska känna sig trygga med att omsorgen är god. De äldre ska så långt som möjligt själva välja när och hur stöd och service ges. Utredaren ska redovisa sina förslag senast den 31 mars 2017.
Karin Rågsjö frågar hur jag vill minska effekter på jämställdheten, eller ojämställdheten, till följd av anhörigas insatser vid brist på boenden. Regeringen beräknar att avsätta 2 miljarder kronor per år 2016-2018 för att öka bemanningen i äldreomsorgen - även detta i samarbete med Vänsterpartiet. Rätt bemanning är en viktig faktor både för att öka tryggheten för dem som behöver insatserna och deras anhöriga och för att främja en god arbetsmiljö för dem som arbetar inom äldreomsorgen. Det är en viktig jämställdhetsfråga eftersom majoriteten bland dem som behöver äldreomsorg och bland dem som arbetar inom äldreomsorgen är kvinnor.
Äldre får ofta betydande hjälp från sina barn eller andra närstående. Det finns inga stora skillnader mellan kvinnors och mäns omsorgsgivande när det gäller tid, enligt en rapport från Socialstyrelsen 2012. Det är lika vanligt att kvinnor och män minskar sin arbetstid eller slutar arbeta på grund av omsorg om föräldrarna, enligt en färsk avhandling om anhörigomsorg från Petra Ulmanen. I avhandlingen framgår att det är vanligare att omsorgsgivandet ger negativa konsekvenser för döttrarnas välbefinnande och arbetssituation än för sönernas.
Vård och omsorg av äldre kvinnor och män utgör en central del av välfärdspolitiken och berör många människor. Därför kommer jag även i fortsättningen att hålla stort fokus på frågan.
Anf. 63 Karin Rågsjö (V)
Herr talman! Tack, Åsa Regnér, för svaret! Frågan om äldres möjligheter att få flytta hemifrån har diskuterats länge, inte bara i år utan i ett decennium. Äldres möjligheter att flytta har verkligen minimerats. Det kostar på för oroliga äldre, som nu får gilla läget när ångesten kommer krypande, och det kostar på för anhöriga. Otrygga äldre innebär också otrygga anhöriga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Statsrådet tog i sitt svar upp det nya investeringsstödet som har förhandlats fram tillsammans med Vänsterpartiet. Det riktar sig till att främja kvarboende för personer över 75 år. Det är jättebra att vi har lyckats få fram detta stöd. Det är mer än vad den borgerliga regeringen lyckades med under sina åtta år.
Det handlar inte bara om lägenheter, utan det handlar om att biståndsbedömningen ser olika ut runt om i landet. Det blir allt svårare att få plats i vård och omsorg. Låt oss titta på perioden från 2002 till 2011. Det har försvunnit 20 000 platser. Det är en astronomisk siffra. Andelen personer över 65 år i särskilt boende har minskat från 7,5 procent till 5,2 procent. Det ansvaret ligger mycket på den förra regeringen och även på regeringen dessförinnan, men nu ska vi titta framåt.
Samtidigt ser vi att fler äldre får omfattande hemtjänstinsatser. Det kan också vara jobbigt för den äldre att ha tio personer springande i lägenheten fram och tillbaka. Så ser det ut i stora delar av landet - tyvärr.
Socialstyrelsen har tittat på dessa frågor och skrivit en rapport, Vård och omsorg om äldre (2015), och där framgår att möjligheterna för äldre att bo i särskilt boende har begränsats under de senaste fem åren. Ansvaret är egentligen inte Åsa Regnérs, utan vi måste prata om framtidens äldreomsorg. Olika typer av boenden måste skapas.
Det är bra att det har tillsatts en utredning som ska titta på och analysera vilka typer av boendeformer som finns och som ska finnas i framtiden. 80åringarna ser olika ut. En del klarar sig med lite lätta inslag av trygghet - om jag får uttrycka mig så - medan andra har stora vårdbehov.
Ett åttiotal kommuner uppger att de har brist på boenden i förhållande till antalet äldre. Det är många kommuner. Vi står inför stora problem, eller utmaningar som vi säger på politikerspråk. Jag behöver fler svar från Åsa Regnér.
Anf. 64 Statsrådet Åsa Regnér (S)
Herr talman! Tack, Karin Rågsjö, för ditt engagemang i frågan. Det här är utan tvivel en viktig fråga nu och för framtiden.
SVT gjorde nyligen en intressant granskning. Under granskningen tog man upp frågan att den egentligen fina kvarboendeprincipen ibland har blivit ett fängelse för vissa individer som hellre vill flytta någonstans men att erbjudandena inte finns. Precis som Karin Rågsjö säger har under de senaste tio åren en alldeles för stor del av platserna försvunnit snarare än att nya har skapats.
En annan intressant sak som stannade kvar hos mig - vi känner till det sedan tidigare, men det kom fram i granskningen - var att resursstarka individer eller äldre kvinnor och män med resursstarka talföra släktningar som är väl pålästa eller har statusjobb föreföll ha lättare att få rättigheter tillgodosedda för sig själva eller för den anhöriga de pratar för. Så ska det inte vara. Själva grejen med välfärdssamhället är att det ska finnas en solidarisk modell där rättigheterna ska uppfyllas och behoven tillgodoses vem man än är. Det är vad vi i stor utsträckning försöker bygga upp tillsammans med Vänsterpartiet, vilket jag är glad över.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Investeringsstödet har nyss införts, och vi måste se hur det faktiskt verkar. Jag är beredd att verkligen föra aktiva samtal eftersom det utan tvivel är fråga om kvalitet.
Jag gör själv en äldreresa genom Sverige, det vill säga jag besöker tio orter på ett systematiskt sätt. Det är orter som representerar olika utmaningar och många gånger ger fina exempel på hur man kan arbeta med äldreomsorg. Där kommer ofta frågan upp om att bedömningarna är olika i olika kommuner. Det kan också vara så inom ett län eller en region.
Utredningen om kvalitet i äldreomsorgen har till uppgift att titta på dessa frågor. Jag har själv besökt Linköping, där det finns ett exempel på att man förenklat biståndsmodellen. Det är oklart om den modellen fungerar i förhållande till socialtjänstlagen. Utredningen om kvalitet i äldreomsorgen tittar över exemplen, men regeringen avser också att se över socialtjänstlagen längre fram. Direktiven är inte klara än, men det faktum att man upplever att det finns orättvisor är alarmerande. Det håller jag verkligen med om.
Karin Rågsjös fråga handlar om hur man ska leva sitt liv och över huvud taget få bäst stöd. En stor fråga som har kommit fram när jag har rest runt och talat med personal och äldre är ensamhet. Det handlar om existentiella frågor. Kroppen kanske inte fungerar som förut, men man har fortfarande behov av vänskap, närhet, humor, roliga samtal, att ta del av nyheter och så vidare. Det har naturligtvis att göra med var man bor, om man kan komma ut och så vidare. Det är en fråga som utredningen tittar på. Det är inte helt klart hur vi politiker kan stödja, men vi kan åtminstone skapa så goda villkor som möjligt runt omkring. Det handlar om att vara människa. Vi vet också att vi lever allt längre.
Anf. 65 Karin Rågsjö (V)
Herr talman! Det är precis som statsrådet säger - i dag fordras det nästan att man som äldre har en torped vid sin sida. Då menar jag inte bokstavligt utan en anhörig som fixar livet för en. Det är ganska orättfärdigt mot de äldre som inte har det, för de hamnar definitivt i bakvattnet.
Socialtjänstlagen, som skrevs på 70-talet, är tydlig med att äldre ska få leva ett värdigt liv och ha ett välbefinnande och att kommunerna ska inrätta särskilda boendeformer för detta.
Det ser som sagt olika ut i landet och i de olika regionerna. När det exempelvis inte finns äldreboenden utan folk, kvinnor och män, som är väldigt sjuka bor hemma innebär det att de belastar sjukvården på ett helt annat sätt. Man behöver bara gå in på en akutavdelning här i Stockholm för att förstå att det finns något slags systemfel. Där ligger väldigt många äldre människor med djup ångest som kanske inte är supersjuka men behöver hjälp och vård på olika sätt. Det behövs någon sorts nationell omvärdering av äldres behov, tycker jag, och av andra typer av boende än att de ska tvingas bo kvar hemma.
Nu är en del saker så att säga satta i sjön, och det är vi glada för eftersom det här är en fråga som tickar på. Exempelvis skulle oro och otrygghet kunna bedömas som grund för att få flytta hemifrån. I nuläget är det i stället en demensdiagnos eller att man är väldigt sjuk som krävs för att få en plats. Det finns olika utredningar som visar att man kanske bara bor ett antal månader på ett äldreboende innan man dör eftersom man är så skruttig när man väl får flytta. Då har det i stället blivit något slags terminalboende.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En bra äldreomsorg är som sagt inte bara en välfärdsfråga. Det är också en jämställdhetsfråga; det är jag helt övertygad om. Kvinnor är överrepresenterade när det gäller både personal och anhöriga, och i äldre par är det oftast kvinnorna som överlever sina män och som ibland också är vårdare av sina män. Det är inte helt ovanligt. När kvinnor har ganska låg inkomst i jämförelse med män blir det också så att om de går ned i tid för hjälpa exempelvis sina föräldrar kommer det direkt att märkas på pensionsbeskdet. Det här är som sagt ett gigantiskt samhällsproblem.
I dag kan du om du är äldre och har god ekonomi köpa helt andra tjänster. Du kan till och med köpa dig ett boende. Så ser det ut. Då blir det en klassfråga - det blir de som har sämst ekonomi som får stanna kvar hemma medan de andra kan leva något bättre med sin goda ekonomi som säkerhet. Så ska det inte vara i ett samhälle där alla betalar skatt. Vi i Vänsterpartiet menar att det måste till någon typ av lagändring. Nu ska också socialtjänstlagen ses över.
Det ser också väldigt olika ut i regionerna. Även i Stockholm med sina 14 stadsdelar ser det olika ut. Det handlar om vilken biståndsbedömare man möter, vilken ekonomi man har och så vidare. Även om det ser bättre ut i Stockholm nu än på åtta år är det ändå lite kasinoartat, och så ska det inte heller vara.
Jag bara undrar: Hur tänker statsrådet säkerställa att kommunernas bedömning av socialtjänstlagen blir mer likställd över landet?
Anf. 66 Statsrådet Åsa Regnér (S)
Herr talman! Tack, ledamoten! Som jag sa: Både när vi tittar på öppna jämförelser, som är ett sätt att mäta självupplevelse av kvalitet i äldreomsorgen, och när jag och andra reser genom Sverige för att titta på exempel på äldreomsorg ser vi många bra exempel även på äldreboenden. Jag tycker att det är viktigt att säga det, för det är ofta resultatet av stort engagemang - det kan vara professionellt engagemang, men ändå - från duktiga kvinnor och män, allra oftast kvinnor, som arbetar i den här sektorn och försöker göra sitt bästa, och i många fall från trots allt framsynta politiker. Jag tycker att det är viktigt att slå fast.
Jag håller med om att det finns för mycket godtycklighet och svårigheter för äldre att hävda sin rätt. Jag är själv anhörig och känner väl till hur det är. När man är drabbad av till exempel en demenssjukdom måste man ha någon som företräder en. Då är man väldigt utlämnad, och då vill det samhälle jag - och Karin Rågsjö, tror jag - står för verkligen vara där och stå vid den personens sida.
Vi har ett läge vi vill förändra. Vi vill ha bättre tillgång till bostäder, och därför har vi investeringsstödet. Men jag är också glad över bemanningssatsningen som vi gemensamt har arbetat fram. När jag reser och när jag har kontakt med parter, SKL och så vidare, ser jag exempel på att det är en efterlängtad satsning. De här medlen har betalats ut ganska omgående. Det ska följas upp, men det jag hör är ändå att man verkligen använder medlen som det var tänkt - man fyller ut ofrivilliga deltider till heltider, man kan lägga scheman som är bättre för både personal och de äldre och man kan vara mer hos de äldre som bor kvar. Det bästa är ju om man som äldre får en bra hemtjänst eller stöd på äldreboende för att man vill vara just där, men även om man väntar på att komma in på äldreboende är det viktigt att det finns bra hemtjänst och bra personal omkring en.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jämställdhetsfrågan är verkligen stor. Jag brukar tänka att det är tur att jag är feminist sedan så himla många år, för är man det inte redan behöver man bli det när man blir pensionär eftersom orättvisorna är så stora.
Jag är därför glad att Pensionsgruppen har tagit initiativ till ett jämställdhetsprojekt för att titta på vad man kan göra här och nu, men som vi vet handlar det här om systematiska jämställdhetsorättvisor livet igenom.
Dessvärre är det fortfarande så för kvinnor i äldreomsorgen, som är ett exempel på en kvinnodominerad sektor på arbetsmarknaden, att arbetstider och andra villkor ofta gör att deras inkomster blir väldigt låga. När man själv går i pension kan man inte alltid ens välja vilket äldreboende man vill till trots att man är biståndsbedömd. Något kan man säkert välja, men kanske inte det man helst vill till.
Det här är också en fråga som vi verkligen måste hålla ögonen på. Det gäller mig, och det gäller mina kollegor i regeringen. Vi behöver jobba tillsammans i regeringen. Jag vill påstå att vi gör det, vi som har närmast ansvar för det här - det är arbetsmarknadsministern, socialförsäkringsministern, bostadsministern och jag - och att vi försöker förbättra detta tillsammans.
Anf. 67 Karin Rågsjö (V)
Herr talman och statsrådet! Det här är verkligen en välfärdsfråga, och det är klart att det gör skillnad om man satsar på välfärden så som vi och regeringen har gjort med våra förslag. Vi hoppas på mer till just välfärden.
Det är också en fråga för exempelvis dementa. Det är ett ökande antal personer i Sverige - om 15 år beräknas 250 000 ha en demenssjukdom. Det finns en väldig oro hos dem att inte heller de ska få plats i olika typer av boenden.
Det är verkligen en fråga om värdighet att ha tillgång till olika boenden i stället för att vara hemma med massor av människor som kommer och går. Man kan exempelvis ha 5-6 timmars hemtjänst per dygn. Det blir väldigt jobbigt med människor som springer ut och in.
Det är som jag sa tidigare: Vi kan inte ha ett system där förutsättningen är att man har mycket pengar på banken eller anhöriga som talar för en, utan vi måste ha någon sorts jämlik äldreomsorg. Det är oerhört viktigt. Många är ensamma i dag, eller så har man ganska genomfrusna kontakter med sina anhöriga. Så kan det också vara i livet.
Det här är verkligen en framtidsfråga. Jag tror att det handlar om att både bygga olika typer av lägenheter och skanna av vad det behövs för typer av boenden. Det är inte bara servicebostäder eller trygghetsboenden som behövs. Man måste vara lite mer kreativ.
Man måste också satsa på välfärden. Det är klart att det är väldig skillnad mellan att satsa pengar på välfärden och att satsa på skattesänkningar för 140 miljarder, som den förra regeringen gjorde. Det är dags för en mer jämlik äldreomsorg, helt enkelt, och då behövs det mer pengar till välfärden.
Anf. 68 Statsrådet Åsa Regnér (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Tack, Karin Rågsjö, för debatten! Det här är verkligen en viktig fråga.
Något vi inte har nämnt men som är självklart är att kommunerna själva har huvudansvaret för äldreomsorgen och dess genomförande. Från nationell nivå behöver vi dock stödja där det behövs, och här finns det flera områden där alla aktörer behöver arbeta tillsammans.
Jag ser fram emot att se uppföljningen av bemanningssatsningen. Det är en historiskt stor satsning, och det är viktigt att se hur den har fungerat. Det jag hör är positivt, men vi måste lära oss mer.
Utredningen om kvalitet i äldreomsorgen har ett tydligt uppdrag att föra en dialog med politiska partier och förstås andra företrädare. Men i och med att utredningens arbete fortskrider ser jag att vi har en arena för att prata om de här frågorna - utöver att vi måste få igång byggandet, bland annat genom investeringsstödet.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.